Konsumenträtt

Betänkande 2018/19:CU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
4 april 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om konsumenträtt (CU10)

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam som riktar sig till barn och lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Andra områden i motionerna är köp av levande djur, bindningstider för konsumentavtal, småhusentreprenad och snabblån.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-02-05
Justering: 2019-03-26
Trycklov: 2019-04-01
Reservationer: 12
Betänkande 2018/19:CU10

Alla beredningar i utskottet

2019-02-05

Nej till motioner om konsumenträtt (CU10)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam som riktar sig till barn och lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Andra områden i motionerna är köp av levande djur, bindningstider för konsumentavtal, småhusentreprenad och snabblån.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-04-03
Debatt i kammaren: 2019-04-04
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:CU10, Konsumenträtt

Debatt om förslag 2018/19:CU10

Webb-tv: Konsumenträtt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 35 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 9.

Herr talman! Vi är alla konsumenter. Därför är självklart dagens debatt av stort intresse för många. Jag vill påpeka att vi på ett område märkligt nog saknar konsumentskydd, och det är när vi använder de offentliga tjänsterna: vård, skola och omsorg. Om jag köper en brödrost har jag tre års reklamationsrätt. Men om mina föräldrar får en usel kommunal äldreomsorg finns det inget konsumentskydd, och man kan fundera på varför det är så.

Konsumenträtt

Som konsumenter har vi att göra aktiva och medvetna val, och den politiska uppgiften är att säkerställa att det är möjligt. När vi går in i en butik och det luktar gott från nybakat bake-off-bröd ska vi naturligtvis kunna få veta varifrån det frysta brödet som värms upp i butiken kommer. Är det gjort i Sverige eller i ett lågkostnadsland? Då är det, som sagt, viktigt att butikerna och andra upplyser om varifrån produkterna är, så att vi kan göra medvetna val. Inte minst butikernas egna märkesvaror, de så kallade EMV, utgör en allt större del av butikernas försäljning. Då är det viktigt att det framgår av vem och var de har tillverkats.

Konsumentpolitiken kanske inte är det område där vi har störst konflikt med varandra mellan de olika politiska partierna. I grund och botten anser nog alla att det är rimligt att vi har en bra konsumentpolitik och så vidare.

Däremot finns det några områden där vi har haft en konflikt det senaste året. Jag tänker då till exempel på lotteriförsäljning. Det var en stor skandal för något år sedan med Socialdemokraternas lotteri, där man inte drog sig för att sälja lotter på kredit till överskuldsatta. Det var helt enkelt en stor skandal runt detta.

Herr talman! För ungefär ett år sedan bestämde vi att konsumenter skulle skyddas vid telefonförsäljning genom skriftliga avtal. Men av någon anledning blev det inte så vid just lotteriförsäljning. Riksdagen har också gjort ett tillkännagivande där vi har sagt att regeringen helt enkelt ska komma tillbaka med förslag till en sådan lagstiftning. Det har nu gått ett år, herr talman, och inget förslag till lagstiftning har kommit. Vi moderater har därför gjort ett särskilt yttrande i detta betänkande. Men vi säger också att vi kommer att följa arbetet och att vi kommer att påminna regeringen om att denna lagstiftning måste införas.

Frågan om spel är mycket relevant just nu. Jag noterar att statsrådet Shekarabi har suttit i många tv-soffor de senaste veckorna och rasat mot spelreklam. Han har bland annat sagt: Bolagen har en månad på sig att åtgärda bland annat tv-reklam.

Regeringen har alltså haft ett år på sig att ta fram ett förtydligande av lagstiftningen, så att den även ska gälla Socialdemokraternas lotteri när de säljer lotter via telefon. Men det har man alltså inte gjort.

När det gäller spelreklamen är det också rätt intressant att den har ökat. Jag tror att det är fler än jag som uppfattar att det bara finns spelreklam just nu. Den faktiska mätningen visar att spelreklamen i tv har ökat med ungefär 13 procent sedan årsskiftet. Av dessa 13 procent står Svenska Spel, det statliga spelbolaget, för 70 procent. Naturligtvis vore det enklare om statsrådet Shekarabi via ägardirektiv eller på andra sätt påverkade de statliga spelbolagen. Men jag noterar att det inte har skett.

En annan fråga där regeringen har agerat senfärdigt eller inte alls gäller området skönhetsbehandlingar. Där tror man naturligtvis att det finns en lagstiftning på plats. Jag tror att väldigt många är förvånade över att man kan gå och göra en skönhetsoperation och efteråt, om det går fel, upptäcka att det inte finns något konsumentskydd och inte någon lagstiftning. Tyvärr kan vi nästan varje vecka läsa att främst unga människor kommer i kläm när de har gjort en skönhetsoperation som har gått väldigt snett. Efteråt upptäcker konsumenten att det inte finns någon lagstiftning.

Även här har den socialdemokratiska regeringen suttit på händerna sedan 2014. Det fanns en färdig lagstiftning. Man hade kunnat implementera den mycket snabbt. Men man har dragit ut på detta väldigt länge, och det är faktiskt anmärkningsvärt.

En annan sak som växer mycket snabbt är den nya delningsekonomin. När vi diskuterar konsumentskydd tänker vi sannolikt på näringsidkare och konsumenter. Men i den nya delningsekonomin, där vi köper och säljer av varandra i mycket stor omfattning, finns det naturligtvis inget konsumentskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Däremot har Konsumentverket tagit fram till exempel mallar på sin hemsida. Om till exempel en privatperson ska köpa en bil av en annan privatperson kan man gå in på Konsumentverkets hemsida och ladda ned ett bilavtal. Det tycker vi är väldigt bra. Jag tror att Konsumentverket har en roll att fylla även när det gäller dessa delar.

Herr talman! Avslutningsvis är det alltså anmärkningsvärt att regeringen inte på tolv månader har återkommit med förslag på en lagstiftning som reglerar just telefonförsäljning av lotter. Det går tyvärr inte att utesluta att det beror på att lotter är en betydande intäktskälla för det socialdemokratiska partiet.

Det är också anmärkningsvärt att regeringen inte har återkommit med förslag till lagstiftning för skönhetsbehandlingar. Här förväntar vi moderater oss att det sker under året.

(Applåder)


Anf. 36 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi konsumentpolitik. Det är ca 30 olika yrkanden, så det är ganska spritt. Inget yrkande har fått majoritet. Om det sedan är en styrka eller en svaghet beror nog på vem man frågar.

Flera förslag från oss sverigedemokrater berör små företags villkor, då vi menar att små företagare är lika utsatta som vanliga konsumenter på marknaden. Bara det faktum att man innehar F-skattsedel eller FA-skattsedel gör inte att man plötsligt är mycket starkare i förhandlingsläget gentemot andra företag.

Jag tillhör själv gruppen som har F-skattsedel. Det är en verklighet jag delar med över 800 000 andra, i varierande åldrar, i Sverige. Jag har själv F-skatt då jag äger en skogsfastighet. Det finns många i Sverige som liksom jag inte lägger särskilt mycket tid på sitt företag men som ändå måste ha F-skatt just för att man äger lite jordbruksmark eller skog. Det finns också många äldre i vårt samhälle som har F-skatt just för att de äger mark.

En stor del av Sveriges vuxna befolkning är alltså registrerade som företagare, och det är oftast bra. Men eftersom det nu har visat sig att mindre seriösa företag via telefonförsäljning har riktat in sig på just äldre personer med F-skatt finns det ett behov av att skärpa reglerna så att även människor som har F-skatt skyddas på samma sätt som människor som inte har Fskatt.

All seriös försäljning bygger på att två parter kommer överens och att båda därefter är nöjda med avtalet. Via telefon är det ofta svårt att veta exakt vad för avtal man ingår, och därför är den nya lagen om skriftlig bekräftelse ett bra sätt att tvinga säljaren att visa vad köparen egentligen går med på. I de allra flesta fall är det inte ett problem att ett avtal måste tecknas, eftersom båda parter är lika måna om att avtalet ska komma på plats.

Att i dagens Sverige hänvisa till att vi under mycket lång tid har haft telefonsamtal som ett normalt och legitimt sätt att ingå avtal håller dåligt eftersom det med dagens teknik är mer regel än undantag att det man har kommit överens om per telefon också bekräftas antingen via mejl eller via sms. Bokar man en tid för reparation av bilen kommer det ett sms med tid och datum, liksom det i princip alltid kommer ett mejl med information om den produkt man har beställt via telefon. Så är det givetvis även mellan företag, för man vill veta att man verkligen är överens om vad man just har diskuterat via telefon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Vi vill ha en ordning där den som har F-skatt i normalfallet ska ha samma skydd gentemot både telefonförsäljare och rena blufföretag som andra privatpersoner har på marknaden. I vårt Sverige är alla människor skyddade mot oseriösa företag, och ingen tvingas in i avtal mot sin vilja. Därför ska man ha samma skydd även om man råkar äga några hektar mark. Att man inte har det i dag är märkligt.

Herr talman! Flyttbara bankkontonummer är en annan fråga som har kommit upp. Låter det inte som något vi faktiskt länge velat ha?

Problemet som i princip alla upplever när de byter bank är att man inte riktigt vet alla ställen som ens bankkontonummer finns på. Det kan vara alltifrån tidigare arbetsgivare till ställen där man tidigare har fått ersättning eller kommuner som har betalat ut något till en. Alla som man någon gång i livet har gett sitt bankkontonummer till kan mycket väl ha kvar detta och ha det kopplat till en som person. När man sedan byter bank kan en utbetalning lätt ske till ett konto som inte finns eller - ännu värre - till någon som har fått ens tidigare kontonummer. Med dagens Swish, autogiro, efakturor och så vidare är det dessutom mycket mer som ständigt kopplas till just bankkontonumret.

Sedan jag först kom in i riksdagen 2014 har jag själv motionerat om att göra bankkontonummer flyttbara. Jag har väckt den motionen på nytt varje år. Lite oväntat är det att inte alla i riksdagen ser den potential som detta faktiskt har och framför allt hur det skulle kunna påverka konkurrensen mellan bankerna.

Det intressanta när det gäller just bankerna är att de mindre bankerna, som inte har funnits så länge - typ Ikanobanken och Forex - är jättepositiva till ett system med flyttbara kontonummer. Värre är det med de gamla storbankerna, som framhåller att systemen inte är kompatibla och att det därför är typ omöjligt. Om man inte visste bättre skulle man nästan kunna tro att de försöker utnyttja sin ställning för att försvåra för nya aktörer.

Vi minns väl alla hur det var när vi började prata om flyttbara mobilnummer och de stora telebolagen tillfrågades. Det var helt omöjligt, sa de. Det var helt omöjligt att få ett system där man kunde flytta telefonnummer - ända fram till dess att det beslut fattades som tvingade dem att göra det omöjliga möjligt. Lärdomen från telebranschen är alltså att "omöjligt" är betydligt mindre omöjligt när det finns ett beslut som är tvingande. I vårt Sverige ska det vara lätt att byta bank.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag göra mina yrkanden. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, och det är många i det här betänkandet. Vi står bakom dem fullt ut, men för tids vinnande och för att inte förlänga voteringstiden i onödan - särskilt nu när Björn Söder inte längre är talman - yrkar jag bifall bara till vår reservation 4 och till reservation 8, som vi har gemensamt med Centerpartiet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Angelica Lundberg (SD).

Konsumenträtt

(forts. § 11)


Anf. 118 Martina Johansson (C)

Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att röra mig runt tre olika områden: distansavtal, reklamationsrätt och bankkontonummer.

Konsumenträtt

Att vara konsument ska vara lätt, och man ska inte behöva drabbas av aggressiv marknadsföring. Telefonförsäljning är något som kan upplevas som aggressiv marknadsföring, och som konsument kan man uppleva att man har blivit inlurad i ett avtal som man inte vill ha. Av det skälet finns det i dag ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning. Det har gjort att antalet oönskade avtal har minskat, vilket är bra.

Om ett företag ringer upp dig upprepade gånger utan att du själv vill det kan det räknas till den aggressiva marknadsföringen. Då finns det möjlighet för dig att anmäla dig till spärregistret NIX-Telefon. Men det gäller bara om du är privatperson.

Är du däremot företagare är situationen annorlunda. Är du småföretagare eller en person som äger en mindre skogsfastighet, till exempel, omfattas du inte av de regler som jag alldeles nyss räknade upp, för då räknas du som näringsidkare. Jag anser att även näringsidkare behöver ett skydd mot aggressiv marknadsföring via telefon och rätt till skriftliga avtal vid telefonförsäljning. Av det skälet tycker jag att småföretagare ska ha samma skydd som Sveriges konsumenter.

Fru talman! När jag har köpt en vara, oavsett om den är köpt via telefon, i butik eller på nätet, har jag rättigheter när det gäller att reklamera den. Om du märker att det är ett fel på en vara inom sex månader från att du har köpt den och om det är ett ursprungsfel har du rätt att lämna tillbaka den. Det är butiken som får bevisa att du har orsakat felet eller inte. Detta vill jag och Centerpartiet förlänga till att det ska gälla i tolv månader. Då är det alltså säljaren som har bevisbördan i tolv månader i fråga om att varan inte hade ett fel från första början.

När konsumenterna får större möjligheter att reklamera varor menar jag att det för företagen blir viktigare att producera varor som håller längre. Det är i sin tur bra för den hållbara utvecklingen. Dessutom vill vi att rätten att reklamera en vara ska följa själva varan. Om du då säljer varan vidare kan den som i nästa skede äger varan lämna tillbaka den till ursprungssäljaren.

Fru talman! Då kommer jag till mitt tredje område i detta anförande. Det gäller möjligheten att behålla sitt bankkontonummer. Jag kan sedan många år tillbaka behålla mitt telefonnummer även om jag byter operatör. Skälet till det är att det ska vara enkelt för konsumenten - mycket är ju knutet till våra telefonnummer. Centerpartiet tycker att detta även ska gälla bankkontonummer, av samma skäl. Det ska vara enkelt för konsumenten. Många autogiron och e-fakturor är knutna både till person och till ett visst kontonummer. Det blir tidskrävande och krångligt för den som byter bank.

Detta brukar inte lyftas som en viktig konsumentfråga, och i denna debatt hör vi det för andra gången. Men jag tror att det nu är många som har börjat fundera på att byta bank, och då vill vi att det ska vara så enkelt som möjligt. Det blir då viktigt att man enkelt kan flytta över det som är kopplat till kontonumret. Vi vill stå på konsumenternas sida, och det ska vara enkelt. Då är detta ett steg i rätt riktning.

Som jag har sagt tidigare: Det ska vara lätt att vara konsument.

Jag står bakom samtliga reservationer från Centerpartiet men väljer av tidsskäl att yrka bifall endast till Centerpartiets reservation nr 2.


Anf. 119 Henrik Edin (L)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till reservation nr 7.

Liberalerna anser att det juridiska skyddet för den enskilde vid småhusentreprenader behöver stärkas. En husaffär är för de allra flesta människor det största ekonomiska åtagande som de gör under hela livet. De stora kostnader som det innebär att bygga nytt innebär att konsumentskyddet vid småhusentreprenader behöver vara extra starkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Fram till för några år sedan fanns en obligatorisk regel om att den som är byggherre för en småhusentreprenad ska se till att det finns en byggfelsförsäkring som gäller i tio år. Regeln om obligatorisk byggfelsförsäkring togs bort, eftersom det visade sig att byggfelsförsäkringen mycket sällan gav byggherren någon hjälp. Därför avskaffades obligatoriet den 1 juni 2014, men kravet på färdigställandeskydd behölls.

Brister vid husbygget ska normalt uppmärksammas genom besiktning, men slutbesiktningen är i dag inte obligatorisk. Genomförs det en slutbesiktning ska det noteras vilka fel och brister som förekommer i husbygget och vilka åtgärder dessa leder till.

I vissa lägen leder småhusentreprenader till tvister i domstol. Kostnaden för detta är ett påtagligt problem för många. De flesta hemförsäkringar har någon form av rättsskydd som kan täcka vissa juridiska kostnader. Därutöver finns endast mycket begränsade möjligheter att få allmän rättshjälp via Rättshjälpsnämnden.

Till att börja med bör bevisbördan i fråga om vad som avtalats flyttas ytterligare till konsumentens fördel genom ett generellt krav på att avtal om småhusentreprenader ska upprättas i skriftlig form. Skriftlighetskravet innebär med automatik att arbetets omfattning klarläggs.

Vidare bör det vara ett obligatoriskt krav på slutbesiktning. I dag görs bara en slutbesiktning om någon av parterna begär det, vilket orsakar problem eftersom slutbesiktningen avgör om entreprenaden är godkänd eller ej. Det bör också övervägas om det behövs en lagreglering i fråga om vem som ska utse besiktningsman vid slutbesiktningen.

Sammanfattningsvis anser Liberalerna att frågan om det juridiska skyddet för den enskilde vid småhusentreprenader behöver bli föremål för en bredare översyn i form av en utredning. Utredningens uppdrag bör då inkludera, men inte avgränsas till, de delfrågor som jag nämnt.

Fru talman! Den här sortens lagstiftning skulle inte bara förbättra rättssäkerheten. Den skulle även förändra det allmänna förhållningssättet när det gäller småhusentreprenader - affärskulturen, skulle man kanske kunna säga. Det skulle vara en förändring till fördel för den enskildes juridiska skydd vid just småhusentreprenader, och det är Liberalernas vilja i detta fall. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 7.


Anf. 120 Sanne Lennström (S)

Fru talman! I dag debatterar vi, som sagt, civilutskottets betänkande 10 om konsumenträtt. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi är alla konsumenter. Vi har olika preferenser i fråga om vad vi väljer för mat eller vad vi väljer för biofilm att titta på. Att navigera bland reklam och medier och att göra rätt val är däremot inte alltid helt lätt. I värsta fall blir konsekvensen att du blir satt i skuld, vilket kan påverka dig och din familj. Det är viktigt att Sverige har en lagstiftning som skyddar konsumenter och som gör det lätt för konsumenter att göra medvetna och trygga val.

Det mest grundläggande är såklart att konsumenter inte blir lurade. Ett problem som många konsumenter stöter på är bluffakturor. Dessa orsakar kostnader för dem som drabbas, särskilt för privatpersoner med begränsade ekonomiska resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Det gäller att vara tydlig med att den som skickar ut en bluffaktura har gjort sig skyldig till ett brott. År 2017 infördes en ny straffbestämmelse om grovt fordringsbedrägeri. Den tar sikte på dem som har satt i system att skicka ut bluffakturor.

Det är viktigt att de som drabbas av bluffakturor kan få vägledning och veta att stöd finns att få från polisen eller från Kronofogden. Näringslivet har upprättat en varningslista på Svensk Handels hemsida, och konsumentupplysningstjänsten Hallå konsument lämnar också ut information om oseriösa aktörer.

Det finns en utredning om kartläggning av åtgärder för att ytterligare komma åt problemet med bluffakturor, och den tar bland annat sikte på ett förebyggande arbete. Om bluffakturorna inte betalas kommer det ekonomiska incitamentet att försvinna, och de kommer inte att skickas ut. Men för det krävs att samhället tillhandahåller stöd och information.

I dag finns flera ställen där en konsument kan få detta stöd och denna information. Till att börja med finns den kommunala konsumentvägledningen, som är ett frivilligt åtagande för Sveriges kommuner. Den senaste rapporten visade att 234 kommuner erbjöd konsumentvägledning. Det var en minskning med 14 kommuner sedan året innan.

Sedan våren 2015 finns också tjänsten Hallå konsument. Det är en rikstäckande upplysningstjänst som ger information för att konsumenter ska kunna göra goda val. Där ingår också information om miljömässigt hållbar konsumtion. Konsumentverket ansvarar för att tillhandahålla och samordna denna upplysningstjänst. Hallå konsument finns tillgängligt per telefon, via e-post och via sin webbplats.

På hemsidan finns också material som skolorna kan använda sig av för att undervisa om privatekonomi på gymnasiet. Detta material heter Koll på cashen, vilket kanske också hade varit ett lämpligt namn på dagens debatt.

Regeringen har givit Statskontoret i uppdrag att bedöma ändamålsenligheten och effektiviteten i det stöd som finns i form av opartisk information och vägledning. Statskontoret ska sedan föreslå förbättringar när det gäller konsumentstödet. Statskontoret ska också ta i beaktande att olika konsumenter kan ha behov av olika form av stöd. Konsumentstöd från både kommunal verksamhet och myndigheter ska ses över, och detta ska redovisas senast den 30 april i år.

Fru talman! En utsatt grupp konsumenter är barn. I dag möts små barn av reklam från olika håll. Det kan vara på Youtube, mellan barnprogrammen på tv, i digitala annonstavlor och genom lockande skyltfönster. Dessutom har influencers tagit över delar av nätet, vilket många tycker är uppfriskande och underhållande. Men det förekommer också en hel del dold marknadsföring som kan vara svår för barn och unga att uppfatta.

Politiken har ett ansvar att se till att unga konsumenter får en bra start i livet med nödvändig utrustning för att inte bli lurade. Det finns mycket på gång på detta område för att lagstiftningen ska komma i kapp utvecklingen på internet, men jag tänkte kort nämna tre saker.

För det första: I januari 2018 lades betänkandet Ett reklamlandskap i förändring - konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld fram. Denna utredning betonar utbildning och rådgivning för att kunna sprida kunskap om gällande rätt och hur den ska tillämpas i nya medier. Utredningen föreslår också att det ska införas en bestämmelse i marknadsföringslagen som tydliggör att marknadsföring som riktar sig mot eller ens når barn ska visa särskild hänsyn till barns bristande erfarenheter och naturliga godtrogenhet. Förslaget bereds just nu i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

För det andra: EU har antagit direktivet om audiovisuella tjänster. Detta tar sikte på att medlemsstaterna ska se till att information finns om program som riskerar att skada minderårigas utveckling. Reglerna för beställ-tv skärps så att de ska nå samma skyddsnivå som för vanlig tablå-tv. Regeringen har med anledning av direktivet givit en utredare i uppdrag att se över vad Sverige behöver göra för att implementera just detta direktiv. Det ska redovisas senast den 17 augusti i år.

För det tredje: Statskontoret har fått i uppdrag att utreda hur den offentliga styrningen för att främja hälsosamma matvanor kan stärkas. Uppdraget är att undersöka vad Sverige och jämförbara länder har för styrmedel för att uppnå mer hälsosam matkonsumtion och hur verksamma dessa åtgärder är. Uppdraget ska redovisas i slutet av maj.

Det är emellertid inte bara barn som kan fara illa av ogenomtänkt eller aggressiv marknadsföring. Ingen som tittar på tv har undgått den oerhört irriterande reklamen från spelkasinon som har varit dominerande i reklampauserna. Civilminister Ardalan Shekarabi har varit tydlig med att detta är ett problem eftersom det uppmuntrar till spelmissbruk. Svensk lag gäller för nätkasinon sedan den 1 januari, och det innebär att reklamen ska vara måttfull. Det är den inte. Branschen fick en chans att återkomma till regeringen med förslag på verksamma åtgärder för att reglera sig själv. Förslagen som presenterades räcker dock inte, och regeringen har varit tydlig med att en hårdare lagstiftning för spel är att vänta.

Fru talman! Jag skulle vilja avsluta med att tala om konsumentmakt. 2018 års sommartorka slog hårt mot Sveriges bönder, och många undrade vad man kan göra för att stödja dem. Ett mycket tydligt svar var att köpa lokalproducerat eller åtminstone något som är producerat i Sverige. Att göra ett sådant köp är bra inte bara för svenska bönder, utan det innebär också att du kommer att köpa kött som har producerats med bättre känsla för djurhållning, som har transporterats en kortare sträcka och där det har använts betydligt mindre antibiotika. Det är alltså ett köp som gynnar din kropp, bönderna och miljön.

Det är i dag betydligt svårare att veta vad du stoppar i dig om du går på restaurang eller äter i ett storkök. Informationen står sällan utskriven, och ibland är det svårt att få ett tydligt svar av personalen. I januariavtalet står det tydligt att det ska finnas en ursprungsmärkning på kött och fisk i restauranger och i storkök. En proposition ska lämnas till våren 2020, och året efter ska en utredning tillsättas om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om varifrån produkten kommer, vad den innehåller och hur den kan återvinnas.

Fru talman! Socialdemokraterna ser fram emot att fortsätta arbetet med att stärka konsumenters rättigheter för att de ska kunna göra medvetna och säkra val.


Anf. 121 Lars Beckman (M)

Fru talman! Tack, Sanne Lennström, för anförandet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Precis som jag sa i mitt anförande finns det inte några avgörande skillnader i konsumentpolitiken. Vi har en grundläggande samsyn om att det ska finnas ett starkt konsumentskydd i Sverige.

Men, fru talman, vad är det för skillnad på ett år och en månad? Jo, det är ett år sedan som riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag till lagstiftning om skriftliga avtal vid telefonförsäljning vid lotterier. Det var ju så att Socialdemokraternas lotteri, Kombilotteriet, skämde ut sig. Man sålde lotter på kredit, och man skickade överskuldsatta till Kronofogden. Det är ett reellt samhällsproblem.

Vi kan nu se att statsrådet Shekarabi är mycket offensiv när det gäller spelreklam. Han sa i något uttalande att aktörerna får fram till mars månads utgång på sig, och då ska det bli en märkbar förändring av reklamen. Men samma statsråd har alltså inte gjort någonting på ett år.

Statsrådet pratar om den aggressiva spelreklamen. Mycket riktigt har tv-reklamen ökat med 13 procent sedan årsskiftet. Men av de 13 procenten står alltså det statliga spelbolaget Svenska Spel för 70 procent. Det mest aggressiva spelbolaget i Sverige, utöver Socialdemokraternas eget lotteri, är alltså statens spelbolag.

Det vore intressant att höra hur Socialdemokraterna i riksdagen ser på det faktum att människor kan bli utsatta, hamna hos Kronofogden, genom att riksdagens tillkännagivande inte har följts. Delar ledamoten min uppfattning att det är ett stort problem att regeringen inte har återkommit till riksdagen med krav på skriftliga avtal vid lotteriförsäljning per telefon?


Anf. 122 Sanne Lennström (S)

Fru talman! Till att börja med kan vi konstatera att jag och Lars Beckman i alla fall har en samsyn om att spel är problematiskt och kan leda till att människor blir satta i skuld, vilket såklart inte är bra.

Lars Beckman och hans moderata kollegor avsatte Stefan Löfven som statsminister efter valet. Efter det var det en övergångsregering. Jag tror att Lars Beckman är medveten om att en övergångsregering har begränsade möjligheter att gå vidare med propositioner och så vidare. Vi har haft en regering på plats i endast ett par månader.

Finns det ett tillkännagivande ska vi ta tag i det. Ardalan Shekarabi, som är civilminister, och Stefan Löfven har båda varit tydliga med att alla ska ta ansvar för att vi ska ha en ansvarsfull spelbransch. Branschen fick därmed en chans att återkomma med förslag på åtgärder för att reglera sig själv. Man kom med fem förslag. Det räckte inte; det var Ardalan Shekarabi tydlig med.

När det gäller varför det tar ett år eller en månad att göra någonting kan man titta i till exempel en lärobok som heter Samhällskunskap 1b och se lagstiftningsprocessen. Vi har också många planscher här i riksdagen där man ser att lagstiftningsprocesser tar lång tid. Men jag tror inte att Lars Beckman behöver vara orolig. Vi ska ta ett helhetsgrepp om denna fråga, och Ardalan Shekarabi har varit tydlig med att detta ska ingå i det.


Anf. 123 Lars Beckman (M)

Fru talman! Ja, det är en socialdemokratisk strategi - när man inte levererar är det Moderaternas fel. Det är häpnadsväckande att höra ledamoten skylla detta på Moderaterna. Det är nästan . Ja, vad ska man säga?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Spel är alltså ett problem, och Socialdemokraterna har ett mycket aggressivt lotteri. Man har skickat människor till Kronofogden. Man har inte dragit sig för att sälja lotter på kredit till överskuldsatta.

Jag noterar också, fru talman, att detta lotteri är en av Socialdemokraternas främsta inkomstkällor. Med all respekt för viljan hos regeringen: Det kan alltså finnas en koppling mellan Socialdemokraternas intäkter från lotteriet och oviljan att komma tillbaka till riksdagen.

Fru talman! I läroboken som ledamoten från Uppsala kanske läser ibland - vad vet jag, men hon verkar ju välbekant med den - står det säkert också att man kan vara snabb. Det finns inget självändamål att dra ut på tiden, och här är det en relativt enkel lagändring som ska göras.

Vi noterar att statsrådet Shekarabi ägnar omfattande tid åt spelbolagen. Men det mest aggressiva spelbolaget på marknaden, det som ökat sin reklam drastiskt, är alltså det statliga Svenska Spel. Av ökningen på 13 procent av tv-reklamen står Svenska Spel för 70 procent.

Regeringen har rimligen andra verktyg för att agera mot statliga företag än att så att säga skuldbelägga alla företag. Man kan ge ägardirektiv till företaget om man tycker att reklamen är för omfattande, öka avkastningskravet så att det inte har råd med reklam på detta sätt eller vad man nu vill ta till för verktyg. Men det är uppenbarligen just Svenska Spel som är det mest aggressiva bolaget på den svenska spelmarknaden.


Anf. 124 Sanne Lennström (S)

Fru talman! Det är inte bara Socialdemokraterna som sysslar med lotteriverksamhet. Det är vanligt att också andra folkrörelser gör det, till exempel fackföreningar, idrottsrörelsen och nykterhetsrörelsen. Men det ska skötas med ansvar, och det har Stefan Löfven och Ardalan Shekarabi varit tydliga med.

Stefan Löfven intervjuades om detta och sa att så ska inte ett lotteri skötas. Han kallade till sig företrädare för Socialdemokraternas lotteri och meddelade att detta inte är acceptabelt. Socialdemokraterna har alltså inte sett mellan fingrarna på vissa lotterier och släppt igenom andra. Så har det inte varit.

Detta lotteri har nu också fått helt andra regler: Kreditupplysning ska göras så att utsatta personer som redan är satta i skuld inte ska kunna köpa lotter. Man ska sluta skicka personer till Kronofogden, och det går inte längre att köpa på kredit. Åtgärder har alltså vidtagits.

Alla ska sköta sig. Det är det jag vill säga till Lars Beckman. Man ska inte peka ut en som ska sköta sig. Den aggressiva spelreklamen har ökat massivt på alla håll. Man kan med en enkel googling se att många spelbolag har ökat den med flera hundra procent. Det är inte bara Svenska Spel.

Vi behöver ta ett brett grepp här, och det hoppas jag att Moderaterna också vill göra.

(Applåder)


Anf. 125 Angelica Lundberg (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Fru talman! Alla vi som har barn vet hur det brukar gå till när vi ska handla mat. Man är trött efter jobbet. Barnen är ännu tröttare, men man måste till affären.

Det börjar oftast redan vid flinghyllan. Barnen vill såklart ha de sockersprängda flingorna med Disneyfigurer på. Jag plockar ned den tråkiga förpackningen med nyttiga flingor från översta hyllan, och barnen surar.

Det fortsätter vid mejerikylen. I perfekt ögonhöjd trängs mängder av färgglada förpackningar ämnade att locka barn men med ett innehåll som knappast är något barn borde äta. Barnen tjatar. De är förstås redan sålda på den fina förpackningen. Men jag står emot och tar den tråkiga filen, den utan seriefigurer på.

Så här fortsätter det genom hela butiken tills vi till slut kommer fram till den största avdelningen av alla: godis och snacksavdelningen. Har man som förälder lyckats stå emot hittills är det oftast här mångas ork tar slut. Hela avdelningen är sprängfylld med onyttiga produkter som marknadsförs mot barn, och man hör sig själv säga: Jaja, ta den då! Bara vi kommer hem någon gång.

Ska det verkligen behöva vara så här? Ska man som förälder behöva utsättas för detta kraftiga köptryck i fråga om osunda produkter med risk för konflikt med barnen? Borde inte samhället i stället hjälpa föräldrar att skapa sunda matvanor åt sina barn? Jag tycker det.

Svenska barn får i dag i genomsnitt 22 procent av sitt energiintag från socker. Det är mer än en femtedel. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att intaget av socker inte ska överstiga 5 procent.

Så många som vart femte barn i Sverige i dag lider av övervikt eller fetma. Barn med fetma utvecklar ofta insulinresistens, blodfettsrubbningar och leverpåverkan. Detta kan leda till följdsjukdomar som diabetes typ 2 och hjärt och kärlsjukdomar redan i unga år. Det råder tyvärr inget tvivel om att vi nu måste betrakta barn och ungdomsfetma som en ny folksjukdom.

Vi vet ju om att socker är dåligt för oss och framför allt för små barns växande kroppar och hjärnor under utveckling. Ändå tillåts reklam och marknadsföring för ohälsosam mat och dryck till barn.

Sverigedemokraterna vill att barn ska vara friska och att föräldrar ska få hjälp med att göra sunda val så att vi kan komma till rätta med de här problemen.

Fru talman! Eftersom barn och unga ofta har svårare än vuxna att sålla bland och vara kritiska till de budskap de möter är de extra mottagliga för reklam. Därför är det positivt att reglerna för reklam riktad till barn är hårdare.

I Sverige har vi bra lagar på detta område. Till exempel får företag inte skicka direktreklam till någon under 16 år, och barn under 12 år ska enligt vår lagstiftning slippa reklam före och efter tv-program som är riktade till deras åldersgrupp.

Konsumenträtt

Vi som har barn under 12 år vet dock att detta inte stämmer med verkligheten. Reklam förekommer ofta på vissa barnkanaler. Det innebär ett ökat köptryck på föräldrarna och att barnen, som vår lagstiftning vill skydda, ändå utsätts för påverkan - detta därför att vår lag bara gäller för tv-sändningar från Sverige. Den kringgås genom att många kanaler sänder från plattformar utanför vårt land, där andra lagar gäller.

Det är Sverigedemokraternas mening att regeringen borde verka för att den lagstiftning som gäller i Sverige också ska gälla i verkligheten.

Fru talman! Allt fler väljer i dag att handla svenskt, och det är bra. Men fortfarande är var tredje köttbit som säljs importerad. Sju av tio tomater kommer från Holland. Där värms växthusen upp med fossila bränslen medan den svenska tomatodlingen är världsbäst på att minimera utsläppen av klimatgaser. Att handla svenskt innebär inte bara kortare transporter och mindre miljöpåverkan utan såklart även bättre villkor för djuren och ökat stöd till svenska företagare. I dag går endast 9 procent av pengarna vi handlar för tillbaka till svenska bönder.

För oss sverigedemokrater är det självklart att vi ska ha tydlig ursprungsmärkning, även på menyer, för att stärka konsumentmakten och för att fler ska kunna välja svenskt. Vi tycker att det är rimligt att också det kött som importeras till Sverige följer svenska djurskyddslagar.

Genom att upplysa konsumenterna om fördelarna med att välja svenskproducerade varor och genom att vi är goda förebilder, bland annat genom våra offentliga inköp, kan vi förbättra för svenska företag och öka svenska företags konkurrenskraft. En sådan konsumentpolitik kommer att göra skillnad på riktigt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Yasmine Eriksson och Mikael Eskilandersson (båda SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Infrastrukturfrågor

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-04-04
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 8, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Telefonförsäljning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:981 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,

      2018/19:1741 av Sten Bergheden (M) och

      2018/19:2838 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6 i denna del.
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (C)
      Omröstning i sakfrågan
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S860014
      M590011
      SD00584
      C02803
      V24004
      KD18004
      L17002
      MP14002
      -0001
      Totalt218285845
      Ledamöternas röster
    2. Bluffakturor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:159 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 3 (SD)
    3. Reklam riktad till barn

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:981 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8 samt

      2018/19:1292 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 10.
      • Reservation 4 (SD)
      Omröstning i sakfrågan
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S860014
      M590011
      SD05804
      C27004
      V24004
      KD18004
      L17002
      MP14002
      -0001
      Totalt24558046
      Ledamöternas röster
    4. Lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:901 av Annika Hirvonen Falk och Janine Alm Ericson (båda MP),

      2018/19:954 av Lawen Redar (S) yrkande 2,

      2018/19:1806 av Gunilla Carlsson (S),

      2018/19:2120 av Anna Wallentheim m.fl. (S) och

      2018/19:2121 av Aylin Fazelian m.fl. (S).
    5. Reklamationsrätt och presumtionsfrist

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 44.
      • Reservation 5 (C)
    6. Köp av levande djur

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:1487 av Ola Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 4.
    7. Bindningstider för konsumentavtal

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:981 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 9.
      • Reservation 6 (SD)
    8. Småhusentreprenad

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1389 av Jonas Eriksson och Emma Hult (båda MP) och

      2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 22.
      • Reservation 7 (L)
      Omröstning i sakfrågan
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S860014
      M590011
      SD58004
      C28003
      V24004
      KD18004
      L01702
      MP14002
      -0001
      Totalt28717045
      Ledamöternas röster
    9. Tydligare regler för fakturors förfallodatum

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:197 av Johnny Skalin (SD).
    10. Snabblån m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:337 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1, 2 och 5 samt

      2018/19:2838 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6 i denna del.
      • Reservation 8 (SD, C)
      Omröstning i sakfrågan
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S860014
      M590011
      SD05804
      C02803
      V24004
      KD18004
      L17002
      MP14002
      -0001
      Totalt21886045
      Ledamöternas röster
    11. Resegarantisystemet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:928 av Sten Bergheden (M) yrkande 3.
    12. Konsumentvägledning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:337 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3,

      2018/19:838 av Johanna Haraldsson (S),

      2018/19:981 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 5 och

      2018/19:2830 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 2.
      • Reservation 9 (M)
      • Reservation 10 (SD)
      Omröstning i sakfrågan
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S860014
      M059011
      SD00584
      C28003
      V24004
      KD18004
      L17002
      MP14002
      -0001
      Totalt187595845
      Ledamöternas röster
    13. Märkningsfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:981 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 2,

      2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,

      2018/19:2691 av Henrik Vinge (SD) och

      2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 18.
      • Reservation 11 (SD)
      • Reservation 12 (C)