Sök

Svenska banker och andra finansiella företag ska kunna delta i system för finansiella transaktioner, så kallade avvecklingssystem, i länder utanför EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och som inte omfattas av EU:s regler. Sådana system ska kunna ha samma skydd mot rättsliga risker som EU:s regelverk ger system inom EU. Syftet med regeringens förslag till lagändringar är att möjliggöra för svenska banker att fortsätta att delta i vissa internationella system för finansiella transaktioner även om Storbritannien lämnar EU utan att ansluta sig till EES.

Regeringens förslag omfattar också vissa ändringar i svensk lag för att Finansinspektionen enligt gällande EU-regler ska kunna besluta om produktingripanden, alltså ingripanden mot riskfyllda och svårbedömda produkter på finansmarknaden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna om system för finansiella transaktioner börjar gälla den 1 januari 2019. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2018-11-22

Datum

2018-11-22

Bordläggning

2018-11-27

Debatt

2018-11-28

Beslut

2018-11-28

Den nuvarande lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden upphävs och ersätts med en ny lag. Syftet är att anpassa den svenska lagstiftningen till ändrade EU-regler och att EU:s förordning om referensvärden ska kunna tillämpas i Sverige. Flera andra lagar, som till exempel lagen om handel med finansiella instrument, ska också ändras för att anpassas till EU-reglerna.

Syftet med EU:s förordning är att säkerställa att de index som används som referensvärden för finansiella instrument och avtal, eller för att mäta investeringsfonders resultat, är rättvisande och inte har manipulerats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-22

Datum

2018-11-22

Bordläggning

2018-11-27

Debatt

2018-11-28

Beslut

2018-11-28

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om framtidens äldreomsorg. Antalet äldre över 80 år ökar, vilket innebär att behovet av hälso- och sjukvård ökar. I takt med åldrandet ökar risken för sjukdom och multisjuklighet. Detta innebär en stor framtida utmaning för samhället.

Regeringen framhåller också att digitaliseringen kan vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till 2025. Med hjälp av välfärdsteknik, exempelvis mobila larm eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan äldre personer vara mer delaktiga, mer självständiga och uppnå högre livskvalitet. Men införandet av ny teknik behöver kombineras med kompetensutveckling och utbildning.

Efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården bedöms öka kraftigt fram till 2035. Regeringen framhåller att personal- och kompetensförsörjningsarbetet inte bara kan ta sikte på att attrahera och rekrytera nya arbetare utan även måste handla om att ta till vara den fulla potentialen hos dem som redan är anställda, till exempel genom att minska sjukfrånvaron.

I skrivelsen anger regeringen också vilka områden som den tycker ska prioriteras under kommande mandatperiod. Bland annat handlar det om att höja kvaliteten när det gäller samverkan mellan vård- och omsorgsgivare, kommuner och landsting har fått ökade förutsättningar att arbete med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling och regeringen fortsätter att se över undersköterskans yrkesroll.

Riksdagen ser positivt på det långsiktiga förändringsarbete som regeringen har påbörjat för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2018-11-13

Datum

2018-11-19

Bordläggning

2018-11-21

Debatt

2018-11-22

Beslut

2018-11-28

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2017. Regeringen anser att Allmänna arvsfonden har använt sina pengar på ett sätt som går i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Samtidigt behöver arbetet fortsätta med att förstärka den interna styrningen, kontrollen och effektiviseringen av fondens handläggning. Dessutom finns ett utvecklingsbehov när det gäller utvärdering och informationsgivning.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideella verksamheter som arbetar mot barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem. Under 2017 kom det in 804,5 miljoner kronor till Allmänna arvsfonden. Det var en ökning med drygt 170 miljoner kronor jämfört med 2016. Under 2017 fördelades 597 miljoner kronor, varav drygt 64 procent gick till regionala och lokala projekt.

Riksdagen delar regeringens bedömningar och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2018-11-13

Datum

2018-11-19

Bordläggning

2018-11-21

Debatt

2018-11-22

Beslut

2018-11-28

Lagar om hur personuppgifter får användas för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att både offentliga och privata forskningsutförare fortsatt ska kunna behandla personuppgifter för forskningsändamål som är ändamålsenlig samtidigt som den enskildes rättigheter skyddas.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.

Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med förslag på lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att kunna använda personuppgifter i forskningen. I dag kan offentliga forskningsutförare använda personuppgifter i forskning som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse medan privata utförare behöver tillstånd för detta. Privata forskningsutförare har även möjlighet att bedriva forskning med bland annat samtycke.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2018-11-15

Datum

2018-11-16

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Sveriges rymdverksamhet ska bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för samhället står i centrum samtidigt som Sveriges säkerhet ska säkerställas. Det framgår i regeringens skrivelse om en nationell strategi för svensk rymdverksamhet som utbildningsutskottet har granskat. I strategin lyfter regeringen fram ett antal insatser som bland annat syftar till att hålla rymden fri från konflikter och att säkra Sveriges tillgång till rymden.

Riksdagen ser positivt på de områden som regeringen prioriterar och presenterar i strategin och vill särskilt framhålla vikten av starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer för att Sverige ska fortsätta vara en stark rymdnation. Riksdagen understryker också betydelsen av att rymdverksamhet bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i fokus. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att kontinuerligt utvärdera strategin och regelbundet återrapportera till riksdagen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

12, 52 minuter

Justering

2018-11-15

Datum

2018-11-16

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

En förälders sambo ska kunna få föräldrapenning och vara föräldraledig, utan krav på tidigare äktenskap eller gemensamma barn med föräldern. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En förälder kan i dag överlåta dagar med föräldrapenning, alltså pengar som en försäkrad person kan få för att vara hemma med barn istället för att exempelvis arbeta eller studera, till en sambo. Detta förutsatt att föräldern och sambon antingen har eller har haft barn tillsammans eller att de har varit gifta. Regeringens förslag innebär att kravet på tidigare äktenskap eller gemensamma barn tas bort i föräldraförsäkringen och att en förälders sambo därmed likställs med en förälder. Även rätten till föräldraledighet från arbetet föreslås anpassas på motsvarande sätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 med vissa övergångsbestämmelser.

Regeringen föreslår också att 90 dagar ska reserveras för vardera föräldern när det gäller föräldrapenning på grundnivå, vilken till exempel betalas ut till föräldrar som saknar eller har låg inkomst. I dag gäller den reserverade tiden endast föräldrapenning på sjukpenningnivå, vilket är den högsta nivån av föräldrapenning. Riksdagen anser att föräldraförsäkringen ska ge utrymme för familjens fria val och tid tillsammans samt vara flexibel och tycker att regeringens förslag går i motsatt riktning. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag och ja till förslag i tre motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 53 minuter

Justering

2018-11-15

Datum

2018-11-16

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag på en ny ungdomsstrategi vars syfte är att ge ungdomar mer makt över sina egna liv, uppmuntra ungdomar till att vara aktiva medborgare, bidra till att förebygga socialt utanförskap bland ungdomar och bidra till att de politiska besluten påverkar ungdomar i en mer positiv riktning. Detta ska enligt kommissionens förslag uppnås bland annat med hjälp av en ungdomssamordnare inom EU som ska ge ungdomar en röst vid utformningen av EU:s politik, en kartläggning av EU:s satsningar på ungdomar och en förstärkning av kopplingen mellan EU:s ungdomspolitik och EU-program som Erasmus plus.

Riksdagen har granskat kommissionens meddelande om EU:s nya ungdomsstrategi och lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2018-11-15

Datum

2018-11-16

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Regeringen föreslår ändringar i lagen om skiljeförfarande. Skiljeförfarande är en form av privat rättskipning för tvister där parterna kan förlikas, alltså komma överens med varandra, och syftar till att snabbt avgöra tvister utan insyn utifrån.

Syftet med ändringarna är att modernisera lagen så att skiljeförfarande även fortsättningsvis ska vara en effektiv och rättssäker form av tvistlösning. Moderniseringen syftar även till att lagen ska vara lättillgänglig, även för utländska tillämpare, och till att attrahera internationella skiljeförfaranden till Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-15

Datum

2018-11-16

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Sametingslagen och bestämmelserna om val till sametinget ska ändras. Det innebär bland annat vissa förändringar i sametingets organisation och att säkerhetskontroller ska få genomföras vid möten i Sametinget. Det ska inte längre vara nödvändigt med svenskt medborgarskap för att kunna bli valbar till sametinget.

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2018-11-13

Datum

2018-11-15

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Möjligheten att kombinera ordningsböter med förverkande och andra liknande åtgärder återinförs. Lagändringen innebär att den ordning som gällde före den 1 juli 2018 återställs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-15

Datum

2018-11-15

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om värdepapperisering.

Värdepapperisering sker när ett kreditinstitut eller ett bolag omvandlar en uppsättning lån eller fodringar till värdepapper som kan säljas vidare till exempelvis investerare. Kompletteringen som nu görs innebär bland annat att Finansinspektionen blir ansvarig myndighet för ramverket och att inspektionen får ta ut avgifter för att pröva olika ansökningar med koppling till värdepapperisering. Kompletteringarna krävs för att de tvingande EU-reglerna ska kunna börja gälla i Sverige den 1 januari 2019.

De tvingande EU-reglerna syftar till att skapa ett EU-övergripande ramverk för värdepapperisering. Under finanskrisen utgjorde brister på värdepapperinseringsmarknaden ett betydande hot mot det finansiella systemet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya bestämmelser i försäkringsrörelselagen som berör så kallade volalitetsjusteringar. Volalitetsjusteringar syftar till att motverka att företag gör investeringar som späder på en lågkonjunktur eller förstärker en högkonjunktur på ett sätt som blir problematiskt för det finansiella systemet.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2018-11-15

Datum

2018-11-15

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Idag krävs det minst 18 månaders praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, efter läkarexamen för att få en läkarlegitimation. Regeringen föreslår att detta krav tas bort. Förslaget har samband med ett förslag om en ändrad läkarutbildning som just nu bereds av regeringen. Förslaget om ändrad läkarutbildning innebär att utbildningen förlängs med en termin och att läkarlegitimationen ges direkt efter avslutad utbildning. Därefter ska ges möjlighet till en bastjänstgöring om cirka ett år, som en introduktion till den nu gällande specialiseringstjänstgöringen. För att möjliggöra förslaget om ändrad läkarutbildning måste först kravet på allmäntjänstgöring tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ta bort kravet på allmäntjänstgöring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att det utbildningssamarbete Sverige har i dag med Åland när det gäller allmäntjänstgöringen ska fortsätta när det gäller bastjänstgöringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 27 minuter

Justering

2018-11-13

Datum

2018-11-14

Bordläggning

2018-11-21

Debatt

2018-11-22

Beslut

2018-11-28

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om återkrav av bostadsbidrag. Regeringens skrivelse handlar om en rapport som Riksrevisionen har lämnat, där det konstateras att det finns problem med det sätt på vilket bostadsbidraget handläggs. I dag blir ungefär en tredjedel av alla som fått bostadsbidrag återbetalningsskyldiga.

Riksrevisionen menar att det är svårt att komma tillrätta med det här problemet med de nuvarande reglerna för bostadsbidrag

Regeringen tycker att det finns skäl att se över reglerna för bostadsbidrag och meddelar i skrivelsen att en översyn av regelverket pågår för att bland annat minska risken för skuldsättning och krav på återbetalning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2018-11-06

Datum

2018-11-14

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna kring utländska barnäktenskap. Idag kan utländska barnäktenskap erkännas i Sverige om ingen av parterna hade anknytning hit när äktenskapet ingicks. De nya reglerna innebär ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap, oavsett vilken anknytning till Sverige som personerna hade när äktenskapet ingicks eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet.

Riksdagen håller med regeringen om att barnäktenskap är en skadlig sedvänja och anser att det är av stor vikt att alla som befinner sig i Sverige har samma rättsliga skydd mot sådana äktenskap.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

48, 117 minuter

Justering

2018-11-13

Datum

2018-11-14

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

De så kallade CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) ska anpassas för att leva upp till kraven i EU:s direktiv, alltså bindande EU-regler, mot skatteundandraganden. CFC-reglerna möjliggör en löpande beskattning av svenska delägare i utländska bolag för deras utländska lågbeskattade inkomster. CFC-reglerna är en central del i organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings, OECD:s, projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. För att implementera och samordna OECD:s rekommendationer har EU-kommissionen antagit ett direktiv mot skatteundandraganden.

Riksdagen har gjort bedömningen att det är nödvändigt att ändra lagstiftningen för att de svenska reglerna ska leva upp till kraven i EU:s direktiv och sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2018-11-06

Datum

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Offentlighets- och sekretesslagen justeras. Ändringen innebär att en hänvisning till den gamla förvaltningslagen istället ska ersättas av en hänvisning till den nya förvaltningslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-13

Datum

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Lagar som rör förmånsrätt och turordning vid konkurser ändras för att anpassas till EU:s krishanteringsdirektiv. Förslaget innebär att en ny fordringsklass införs i förmånsrättsordningen, och i vilken ordning den kommer. Dessutom blir det tydligare hur skuldnedskrivningsverktyget ska användas och vilka skulder som ska prioriteras när det gäller så kallade kvalificerade skulder.

Syftet med EU-direktivet är att öka bankernas motståndskraft, minska riskerna för framtida finanskriser och minska kostnaderna för skattebetalarna i händelse av en finanskris.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 29 december 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-13

Datum

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken. Affärsverk är statliga verksamheter som exempelvis ansvarar för att bygga ut och underhålla infrastruktur. Det finns tre affärsverk: Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av affärsverken. Enligt Riksrevisionen bör regeringen låta se över regelverket för affärsverken för att säkerställa att det är relevant och aktuellt. Bland annat bör regeringen utarbeta kriterier för när affärsverksformen är lämplig för verksamheten. Sådana kriterier finns exempelvis för statligt ägda bolag. Dessutom bör regeringen utveckla och redovisa motiven till affärsverkens ekonomiska mål. Enligt skrivelsen håller regeringen inte med om Riksrevisionens sammanfattande slutsats att regeringen inte i tillräcklig utsträckning har utvecklat och anpassat styrningen av affärsverken. Samtidigt anser regeringen att Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer är värdefulla och kan komma att ingå i underlaget för framtida beslut.

Riksdagen välkomnar granskningen och tycker att det är viktigt med öppenhet när det gäller regeringens styrning av affärsverken. Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-13

Datum

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av arbetet med finansiell stabilitet och hur statens makrotillsyn har fungerat. Granskningen handlar om åren 2007-2017 och berör både regeringens och Finansinspektionens arbete.

Enligt Riksrevisionen fungerar makrotillsynen i allt väsentligt så som det är tänkt, men med vissa undantag. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förtydligar målet för Finansinspektionens makrotillsynsuppdrag. När makrotillsynsåtgärder kräver regeringens medgivande borde regeringen också redovisa sina ställningstaganden skriftligt, anser revisionen. Det samarbete som finns mellan berörda myndigheter om sårbarheter och risker för den finansiella stabiliteten fungerar väl.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens synpunkter. Regeringen tycker inte att målen för makrotillsynen är otydliga men håller med revisionen om vikten av transparens. När det gäller de makrotillsynsåtgärder som kräver regeringens medgivande kommer regeringen därför framöver även redovisa sina ställningstaganden skriftligt.

Riksdagen instämmer i vikten av transparens och tydlighet i genomförandet av makrotillsynen. Riksdagen utgår ifrån att regeringen kontinuerligt ser över hur den styr sina myndigheter så att det riksdagsbundna målet om finansiell stabilitet kan uppnås. I det arbetet är det rimligt att regeringen tar till sig det som Riksrevisionen säger om ett tydligare mål för Finansinspektionens makrotillsynsuppdrag. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-13

Datum

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21