Sök

Drygt 15,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet migration. Mest pengar, 8,1 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande, vilket är en minskning för den posten med drygt 15 miljarder kronor jämfört med budgeten för 2017. Migrationsverket får drygt 5,3 miljarder kronor. Knappt 960 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

40, 133 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-12-05

Bordläggning

2017-12-07

Debatt

2017-12-08

Beslut

2017-12-12

Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

54, 159 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-12-05

Bordläggning

2017-12-08

Debatt

2017-12-11

Beslut

2017-12-12

53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
• Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
• Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

40, 165 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-12-05

Bordläggning

2017-12-06

Debatt

2017-12-07

Beslut

2017-12-12

19,2 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, 6,7 miljarder kronor. Knappt 4,4 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet får 1,9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att det särskilda kontot under Samefonden får användas för att finansiera underhåll av stängsel som är nödvändiga för arrendeavtalen. I dag används kontot för betalning av del av arrendekostnaden för renbete i Härjedalen.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

45, 172 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-12-04

Bordläggning

2017-12-06

Debatt

2017-12-07

Beslut

2017-12-12

Riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Enligt riksdagen bör regeringen även göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrapporteringen.

Sedan slutet av år 2016 finns krav på att alla företag i Sverige av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport. De svenska reglerna bygger på EU-lagstiftning men innebär att fler företag måste hållbarhetsrapportera än vad EU:s regler kräver. Riksdagen anser att hållbarhetsrapportering i grunden är bra men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området associationsrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-12-04

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2018 ska vara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 49 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd men behandlas inom andra områden, t.ex. vissa kostnader för asylmottagande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur 43 miljarder ur statens budget för 2018 som går till utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas. Den största delen, 41,6 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Cirka 1,2 miljarder går till Sidas förvaltningskostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

7

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

41, 118 minuter

Justering

2017-11-28

Datum

2017-12-01

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-06

Sverige ska delta i det militära samarbete inom EU som har fått namnet det permanenta strukturerade samarbetet (permanent structured cooperation - Pesco). Samarbetet syftar bland annat till att utveckla medlemsländernas militära förmågor och öka möjligheterna till samarbete inom EU. Europeiska rådet väntas fatta beslut om att upprätta Pesco och fastställa vilka länder som deltar i december 2017.

Riksdagen anser att Sverige ska delta aktivt i arbetet med att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör och att ett svenskt medlemskap i Pesco passar in i denna strategi. Det är frivilligt att delta i Pesco för EU:s medlemsländer och det nationella självbestämmandet påverkas inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-12-01

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-06

Cirka 3,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, knappt 1,5 miljarder kronor. 975 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet får drygt 313 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen godkände regeringens förslag på hur stor elberedskapsavgiften sammanlagt får vara. Riksdagen godkände också det statliga affärsverket Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2018-2020 och Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2018.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 109 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-12-01

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-07

Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.

Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 32 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om exportkontrollen av krigsmateriel. Det vill säga produkter som är framtagna för militärt bruk.

Syftet med Riksrevisionens granskning var att undersöka om kontrollen av exporten av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och om den fungerar som det var tänkt. Den myndighet som ansvarar för själva kontrollen är Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Riksrevisionen har kommit fram till att ISP överlag har ett fungerande arbetssätt men ger också några rekommendationer till regeringen och ISP om vad som kan förbättras.

Regeringen håller till största delen med Riksrevisionen och de kommer att följa upp vilka åtgärder ISP genomför utifrån rekommendationerna. Riksdagen välkomnar riksrevisionens rapport och ser fram emot att regeringen återkopplar om hur de följt upp granskningen. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-28

Datum

2017-11-29

Bordläggning

2017-12-11

Debatt

2017-12-12

Beslut

2017-12-13

15,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar får bidrag till folkbildningen, cirka 4,3 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till stöd till idrotten och regional kulturverksamhet får knappt 1,5 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Kulturutskottet föreslår också att riksdagen återigen bör rikta uppmaningar till regeringen inom två områden: samverkan och inflytande inom filmområdet och museernas donation av föremål.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

52, 177 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-11-28

Bordläggning

2017-12-01

Debatt

2017-12-04

Beslut

2017-12-06

Det införs ett nytt nationellt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nya målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort, men lade till att målet om jämlikhet och delaktighet ska uppnås i ett samhälle som har mångfald som grund.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör ta ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken.
• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

22

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

30, 99 minuter

Justering

2017-11-21

Datum

2017-11-27

Bordläggning

2017-11-29

Debatt

2017-11-30

Beslut

2017-11-30

Två miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet internationell samverkan.

Mest pengar går till avgifter för internationella organisationer som till exempel FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, drygt 1,3 miljarder kronor. Knappt två hundra miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, vilket är en ökning med 40 miljoner jämfört med föregående år. Drygt 170 miljoner går till samarbete inom Östersjöregionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 68 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-11-24

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-30

Barnombudsmannens kontakt med barn och unga i utsatta situationer har ökat. Regeringen förslår därför att myndigheten ska ha samma anmälningsskyldighet till socialnämnden enligt socialtjänstlagen som övriga myndigheter, när det handlar om barn som far illa eller behöver skydd.

Regeringen föreslår också att Barnombudsmannen får lämna uppgifter som kan vara av betydelse för den tillsyn som görs av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Uppgifterna kan handla om socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens insatser som rör enskilda barn och som påvisar strukturella brister.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-21

Datum

2017-11-24

Bordläggning

2017-11-29

Debatt

2017-11-30

Beslut

2017-11-30

14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 65 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-11-24

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

Drygt 6,9 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar går till investeringsstöd för att anordna hyresbostäder och bostäder för studerande, 3,2 miljarder kronor. 1,3 miljarder kronor går till stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande och 1 miljard kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

52, 188 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-11-24

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-30

Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 45 minuter

Justering

2017-11-21

Datum

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

Regler om undantag för att betala moms när det gäller fartyg förändras. I dag finns det inget krav på att fartyg måste framföras på öppna havet för att undantas från skattskyldigheten. Undantaget ska efter ändringen gälla för fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, som används för handels-, industri-, eller fiskeriverksamhet och fartyg som används för sjöräddning, assistans eller kustfiske.

Syftet med ändringen är att anpassa den svenska lagen till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 16 minuter

Justering

2017-11-21

Datum

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2017-11-21

Datum

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29