Offentlighet, sekretess och integritet

Betänkande 2018/19:KU26

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 april 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU26)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om offentlighet, sekretess och integritet. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag och ökad insyn och öppenhet i EU.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-03-26
Justering: 2019-04-04
Trycklov: 2019-04-04
Reservationer: 5
Betänkande 2018/19:KU26

Alla beredningar i utskottet

2019-03-14, 2019-03-26

Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU26)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om offentlighet, sekretess och integritet. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag och ökad insyn och öppenhet i EU.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-04-10
Debatt i kammaren: 2019-04-11
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:KU26, Offentlighet, sekretess och integritet

Debatt om förslag 2018/19:KU26

Webb-tv: Offentlighet, sekretess och integritet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 115 Mia Sydow Mölleby (V)

Fru talman! Det var meningen att vi skulle debattera konstitutionsutskottets betänkande gällande motionssvar om offentlighet, sekretess och integritet. Det ser ut som att vi är en decimerad skara, men vi får göra vad vi kan för att belysa ärendet.

Vi behandlar alltså olika motioner och yrkanden från den allmänna motionstiden. Jag tänker framför allt tala om den reservation som Vänsterpartiet har med anledning av detta.

I Sverige har vi en tradition av att kunna följa de pengar som vi använder i offentliga verksamheter. Vi brukar också ha principen att när man lämnar ut pengar till andra verksamheter ska det vara offentligt. Man ska kunna granska hur olika organ och myndigheter använder sina pengar och också vad pengarna används till när man lämnar dem till någon annan.

Varje år betalas ganska stora summor ut till en del avseende anställningsstöd. Dessa pengar går till privata företag. Detta är skattemedel som vi använder för att möjliggöra för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden att kunna komma in på den. Vänsterpartiet tycker att det är rimligt att man då också kan granska hur dessa pengar används. Vilka företag får dessa pengar? På vilket sätt får man dem? Vilka former av anställningsstöd nyttjas? Gör man det konsekvent eller inte? Detta är viktigt för att kunna granska att pengarna används på rätt sätt.

Ofta hävdas från alla partier att vi verkligen ska granska att våra pengar används på rätt sätt. Men i just detta sammanhang, när pengarna går till anställningsstöd i privata bolag, värnar man minsann i stället om sekretess. Det går inte att se hur företagen gör.

Självklart kan man inte i alla lägen ha allt öppet. Personers integritet är jätteviktig i detta sammanhang, det vill säga när det gäller enskilda personer som företagen får ett anställningsstöd för. Men på många ställen finns en uppfattning om att det kan vara företag som missbrukar det här. Även för dessa företag vore det i så fall bra om det kunde belysas att de pengar som ska användas till anställningsstöd inte används fel.

Vänsterpartiet menar att vi ska ha ett undantag. Det ska vara möjligt att se hur pengarna används. Det är viktigare än att hemlighålla affärsintressen. Allmänhetens insyn är ett prioriterat område. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 5.


Anf. 116 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Inledningsvis vill jag understryka att jag givetvis står bakom Liberalernas samtliga reservationer i betänkandet, men för tids vinnande uppehåller jag mig enbart vid reservation 4 under punkt 5 och yrkar härmed bifall till den.

Offentlighet, sekretess och integritet

Fru talman! Tack vare EU-samarbetet kan vi resa, studera och leva i hela Europa. Dessutom blir vårt hörn av världen betydligt fredligare och tryggare. Tillsammans blir vi europeiska länder en stark kraft i världen och en röst att räkna med. Europeiska unionen var och är en seger för demokrati, frihet och öppenhet, men det är värden som aldrig kan tas för givna. Demokratin måste varje dag vinnas av varje generation, i varje val och i varje debatt. För att tilliten till politiken och demokratin ska öka måste också de demokratiska institutionerna utvecklas så att öppenhet och frihet stärks och effektiviteten ökar.

Liberalernas Europa är ett öppet och demokratiskt Europa med starka och transparenta processer. Det innebär att EU måste vara ett demokratiskt föredöme. Det betyder att varje medborgare har rätt att förvänta sig en god insyn i EU:s beslutsprocesser och ett fungerande ansvarsutkrävande. Det ska vara tydligt för medborgarna i alla EU:s länder hur lagar stiftas, av vem de stiftas, hur diskussionerna har gått, vilka ståndpunkter som finns och vem som bär ansvaret för att så sker. Det innebär också att lobbyisters arbete måste vara transparent för att garantera det medborgerliga förtroendet för lagstiftningsprocessen.

EU:s offentlighetsprincip måste stärkas, och huvudregeln på alla områden ska vara att offentlighet, inte sekretess, är det naturliga. Det är det första valet. I dag är det som om det är precis tvärtom: Sekretessen är utgångspunkten, och öppenheten kommer eventuellt. Arbetet med att få en ökad tillgång till handlingar på plats har faktiskt helt avstannat inom unionen, och denna process måste återupptas och snabbas på.

Fru talman! I dag arbetar tiotusentals personer med att bedriva påverkansarbete gentemot EU:s olika institutioner, precis på samma sätt som hundratals arbetar med att påverka oss här i riksdagen och våra svenska demokratiska institutioner på olika nivåer. Det är en naturlig del i den demokratiska processen, och det är bra. Men det är viktigt att detta arbete sker under transparens och under ordnade former så att alla ser vad det hela handlar om. Samtliga lobbyister som arbetar gentemot EU:s institutioner ska därför, i vårt val, förtecknas i ett offentligt register. Precis så borde det även vara här i Sverige.

Fru talman! Liberalerna vill öka ansvarsutkrävandet. Alltför ofta kan regeringar säga en sak i Bryssel och sedan något helt annat hemma i medlemslandet. Detta omöjliggör att ett fungerande demokratiskt ansvarsutkrävande sker. Alla EU-regeringar måste när de förhandlar i ministerrådet ha ett tydligt mandat från sina parlament och ha processer som vi har här i vårt parlament. Vi menar också att dessa förhandlingar i huvudsak ska vara öppna när lagstiftning diskuteras så att processerna blir transparenta och begripliga för alla medborgare. Den röda tråden mellan hemlandet och EU:s lagstiftande makt måste bli hel och transparent.

Fru talman! Liberalerna säger ett otvetydigt ja till Europa när andra tvekar, klagar eller vill backa ur. Vi vill tvärtom ha mer samarbete och ett fördjupat samarbete, för det är bara tillsammans med andra som vi kan lösa de riktigt stora frågorna: klimatkrisen, säkerhetsfrågorna, som den förra debatten handlade om, jobben, brottsbekämpningen och vårt gemensamma ansvar för världens flyktingar. Vi har ingen tid att förlora. EU måste ta ledningen i många av de här arbetena.

Fru talman! Den yttersta frågan är: Hur ska vår gemensamma framtid se ut? Snart sagt varje europeiskt land har sina egna nationalister och extremister som sprider hat, lögner och rädsla. Om de får som de vill försvinner mycket av den frihet och öppenhet som vi har vant oss vid. Gränser stängs och samarbeten upphör. Men över hela Europa är det många som vill något helt annat - liberala människor som tar kampen för öppenhet, frihet och en europeisk framtid där vi tillsammans löser utmaningarna. Men då måste också EU:s institutioner vara transparenta och öppna. Ju hårdare vi jobbar för att få mer samarbete, desto hårdare arbetar vi också för den öppenheten. Just för att vi gillar EU så mycket har vi också flest idéer om hur unionen kan bli ännu bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

(forts. § 17)


Anf. 145 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Vi debatterar konstitutionsutskottets betänkande om offentlighet, sekretess och integritet och de motioner som ärendet innefattar. Men innan jag kommenterar innehållet i betänkandet skulle jag vilja börja med en utblick.

Sverige är ett av världens mest öppna länder. Huvudregeln är offentlighet, och undantaget är sekretess. Alla har rätt till insyn i det offentliga, och det vi finansierar gemensamt med skattepengar ska vara transparent. Det skapar legitimitet, och det skapar förtroende. Det är ett fundament i vår demokrati.

Varför har vi den här ordningen, som dessutom är ganska unik i ett internationellt perspektiv? Jo, det har vi för att det skapar ett starkare samhälle. Möjligheten till insyn har betydelse för allmänhetens förtroende för den offentliga verksamheten och därmed också för viljan att finansiera den gemensamma välfärden. På det sättet vet vi vad vi får för pengarna.

Fru talman! På organisationen Transparency Internationals årliga korruptionsindex ligger Sverige på en tredjeplats. Det innebär inte att vi är fria från korruption, men vi har ett samhälle som grundar sig på principer om öppenhet och transparens. Internationellt sett sticker Sverige ut med stor möjlighet till insyn i offentlig verksamhet. Det har vi till stor del vår mer än 250 år gamla tryck- och yttrandefrihetslagstiftning att tacka för.

Men det har också funnits ett gediget arbete med olika initiativ. I sammanhanget kan nämnas när regeringen år 2000 tog initiativ till projektet Öppna Sverige. Det var en satsning som syftade till att göra svensk förvaltning till en internationell förebild vad gäller öppenhet.

Trots att vi är ett av världens mest öppna och transparenta länder finns det mer vi kan göra för att stärka det arbetet ytterligare. Statskontoret pekade år 2014 i sin rapport Svensk förvaltning i ett internationellt perspektiv ut några områden som hade förbättringspotential.

Offentlighet, sekretess och integritet

Ett område handlade till exempel om problematiken med offentligheten när statliga medel går till privata aktörer. Offentlighetsprincipen gäller som huvudregel inte för enskilda rättssubjekt, såsom enskilda individer, aktiebolag, ideella föreningar och stiftelser. De blir inte heller föremål för offentlighetsprincipen, även om de skulle få offentliga förvaltningsuppgifter. Det finns alltså risk för mindre insyn i vad vi faktiskt får för våra skattepengar. Det faktum att alltmer av offentligt finansierad verksamhet bedrivs i annan form än offentlig ställer andra krav på hur öppenhet och insyn i verksamheten ska kunna garanteras.

Ett annat område som Statskontoret pekade på var bland annat att offentligt anställda och politiker måste redovisa sina privata intressen. Det fanns också rekommendationer om redovisning av bidrag till politiska partier och karantänsregler för hur intressekonflikter kan undvikas när offentliga tjänstemän går till företag eller organisationer som de tidigare haft inflytande över.

Många steg i dessa frågor har tagits, exempelvis att partier och ledamöter från och med år 2018 måste redovisa sina intäkter och att anonyma bidrag inte är tillåtna. Det är bra steg på vägen, men vi kan ta fler.

Fru talman! Nu ska jag gå över till betänkandet. Föregående talare i den här debatten har berört betänkandets olika delar. Det finns många kloka tankar i motionerna. Anledningen till att vi yrkar avslag är att regeringen antingen bereder olika förslag som motionerna berör eller på andra sätt arbetar med frågorna.

Jag vill dock lyfta fram särskilt en av motionerna, som Eva Lindh har skrivit. Hon lyfter upp en viktig problematik kring sekretessbestämmelserna runt socialtjänstlagens område. Där kan sekretessen ibland stå i kontrast till insatser som kan vara för barnets bästa. Där pågår ett utredningsarbete som ska redovisas den 1 juni 2020.

Fru talman! Vår offentlighetsprincip har utmanats, i bland annat EU-sammanhang. Där har vi dock framgångsrikt drivit på för mer öppenhet inom EU:s institutioner. Offentligheten utmanas också av digitaliseringen och den tekniska utvecklingen. Här är också integritetsfrågorna centrala, och i betänkandet redogörs för bland annat Integritetskommitténs arbete och de förslag som nu bereds vidare i Regeringskansliet.

Fru talman! Offentlighetsprincipen är även en del i den konstitutionella kontrollmakten, vilket inte minst vi i konstitutionsutskottet får erfara i bland annat våra granskningar. Där har vi fokuserat mycket på utlämnande av allmänna handlingar och olika sekretessprövningsbestämmelser.

Fru talman! Mer än 6 miljarder människor lever i länder som bedöms ha en hög nivå av korruption. Det är en ordning som ofta drabbar de svagaste i samhället, de som inte har råd att betala för mutor eller köpa sig före i sjukvårdskön. Därför måste vi i Sverige inte bara kämpa och sträva efter att vara ett föregångsland, utan vi måste också kämpa internationellt för ökad transparens och öppenhet i fler länder.

Sverige är som sagt inte perfekt. Att Sverige inte motsvarar bilden av världens öppnaste land inom alla områden kräver att vi tittar på det. Vi måste se på hur förändringar i hur bland annat offentlig verksamhet bedrivs gör att det finns ett behov av att diskutera dessa öppenhetsfrågor här.

I ett ständigt ökande informationsflöde och en ökad kommunikation ställs offentlighetsprincipen och integritets- och sekretessfrågorna på sin spets. Därför har utskottet all anledning att följa upp lagstiftningen och se till att den är ändamålsenlig så att vi även i framtiden värnar den personliga integriteten, värnar transparensen i våra gemensamt finansierade verksamheter och - viktigast av allt - värnar vår demokrati.

(Applåder)


Anf. 146 Fredrik Schulte (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Fru talman! Detta betänkande och förslag till beslut, som vi debatterar nu, rör precis som vi fick höra från föregående talare offentlighet, sekretess och integritet. Detta är viktiga och centrala frågor för hjärtat av politiken och demokratin. Det handlar inte minst om att myndigheter i sitt arbete ska vara transparenta och öppna så att det är möjligt för allmänheten, medierna och den politiska oppositionen att granska det arbete som regeringen gör. Det ställer stora krav på myndigheter att tillgängliggöra den materia, de rapporter, de beslut och det underlag som finns i det offentliga.

I andra vågskålen finns frågan om att värna individens integritet. Det är något som mitt parti, Moderaterna, tycker är väldigt viktigt och som ligger i hjärtat av vår ideologiska övertygelse om att samhället alltid måste skydda och vara till för den enskilda individen. Det ska inte sätta gruppers eller statens intresse först. Det handlar alltså om svåra avvägningar som många gånger visar på tydliga ideologiska och värderingsmässiga skillnader mellan de olika partierna.

Icke desto mindre finns inga större meningsskiljaktigheter i det förslag som vi nu diskuterar. Anledningen till det är att det egentligen endast rör 14 motionsyrkanden, det vill säga 14 förslag som enskilda riksdagsledamöter har skickat in. Därför är detta ganska begränsat till sitt omfång. Inte minst är i princip alla partier och alla riksdagsledamöter överens om att många av de lite klurigare frågorna måste skickas på framtiden, då de berörs i utredningar som är på gång. Om de inte är på gång handlar det om svåra frågor som har utretts och som nu bereds av Regeringskansliet, och vi är alla överens om att invänta detta.

Jag ska därför fatta mig kort och konstatera att det trots detta finns en poäng som vi i Moderaterna vill göra. Vi tycker att det tydligt måste fastslås att myndigheter måste bli mer proaktiva i sitt arbete för att lagstiftningsmässigt hänga med och förbereda underlag för oss politiker så att vi kan fatta beslut om att anpassa lagstiftningen till den tekniska utvecklingen. Annars kan vi hamna i en situation där tekniken på grund av utvecklingen springer ifrån oss och individens rätt till integritet urholkas.

Med dessa ord vill jag yrka bifall till reservation 1. I övrigt instämmer jag med föregående talare om att detta betänkande och denna fråga inte är en källa till stor politisk meningsskiljaktighet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-04-24
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 4, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Personlig integritet och konsumentskydd

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:520 av Robert Hannah och Helena Gellerman (båda L) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:2604 av Magnus Jacobsson (KD) och

      2018/19:2902 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 4.
      • Reservation 1 (M)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S870013
      M06307
      SD58004
      C26005
      V26002
      KD19003
      L16003
      MP13003
      -0001
      Totalt24563041
      Ledamöternas röster
    2. Myndigheters handel med personuppgifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:178 av Ingemar Kihlström (KD) och

      2018/19:958 av Johan Hultberg (M).
    3. Datainspektionens uppdrag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:2455 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) yrkande 2 och

      2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 23.
      • Reservation 2 (M)
    4. Årlig skrivelse om integritetsfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2588 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 12.
      • Reservation 3 (L)
    5. Ökad insyn och öppenhet i EU

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2040 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26.
      • Reservation 4 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S870013
      M63007
      SD58004
      C26005
      V26002
      KD19003
      L01603
      MP13003
      -0001
      Totalt29216041
      Ledamöternas röster
    6. Översyn av offentlighets- och sekretesslagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:475 av Lina Nordquist (L),

      2018/19:1591 av Marlene Burwick (S) och

      2018/19:1802 av Eva Lindh m.fl. (S).
    7. Sekretessbrytande bestämmelse för statligt anställningsstöd

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 14.
      • Reservation 5 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S870013
      M63007
      SD58004
      C26005
      V02602
      KD19003
      L16003
      MP13003
      -0001
      Totalt28226041
      Ledamöternas röster