Sök

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

8, 76 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om lämplighet att inneha skjutvapen, handläggning av vapenlicensärenden och vapenamnesti.

Riksdagen hänvisar bland annat till det arbete som pågår med anledning av 2022 års vapenutredning.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 90 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 102 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.

Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.

I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.

Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.

Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.

En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.

Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2026-01-09

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2024. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2024 lämnades totalt 45 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Miljö- och jordbruksutskottet prövade flest förslag, följt av justitieutskottet och utrikesutskottet.

Sex av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. De motiverande yttrandena 2024 lämnades på förslag av skatteutskottet, justitieutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet konstaterar att riksdagen även i år stod för flest motiverade yttranden av de nationella parlamenten inom EU. Utskottet anser att det är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament tillvaratar möjligheten att kontrollera tillämpligheten av subsidiaritetsprincipen. Utskottet framhåller att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.

I vissa frågor har EU-länderna lämnat över befogenheten att ta beslut till EU, så kallad exklusiv befogenhet. Utskottet konstaterar att det av en dom från EU-domstolen framgår att EU, vid sidan av de exklusiva befogenheterna, kan ha vissa ytterligare befogenheter som innebär att subsidiaritetsprincipen inte alltid används. Utskottet understryker att frågan om huruvida en befogenhet endast kan utövas av EU bör bedömas från fall till fall av EU-ländernas parlament. EU-kommissionens bedömning av detta bör inte gälla automatiskt.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har riksdagen subsidiaritetsprövat totalt 1 350 förslag. Riksdagen har haft invändningar och lämnat motiverade yttranden mot knappt 8 procent av förslagen.

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2025-12-18

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Den 18 december 2025 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2026. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.

Justering

2025-12-17

Datum

2025-12-17

Totalt cirka 106,7 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 46 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur. Det näst största anslaget, drygt 40 miljarder kronor, går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och cirka 6,5 miljarder kronor går till Trafikverket. Pengar går också till ytterligare 23 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

49, 169 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-16

Bordläggning

2025-12-15

Debatt

2025-12-16

Beslut

2025-12-16

Riksdagen sa nej till 16 förslag om socialavgifter i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om sänkta arbetsgivaravgifter och undantag från avgiftsskyldigheten.

Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen och betalas som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.

Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och beslut.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår och höjt bostadstillägg.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Riksdagen vill att regeringen skyndsamt ger Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer. Riksdagen riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Riksdagen anser också att uppdraget även bör omfatta arbetet med att utveckla den så kallade spärrlistan för att i större utsträckning än i dag kunna omfatta webbplatser som på olika sätt främjar eller möjliggör sexuella övergrepp mot barn.

Bakgrunden till uppmaningen är de uppgifter som har framkommit i medierna om hur bland annat svenskar begår sexuella övergrepp på filippinska barn över nätet. Det har även rapporterats om hur så kallade sugardejtingsidor förmedlar sexuella kontakter mellan vuxna män och minderåriga samt att det förekommit försäljning av sexdockor som föreställer barn via vissa stora e-handelsplattformar.

Tillkännagivandet om polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-12

Debatt

2025-12-15

Beslut

2025-12-16

Olovlig finansiell verksamhet ska kunna straffas med böter eller fängelse i högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Syftet är att öka möjligheterna att upptäcka och motverka penningtvätt och liknande brott.

Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-16

Debatt

2025-12-17

Beslut

2025-12-17

Totalt cirka 27 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet.

Mest pengar, 26,8 miljarder kronor, går till räntor på statsskulden. Cirka 145 miljoner kronor går till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och 10 miljoner kronor till oförutsedda utgifter.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-16

Debatt

2025-12-17

Beslut

2025-12-17

Totalt nästan 181 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 174 miljarder kronor, går till kommunalekonomiska utjämningar. Drygt 6,3 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 250 miljoner går till tillfälligt stöd till enskilda regioner. Pengar ska också gå till kommunalekonomiska organisationer och till att stärka effektiviteten i kommunsektorn.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 147 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-16

Debatt

2025-12-17

Beslut

2025-12-17

Totalt cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, knappt 17,3 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner m.m. Knappt 914 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 893 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Pengar ska också gå till ytterligare 14 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bland annat statliga garantier för krigsförsäkringar och kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

16, 47 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-16

Debatt

2025-12-17

Beslut

2025-12-17

Totalt cirka 4,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 2,2 miljarder kronor, går till den Europeiska regionala utvecklingsfonden och till Fonden för en rättvis omställning under perioden 2021–2027. Drygt 2,1 miljarder kronor går till regionala utvecklingsåtgärder och knappt 456 miljoner kronor går till transportbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 105 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-10

Bordläggning

2025-12-15

Debatt

2025-12-16

Beslut

2025-12-17

Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

49, 142 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-10

Bordläggning

2025-12-15

Debatt

2025-12-16

Beslut

2025-12-17

Totalt cirka 19,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen också nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, knappt 4,5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Drygt 2,7 miljarder går till klimatpremier och drygt 1,8 miljarder går till åtgärder för värdefull natur. Pengar ska också gå till ytterligare 20 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

64, 170 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-10

Bordläggning

2025-12-15

Debatt

2025-12-16

Beslut

2025-12-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning.

I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

37, 122 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-10

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Totalt cirka 5,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Integration och jämställdhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas mellan olika så kallade anslag. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, knappt 4,4 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 680 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder och drygt 190 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten. Pengar ska också gå till ytterligare fem anslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

79, 237 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-09

Bordläggning

2025-12-12

Debatt

2025-12-15

Beslut

2025-12-16