Sök

Motioner i Andra Kammaren, N:o 10Ö. 1 N:o 100. wy.u iVAv.V MycCh wm.UVaf-öhT 1 bnaM3 1 n-J U Af herr friherre W. VOn Schwerin, om upphäfvande af tullen å kli. Då det väl torde vara kändt, att kli allt mer och mer ingår i en rationel utfodring af åtminstone mjölkboskap, ja rent af erfordras för producerande af prima

28 Motioner i Andra Kammaren, N:o 99. N:o 99. Af herr E. 1, om ändring i gällande bestämmelser rörande upprättandet af förslag till klockare och organisttjenst. Genom en i går af hr O. V. Redelius väckt motion har frågan om tillsättning af skollärare-klockare- och organisttjenster dragits under Riksdagens ompröfning.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98. 23 N:o 98. Af herr E. Hammarlund, om rätt för qvinna att söka klockareoch kyrkosångarebefättningar. I öfverensstämmelse med ett af 185960 års Riksdag fattadt beslut lemnades genom kongl. kungörelsen den 8 mars 1861 det medgifvandet, att till förestående af organistbefattning, der denna

16 Motioner i Andra Kammaren, N:o 97. i-iil/n tgl bi fät bni id t iTi i i s N:o 97. Af herr ii. Hniliniftrllllld, om statsunderstöd för qvinliqa slöjdu lider visning en. Vid 1887 års första riksdag väckte undertecknad eu motion om statsunderstöd för införande af qvinlig slöjdundervisning i folkskolorna. På grund af

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96. 1 N:o 96. Herrar Fr. Berg i Stockholm och E. IliUIlllliirllllHl, om indragning af de allmänna läroverkens första klass samt upprättandet af praktiska öfverhyggnader för folkskolan. Det förslag till de s. k. sm åläroverkens indragning eller ombildning, som föreligger i årets statsverksproposition,

Motioner i Ändra Kammaren, N:o 91. 15 Jf:o Öl. Af herr N. NilssOll i Skärhus, om skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande ifrågasatt ordnande af trafikförbindelsen mellan Sverige och Tyskland. Sedan af Kongl. Maj:t nedsatt komité afgifvit utlåtande om lämpligaste farled för direkt förbindelse mellan Skånes kust och Tysklands,

Motionär i Andra Kammaren, N:o 89. 9 it: o i j v Uiil.B.1 in Oal-VIYJ3lHnwifii6mA Ii-ii iö if i rotjjnriöTri 1 fo rust 1 1 rJ-oumfvr.vju Tijjr.H f 1 7, tf: 1 liiOlii ililö i r b,mö fuOillMi h 14 iot mbl tig1 1/soohfifchffl-g irffM Ii i i bj f I. r nM lady f I v it Silf:i i 0 1 ii rf i t in I fp. Un i yi

Motioner i Andra Kammaren, N:o 87. 1 ST:o 87. Af herr Olof Andersson i Lyckorna, om ändrad lagstiftning rörande rätt till försäljning af maltdrycker. Vid flera föregående riksdagar har jag genom i Andra Kammaren väckta motioner hemstält, att Riksdagen ville ingå till Kongl. Maj:t med anhållan om utarbetande och framläggande

Motioner i Första Kammaren, N:o 27. för sådana fastigheter, vare sig de användas till jordbruk eller kronoparker, de senare dock inköpte efter den 29 maj 1874, för hvilka bevillning ej erlägges, påföras fyrktal efter det belopp, som, derest bevillning för desamma enligt art. II i bevillningsstadgan utgå skulle, på grund

Motioner i Första Kammaren, N:o 26. 21 N:o 26. Af herr Eneroth, angående ändring af 58 i förordningen om kommunalstyrelse på landet. Sedan genom kongl. brefvet den 29 maj 1874 medgifvits, att kronan tillhöriga mindre hemman och lägenheter finge försäljas, samt. Riksdagen derefter beslutat, att köpeskillingen för dessa

18 Motioner i Första Kammaren, N:o 25. N:o 25. Af herr Anderson, Albert, om upprättande af ett fullständigt register till kamrarnes protokoll med bihang för tiden från och med år 1867. Vid 1881 års riksdag uppdrogs åt fullmägtige i riksgäldskontor att låta genom lämplig person utarbeta samt öfvervaka upprättandet af

14 Motioner i Första Kammaren, N:o 24. N:o 24. V V f j r f, f i I. V Af herr CäSpärsSOn Öl. fl.om stärkande af landets försvar. Den förstärkning af landets försvarskraft, som, med bifall till Kongl. Maj:ts, till närvarande Riksdag aflåtna nådiga förslag, dels rörande regleringen af riksstatens fjerde hufvudtitel,

Motioner i Första Kammaren, No 23- 11 N:o. 23. Af herr TÖrnebladh, om vidtagande af åtgärder för att skadadt silf ver skiljemynt i vissa fall må kunna vid kongl. myntverket inlösas till pregelvärdet. Det är ett från såväl statens som allmänhetens synpunkt beklagligt faktum, att för närvarande inom landet cirkulerar

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33. N:o 33. Kongl. Mapts nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning till Åkers bruksegare af kronolägenheten Djekneängen i Södermanlands län gifven Stockholms slott den 29 januari 1892. Genom nådigt bref den 25 juli 1890 förordnade Kongl. Maj:t, att den i Härads socken

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32. 1 N:o 32. Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse af kronomark till Gellivare kommun i Norrbottens län gifven Stockholms slott den 29 januari 1892. Vid afvittrings- och skattläggningsberedning af Gellivare socken i Norrbottens län undantogos till plats

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28. 1 N:o 28. Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till ändrad lydelse af 6, 13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen gifven Stockholms slott den 29 januari 1892. Under åberopande af bifogade i statsrådet förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härmed till Riksdagens

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 27. 11 N:o 27. Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående beredande af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende gifven Stockholms slott den 29 januari 1892. Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t

6 Kongl. Majrfs Nåd. Proposition N:o 26. N:o 26. Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning af åtskilliga kronan tillhöriga, till begagnande af artilleribatteriet i Hernösand upplåtna byggnader och lägenheter gifven Stockholms slott den 29 januari 1892. Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25. 1 N:o 25. Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående öfverlåtande till Gejle stad af den så kallade Fredriksskansholmen gifven Stockholms slott den 29 januari 1892. Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl.

26 Motioner i Andra Kammaren, N:o 164. Då jag emellertid ej sjelf vågar föreslå huru denna fråga skall till ömsesidig belåtenhet bäst kunna lösas, så får jag härmed föreslå Riksdagen, att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta företaga utredning, om och under hvilka vilkor staten bör öfvertaga