Sök

Lagstiftningen om varumärken ska moderniseras och förenklas. Lagändringarna innebär bland annat att den svenska varumärkeslagstiftningen närmar sig lagstiftningen i andra EU-länder. Den nya lagstiftningen blir också mer teknikneutral när det gäller varumärken. Det ska inte längre krävas att ett tecken kan återges grafiskt för att kunna utgöra ett varumärke. Det gör det lättare att registrera till exempel ljudvarumärken eller varumärken som rör sig. En ny och mer överskådlig lag om företagsnamn ska även ersätta den nuvarande firmalagen.

Riksdagen ser positivt på att reglerna för varumärkesskydd anpassas till den tekniska utvecklingen och blir mer lika i EU:s medlemsstater och säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-25

Datum

2018-10-26

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning som utreder Riksrevisionens ledningsstruktur.

Den parlamentariska utredningen ska belysa för- och nackdelar med olika sätt att organisera Riksrevisionens ledning. Utredningen ska sedan lägga fram ett förslag till hur Riksrevisionens ledning ska vara utformad samt de lagändringar som behövs för att genomföra förslaget. Utredningen bör redovisa sitt uppdrag så att riksdagsstyrelsen kan ta fram ett förslag som kan behandlas i riksdagen under hösten 2019.

KU:s förslag till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet självt som tagit initiativ till förslaget, och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-25

Datum

2018-10-26

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Det införs mer detaljerade lagar om personuppgiftsbehandling för bland annat polisen, Tullverket och Skatteverket. Lagarna ska gälla utöver brottsdatalagen, som innehåller övergripande regler om detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya lagarna, registerförfattningarna, ska bara innehålla specifika undantag, avvikelser och preciseringar. De ska ta hänsyn till de olika myndigheternas behov i arbetet med personuppgifter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ändringar i andra lagar som en följd av de nya bestämmelserna.

De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-23

Datum

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat regeringens remisser till Lagrådet. Propositioner från 2012/13, 2013/14, 2016/17 och 2017/18 med lagförslag som har granskats av Lagrådet har gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att Lagrådets synpunkter och förslag i de flesta fall har godtagits av regeringen. I de fall regeringen inte har följt Lagrådet har den i regel argumenterat för sitt ställningstagande, vilket är bra enligt utskottet eftersom det är en viktig del för att upprätthålla kvaliteten i lagstiftningsarbetet.

I knappt 15 procent av de propositioner där Lagrådet har haft synpunkter eller förslag så har hela eller delar av lagförslagen avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts. Under senare riksmöten har det skett en viss ökning, vilket utskottet ser allvarligt på. Enligt utskottet är det angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Samtidigt konstaterar utskottet att granskningen inte ger en heltäckande bild av kvalitetsnivån i lagförslagen och att enskilda lagärenden inte har granskats närmare. Utskottet noterar också att det har rört sig om förhållandevis få lagförslag som avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. I drygt hälften av fallen har regeringen valt att i huvudsak eller delvis följa Lagrådets synpunkter och förslag. När ett förslag inte följts har regeringen också argumenterat för sitt ställningstagande. Därtill kommer att Lagrådet har lämnat olika typer av synpunkter och att omfattningen av Lagrådets kritik har varierat. Utskottet noterar även att Statsrådsberedningen nu har satt ytterligare fokus på kvalitetsfrågor i lagstiftningsarbetet

Utskottet har också för flera valår tillbaka granskat tidpunkten för när propositioner lämnas till riksdagen under våren. Granskningen visar att riksdagen behandlar ett ökande antal propositioner. De flesta lämnas in inom en vecka före, på eller efter sista inlämningsdag. KU understryker att anhopningen av propositioner på och kring sista inlämningsdag är djupt otillfredsställande. Detta och även avvikelser från planer skapar problem för riksdagsarbetet. Utskottet framhåller därför betydelsen av att:

• tidpunkten för inlämning av propositioner sprids,
• sena propositioner begränsas till nödvändiga fall,
• Regeringskansliet gör realistiska bedömningar i sin planering och
• kommunikationen fungerar med riksdagen vid ändringar i planen.

KU har även granskat hanteringen av handlingar och digitala arbetsytor i vissa arbetsgrupper i Regeringskansliet. I vissa arbetsgrupper ingår tjänstemän från ett eller flera departement och företrädare för myndigheter eller andra intressenter. Det arbetet räknas som internt arbete och handlingarna som skickas inom gruppen är inte allmänna handlingar. Utskottet betonar att det är viktigt att det finns ett tydligt beslut eller liknande som tydliggör vem som ingår i en arbetsgrupp om det ingår personer från andra myndigheter i gruppen.

Vidare har KU granskat Regeringskansliets upphandling. Granskningen visar på brister i att följa rutiner och i dokumentation, exempelvis har inte muntliga offerter dokumenterats. Enligt utskottet är det viktigt att upphandlingslagens dokumentationskrav efterlevs. Regeringskansliets rutin att begära in offerter från flera håll vid en direktupphandling efterlevs sällan. Enligt utskottet finns det skäl att följa den rutinen. Slutligen påpekar utskottet att upphandlingslagen kräver att myndigheten ska besluta om riktlinjer för direktupphandling.

Utskottet har också granskat regeringens användning av så kallade EU-sakråd. Utskottet pekar på vikten av att EU-sakråden inte ersätter andra former för samråd eller beredningar, utan de ska vara ett komplement för att öka regeringens kunskap och höja kvaliteten i underlagen. Det är också viktigt att dokumentera information från EU-sakråden om den sedan används i beredningen av ett ärende.

Justering

2018-12-18

Datum

2018-10-24

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer bosatta inom Europeiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz även i fortsättningen ska kunna få garantipension.

Garantipension är en del av det allmänna pensionssystemet och ger en grundtrygghet för den som saknar eller har låg inkomstgrundad pension. En dom i EU-domstolen har slagit fast att det saknas lagligt stöd för att fortsätta betala ut garantipension vid bosättning i EES eller Schweiz. Det innebär att personer som är bosatta i dessa länder riskerar att bli utan garantipension.

Regeringens förslag innebär att det ska vara möjligt att fortsätta betala ut garantipension fram till dess att en utredning är klar och eventuella lagförslag har börjat gälla. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2018 vilket är tidigare än regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-18

Datum

2018-10-19

Bordläggning

2018-10-23

Debatt

2018-10-24

Beslut

2018-10-24

Även den förälder som inte är gravid ska få rätt till föräldrapenning för att följa med till mödravården. En förälder ska också alltid få föräldrapenning för att delta vid sitt barns inskolning, även om föräldern inte har barnet i sin vård.

Dessutom förenklas reglerna kring tillfällig föräldrapenning, barnbidrag och bostadsbidrag. Till exempel ska tillfällig föräldrapenning kunna ges till en förälder som deltar i en kurs för att lära sig vårda barnet och anmälningskravet för tillfällig föräldrapenning slopas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2018-10-18

Datum

2018-10-19

Bordläggning

2018-10-23

Debatt

2018-10-24

Beslut

2018-10-24

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om en granskning som Riksrevisionen gjort. Revisionen har granskat Försäkringskassans handläggning av föräldrapenningsärenden för egenföretagare.

Enligt Riksrevisionen är det fortfarande svårt för dem med enskild firma att förutsäga hur mycket de kommer få i ersättning. Kvinnor har svårare att förutsäga ersättningen än vad män har. Användningen av föräldrapenningen är lägre bland egenföretagare än anställda och skillnaden är extra stor bland män.

Revisionen anser därför att Försäkringskassan bör utveckla sitt informationsarbete och göra en kvalitetsuppföljning av hur myndigheten arbetar med dessa frågor.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och framhåller också att tydlighet och förutsägbarhet är viktiga aspekter när föräldrar planerar och fördelar föräldraledigheten.

Riksdagen håller med regeringen och betonar också att det är viktigt av att fortsatt följa Försäkringskassans arbete med kvalitetsuppföljning och information till företagare. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-18

Datum

2018-10-19

Bordläggning

2018-10-23

Debatt

2018-10-24

Beslut

2018-10-24

Utlänningsdatalagen ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Utlänningsdatalagen innehåller bestämmelser för hur Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna ska behandla automatiserade personuppgifter när det exempelvis gäller känsliga personuppgifter och om vilka personuppgifter som omfattas av sökförbud.

Ändringarna innebär att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen. Det ska bland annat också bli tydligare i lagen vilka kategorier av personuppgifter som omfattas av sökförbudet, till exempel uppgifter om en persons sexuella läggning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-18

Datum

2018-10-19

Bordläggning

2018-10-23

Debatt

2018-10-24

Beslut

2018-10-24

En lag införs som innebär att vissa offentliga funktionärer måste anmäla om de har så kallade finansiella instrument. Samtidigt slutar en äldre lag om anmälningsskyldighet för finansiella instrument att gälla. Bestämmelserna i den sistnämnda lagen om skyldighet för anställda och uppdragstagare vid börser att anmäla innehav förs över till lagen om värdepappersmarknaden. Följdändringar görs också i lagen om handel med finansiella instrument samt offentlighets- och sekretesslagen.

Regeringen ska, som i dag, avgöra vilka statliga myndigheter som ska omfattas av bestämmelserna och vilka av de anställda och uppdragstagare som ska omfattas, vid sidan om ledningen. Det görs tydligt att ledningen för myndigheter måste anmäla att de innehar finansiella instrument. Ministrar i regeringen måste anmäla innehav av alla typer av finansiella instrument. Kommuner och landsting får även i fortsättningen besluta om anmälningsskyldighet för sina anställda och uppdragstagare.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-18

Datum

2018-10-19

Bordläggning

2018-10-23

Debatt

2018-10-24

Beslut

2018-10-24

Lagen om ändring i rättegångsbalken ändras. Ändringen innebär att en brist i lagen åtgärdas.

Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-18

Datum

2018-10-18

Bordläggning

2018-10-23

Debatt

2018-10-24

Beslut

2018-10-24

Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.

Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.

Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 53 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-10-16

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019.

Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.

Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.

Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena.

Voteringsprotokollet finns under rubriken Beslut nedan.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

43, 178 minuter

Justering

2018-12-10

Datum

2018-09-24

Bordläggning

2018-12-11

Debatt

2018-12-12

Beslut

2018-12-12

Det ska inte längre vara möjligt att ingå avtal muntligt med en telefonförsäljare om det är försäljaren som kontaktar konsumenten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När till exempel en telefonförsäljare kontaktar en konsument finns det inga formella krav på hur ett avtal om att köpa en vara eller tjänst ska se ut. Avtalet kan med andra ord ingås muntligen per telefon. I och med ändringarna kommer säljaren att behöva skicka en bekräftelse i skriftlig form, till exempel via post eller e-post. Konsumenten måste sedan skriftligen acceptera avtalet innan det är giltigt. Det här gäller för varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen. Syftet med förslaget är att stärka konsumentskyddet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda om det här skriftlighetskravet bör gälla för fler varor och tjänster.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 66 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-09-10

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller motionsförslag från allmänna motionstiden 2017/18 med koppling till frågan om en nationell plan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till trafikutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Datum

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

EU har inrättat ett europeiskt transportnät, TEN-T, som består av järnväg, inre vattenvägar, vägar, sjöfart och flyg, och som syftar till att främja infrastruktur och transport inom EU.

För att förhindra att projekt inom TEN-T försenas har EU-kommissionen lämnat ett förslag om att EU-ländernas plan- och tillståndsprocesser ska vara integrerade. Det betyder att samma regler ska gälla när medlemsländer hanterar en ansökan om ett projekt kopplat till detta transportnät.

Riksdagen har granskat EU-kommissionens förslag och anser inte att EU ska styra ett lands plan- och tillståndsprocesser. Riksdagen menar att det är viktigt att projekt inom TEN-T genomförs utan förseningar. Det uppnås dock bäst genom beslutsprocesser som utgår från nationella, regionala och lokala förutsättningar, kunskaper och resurser. Riksdagen befarar att förslaget skulle innebära att man inte kan fatta lika kostnadseffektiva beslut.

Riksdagen har beslutat att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europarådets och EU-kommissionens ordförande om detta. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om den anser att ett lagförslag från en EU-instans inte följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Datum

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

EU:s förslag om att ändra i direktivet om förvaltning av vägars säkerhet går för långt. Det tycker riksdagen som lämnar ett motiverat yttrande till EU om att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

EU har lämnat ett förslag med det övergripande syftet att minska antalet dödsoffer och svårt skadade inom EU:s vägnät. Det ska bland annat göras genom att vägarna bedöms och klassificeras utifrån deras inbyggda säkerhet. I Sverige är bland annat europavägarna en del av det transportnätet. Även vägar som inte ingår i det transeuropeiska transportnätet ska omfattas av förslaget.

Riksdagen är positiv till initiativet att minska antal dödsoffer och svårt skadade i trafiken. Däremot tycker riksdagen inte att vägar utanför det transeuropeiska transportnätet ska ingå i regler på EU-nivå. Riksdagen kan bland annat inte se att det skulle krävas ingripanden från EU för att uppnå målsättningarna i form av förbättrad trafiksäkerhet på alla de slags vägar som nu föreslås.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Datum

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om hur rättsliga problem i gränsöverskridande sammanhang, som i EU:s gränsregioner, ska kunna lösas.

Riksdagen konstaterar att EU-kommissionens förslag är komplext och otydligt. Det är även oklart i vilken utsträckning det är frivilligt för medlemsstaterna att använda de åtgärder som föreslås. Förslaget saknar också en tydlig avgränsning när det gäller vilka problem och rättsområden som ska omfattas. Riksdagen påminner om att arbetsmarknadspolitik och skattepolitik är områden som medlemsländerna beslutar om själva. Eftersom det inte går att bedöma om förslaget inkräktar på medlemsländernas egen beslutsrätt går det inte heller att säga att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga EU:s princip om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-19

Datum

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

EU-kommissionen har lagt fram förslag som gäller systemet för EU:s egna medel och bestämmelser om genomförandet av systemet för egna medel.

Riksdagen har prövat förslagen och anser att de strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag innehåller bestämmelser som går längre än vad som behövs för att nå målen med förslagen. Det gäller framför allt de tre nya egna medel som kommissionen föreslår. Riksdagen anser särskilt att det går för långt att besluta om ett nytt eget medel som bygger på intäkter från ett förslag som inte är antaget, vilket är fallet med förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-19

Datum

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2018 samt förslag på ändrad användning av anslag.

Förslaget innebär att statens budget 2018 ökar med 9,5 miljarder kronor. Ökningen beror bland annat på ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna och ersättningar till kommuner för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande barn och unga. Statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också att så kallade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden höjs. Beställningsbemyndiganden handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 37 miljarder kronor och beror bland annat på satsningar på kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande i kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2018-06-14

Datum

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Europeiska globaliseringsfonden är en fond med syfte att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda till följd av globaliseringen eller på grund av ekonomisk kris. Stödet kan också ges till egenföretagare vars verksamhet har upphört. EU-kommissionen har i samband med sitt förslag till nästa långtidsbudget för 2021-2027 förslagit en förlängning av Europeiska globaliseringsfonden. Enligt förslaget ska fonden omfatta fler personer, bli mer flexibel och hjälpa personer att anpassa sig till dagens förändrade och mer digitaliserade arbetsmarknad.

Fondens mål är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp. Riksdagen anser att sysselsättnings- och socialpolitik, och särskilt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ska hanteras av medlemsländerna själva. EU:s roll bör endast vara stödjande och kompletterande. Riksdagen menar att förslaget därmed strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2018-06-19

Datum

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20