Sök

Regeringen har föreslagit lagändringar som rör överlämnande från Sverige enligt en europeisk eller nordisk arresteringsorder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Inom EU och Norden kan en arresteringsorder utfärdas när en person misstänks för brott eller har dömts till en frihetsberövande påföljd men inte kan påträffas i det aktuella landet. Om den eftersökta personen därefter påträffas i Sverige ska svenska myndigheter gripa personen och pröva om ett överlämnade ska ske.

De regler som styr denna process ska justeras för att bättre motsvara EU-regleringen på området. Ändringarna innebär bland annat följande:

• En eftersökt person som misstänks för brott och som påträffas i Sverige ska på begäran av det land som utfärdat arresteringsordern antingen kunna förhöras i Sverige eller överföras tillfälligt till det land som utfärdat arresteringsordern.
• Om den eftersökta personen skyddats av privilegier eller immunitet i Sverige – det vill säga inte kunnat hållas straffrättsligt ansvarig för vissa typer av gärningar – ska de tidsfrister som gäller för ett ärende om överlämnande räknas från det att tingsrätten fått information om att privilegierna eller immuniteten upphört.
• Den utfärdande staten måste samtycka om en svensk domstol ska få vägra att överlämna en eftersökt person och i stället låta honom eller henne avtjäna en frihetsberövande påföljd i Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-10-20

Datum

2026-10-20

Bordläggning

2026-10-20

Debatt

2026-10-21

Beslut

2026-10-21

Riksdagen beslutade om en ändring i statens budget för 2026. Ändringen innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får rätt att för statens räkning ingå ekonomiska åtaganden i avtal om beräkningskraft, det vill säga hantering och beräkning av stora datamängder.

Beslutet syftar till att göra det möjligt för Sverige att skyndsamt och effektivt delta i den europeiska satsningen på avancerad AI-infrastruktur samt att säkerställa tillgång till strategiskt viktig beräkningskapacitet för forskning, innovation, näringsliv och offentlig sektor. Detta för att det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro HPC JU) nu upphandlar så kallade AI-gigafabriker. Det vill säga stora anläggningar för utveckling, träning och drift av avancerade AI-system.

Euro HPC JU är ett europeiskt initiativ som syftar till att AI-gigafabriker ska kunna etableras i Europa. Deltagande medlemsstater förbinder sig att i förväg medfinansiera upphandlingar i utbyte mot att få tillgång till framtida beräkningskraft från dessa anläggningar. För svensk del innebär det ett åtagande om att bidra med upp till totalt 50 miljoner euro under en femårsperiod, med möjlighet till ytterligare frivilliga åtaganden.

Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2 (10 minuter)

Justering

2026-10-20

Datum

2026-10-20

Bordläggning

2026-10-20

Debatt

2026-10-21

Beslut

2026-10-21

EU-kommissionen har lagt fram ett direktivförslag som syftar till att förenkla unionens ramverk för direkt beskattning och stöd till EU:s tillväxt och konkurrenskraft.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att lagförslaget i vissa delar strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att kommissionen inte har visat att det angivna målet om förenkling inte kan uppnås genom åtgärder på nationell nivå och att den föreslagna harmoniseringen av reglerna om avdrag för kostnader för forskning och utveckling därför är nödvändig för att uppnå målet. När det gäller övriga förslag som innebär inskränkningar av medlemsstaternas handlingsutrymme inom ramen för befintliga minimidirektiv anser riksdagen att kommissionen inte tillräckligt tydligt har visat att dessa inskränkningar utgör riktade ändringar som inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet om förenkling.

Riksdagen kommer lämna dessa synpunkter på delar av förslaget i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3 (14 minuter)

Justering

2026-10-15

Datum

2026-10-15

Bordläggning

2026-10-20

Debatt

2026-10-21

Beslut

2026-10-21

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att säkerställa att framtida elräkningar ska vara överkomliga för slutkunderna i unionen. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om medlemsländerna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och har invändningar mot de delar av förslagen som handlar om elnätstariffer och regler om energibeskattning. Elnätstariffen används för att bestämma det pris kunder betalar för anslutning till och användning av elnätet. Riksdagen bedömer att EU-kommissionen i dessa delar inte i tillräcklig utsträckning har visat att målen inte kan uppnås av medlemsländerna själva. Därför beslutade riksdagen att invända mot förslaget i ett motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1 (3 minuter)

Justering

2026-10-15

Datum

2026-10-15

Bordläggning

2026-10-20

Debatt

2026-10-21

Beslut

2026-10-21

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

42 (141 minuter)

Justering

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Bordläggning

2026-08-12

Debatt

2026-08-13

Beslut

2026-08-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Syftet med förslaget är att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras.

Regeringen föreslår bland annat följande:

• Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas.
• Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott.
• Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för.
• Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

47, 193 minuter

Justering

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Bordläggning

2026-08-12

Debatt

2026-08-13

Beslut

2026-08-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Skärpningarna syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet.

Beslutet innebär bland annat följande:

• Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år.
• Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt.
• Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år.
• Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats.
• Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps.

Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 171 minuter

Justering

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Bordläggning

2026-08-12

Debatt

2026-08-13

Beslut

2026-08-13

Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Riksdagen sa ja lagändringarna som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027.

Riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling.

Riksdagen godkänner också regeringens övriga förslag till lagändringar som krävs för att inrätta myndigheten.

I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten delar riksdagen regeringens bedömning om att det bör införas en möjlighet för Und att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter.

Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 145 minuter

Justering

2026-08-11

Datum

2026-08-11

Bordläggning

2026-08-11

Debatt

2026-08-12

Beslut

2026-08-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bland annat att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer.

Förslaget innebär bland annat att

• olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd
• för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer
• försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd
• reglerna om uppehållstillstånd anpassas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

76, 252 minuter

Justering

2026-08-11

Datum

2026-08-11

Bordläggning

2026-08-11

Debatt

2026-08-12

Beslut

2026-08-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar.

Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar.

Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten.

Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 74 minuter

Justering

2026-08-07

Datum

2026-08-07

Bordläggning

2026-08-11

Debatt

2026-08-12

Beslut

2026-08-13

Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att

• socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest
• elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall
• en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst
• vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser
• socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse.

Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

36, 113 minuter

Justering

2026-08-07

Datum

2026-08-07

Bordläggning

2026-08-11

Debatt

2026-08-12

Beslut

2026-08-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården.

Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde.

I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

18, 88 minuter

Justering

2026-08-07

Datum

2026-08-07

Bordläggning

2026-08-11

Debatt

2026-08-12

Beslut

2026-08-13

KU bedömer att vissa bestämmelser om förvar och uppsikt av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande (KU45)

Konstitutionsutskottet har i en prövning kommit fram till att regeringens lagförslag om uppsikt och förvar i utlänningslagen i vissa delar omfattas av en bestämmelse i regeringsformen om hur fri- och rättigheter kan begränsas. Därmed ska riksdagen ta ställning till om delarna ska läggas vilande i tolv månader. Riksdagen behandlade ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga.

Riksdagen har lagt ärendet till handlingarna.

Justering

2026-06-16

Datum

2026-06-16

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet.

Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster.

Beslutet innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen.

De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 42 minuter

Justering

2026-06-16

Datum

2026-06-16

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att

• möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna
• förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas
• straff för vissa brott enligt lagen skärps.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 35 minuter

Justering

2026-06-16

Datum

2026-06-16

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.

Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna.

Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2026-06-16

Datum

2026-06-16

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Polisutbildningen blir betald. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska göra att fler söker sig till polisutbildningen och dessutom stannar kvar i yrket.

Reformen innebär att polisutbildningen ska bli betald genom att Centrala studiestödsnämnden, CSN, successivt skriver av låntagarens studieskuld. Förmånen ska, enligt beslutet, vara skattefri.

Den organiserade och grova brottsligheten är ett allvarligt hot mot både enskilda och samhället i stort. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att en betald polisutbildning är en nödvändig samhällsprioritering för att trycka tillbaka den allvarliga brottsutvecklingen i Sverige.

Beslutet handlar också om ett utökat sekretesskydd för uppgifter om polisstudenter och polisanställda. Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning om att det är viktigt att försvåra möjligheterna till systematisk kartläggning av polisstudenter och polisanställda.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-12

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning.

Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen.

Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

226

Förslagspunkter

27

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

97, 287 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-15

Debatt

2026-06-16

Beslut

2026-06-17

Regeringen vill se utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten och föreslår därför bland annat att ett nytt brott ska införas: främjande av oriktig folkbokföring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen anser att det är viktigt att Sverige har en korrekt folkbokföring för att bland annat motverka identitetsbedrägerier och att fastställa identiteten på de personer som vistas och är bosatta i landet.

Det är Skatteverket som ansvarar för frågor om folkbokföring och samordningsnummer. Regeringen vill därför att Skatteverket ska få utökade befogenheter inom folkbokföringsverksamheten genom ändringar i ett flertal lagar.

Förslagen innebär bland annat följande:

• Det straffria området för ringa folkbokföringsbrott utökas.
• En ny straffbestämmelse införs – främjande av oriktig folkbokföring.
• Möjligheter för Skatteverket att använda och spara biometriska uppgifter utökas.
• Utbyte av uppgifter avseende fingeravtryck, ansiktsbild och biometriska uppgifter mellan Migrationsverket och Skatteverket.
• Polismyndigheten får begära ut biometriska uppgifter från Skatteverket för brottsbekämpning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 49 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17