Socialavgifter
Betänkande 2017/18:SfU19
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 28 mars 2018
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om socialavgifter (SfU19)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om socialavgifter.
Motionerna handlar om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet på att betala socialavgifter för ideella organisationer, till exempel friluftsorganisationer.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2017/18:1001 Differentierade arbetsgivaravgifter
- Motion 2017/18:1326 Villkor för småföretag
- Motion 2017/18:1522 Privata sjukförsäkringar
- Motion 2017/18:1730 Friluftsliv för folkhälsa
- Motion 2017/18:1978 Åtgärder för ett växande näringsliv
- Motion 2017/18:1998 Underlättande för ungdomar att få jobb
- Motion 2017/18:3043 Arbetsgivaravgift i glesbygd
- Motion 2017/18:3138 Sociala avgifter friluftslivet
- Motion 2017/18:3508 Regionalt differentierade arbetsgivaravgifter
- Motion 2017/18:3749 Det civila samhällets betydelse
- Motion 2017/18:401 Idrottsföreningar och friluftsliv i sociallagstiftningen
- Motion 2017/18:63 Arbetsgivaravgifter för unga
Beredning, Genomförd
Justering: 2018-03-22
Trycklov: 2018-03-22
Betänkande 2017/18:SfU19
Alla beredningar i utskottet
Nej till motioner om socialavgifter (SfU19)
Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om socialavgifter.
Motionerna handlar om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet på att betala socialavgifter för ideella organisationer, till exempel friluftsorganisationer.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2018-03-28
Debatt om förslag 2017/18:SfU19
Webb-tv: Socialavgifter
Dokument från debatten
- Onsdag den 28 mars 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:93
- Protokoll 2017/18:93 Onsdagen den 28 marsProtokoll 2017/18:93 Socialavgifter
Protokoll från debatten
Anf. 28 Cassandra Sundin (SD)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.
Sverige har ett omfattande och rikt friluftsliv. Miljoner svenskar, och däribland hundratusentals barn, är medlemmar i någon av de friluftsorganisationer som finns över hela landet. Många nyttjar den svenska naturen genom sportutövande, turism och rekreation. Friluftslivet når många samhällsgrupper och är, utöver vad som tidigare nämnts, en viktig resurs för regional utveckling och därmed en viktig del av den palett av näringar som samspelar och skapar förutsättningar för ett levande näringsliv i en levande landsbygd.
Idrotten har en stark relation till folkhälsan och är i dag en större sektor, med större resurser, än friluftslivet. Däremot är båda viktiga och har starka kopplingar till folkhälsoarbetet. Ett exempel på en satsning inom området är socialavgiftslagens halva basbeloppsregel, vilken till exempel Riksidrottsförbundet omfattas av. Ersättning till idrottsutövare från ideella föreningar som har till ändamål att främja idrottslig verksamhet är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen avgiftsfri om ersättningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp.
Några som däremot inte omfattas av socialavgiftslagens halva basbeloppsregel är Svenskt Friluftsliv. Skatteverket menar att lagtexten anger att det ska vara fråga om idrottsutövare för att regeln ska kunna tillämpas. Idrotter anslutna till Riksidrottsförbundet är dem som det i första hand kan komma att handla om. Men det gäller även liknande verksamheter, exempelvis friluftsliv med idrottsinriktningar. Här uppstår en problematik när man med denna motivering blir tvungen att från fall till fall definiera vad som räknas som idrott och vad som räknas som övriga intressen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter
Herr talman! Om man med denna regel syftar till att främja folkhälsan genom enbart idrott uppstår svårigheter, då detta i praktiken innebär en åsidosättning av stora delar av folkhälsofrämjande aktiviteter. Med anledning av detta är det viktigt att även Svenskt Friluftsliv med underorganisationer omfattas av halva basbeloppsregeln i socialavgiftslagen som en del i arbetet med friluftslivets utveckling i Sverige.
Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 25 ideella friluftsorganisationer i Sverige som tillsammans har 1,7 miljoner medlemmar, varav 300 000 är barn och ungdomar. Tillsammans består organisationerna av närmare 9 000 lokala och regionala föreningar.
Svenskt Friluftsliv arbetar inte bara med att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige och för att medlemsorganisationerna ska vara starka, utan även med att höja friluftslivets status i samhället samt att vårda och värna allemansrätten.
Enligt Svenskt Friluftsliv och flera medlemsorganisationer är det stora problemet i dag att Skatteverket har en oklar tolkning och hantering av begreppet idrottslig verksamhet. Det har medfört, enligt bland andra Svenskt Friluftsliv, att Skatteverket i vissa regioner har tillåtit lokala friluftsföreningar, till exempel Svenska Livräddningssällskapet, att tillämpa prisbasbeloppsregeln medan samma organisationer i andra delar av landet inte har tillåtits att använda regeln. Man har alltså bedömt den idrottsliga verksamheten olika i skilda prövningar.
Herr talman! Sverigedemokraterna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att medlemsorganisationer som är anslutna till Svenskt Friluftsliv bör omfattas av undantaget i socialavgiftslagen på samma sätt som organisationer anslutna till Riksidrottsförbundet.
Ett av våra största folkhälsoproblem är i dag det ökande stillasittandet, särskilt bland barn och unga. Vardagsmotionen minskar, och de naturliga relationerna till rörelse, motion och vistelse i naturen blir allt färre. För att få bukt med denna negativa utveckling krävs krafttag och ett led i det är att stärka friluftslivets ställning i samhället och underlätta för de organisationer som bedriver verksamheter inom området.
Anf. 29 Solveig Zander (C)
Herr talman! Det här motionsbetänkandet är viktigare än vad vi kanske vill erkänna. En av motionerna handlar om att öka förutsättningarna för att hela Sverige ska leva, det vill säga att inte bara storstäderna utan även landsbygden ska ha möjligheter att utvecklas. Den motionen har Per Åsling skrivit, och den är viktig för oss i Centerpartiet.
I Pers motion framgår hur vi med enkla metoder kan omfördela våra gemensamma skattepengar så att de kommer alla till del i vårt samhälle och kommer hela landet till del. Vi kan i dag se, och har gjort det i många år, hur landet klyvs och vissa delar av vårt land bidrar med resurser så att städerna och övriga delar av landet kan ha ett välstånd som inte kommer de delar av landet till del som faktiskt producerar detta välstånd.
Vad är det då som jag och Per talar om? Jo, det är till exempel malmbrytningen, vattenkraften och andra naturresurser som man levererar från en del av landet till en annan och att den landsända som producerar detta, framför allt norr, inte kompenseras för vad den faktiskt bidrar med.
Man kan undra varför fler och fler lever gott på andras bekostnad, varför flyttkedjorna från landsbygden och Norrland ser ut som de gör och allt fler flyttar in till de stora städerna. På landsbygden och i Norrland läggs skolor, affärer och företag ned, och allt fler flyttar in till städerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter
Det här kan man ändra på. Jag tänker ta er med på en liten tur i verkligheten. Vi reser upp genom vår norra del av landet till Krokoms kommun som ligger några mil norr om Östersund i höjd med Trondheim. Sedan åker vi in i grannkommunen Lierne som är en liten kommun på den norska sidan, och därefter åker vi en bit uppåt och kommer sedan tillbaka in i Sverige.
Den lilla kommunen Lierne har 1 375 invånare. Där finns det fräscha skolor, ett nybyggt servicehus för äldre, en ny, jättefin sporthall och växande företag. Bland annat finns det ett bageri som kör dubbla skift och hela tiden växer, en landbaserad rödingodling och mycket mer.
Och hör och häpna, där är arbetsgivaravgiften, vilken socialavgiften ingår i, 5,2 procent. Och hur stor är arbetsgivaravgiften i grannkommunen Krokom, som alltså ligger på den svenska sidan? Jo, den är 31,42 procent. Det betyder att förutsättningarna i Krokom och Strömsund, som kommunerna heter där uppe, och Lierne är helt olika fast man faktiskt tillhör samma bygd.
I Norge erbjuder man företag och medborgare god service för att man har en geografiskt differentierad arbetsgivaravgift. Det är något vi också skulle kunna ha i Sverige för att ge tillbaka till bygden som producerar en del av vårt välstånd. Det skulle medverka till att konkurrensförutsättningarna för våra norrländska bygder skulle bli betydligt bättre än vad de är i dag och till att skapa sysselsättning och företagande även i glesbygden.
Systemet som man har i Norge har godkänts av EU - det får vara så - och det skulle man kunna överföra till Sverige. Landsbygdskommittén föreslog i sitt eniga slutbetänkande att man skulle sänka arbetsgivaravgifterna och pekade ut 23 kommuner i norra delen av Sverige.
Det Centerpartiet och Per Åsling föreslår är att det här skulle kunna omfatta hela inlandet, det som vi kallar stödområde A som sträcker sig från Torsby i Värmland upp till Kiruna. Det skulle medföra att hela landet kunde gå framåt och hela landet skulle leva.
Med det, herr talman, tillstyrker jag Per Åslings motion.
Anf. 30 Aron Modig (KD)
Herr talman! Vad gäller betänkandet som är föremål för den här debatten, SfU19 om socialavgifter, håller vi från Kristdemokraternas sida med om det mesta som står i betänkandet. Men vi har en reservation, och det är reservation 3. Den handlar om att vi vill undersöka möjligheten att ge mer förmånliga skatteregler till den ideella sektorn.
Vi säger särskilt: Varför inte titta på de regler som gäller specifikt för idrottsrörelsen? I dag behöver man inte betala arbetsgivaravgifter för idrottsutövare, tränare och tävlingsfunktionärer om ersättningen understiger ett halvt basbelopp.
Varför vill vi då att man ska titta på detta? Jo, för att en stark och fristående ideell sektor, eller ett starkt civilsamhälle, som vi säger inom Kristdemokraterna, är en viktig del av samhället som en motvikt både till det offentliga och till näringslivet. Det bidrar med gemenskap, samvaro och att människor från olika bakgrund möts. Det ger i många fall en skolning i demokrati och mötesfrihet och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter
Det här gör att vi tycker att det är viktigt att se hur vi kan stärka det civila samhället. Här har vi förslag bland annat om att vi vill återinföra skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer. Vi har förslag om en fond för investeringar i ideell välfärdsverksamhet. Det är utifrån den bakgrunden man ska se på förslaget som också finns i det här betänkandet.
Anf. 31 Phia Andersson (S)
Herr talman! I detta betänkande behandlar utskottet motionsyrkanden om socialavgifter från den allmänna motionstiden 2017-2018. Motionerna tar bland annat upp frågor om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet att betala socialavgifter.
Jag vill redan nu yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
Socialavgifter är samma som det vi brukar kalla arbetsgivaravgifter. Socialavgifter tas ut för att finansiera våra trygghetssystem.
Det är föräldraförsäkringsavgift, som är föräldrapenning och kostnader i samband med den.
Det är arbetsskadeavgift, som är arbetsskadeförsäkringen som går till personer som blivit sjuka eller råkat ut för olyckor i samband med arbete.
Det är arbetsmarknadsavgift, som är arbetslöshetsförsäkring, aktivitetsstöd och kostnader enligt lönegarantilagen.
Det är ålderspensionsavgift, som bidrar till Sveriges ålderspensionssystem.
Det är efterlevnadspensionsavgift, som är pension som betalas ut till familjer till någon som har gått bort.
Det är sjukförsäkringsavgift, som är sjukpenning, sjuklön, sjukersättning, graviditetspenning och rehabiliteringspenning.
Vi debatterar alltså försäkringspremier för våra välfärdsförsäkringar. Vem ska vara med och betala eller inte, och i vilken omfattning?
Våra välfärdsförsäkringar bygger på omfördelning och solidaritet, och de har byggts upp under väldigt lång tid. Det är viktigt att förstå att det som våra socialavgifter går till är våra trygghetsförsäkringar.
Herr talman! Återigen finns det i betänkandet motioner om nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga, trots att utskottet tidigare har konstaterat att nedsättning av socialavgifter för unga inte har löst problemet med ungas arbetslöshet. Den tidigare nedsättningen av socialavgifter för unga misslyckades eftersom den största delen av resurserna satsades på de ungdomar som redan hade ett arbete eller som skulle få ett arbete även utan nedsättningen av arbetsgivaravgiften. Endast en liten del riktades till dem som behövde det bäst, nämligen unga med låg utbildning eller unga som av andra skäl stod långt ifrån arbetsmarknaden.
Herr talman! Det så kallade växa-stödet som infördes den 1 januari 2017 är tillfälligt; det varar till och med 2021. Stödet innebär nedsatta arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer sin första medarbetare. För den personen betalar företaget endast ålderspensionsavgift.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter
Därutöver finns det möjlighet att i stödområden reducera avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgiften och den allmänna löneavgiften. Denna möjlighet har utformats så att den gynnar glesbygden då det gäller näringsidkare som är verksamma i vissa kommuner, bland annat Norrbottens, Jämtlands och Dalarnas län.
Motioner om nedsättning för idrottsföreningar är en favorit i repris. Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat att undantaget för idrottsföreningar, som innebär att de i vissa fall inte betalar arbetsgivaravgifter, inte bör utvidgas. Tvärtom - vi har i stället sagt att det bör ses över för medlemmar som är anslutna till Riksidrottsförbundet, eftersom de fick undantaget efter en dom i Regeringsrätten. Redan då sa man att det var viktigt att förstå varför arbetsgivaravgifter ska betalas, och det gällde även idrottsförbund som har anställd personal.
För socialförsäkringens legitimitet är det viktigt att så långt som möjligt upprätthålla ett samband mellan de socialavgifter som betalas och de förmåner som dessa avgifter är till för att finansiera.
Herr talman! Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Anf. 32 Rickard Persson (MP)
Herr talman! När det gäller lägre socialavgifter för unga har vi redan haft denna debatt en gång, för cirka ett och ett halvt år sedan när regeringen tog bort den ineffektiva reformen. Nu liksom då kan jag bara konstatera att det var en dålig reform med dålig träffsäkerhet. Den största delen av pengarna gick till de ungdomar som redan hade ett jobb eller ändå skulle få det, även utan avgiftssubvention. Endast en mycket liten del gick till dem som verkligen behövde hjälp att få ett arbete.
Alla regeringens egna expertorgan har också, även under den tid Alliansen satt i regeringsställning, konstaterat att det var ett dåligt förslag. Finanspolitiska rådet konstaterade att lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar är en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten. Ekonomistyrningsverket uttalade att effekterna på sysselsättningen av en nedsättning av socialavgifterna sannolikt är små och att det minskar kostnaden för anställningar som i hög grad skulle ha blivit av ändå. Även den myndighet som arbetar praktiskt med arbetslöshet och arbetsmarknad, det vill säga Arbetsförmedlingen, sa att "forskningen om effekterna av arbetsgivaravgiftssänkningar på sysselsättningen i allmänhet visar på försumbara effekter".
Jag kan bara upprepa det jag sa i den tidigare debatten. Reformen som då kostade ca 14 miljarder per år uppskattas ha skapat 6 000-10 000 jobb på kort sikt. För samma summa skulle man ha kunnat anställa ungefär 32 000 lärare eller sjuksköterskor om deras genomsnittslön var ca 30 000 kronor. Det visar hur ineffektiv reformen var.
Det är ändå bra märkligt att Alliansen vill återinföra en reform som gav så dålig utdelning per skattekrona. Subventionen per skapat jobb uppgick, när vi avskaffade reformen, till mellan 1,4 och i sämsta fall 2 miljoner kronor per anställning. Det motsvarar omkring fyra gånger den genomsnittliga statliga anställningskostnaden för 19-25-åringar. Det finns sannerligen bättre och billigare sätt att stimulera anställning av ungdomar.
När detta behandlades senast konstaterade utskottet att det fanns ett mycket stort behov av att satsa resurser på effektivare åtgärder som kan göra att just ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och behöver hjälp blir mer anställbara.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter
Regeringen har redan vidtagit en rad åtgärder. Vi har inrättat Delegationen för unga och nyanlända till arbete, Dua, som har i uppdrag att främja statlig och kommunal samverkan och utveckling av nya samverkansformer. Duas arbete har resulterat i att Arbetsförmedlingen har ingått lokala överenskommelser med 287 av landets 290 kommuner om att samverka om insatser för arbetslösa ungdomar.
Regeringen har lagt fram förslag om att medel anvisas för en ytterligare ökning av det kunskapslyft som har inletts och som fullt utbyggt 2021 omfattar 93 000 utbildningsplatser med studiestöd inom yrkesvux, folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och högskola. Detta främjar också att ungdomar får arbete.
Studiestartsstödet har införts för att öka rekryteringen till studier bland arbetslösa som har kort utbildning och stort utbildningsbehov, för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Också här handlar det i stor utsträckning om ungdomar.
Regeringen satsar också 500 miljoner kronor för att stötta kommuner och landsting som, med hjälp av extratjänster, redan har anställt eller anställer personer som står långt från arbetsmarknaden. Det kommer också många ungdomar till del.
Vi har också 90-dagarsgarantin för ungdomar. Det innebär en bortre gräns för hur länge en person kan vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett arbete, en utbildning eller en insats som leder till arbete eller studier.
Detta är långsiktiga och kostnadseffektiva åtgärder för de ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och de ungdomar som verkligen behöver hjälp att få ett arbete.
Slutligen måste det också påpekas att arbetslösheten och långtidsarbetslösheten bland ungdomar har fortsatt att minska. Den låg åtminstone under 2017 på den lägsta nivån sedan 2003 respektive 2007. Trots att subventionen för ungdomarna avskaffades ser vi nu att de branscher som traditionellt sett anställer många ungdomar fortsätter att göra det med full kraft.
Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 10.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2017/18:93 Onsdagen den 28 marsProtokoll 2017/18:93
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Nedsättning av socialavgifter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:63 av Sofia Fölster (M),
2017/18:1001 av Lars Beckman (M),
2017/18:1326 av Edward Riedl (M) yrkande 2,
2017/18:1522 av Lars Beckman (M),
2017/18:1978 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2017/18:1998 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2017/18:3043 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) och
2017/18:3508 av Per Åsling (C).- Reservation 1 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 77 0 0 6 SD 36 0 0 9 MP 22 0 0 3 C 0 18 0 4 V 20 0 0 1 L 15 0 0 4 KD 15 0 0 1 - 2 0 0 3 Totalt 289 18 0 42 Undantag från att betala socialavgifter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:401 av Lars Tysklind och Emma Carlsson Löfdahl (båda L),
2017/18:1730 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 5,
2017/18:3138 av Saila Quicklund och Eva Lohman (båda M) och
2017/18:3749 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4.- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 77 0 0 6 SD 0 36 0 9 MP 22 0 0 3 C 18 0 0 4 V 20 0 0 1 L 15 0 0 4 KD 0 0 15 1 - 0 2 0 3 Totalt 254 38 15 42