Sök

Riksdagen sa nej till motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2013. Motionerna handlar bland annat om oberoende kommunal revision, kommunal tolkförmedling, representation i nämnder, utskott och styrelser samt rätten att överklaga kommunala beslut. Andra motioner tar upp frågor som rör rekrytering till kommunala myndigheter, kommunindelning och kommunal samverkan.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 13 minuter

Beredning

2014-01-14

Justering

2014-01-23

Datum

2014-01-27

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt samt ombildning till bostadsrätt och ägarlägenheter.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

14

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

48, 193 minuter

Beredning

2013-12-12

Justering

2014-01-23

Datum

2014-01-27

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-05

Riksdagen sa nej till motioner om vattenvård från allmänna motionstiderna 2012 och 2013. Orsaken är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om Sveriges arbete inom ramen för EU:s strategi för Östersjön och det mellanstatliga samarbetet inom Helsingforskommissionen, Helcom, för att skydda Östersjön. Andra motioner tar upp åtgärder mot vattenföroreningar och övergödning samt skydd för grund- och dricksvatten.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

22

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

24, 92 minuter

Justering

2014-01-23

Datum

2014-01-24

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-20

Konsumentverket ska kunna ta ut en sanktionsavgift av låneföretag som inte gör ordentliga kreditprövningar när de ska bevilja lån till konsumenter.

Bakgrunden är att det har blivit lättare att ta lån för konsumtion, bland annat genom sms-lån. I och med detta ställs det också högre krav på att låneföretagen noggrant undersöker låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet. Konsumentverkets tillsyn visar dock att kreditprövningarna inte alltid görs ordentligt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-01-23

Datum

2014-01-24

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-05

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s strategi för Östersjöregionen. EU har gjort en översyn som avslutades i februari 2013, och regeringen redogör för den nya inriktning som strategin därmed har fått. De tre nya övergripande målen är att rädda havsmiljön, att sammanlänka regionen och att öka välståndet.

Utrikesutskottet konstaterar att översynen innebär en förskjutning från en tidigare problemorienterad ansats till en tydligare mål- och resultatinriktning. Utskottet ser positivt på detta. Sverige deltar brett och på i princip alla områden i att genomföra EU:s strategi. Bland EU:s Östersjöländer har Sverige kommit längst med att skapa något som kan liknas vid ett nationellt avrapporteringssystem genom Tillväxtverkets årliga rapport.

Utskottet konstaterar att EU:s strategi för Östersjöregionen främst riktar sig till EU-länderna och EU:s institutioner. Men för att nå konkreta resultat krävs ett gott samarbete också med andra länder som Ryssland, Norge och Vitryssland.

Sjöfartsnäringen i Östersjöregionen kommer inom den närmaste tiden att omfattas av flera nya bestämmelser. Det ställer enligt utskottet höga krav på koordinerade åtgärder mellan Östersjöländerna för tillämpning, infrastruktur och tillsyn.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Beredning

2013-11-14

Justering

2014-01-16

Datum

2014-01-22

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-05

EU-kommissionen föreslår att en obligatorisk skatteflyktsbestämmelse ska läggas till i reglerna om beskattning av moder- och dotterbolag. Syftet är att förhindra skatteflykt och andra former av skattemissbruk. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen ifrågasätter om kommissionens förslag kommer att innebära någon förbättring jämfört med de nationella regler som gäller i dag.

Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2014-01-21

Datum

2014-01-22

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om skydd för företagshemligheter. Syftet är att fastställa regler för skydd mot olagligt anskaffande, röjande och utnyttjande av företagshemligheter. Förslaget omfattar bland annat en definition av företagshemligheter och metoder för rättslig prövning för den som har drabbats.

Näringsutskottet har utifrån subsidiaritetsprincipen granskat EU-kommissionens förslag. Utskottet anser att ett starkt och enhetligt skydd för företagshemligheter inom EU är bra för svenska företags konkurrenskraft och för EU:s inre marknad. Gemensamma regler på EU-nivå kan bidra till att främja företagens innovationsförmåga och konkurrenskraft. Förslaget bör därför beslutas om på EU-nivå. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2014-01-21

Datum

2014-01-22

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur infrastrukturavgifter på vägar får tas ut. Samtidigt anpassas lagstiftningen till ett EU-direktiv. De nya reglerna ska bland annat tillämpas på två nya broar i Motala och Sundsvall. Trafikutskottet ser allvarligt på de motsättningar som uppstått mellan staten och de två kommunerna om hur infrastrukturavgifterna föreslås beräknas på de nya broarna, men är tillfreds med de lösningar som har uppnåtts för att lösa motsättningarna. Utskottet noterar också att regeringens förslag tyvärr inte innehåller något förslag om att utländska fordon ska betala vägavgifter. Regeringen har meddelat att avsikten är att motsvarande regler för utländska fordon ska finnas senast från årsskiftet 2015. Utskottet är tillfreds med detta.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 82 minuter

Beredning

2013-11-19

Justering

2014-01-21

Datum

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-02-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om sjöfartsfrågor. Motionerna handlar bland annat om förutsättningar för svensk sjöfart, miljöfrågor, inlandssjöfart och sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet.

Riksdagen konstaterar att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Det pågår också ett aktivt arbete i Sverige och internationellt för att förbättra miljö- och klimatutvecklingen inom sjöfarten. Regeringen har vidare för avsikt att presentera en maritim strategi.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Beredning

2013-12-03

Justering

2014-01-21

Datum

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-02-05

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 097 nya ärenden under verksamhetsåret 2012/13, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-21

Datum

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om försvarspolitiska frågor. Skälet är huvudsakligen att de områden motionerna tar upp ingår i Försvarsberedningens pågående arbete med försvarets framtida inriktning. Motionerna handlar bland annat om behovet av en säkerhetsstrategi, det svenska försvarets förmåga, nordiskt försvarssamarbete, svenskt deltagande i internationella insatser, behovet av en försvarsindustristrategi samt en avveckling av Försvarsexportmyndigheten.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

21, 104 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-21

Datum

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om strålskydd, kärnteknisk säkerhet, elsäkerhet och explosivämnen. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna som rör strålskydd handlar om elektromagnetiska fält och deras hälsoeffekter, radon i bostäder, starka laserpekare och solarieanvändning. Andra motioner handlar om kärnkraftverkens säkerhet, kärnavfallsavgiften, elsäkerhetsbestämmelser och användningen av fyrverkeriprodukter.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-21

Datum

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om sjöfylleri. I motionerna föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör utvärdera bestämmelserna om sjöfylleri från 2010.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-16

Datum

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat associationsrätt. Motionerna handlar om könsfördelningen i bland annat bolagsstyrelser, avskaffande av kravet på aktiekapital, avskaffande av kravet på bolagsstämma, arbete i bolagsstyrelser och jämställdhetsredovisning. Andra motioner handlar om standard för finansiell rapportering, avskrivningstakt för goodwillvärden, lagen om ekonomiska föreningar, regler för socialt företagande, stiftelselagen och ytterligare lagstiftning om franchising.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-16

Datum

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om ersättningsrättsliga frågor. Motionerna handlar om obligatorisk hemförsäkring, möjligheten att teckna personförsäkring, flytträtt för skadeförsäkringar och information vid försäkringsfall. Andra motioner handlar om trafikförsäkringsavgift, handläggning av bland annat trafikskadeärenden, ideellt skadestånd och skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 78 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-16

Datum

2014-01-20

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om studiestöd. Skälet är att gällande lagar och regler bedöms tillräckliga samt att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om studiestödssystemet, fribeloppet, villkoren för studiemedel, den nedre åldersgränsen för studiemedel, flexibel tidsgräns för studiemedel, avskrivning av studieskulder och studiehjälp.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Justering

2014-01-16

Datum

2014-01-17

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Myndigheten Inspektionen för vård och omsorg ska vara rättslig motpart till yrkesverksamma inom vården som har överklagat beslut om ny legitimation eller behörighet att skriva ut läkemedel. Detta efter att legitimationen eller behörigheten tidigare dragits in.

Ändringen börjar gälla den 1 mars 2014. Även beslut som meddelats före dess ska behandlas enligt den nya regeln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-01-16

Datum

2014-01-17

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Regeringen måste omgående lämna förslag till lagändringar som innebär att fler svårt skuldsatta låntagare ska kunna få hjälp med skuldsanering. Det anser riksdagen, som gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Beslutet innebär att utskottet säger ja till en motion från Socialdemokraterna.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 44 minuter

Beredning

2013-11-28

Justering

2014-01-16

Datum

2014-01-16

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

KU har gått igenom Justitiedepartementets ärenden om nåd eller upphävande av utvisningsbeslut. Regeringen förefaller ha tillämpat nådeinstitutet restriktivt, och antalet nådeansökningar har minskat. Antalet ansökningar om upphävande av utvisningsbeslut tycks också minska. KU har även granskat vissa ärenden som Miljödepartementet handlagt. Handläggningstiderna är långa i ett antal av ärendena, och KU konstaterar att det givetvis inte är tillfredsställande med långa handläggningstider i förvaltningsärenden.

KU har granskat politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet. Granskningen omfattar även tidigare regeringar, men huvuddelen av granskningens underlag rör den nuvarande regeringen. Granskningen ger inte anledning att peka på några brister, men utskottet gör ett antal framåtsyftande reflexioner. KU påminner om grundlagens krav på hur allmänna handlingar ska behandlas. När det gäller kraven på dokumentation och spårbarhet bedömer utskottet att samma regler ska gälla för samordningsfunktionen som för andra enheter inom Regeringskansliet. KU konstaterar vidare att de ställningstaganden som görs inom en samordningsfunktion inte utgör formella regeringsbeslut. Grundlagens regler om statsministerns, de enskilda föredragande statsrådens och regeringens ansvar gäller oberoende av om och hur en regering inrättar en eller flera samordningsfunktioner.

Regeringens remisser till Lagrådet är en annan fråga som KU granskat. Lagrådet har i vissa ärenden haft synpunkter på att delar av regeringens förslag inte har föregåtts av någon remissbehandling. Det medför enligt utskottet en risk för att ett lagförslag inte uppnår tillräcklig kvalitet och att den fortsatta beredningsprocessen försvåras. Ett skriftligt remissförfarande är och bör vara det normala. Remissmöten kan framför allt fylla en funktion som komplement. Ett förenklat förfarande i form av kontakter under hand med berörda myndigheter bör endast ske i undantagsfall. En annan fråga är vad som bör gälla när regeringens lagförslag väsentligt avviker från det utredningsbetänkande som remissbehandlats. Även om förslaget har diskuterats på ett remissmöte kan det enligt KU ifrågasättas om beredningskravet kan anses uppfyllt. Vidare kan det i lagärenden där regeringen efter Lagrådets synpunkter har gjort väsentliga ändringar finnas anledning att överväga om Lagrådets synpunkter ska hämtas in på nytt.

KU har fortsatt sin granskning av utnämningsmakten, det vill säga makten att tillsätta högre tjänster inom domstolar och offentlig förvaltning. Utskottet tar bland annat upp det så kallade öppna rekryteringsförfarandet som enligt regeringen numera tillämpas. Det har inneburit viktiga förändringar, konstaterar KU, men effekterna är fortfarande inte analyserade på djupet. Utskottet skulle därför välkomna om regeringen genomförde en noggrann uppföljning och utvärdering. Att systematiskt följa upp, utvärdera och dokumentera erfarenheter från förflyttningsbeslut skulle enligt utskottet sannolikt vara till nytta för den statliga chefsrekryteringsprocessen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Beredning

2013-09-19

Justering

2013-12-05

Datum

2014-01-15

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2012. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 125 subsidiaritetsprövningar under 2012 och funnit att 21 EU-förslag strider mot principen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2012 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas. Detta genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Inom finansutskottets område är det lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt som ökar på EU-nivå. Även inom justitieutskottets område straffrättsligt samarbete har lagstiftningen på EU-nivå stärkts. Justitieutskottet konstaterar att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete.

Det är viktigt att regeringen gör klara och tydliga bedömningar av subsidiaritetsärenden. Detta för att riksdagens utskott ska få tillräckligt bra underlag för sina bedömningar.

Antalet förslag från EU-kommissionen med motiveringar ifråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. KU betonar att det är mycket viktigt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Beredning

2013-09-24

Justering

2013-12-05

Datum

2014-01-10

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22