Sök

… Man har nu sökt förekomma upprepandet af denna anmärkning genom ett i sammanhang med detta framlagdt förslag till förändring af 23 kap. 2 rättegångsbalken, enligt hvilket nämndens inflytande på lagskipningen i dess helhet och således äfven på bevispröfningen skulle väsentligen ökas. Detta förslag har emellertid, såsom af 3:dje punkten i detta protokoll inhemtas, af högsta domstolen enhälligt afstyrkts. …

… Maj t i nådig Proposition täcktes föreslå Riksdagen att antaga detsamma, så lydande Förordning angående förändrad lydelse af 10 Kap. 1 Rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 10 Kap. 1 Rättegångsbalken skall erhålla följande förändrade lydelse Vill man till annan kära, ehvad det är för gäld, eller i annat tvistemål, som dess person rörer läte då stämma honom till den Rätt, derunder han sitt bo och hemvist häfver. …

… Stadgandet lyder Fullmäktig må ej deltaga i behandling av ärende, som personligen rör honom eller någon honom närstående, som sägs i 4 kap. 13 2. rättegångsbalken om jäv emot domare. Enligt bestämmelser i 37 och 45 kommunallagen skall ifrågavarande jävsregel äga motsvarande tillämpning med avseende å ledamot i kommunens styrelse kommunalnämnd, drätselkammare, stadskollegium samt ledamot i s. k. fakultativ nämnd. …

… Processlagberedningen fann sig därför böra föreslå, att om sju nämndemän biträdde samma mening, borde denna gälla mot ordförandens även för det fall, att i nämnden satt flera än sju. I den proposition med förslag till rättegångsbalk, som förelädes 1942 års riksdag nr 5diskuterade departementschefen utförligt frågan om nämnd i rådhusrätt och föreslog införande av en sådan organisation med hänsyn till den

… Denna hänvisning till Guds lag hade uteslutits redan i de av lagkommittén åren 1822 och 1826 framlagda förslagen till rättegångsbalk. Samma var förhållandet med det edsformulär, som ingick i det av äldre lagberedningen år 16 Första lagutskottets utlåtande nr 27 år 1959 1849 framlagda förslaget till rättegångsbalk. Så sent som 1949 föreslogs av dissenterlagskommittén att orden skulle utgå ur edsformuläret. …

… Proposition Nr 63. 1 Kr 63. Kungl. Maj ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 rättegångsbalken m. m.given Stockholms slott den 23 februari 1917. Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll vill Kungl. Maj t härmed, jämlikt 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till 1 lag om ändrad lydelse av 1

… Utredningsmannen Efter att bl. a. ha erinrat om vissa uttalanden av processlagberedningen jfr SOU 1944:10 s. 225 kommer utredningsmannen in på frågan om behovet av särskilda protokolleringsbestämmelser för vattenmålen. Det framhålles därvid, att bestämmelserna i 6 kap. rättegångsbalken i praktiken knappast torde strikt följas av vattendomstolarna, ehuru de är utan inskränkning tillämpliga i vattenmålen. Orsaken härtill är att söka i det förhållandet, att rättegångsbalkens protokolleringsbestämmelser

… Maj ts proposition nr 161. 17 Lag angående ändrad lydelse av 12 i lagen den 14 juni 1901 om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om ändring i vissa delar av rättegångsbalken. Lagen om förordnande av rättegångsbiträde åt häktad kompletteras för närvarande i avseende å rättshjälp vid högre rätt av bestämmelserna i 12 av lagen den 14 juni 1901 om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om ändring i vissa delar av rättegångsbalken. …

… Det innebär alltså att man skall låta denna orättvisa fortgå, tills man tycker att det passar att avskaffa den. Med hänsyn till den prövningsrätt, som högsta domstolen enligt nya rättegångsbalken har beträffande rätten till fullföljd, anser jag att denna spärr utan vidare skulle kunna tagas bort. Jag har i motionen yrkat att riksdagen måtte besluta sådan ändring av 54 kap. 12 rättegångsbalken, att paragrafens första stycke utgår. …

… Föredrogos ånyo och biföllos Lag-Utskottets den 9 och 11 i denna månad bordlagda utlåtanden N o 13, i anledning af väckt motion om ändring af 12 kap. 2 8 samt 17 kap. 3 Rättegångsbalken och N o 14, i anledning af väckt motion om förändrad lydelse af 17 kap. 4 Rättegångsbalken. Föredrogs anyo Lag-Utskottets den 9 och 11 i denna månad bordlagda utlåtande N o 15, i anledning af väckt motion om förändrad lydelse af 25 kap. 9 Rättegångsbalken. …

… De som anse att de böra tillfalla kronan och vid bristande tillgång förvandlas till fängelse vid vatten och bröd, åberopa såsom skäl för denna sin åsigt, att här är eu särskild ny författning, som sålunda icke utgör någon del af Rättegångsbalken. De åter, som anse att böterna böra gå till treskiftes och förvandlas till enkelt fängelse, grunda denna sin åsigt derpå, att detta lagstadgande innehåller ett upphäfvande af hvad Rättegångsbalken i motsvarande

… Maj ts lagråd. Föredraganden anför följande. Vid framläggandet för 1942 års riksdag av förslag till ny rättegångsbalk förutsattes, att ändrade bestämmelser beträffande bland annat högsta domstolens organisation och verksamhet skulle visa sig erforderliga. Förslag härom har sedermera framlagts av processlagberedningen i dess den 17 mars 1944 avgivna betänkande med förslag till lag örn införande av nya rättegångsbalken m. m. …

… Majlis proposition nr 68. 1 Nr 68. Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 rättegångsbalken given Stockholms slott den 26 januari 1934. Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Majit härmed jämlikt 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 kap. 2 rättegångsbalken. …

… Hänvisades till lagutskottet Kongl. Maj ts nedannämnda propositioner l o med förslag till lag angående ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken m. m.2:o med förslag till lag om handräckning åt utländsk domstol m. m.och 3:o med förslag till lag angående vapenöfning för utrönande af härens krigsberedskap. 49 Prat. Utdrag den 8 Februari 1899. N o 71. …

… Ej må-vara vittne. Åberopas testamentsvittne till bevis i rättegång, gäde vad i rättegångsbalken är stadgat örn sådant bevis. 7 KAP. 1 Testamente skall vid domstol bevakas inom sex månader från det testamentstagaren fått kännedom örn testators död och det till hans förmån gjorda förordnandet. Skall någon-rätt upphört. …

KUNGL. MALTS PROPOSITION TILL Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1946/47. Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Majit härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1946/47. Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens

… Fader eller-han höras 23 Är ansökan-hans rätt. Där barnavårdsnämnd enligt 20 för talan, skall vad i 20 lagen om införande av nya rättegångsbalken är stadgat äga motsvarande tillämpning. Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948 därvid gälle i tillämpliga delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet. 1 Senaste lydelse av 9 se SFS 1923:161. 8 Kungl. …

… Patentinnehavaren är därvid berättigad till full ersättning.Träffas ej överenskommelse härom skall frågan avgöras av domstol 17 Särskilda bestämmelser om rättegångskostnader är ej givna, varför rättegångsbalkens allmänna bestämmelser om rättegångskostnader i tvistemål får anses gälla. Lösen och annan ersättning enligt 4 kap. gruvlagen den 3 juni 1 9 3 8 skall bestämmas vid förrättning av bergmästare och gode män 38 Talan mot sådan förrättning fullföljes i denna del till allmän domstol, där rättegångsbalkens allmänna regler

KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN ANGÅENDE STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET 1951/52 Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1951/52. Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens

… Överväganden vid utarbetandet av nya rättegångsbalken Enligt den äldre processordningen förekom nämnd endast i häradsrätt. Det domfora antalet nämndemän var lägst sju och högst tolv, och endast en enhällig nämnd kunde överrösta den lagfarne domaren. id de omfattande förarbeten, som ligger till grund för den år 1942 av riksdagen antagna rättegångsbalken, ägnades frågan om lekmäns deltagande i rättsskipningen