Sök

Organisationer som förvaltar upphovsrätt ska kunna införa en begränsning av medlemmars rätt att välja ombud inför beslut som ska tas vid organisationernas stämmor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Upphovsrätt förvaltas ofta av organisationer som företräder ett stort antal rättighetshavare. SAMI och STIM är exempel på sådana organisationer. Organisationerna kallas kollektiva förvaltningsorganisationer. Viktiga beslut fattas på organisationernas stämmor och en medlem kan rösta själv eller via ett ombud. Enligt dagens regler kan ett ombud företräda hur många medlemmar som helst. Men regeringen vill nu alltså ge organisationerna rätt att begränsa rätten att anlita ombud. Organisationerna kan i sina stadgar skriva in vem som får vara ombud och hur många medlemmar ett ombud får företräda. En av förutsättningarna är dock att det inte hindrar medlemmarna från att delta i beslutsfattandet på ett lämpligt och effektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-28

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.

Behandlade dokument

124

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

36, 106 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-30

Migrationsverket ska få begära hjälp av polisen med att förflytta personer som inte flyttar frivilligt från ett asylboende, trots att de inte längre har rätt att bo kvar. Det kan till exempel vara när en persons utvisningsbeslut börjar gälla, eller om personen har fått uppehållstillstånd och boende i en kommun.

Förutsättningen för att Migrationsverket ska kunna begära hjälp från polisen är till exempel att personen inte flyttar ut trots uppmaningar, eller om det finns en risk för att personen skulle kunna skada sig själv.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att frigöra platser till nya asylsökanden och att minska statens kostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om energipolitik. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens övergripande inriktning, kärnkraft, olika typer av förnybar energi och energieffektivisering.

Riksdagen hänvisar i flera fall till att de frågor motionerna tar upp omfattas av den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 och till att Energikommissionens förslag om den långsiktiga energipolitiken för närvarande är ute på remiss.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

25, 92 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motionsförslag om handelspolitik, bland annat med hänvisning till pågående insatser. Motionerna handlade bland annat om handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien och främjandet av EU:s inre marknad.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

17

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

45, 125 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Enligt EU-regler ska allmänheten ha tillgång till vissa uppgifter om de ekologiska producenter som verkar i landet. Sverige har fått kritik från EU för att kravet på offentliggörande inte är helt uppfyllt.

Regeringen vill därmed göra ändringar i lagen om kontroll av ekologisk produktion för att bättre svara upp till de ställda kraven.

När lagen skrivs om innebär det att de kontrollerande aktörerna är skyldiga att redovisa sina uppgifter för allmänheten via sina webbplatser. I Sverige är det privata aktörer som utför kontrollen.

Riksdagen sa ja till förslaget och den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Regeringen bör verka för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar. Det anser riksdagen som uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Demokratiutredningen har uppmärksammat att valdeltagandet bland utlandssvenskar är särskilt lågt. Detta kan ha många orsaker. Utredningen bereds just nu i Regeringskansliet. Men riksdagen anser att regeringen redan nu bör verka för att förbättra utlandssvenskars möjligheter att rösta. Om det finns svårigheter för utlandssvenskar att rösta så är det rimligt att riksdag, regering och myndigheter gör allt som går för att förbättra detta. Riksdagen tycker bland annat att öppettiderna för röstning på svenska ambassader och konsulat bör vara bättre inför kommande val. Inte minst vad gäller kvällar och helger.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 35 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp den kartläggning myndigheten har gjort av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

24

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-29

Debatt

2017-03-30

Beslut

2017-03-30

Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.

Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om internationella jämförelser av inkomstskillnader. I rapporten har Riksrevisionen granskat SCB:s (Statistiska centralbyrån) förutsättningar att lämna ut data till den internationella forskningsdatabasen LIS, Luxembourg Income Study. Databasen består av mikrodata om skatter, socialförsäkringar och bidrag för medborgare i 47 länder.

Riksrevisionen bedömer att intresset för frågor som handlar om inkomstfördelning har ökat och att det är viktigt att uppgifter från svenska myndigheter finns med i databasen. SCB har tidigare levererat uppgifter till LIS, men på grund av rättsliga skäl har det inte gjorts de senaste tio åren. Riksrevisionen anser därmed att nya lösningar för att kunna dela med sig av uppgifterna bör tas fram. Regeringen håller med och ska reda ut hur SCB på nytt kan ges förutsättningar att lämna information till LIS.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-29

Debatt

2017-03-30

Beslut

2017-03-30

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2017, som innehåller de politiska prioriteringarna för 2017. Alla riksdagens utskott har fått tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram. Utrikesutskottet fokuserar sin granskning på följande prioriteringsområden: EU som global aktör, migrationspolitik samt handelspolitik.

När det gäller EU som en starkare global aktör anser utskottet att det är viktigt att EU står enat och agerar gemensamt för en global regelstyrd säkerhetsordning, för att motverka de krafter i världen som vänder sig bort från öppenhet och samarbete.

Enligt utskottet är ett förstärkt och konstruktivt samarbete inom EU och globalt grundstenar i en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det inkluderar också att motverka grundorsaker till ofrivillig migration. Utskottet understryker också vikten av att finna en rättvis och fungerande lösning i fråga om det gemensamma asylsystemet.

Gällande handel anser utskottet att Sverige ska vara en tydlig kraft, inom EU och Världshandelsorganisationen, för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska krafter. Utskottet är kritiskt till kommissionens uttalade avsikt att stärka handelspolitiska skyddsåtgärder.

Riksdagen lade programmet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 113 minuter

Justering

2017-03-02

Datum

2017-03-22

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

En ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet införs. De nuvarande reglerna om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet hänvisar till i stor utsträckning till försäkringsrörelselagen. Den lagen har dock ändrats till följd av ett EU-direktiv. Denna nya lag innebär att det istället blir en självständig reglering av försäkringsverksamheten i premiepensionssystemet, det vill säga att verksamheten regleras i en egen lag.

I lagen införs bland annat ett flertal investeringsregler som motsvarar dem som gäller för försäkringsföretag. Det gäller regler om aktsamhet, riskkontroll och riskspridning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få bestämma regler för användning av derivatinstrument.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny lag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017. Regeringen ska också få bestämma regler för de avgifter Pensionsmyndigheten ska bidra till för att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-16

Datum

2017-03-21

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Många företag upplever att reglerna de måste följa är krångliga och att alltför mycket tid går åt till administration och långa handläggningstider. Myndigheter som företag kommer i kontakt med borde därför sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att se till att det sker.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag om näringspolitik som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

14

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

30, 113 minuter

Justering

2017-03-16

Datum

2017-03-20

Bordläggning

2017-03-22

Debatt

2017-03-23

Beslut

2017-03-23

Riksdagen sa nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga. Motionerna handlar bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, information och åtgärder för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, åtgärder mot nätmobbning av unga, Skapande skola samt den kommunala musik- och kulturskolan.

Anledningen är bland annat att insatser redan görs på området, att det redan pågår utredningar och uppdrag samt att regeringen har ett pågående arbete med förslag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2017-03-14

Datum

2017-03-17

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksidrottsförbundet, RF, arbetar redan för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. Riksdagen vill gå ett steg längre och anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området civila samhället.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

23

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2017-03-14

Datum

2017-03-17

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Regeringen vill införa en ny lag som ska underlätta vid de kontroller som Olaf, europeiska byrån för bedrägeribekämpning, genomför i Sverige. Olaf är det EU-organ som arbetar för att avslöja och stoppa bedrägerier med EU-pengar.

Lagen innebär att de svenska myndigheter som deltar i Olafs kontroller ska ges utökade befogenheter. Bland annat ska de få de undersökningsbefogenheter som behövs vid Olafs platskontroller, och kunna begära handräckning av Kronofogdemyndigheten.

Syftet med lagen är att bättra svara upp till de krav som EU:s medlemsländer har på sig om att ge Olaf det stöd som behövs i arbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-16

Datum

2017-03-17

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Regeringen borde regelbundet lämna en skrivelse till riksdagen som handlar om Internationella valutafondens (IMF) arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet. Skrivelsen bör också beröra andra internationella finansiella institutioners arbete med dessa frågor. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Redan i dag lämnar regeringen en skrivelse om IMF, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna till riksdagen. Innehållet i den skrivelsen är dock under omgörning och därför anser riksdagen att en ny skrivelse behövs som specifikt behandlar finansiell och monetär stabilitet.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

21, 82 minuter

Justering

2017-03-16

Datum

2017-03-17

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksdagen vill att regeringen ger samtliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data ska också tillgängliggöras. Då kan medborgarna få effektivare och bättre service. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Öppna data kan definieras som digital information som är fri att använda, återanvända och distribuera utan någon annan motprestation än att användaren anger källa eller delar informationen på samma sätt.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2017-03-16

Datum

2017-03-17

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksdagen tycker att det är viktigt att skydda barn mot äktenskap. Därför uppmanar riksdagen regeringen att prioritera arbetet med att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det är ett av fyra tillkännagivanden som riksdagen riktar till regeringen.

Den 1 juli 2014 infördes nya regler som bland annat innebar att det blev ännu svårare att erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap. Regeringen ska ge en utredning i uppdrag att utvärdera lagändringarna, och se om lagen kan skärpas ytterligare. Riksdagen tycker att regeringen bör prioritera det arbetet och snarast återkomma med förslag om lagändringar.

Riksdagens övriga tre tillkännagivanden handlar om att

• polygama äktenskap bör utredas,
• barnrättsperspektivet bör stärkas vid vårdnadstvister och att
• systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare bör förbättras.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

34

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

25, 109 minuter

Justering

2017-03-16

Datum

2017-03-17

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22