Sök

Justitieutskottets verksamhet riksmötet 2022/23 2022/23:JuU Justitieutskottets ämnesområden Justitieutskottet bereder ärenden om domstolarna arrendenämnderna och hyresnämnderna åklagarväsendet polisväsendet rättsmedicinen kriminalvården brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband

Försvarsutskottets verksamhet riksmötet 2022/23 Utskottets ämnesområden Försvarsutskottet bereder ärenden om Totalförsvar samhällets räddningstjänst åtgärder för att minska samhällets sårbarhet kärnteknisk säkerhet och strålskydd sjö- och kustövervakning, allt i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning

Finansutskottets verksamhet riksmötet 2022/23 Utskottets ämnesområden Finansutskottet bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Till utskottets uppgifter hör också att sammanställa statens budget och bereda ärenden om utgiftstak och ramar

Civilutskottets verksamhet riksmötet 2022/23 2022/23:CU Utskottets ämnesområden Civilutskottet bereder ärenden om äktenskaps-föräldra-ärvda-jorda-handels- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredningsområde

Arbetsmarknadsutskottets verksamhet riksmötet 2022/23 2022/23:AU Utskottets ämnesområden Arbetsmarknadsutskottet bereder ärenden om arbetsmarknadspolitik med arbetslöshetsförsäkring arbetslivspolitik med arbetsrätt, arbetsmiljö och frågor som rör lönebildning integration åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena

EU-nämndens verksamhet riksmötet 2022/23 EU-nämndens verksamhetsområde Regeringens informations- och samrådsskyldighet gentemot riksdagen i EU-frågor är sedan den 1 januari 2003 reglerad i regeringsformen. Regeringen ska fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom

Den 21 december 2022 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2023. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2022-12-21

Datum

2022-12-21

Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen.

Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden.

Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag.

Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-12-19

Datum

2022-12-19

Bordläggning

2023-02-07

Debatt

2023-02-08

Beslut

2023-02-08

Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2022-12-19

Datum

2022-12-19

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Cirka 13 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Statsskuldsräntor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Under 2023 räknar regeringen med att statsskuldsräntorna kommer att minska.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-19

Datum

2022-12-19

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 157,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 151,9 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. Cirka 5,4 miljarder kronor går till bidrag för att jämna ut kommunernas kostnader för verksamhet förknippad med LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

39, 119 minuter

Justering

2022-12-19

Datum

2022-12-19

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och statsförvaltning. Totalt handlar det om cirka 19 miljarder kronor i anslag.

Mest pengar går till statliga tjänstepensioner m.m. med drygt 15 miljarder kronor. Drygt 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 600 miljoner kronor går till Statistiska centralbyrån.

Riksdagen gav även de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen har begärt. Bland annat gäller det kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som finns i förslaget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 21 minuter

Justering

2022-12-19

Datum

2022-12-19

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny biobankslag. Lagen ska reglera hur prover av identifierbart humanbiologiskt material ska få samlas in, bevaras och användas i en biobank.

Den nya biobankslagen får ett utökat tillämpningsområde jämfört med nuvarande lagstiftning. Detta då den ska tillämpas direkt på proverna, och inte på biobankerna som proverna förvaras i.

Utöver den nya lagstiftningen uppmanar riksdagen, genom ett tillkännagivande, regeringen att se över reglerna när det gäller forskning på prover från personer som inte kan fatta egna beslut. 

Syftet med en sådan översyn är att säkerställa att lagen medger att prover i vissa fall och under vissa förutsättningar ska kunna bevaras för att användas i forskning samtidigt som ett tillfredsställande integritetsskydd tillgodoses.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-16

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Totalt cirka 27,9 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Cirka 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 1,3 miljarder går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny beräkningsmodell för ränta på studielån samt till förslag om vissa låntagares ökade möjlighet att ändra villkoren för återbetalning av studielån. Ändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 63 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2023 uppgår till 47,2 miljarder kronor och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI). Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, drygt 42 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

85, 221 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-20

För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag.

Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter som görs genom den nya delningsformen delning av aktiebolag genom separation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Stämpelskatt är den skatt som betalas när man gör vissa typer av förvärv av fast egendom och även när man tar ut en inteckning i fastigheten. En delning genom separation innebär att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.

Detta är följdändringar till tidigare riksdagsbeslut om nya regler för bolags rörlighet inom EU som ska börja gälla den 31 januari 2023.

Lagändringarna ska börja gälla den 31 januari 2023 och tillämpas på förvärv som görs efter den 30 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva.

Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Den svenska konkurrensrätten bör anpassas till nya EU-regler när det gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Förändringen rör så kallade vertikala avtal, det vill säga samarbeten mellan exempelvis tillverkare och återförsäljare. Genom den föreslagna lagändringen ändras reglerna för vilka vertikala avtal som omfattas av så kallade gruppundantag, alltså generella undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

Ändringen innebär enligt regeringen en förutsägbarhet i reglerna. Företagens samarbeten ska bedömas på samma sätt, oavsett om det är svenska konkurrensregler eller EU:s konkurrensregler som gäller i ett enskilt fall, skriver regeringen i förslaget.

Lagändringen börjar gälla den 1 februari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-20

Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

47, 140 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21