Sök
Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.
66 421 träffar med valda filter, Sökning utan sökord, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En ny organisation för polisen
Betänkande 2013/14:JuU23
Riksdagen har tidigare godkänt att de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ombildas till Polismyndigheten den 1 januari 2015. I den nya myndigheten ska även Statens kriminaltekniska laboratorium ingå. Samtidigt ska Säkerhetspolisen bli en fristående myndighet.
Nu har riksdagen sagt ja till ett antal lagändringar som behövs för att genomföra omorganisationen, bland annat:
- Fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen förtydligas.
- Anknytningen till den lokala polisorganisationen som finns i vissa lagar tas bort.
- Många begrepp som används om polisens nuvarande organisation ändras eller tas bort.
- Reglerna om polisens behandling av personuppgifter och reglerna om sekretess anpassas till den nya organisationen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 23, 93 minuter
- Justering
- 2014-05-13
- Datum
- 2014-05-13
- Debatt
- 2014-05-26
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Straffansvar för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser
Betänkande 2013/14:JuU10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Beslutet innebär bland annat:
- Nya regler införs om straff för brott mot mänskligheten. Brottet omfattar till exempel dödande, sexuella övergrepp och tortyr när dessa gärningar är del i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en civilbefolkning.
- Det införs en ny bestämmelse om folkmord som bättre stämmer överens med FN:s folkmordskonvention.
- Tydligare regler införs om krigsförbrytelser. Maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden höjs också, från fyra till sex års fängelse.
- En militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande från att begå något av de här brotten.
- Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse ska inte kunna bli preskriberade. Det ska också gälla försök till dessa brott. Att ett brott preskriberas betyder att ingen längre kan dömas för det.
- Svensk domstol ska kunna döma i mål som gäller dessa brott oavsett vem som begått brotten och var detta har skett. Det kallas universell jurisdiktion.
Reglerna ska börja gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 12, 64 minuter
- Justering
- 2014-05-13
- Datum
- 2014-05-13
- Debatt
- 2014-05-26
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Regeringens förvaltningspolitik
Betänkande 2013/14:FiU37
Regeringen redogör i en skrivelse för vad den gjort när det gäller förvaltningspolitiken sedan hösten 2006 och för utvecklingen inom statsförvaltningen under samma period. I skrivelsen behandlas bland annat statsförvaltningens service, effektivitet och integritet, kompetensförsörjning, digitalisering samt regeringens styrning och organisering av förvaltningen.
Finansutskottet tycker att skrivelsen visar att det har stor betydelse hur den offentliga förvaltningen utvecklas, organiseras och styrs. En väl fungerande offentlig förvaltning är mycket viktig för samhällsekonomin och den ekonomiska tillväxten. Därför tycker utskottet att det är glädjande att den svenska statsförvaltningen är bra ur ett internationellt perspektiv. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2014-05-06
- Datum
- 2014-05-13
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Direktupphandling
Betänkande 2013/14:FiU18
Beloppsgränserna för när myndigheter får göra direktupphandling höjs. Syftet är att göra offentliga upphandlingar mer effektiva.
Myndigheter ska anteckna skälen till att de gör direktupphandling och annat av betydelse om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Det införs krav på att myndigheterna ska ha riktlinjer för direktupphandlingar.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 14 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Datum
- 2014-05-13
- Debatt
- 2014-05-28
- Beslut
- 2014-05-28
- Dokument & lagar
Märkning av textilprodukter
Betänkande 2013/14:CU28
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om en ny lag för märkning av textilier. Lagen ska komplettera EU:s regler om textilmärkning. Konsumentverket får i uppdrag att kontrollera textilmarknaden. Myndigheten ska bland annat informera om bestämmelser kring textilmärkning så att regelverket följs.
Den nya lagen ska börja gälla den 1 augusti 2014. Då slutar den nuvarande lagen om märkning av textilier att gälla.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-05-08
- Datum
- 2014-05-13
- Bordläggning
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Gymnasieingenjörsutbildning - ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan
Betänkande 2013/14:UbU20
Sedan 2011 finns en försöksverksamhet där elever som avslutat gymnasieskolans teknikprogram kan välja att komplettera sin utbildning med ett fjärde tekniskt år. Utbildningen leder till en gymnasieingenjörsexamen. Nu ska detta fjärde tekniska år bli en ordinarie påbyggnadsutbildning. Alla behöriga elever ska ha lika tillgång till utbildningen oavsett bostadsort. Det fjärde tekniska året ska omfatta 900 gymnasiepoäng.
Utbildningsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att den svenska teknikindustrin har stora behov av utbildad och kompetent arbetskraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2014-05-08
- Datum
- 2014-05-12
- Bordläggning
- 2014-06-09
- Debatt
- 2014-06-10
- Beslut
- 2014-06-10
- Dokument & lagar
Gymnasial lärlingsanställning
Betänkande 2013/14:UbU18
En elev som går gymnasial lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna bli anställd genom en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Anställningen ska motsvaras av hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen, APL. Lagen om anställningsskydd, LAS, ska inte gälla för den elev som har en gymnasial lärlingsanställning.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 17, 46 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Datum
- 2014-05-12
- Bordläggning
- 2014-05-26
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan
Betänkande 2013/14:UU24
Riksdagen godkände det så kallade associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsländer samt de centralamerikanska republikerna Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama.
Avtalet mellan EU och Centralamerika är unikt genom att vara det första avtalet som EU har ingått med en annan region. Det övergripande syftet är att stärka EU:s och Centralamerikas förbindelser genom samarbete, frihandel och politisk dialog. Avtalet bygger på demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Det ska främja hållbar utveckling, god samhällsstyrning, nedrustning och icke-spridning av vapen.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 9, 45 minuter
- Justering
- 2014-04-29
- Datum
- 2014-05-12
- Debatt
- 2014-05-28
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Ramavtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan
Betänkande 2013/14:UU23
Riksdagen godkände det så kallade ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen, dess medlemsländer och Mongoliet.
Avtalet ska öka utbytet, det ekonomiska samarbetet och det politiska samarbetet mellan EU, Sverige och Mongoliet. Samarbete kommer att ske inom bland annat råvarusektorn, näringspolitiken, miljö, turism, migration samt bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Avtalet bygger på mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-04-29
- Datum
- 2014-05-12
- Bordläggning
- 2014-05-27
- Debatt
- 2014-05-28
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan
Betänkande 2013/14:UU22
Riksdagen har godkänt ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Irak. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Irak. Genom avtalet skapas ett ramverk för den politiska dialogen mellan parterna. Syftet med avtalet är att främja handel och investeringar för en hållbar ekonomisk utveckling samt att lägga grunden för ett lagstiftningsmässigt, ekonomiskt, socialt, finansiellt och kulturellt samarbete. Grundvalarna för avtalet är de demokratiska principerna, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-04-29
- Datum
- 2014-05-12
- Debatt
- 2014-05-28
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru å andra sidan
Betänkande 2013/14:UU21
Riksdagen har godkänt ett nytt frihandelsavtal mellan EU och Colombia och Peru. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Colombia och Peru.
Syftet med frihandelsavtalet är att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och utveckling. De grundläggande principerna för avtalet är mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet ska stärka det ekonomiska samarbetet inom en rad olika områden med koppling till handel, teknologiöverföring och finansiering. Det gäller till exempel miljö, energi, vetenskap och teknik, turism, kultur och kampen mot korruption. Inom dessa områden är avtalet ett komplement till det bredare politiska samarbetet mellan länderna.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-04-29
- Datum
- 2014-05-12
- Debatt
- 2014-05-28
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Förbättrad konkurrenstillsyn
Betänkande 2013/14:NU25
Konkurrenslagen ändras i syfte att skapa en effektivare konkurrenstillsyn. De nya reglerna ska göra det enklare för företag att anmäla konkurrensskadligt samarbete. De ska samtidigt ge Konkurrensverket bättre underlag för att ingripa mot sådant samarbete.
Det införs även nya regler som gör det möjligt för Konkurrensverket att tillfälligt stoppa löptiden för de tidsfrister som gäller vid verkets prövning av företagskoncentrationer. Till exempel ska löptiderna kunna stoppas om ett företag inte lämnar de uppgifter som behövs för prövningen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2014.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-05-06
- Datum
- 2014-05-12
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Ett enhetligt patentskydd i EU
Betänkande 2013/14:NU21
Det samarbete om patent som finns i EU i dag är dyrt och krångligt för den som vill få ett patent som gäller i flera EU-länder. Avgifter måste betalas i alla länder och i flera länder måste man lämna in översättningar. Tvister kring patent prövas i de enskilda länderna. Det ger en risk att domstolar i olika länder dömer olika.
Men nu ska ett mer enhetligt patentskydd införas i EU. Det betyder att den som söker patent ska kunna få ett patent som gäller i nästan hela EU genom en enda ansökning. Det bildas också en europeisk patentdomstol som ska döma i nästan alla ärenden som rör europeiska patent. Domstolen får en nordisk-baltisk avdelning som placeras i Stockholm.
Det nya patentsystemet ska enligt planerna börja användas under år 2015. Några få europeiska länder kommer att stå utanför det nya samarbetet.
Riksdagen sa ja till avtalet om en enhetlig patentdomstol och de lagändringar som behövs för att anpassa de svenska lagarna till det nya patentsystemet. Riksdagen godkände också avtalet om en nordisk-baltisk avdelning av patentdomstolen. Regeringen får bestämma när lagändringarna ska träda i kraft.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2014-05-06
- Datum
- 2014-05-12
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Avgifter för tillsyn enligt drivmedelslagen
Betänkande 2013/14:MJU18
Regeringen får ge Transportstyrelsen rätt att ta ut avgifter för sin tillsyn av de system för att ta hand om bensingaser som bensinmackar måste ha. Transportstyrelsen ska kunna finansiera sin tillsyn och handläggning av ärenden som gäller drivmedel på samma sätt som myndigheten finansierar tillsynen och handläggningen av andra ärenden.
De nya reglerna börja gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-05-08
- Datum
- 2014-05-12
- Debatt
- 2014-06-09
- Beslut
- 2014-06-10
- Dokument & lagar
Ändring i lagen om kvotplikt för biodrivmedel
Betänkande 2013/14:MJU11
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om kvotplikt för biodrivmedel.
Lagen om kvotplikt för biodrivmedel ställer krav på att det ska vara mer biodrivmedel i bensin och diesel. Den antogs av riksdagen hösten 2013 och börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.
Det nya förslaget innebär att kvotplikten inte ska omfatta tåg, eller annat spårbundet färdmedel, och fartyg som går på diesel. Fartyg som används för "sport- och fritidsändamål" ska dock omfattas av lagen.
Ändringarna börjar gälla samma dag som lagen om kvotplikt för biodrivmedel träder i kraft.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-05-08
- Datum
- 2014-05-12
- Bordläggning
- 2014-05-26
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Riksrevisionens årsredovisning 2013
Betänkande 2013/14:FiU35
Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2013 till riksdagen. Finansutskottet har granskat årsredovisningen. Den externa revisorn har kommit fram till att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande. Finansutskottet betonar att det är viktigt att Riksrevisionens planerade utvecklingsarbete håller sig inom myndighetens budget. Det ställer krav på myndighetens rutiner för ekonomisk uppföljning.
Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Den externa revisorn har påtalat att ansvaret för riksrevisorernas chefspensioner är oklart. Finansutskottet anser att det är Riksrevisionen som har arbetsgivaransvaret och det ekonomiska ansvaret för riksrevisorernas och därmed också deras chefspensioner. För att förtydliga detta ska riksdagen uppmana riksdagsstyrelsen att låta ta fram ett nytt förslag på regler.
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2014-05-08
- Datum
- 2014-05-12
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Elektronisk kommunikation och andra säkerhetsåtgärder vid psykiatrisk tvångsvård
Betänkande 2013/14:SoU27
Reglerna för hur patienter inom rättspsykiatrisk vård får använda till exempel mobiltelefoner, datorer och surfplattor ändras. En del patienter som får rättspsykiatrisk vård förbjuds att ha annan utrustning för att kommunicera elektroniskt än den som vårdgivaren erbjuder. Patienter som vårdas frivilligt på avdelningar för psykiatrisk tvångsvård kan få samma inskränkningar som patienter som tvångsvårdas när det gäller till exempel alkohol och narkotika. En allmän kontroll vid inpassering får införas på alla avdelningar som har höjd säkerhetsklass.
De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 4, 9 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Datum
- 2014-05-09
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd
Betänkande 2013/14:SoU26
Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter lika mycket som andra barn. Riksdagen har därför på förslag från regeringen beslutat om en fritidspeng. Den ska gälla för barn i årskurs 4 till 9 som bor i hushåll som har haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Fritidspeng är en ersättning från socialnämnden för fritidsaktiviteter som är regelbundna och lärarledda samt främjar ett "aktivt deltagande i samhällets gemenskap".
De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 27, 91 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Datum
- 2014-05-09
- Bordläggning
- 2014-05-26
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Hushållning med havsområden
Betänkande 2013/14:MJU24
I dag finns ingen sammanhållen planering av hur de havsområden som omger Sverige ska användas. För att nå en långsiktigt hållbar utveckling i områdena ska nu nya regler för hushållning med havsområden införas.
För havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska regeringen besluta om havsplaner. De ska ge vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar hur ett havsområde kan användas. Regeringen får besluta om förbud eller begränsningar för verksamhet inom ett område som omfattas av en havsplan.
De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Justering
- 2014-05-06
- Datum
- 2014-05-09
- Bordläggning
- 2014-06-05
- Debatt
- 2014-06-09
- Beslut
- 2014-06-10
- Dokument & lagar
Ny lag om virkesmätning
Betänkande 2013/14:MJU22
Nya regler för hur virke mäts kommer att införas. De nya reglerna gäller för alla typer av virke och nästan alla användningsområden, oavsett träslag. Syftet är att både säljare och köpare av virke ska få lika goda möjligheter att bedöma om priserna för virke är rimliga.
Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får besluta om regler som behövs för att reglerna kring virkesmätningen ska följas och hur noggranna mätningarna ska vara. Myndigheten får också rätt att kontrollera lokaler och utrymmen som används vid mätning och göra undersökningar.
De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2014-05-06
- Datum
- 2014-05-08
- Bordläggning
- 2014-06-05
- Debatt
- 2014-06-09
- Beslut
- 2014-06-10