Utgiftsområde 15 Studiestöd

Debatt om förslag 20 december 2022
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 24

Anf. 244 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Denna sena timme ska vi debattera utgiftsområde 15, som handlar om studiestöd. Det handlar om kronor och ören, räntenivåer och låneregler, men jag ska också rikta in mig på varför denna fråga är så avgörande.

För Liberalerna handlar utbildning om att varje individ ska få makt över sitt liv och att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation.

Arbetsmarknaden är i ständig förändring, vilket gör att fler kommer att behöva utbilda sig genom hela livet. Då krävs givetvis också att den som vill eller behöver studera har möjlighet att finansiera studierna. Det är ambitionen, inte pengar, som ska avgöra om man vill och kan studera vidare. Studiemedel är grundläggande för en jämlik högskola som ger alla oavsett bakgrund möjligheten att studera vidare. Det är därför vi är stolta över det system Sverige har i dag. Det ger en grundtrygghet till den som har talang, inte bara till den som har pengar.

Liberalerna ser stora fördelar med generösa villkor och regler för studiemedel. Kunskap och bildning förutsätter att individen kan studera, och i många fall är det tack vare studiemedlen som detta blir möjligt för den enskilde.

Det svenska studiestödssystemet är och ska vara ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar för såväl enskilda som Sverige som nation att växa med kunskap. Studiestödet är också grunden för en jämlik utbildning som ger alla oavsett bakgrund möjlighet att studera.

Herr talman! Som en följd av de överläggningar och förhandlingar som hållits mellan fack och arbetsgivare får vi från 2023 ett omställningsstudiestöd. Det kompletterar det reguljära studiestödet och finansierar studier som kan stärka vuxnas framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Det ger möjlighet för tiotusentals att genom en inkomstbortfallsprincip få 80 procent av lönen för att kunna läsa en utbildning på upp till 44 veckor för att omskola sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Med anledning av införandet av det nya studiestödet bedömer regeringen att det är rimligt att införa en ny modell för beräkning av räntan på studielån. Den föreslagna modellen är rimlig, och räntepåslaget blir även stabilt över tid och är därmed mer förutsägbart för den enskilde.

För den som hellre förlänger sin återbetalningstid än att höja sin månadskostnad ges en sådan möjlighet. Det är helt i anda med ett flexibelt utbildningssystem som sätter individen i centrum.

Herr talman! Det nya systemet innebär att Sverige även i fortsättningen har ett av världens mest generösa studiestöd, vilket är bra, och att låntagarkollektivet solidariskt står för studiestödskostnaderna.

Studielånet fortsätter även efter detta att vara det mest förmånliga lån som går att få. I tider av höjda räntor höjs CSN-lånets ränta betydligt mindre än många andra räntor. Det är viktigt för att alla ska ha råd att utbilda sig och för att det ska löna sig att utbilda sig.

Det är positivt att fler låntagare nu kan begära att få sin återbetalningstid ändrad och betala tillbaka lånet i enlighet med de bestämmelser som gäller för studielån tagna efter den 31 december 2021.

Som en konsekvens av räntepåslaget är det enligt utskottet också positivt att så många låntagare som möjligt ska kunna välja hur den ökade kostnaden ska tas ut.

Herr talman! Vi i Liberalerna tror på utbildning. Vi tror också på rättvisa chanser för alla människor, oavsett bakgrund, att utbilda sig. Det är därför vi storsatsar på utbildning i budgetpropositionen och i betänkandet, trots dyrtider och trots risk för lågkonjunktur.

Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, där högre utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet. Det bidrar till samhällsutveckling och konkurrenskraft. Det handlar just om skillnaden mellan att konkurrera med låga löner och att konkurrera med de senaste produkterna och tjänsterna. Vi liberaler väljer det senare.

Sveriges förutsättningar att konkurrera på en internationell marknad, där utbildning, kunskap och humankapital är avgörande komponenter, är goda. Vi har en relativt välutbildad befolkning. Vi har en högteknologisk industri. Vi har ett högre utbildningsväsen som är både utbyggt och lättillgängligt, och vi är historiskt väldigt duktiga på innovation i Sverige.

Detta är resultatet av vår svenska tradition att satsa på både bildning och en god utbildning. Ett välfungerande skolväsen i kombination med högre utbildning som präglas av kvalitet är självklart avgörande för detta.

Sverige står inför stora utmaningar. Då måste vi göra vårt yttersta för att bygga en robust kunskapsnation där alla har möjlighet att göra utbildningsresor. Att vi värnar om ett av världens mest generösa studiemedelssystem är också en viktig del i detta.

Med detta tackar jag för ordet och önskar alla en god jul.

(Applåder)


Anf. 245 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Tack, ledamoten Fredrik Malm, för ett anförande som det i stort sett går att hålla med om! Uppfattningen om vikten av omställningsstudiestödet delar uppenbarligen våra partier. Trots att parterna inledningsvis under hösten har varit oroliga för citat om att skruva på omställningsstudiestödet verkar det nu finnas pengar i budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det är väldigt viktigt att det också finns platser för alla dem som vill studera med omställningsstudiestöd. Så sent som i förra veckan var det drygt 22 000 individer som hade sökt stödet. Därför tycker vi att det är lite märkligt att man sänker ambitionen och minskar antalet platser som de personer som är berättigade till omställningsstudiestöd kan ta. När det är stor konkurrens med stora ungdomskullar ter detta sig väldigt märkligt.

Min enkla fråga är: Var ska alla de studenter som ska studera med omställningsstudiestödet få plats - på våra universitet, högskolor, yrkeshögskolor och andra vuxenutbildningar?


Anf. 246 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Det är mycket viktiga frågor som Socialdemokraterna tar upp. Det som är tricket här är att inte skapa undanträngningseffekter, det vill säga att en person som är i 40-årsåldern vill omskola sig och därmed tar en plats, så att säga, från en 20-åring. Samtidigt är det så att de ordinarie utbildningarna, så som de är utformade, designade och planerade på våra lärosäten, inte nödvändigtvis riktigt passar för lite kortare omskolning.

Detta är något som vi kommer att behöva följa noga framöver. Det tar nog lite tid. Det går inte på nolltid att få det nya systemet att passa perfekt. Jag tror att det kommer att vara delvis ett sökande från många lärosäten. Man behöver också i en dialog med branscher och andra kunna formulera dessa utbildningar framöver. Men regeringen följer detta mycket noga. Jag vet att även Socialdemokraterna självklart är mycket engagerade i detta, likaså arbetstagarorganisationerna.

Fullt utbyggt ska det vara dubbelt så många platser. Jag hoppas att det kommer att gå så snabbt som möjligt.


Anf. 247 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Jag får medge att jag inte är helt tillfreds med det svar som ledamoten Malm ger här.

Det är helt klart att vi nu får fler sökande. Bara i år är det hittills 22 000 som har sökt, och fler kommer det att bli de kommande åren. Fullt utbyggt är vi uppe på anslagsnivåer på runt 9 miljarder. Då behöver vi massiva satsningar även på utbildningsplatser.

Det är därför det känns lite märkligt att läsa i regeringens budget att man faktiskt skär ned med 85 miljoner i högskole- och universitetssektorn, att man skär ned med 1,23 miljarder på vuxenutbildningen och att man skär ned med 104 miljoner på yrkeshögskolorna. Då är vi bara där uppe i ungefär 1,4 miljarder. Lägger vi därtill nedskärningarna på 492 miljoner på folkbildningen är vi uppe i över 1,8 miljarder i nedskärningar och ungefär 30 000 platser.

Här har vi ett ganska stort jobb att göra om vi vill att alla i de kullar som kommer ska kunna få en plats för att studera och också vill att människor genom omställningsstudiestödet ska kunna kompetensutveckla sig mitt i livet.

Regeringen och regeringens företrädare är skyldiga att ge oss och alla som går hemma och väntar på ett besked ett svar. De 22 000 som har sökt detta under de månader som de har kunnat göra det och alla de nya unga som ska studera under kommande perioder väntar faktiskt på svaret. Hur kommer detta att påverka deras möjligheter att studera?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag tycker att alla partier i regeringsunderlaget är oss svaret skyldiga. Vart ska alla studenter - både de med omställningsstudiestöd och de övriga - ta vägen när förhoppningsvis fler vill studera vidare?


Anf. 248 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Det är alldeles korrekt, som Niklas Sigvardsson framför, att detta system kommer att vara dyrt. Det är så. Det är två parter som har enats om någonting, och sedan slås notan ut över betydligt fler. Så är det. Det kommer att vara ett dyrt system. All utbildning i Sverige är dessutom ganska dyr, speciellt om den ska hålla hög kvalitet. Då blir den ännu dyrare.

Ett problem dock är att vi har många utbildningar i Sverige, delvis inom yrkesutbildningssektorn, där platser står tomma. Det gäller till exempel yrkesvux och gymnasiet. Det skapas utbildningar som antingen inte är tillräckligt attraktiva eller där man på olika sätt inte lyckas få en måluppfyllelse.

Jag tror att det kommer att göra mycket om vi får upp effektiviteten, så att utbildningsplatserna blir fyllda.

Herr talman! Jag delar inte beskrivningen att denna regering skulle göra stora nedskärningar på utbildningsområdet. Det gör vi inte. Man kan dock se att det under pandemin gjordes en del tillfälliga satsningar som sedan har avvecklats. Men på totalen satsar vi oerhört mycket på utbildning. Vi ökar även på detta ytterligare lite till i denna budget.


Anf. 249 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att påpeka att jag inte har något yrkande i denna debatt, men jag står bakom det särskilda yttrandet från Socialdemokraterna som finns i betänkandet.

Studiestödssystemet är en avgörande del i den svenska välfärdsmodellen. Systemet, där man har möjlighet att med bra villkor bilda och utbilda sig genom hela livet, är ett tecken på frihet. Systemet gör att det är möjligt för drömmar att slå in. Den unga kvinnan och den unga mannen som flyttar hemifrån får chansen att ta steg mot yrket de alltid drömt om. Det handlar om mamman eller pappan som efter 20 år i samma arbete känner: Detta kan jag inte göra i 20 år till. Det svenska studiemedelssystemet har en avgörande roll i människors frihetslängtan.

Det är därför glädjande att se att regeringen har valt att fortsätta med den socialdemokratiska studiemedelspolitiken i sitt budgetförslag. Satsningar som den tidigare socialdemokratiska regeringen genomfört finns kvar, och de kommer att möjliggöra för tusentals människor att genomföra sin utbildningsresa.

Det handlar om höjda åldersgränser för studiemedel, höjda bidragsbelopp och bättre villkor för KPU-studenter, alltså studenter som läser en kortare pedagogisk utbildning för att kunna bli ämneslärare. Det handlar även om möjligheten att ta körkortslån för att göra sig mer anställbar.

Vi socialdemokrater är dock inte nöjda förrän alla har samma möjlighet till utbildning. Vi vill att fler människor får möjlighet till utbildning och ett livslångt lärande. Steget att påbörja en utbildning och ta studielån kan upplevas som olika stort för olika människor. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund alldeles för stor roll gällande utbildning. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll i att bryta dessa mönster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vår utgångspunkt är därför att det ska vara möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan inkomster från arbete eller hjälp från anhöriga. Vi är positiva till att den som vill och kan arbeta under studietiden också ska göra det. Men för flera grupper av studerande är det inte möjligt att kombinera studier med arbete. Det kan innebära så stora ansträngningar att både studier och familjeliv blir lidande. Detta kan gälla grupper som studerande med barn, studenter med funktionsnedsättning, studenter som blir sjuka under studietiden och studenter med stor andel schemalagd tid.

Herr talman! En av de satsningar som, extra glädjande, finns kvar i budgeten är studiestartsstödet. Det är ett viktigt stöd för att nå grupper som troligen aldrig annars hade kommit i kontakt med utbildningsväsendet och därigenom närmare arbetsmarknaden. Stödet är också pricksäkert för att nå egen försörjning och stärkt integration, då en övervägande majoritet som använder detta stöd har utländsk bakgrund.

Vi socialdemokrater anser därför att det kommer att behöva göras en översyn för att öka stödets attraktivitet så att fler kan komma i arbete. En sådan översyn bör innefatta såväl nivåer på stödet som kravet på föregående långvarig arbetslöshet, dock under förutsättning att det även framöver ska vara personer med stort utbildningsbehov som står långt ifrån arbetsmarknaden som ska ta del av stödet.

Det riktigt stora beslutet som vi debatterar här i dag är dock möjliggörandet och verkställandet av omställningsstudiestödet. Det handlar om att ytterligare positionera oss som världens bästa studiemedelssystem, och det innebär en möjlighet för människor mitt i livet att välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling utan att behöva känna oro för hur räkningarna ska betalas, detta eftersom omställningsstudiestödet innebär att de flesta kan studera vidare med upp till 80 procent av sin tidigare lön i ett år.

Denna omställningsreform är oerhört viktig för att möjliggöra att ännu fler kan få tillgång till ett livslångt lärande, något som stärker både människor och vårt samhälle. Det gör det ekonomiskt möjligt för fler att studera längre i livet, och vi kan redan nu se ett oerhört stort söktryck på detta stöd. I slutet av förra veckan hade över 22 000 sökt detta. Därför måste vi signalera att vi har beredskap för att höja medlen redan under nästa budgetår. Vi behöver också se över hur snabbt vi kan komma upp i nästa nivå.

Detta innebär även att regeringens neddragningar av utbildningsplatser kommer att göra det ännu svårare för personer att komma in på en utbildning. Vi kan bara hoppas att regeringen och Sverigedemokraterna tar sitt förnuft till fånga och ser till att fler personer får möjlighet att studera genom att öka antalet platser på alla vuxenutbildningar.

Regeringen kommer också att behöva ha uppsikt över vilka som får sina ansökningar beviljade. Det är viktigt att även yrkesgrupper där det tidigare inte finns någon studietradition kan beviljas omställningsstudiestöd, detta för att även de ska kunna utvecklas och på så sätt stärka sin position på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Avslutningsvis, herr talman, vill jag återknyta till min inledning. Studiemedlet är och kommer att vara en oerhört viktig del av den svenska välfärdsmodellen framöver. Det bidrar till människors livsresor och möjliggörandet av drömmar. Vi måste se till att fler får den möjligheten att uppfylla just sin dröm och sin frihetslängtan.

(Applåder)


Anf. 250 Anders Alftberg (SD)

Herr talman! Jag vill passa på att yrka bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande när det gäller utgiftsområde 15 Studiestöd.

Herr talman! Vi har all anledning att känna oss stolta över det studiestödssystem som vi har i Sverige. Det har nu gått mer än 100 år sedan man 1919 för första gången betalade ut "räntefritt lån för underlättande av studiemöjligheter för begåvade men fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter".

Mycket har hänt sedan den tiden. I dag har vi, tack vare vårt studiestödssystem, en av världens mest välutbildade befolkningar. Nära nog 50 procent har en eftergymnasial utbildning. Detta kan jämföras med OECD-länderna, som i dag ligger på ungefär en tredjedel. Vi måste säkerställa kvaliteten; kvantitet ska inte gå före kvalitet.

Herr talman! Det är bra att vårt land har ett generöst studiestödssystem. Det ger den enskilde möjlighet att utveckla sin fulla potential, det främjar den ekonomiska utvecklingen och det stärker vår konkurrenskraft på den internationella arenan.

Men med ett generöst system följer också risker. Felaktiga utbetalningar och bidragsbrott är alltjämt ett problem som vi måste hantera. I CSN:s årsredovisning 2021 kan vi notera att de felaktiga utbetalningarna uppgick till 727 miljoner kronor, vilket var en ökning med 99 miljoner. Det är allvarligt. Det ska i ärligheten sägas att många av de felaktiga utbetalningarna är ärliga felaktigheter där studenter helt enkelt har gjort ett misstag. Men vi måste ändå se att den organiserade brottsligheten alltmer äter sig in i våra bidragssystem, och så är det även med våra studiestöd. Mycket har gjorts, men mer kommer att behöva göras. Annars riskerar vi att underminera förtroendet och tilltron till vårt studiestödssystem, som tjänat oss så väl.

Herr talman! Jag ser fram emot kommande mandatperiod och att med samtliga partier, över partigränser, fortsätta att utveckla och förfina vårt studiestödssystem.

Därmed vill jag tacka kammarkansliet och utskottets personal för det gångna året och önska dem en god jul!


Anf. 251 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten! Det är glädjande att se att Sverigedemokraterna har ändrat åsikt gällande studiestartsstödet, som ger tusentals personer här i landet möjlighet att studera, trots att de står väldigt långt från både tidigare utbildningsbakgrund och arbetsmarknaden.

För det är ju det som stödet ger. Bara det senaste året, alltså 2021, beräknar man att över 4 000 personer som aldrig annars hade kommit i kontakt med utbildningsväsendet fick sin utbildning möjliggjord tack vare studiestartsstödet, detta trots den turbulens som rådde vid föregående budgetdebatt om stödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Därför är det glädjande att se att ni nu har ändrat åsikt och ställer er bakom även studiestartsstödet. Jag undrar om vi skulle kunna ta ytterligare steg, precis som jag tog upp i mitt anförande, om att se över nivåerna för att fler ska kunna ta del av studiestartsstödet i framtiden.


Anf. 252 Anders Alftberg (SD)

Herr talman! Det är ingen hemlighet vad vår ståndpunkt har varit i frågan. Det ska i ärlighetens namn sägas att det här är en kompromiss. Vi tänker inte göra några utfästelser här i dag, utan vi kommer att med våra samverkanspartier och regeringen diskutera framtida utveckling av våra studiesystem.

Jag kan inte här i dag utlova någonting.


Anf. 253 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Det är, som sagt, glädjande att ni har tagit första steget och accepterar den delen i betänkandet och liggande budgetförslag. De miljoner som satsas på de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden innebär att de också får ta del av utbildningsväsendet.

Precis som jag sa i mitt anförande handlar det om att komma till egenförsörjning och få möjlighet att utbilda sig. Det kommer att skapa möjligheter till lyckad integration. Det, om något, borde Sverigedemokraterna vara nöjda med.

Jag förstår till viss del att ni inte kan komma med några utfästelser här i dag, men det är glädjande att se att ni kan ta några första steg i att studiestartsstödet ska finnas kvar och att studiestartsstödet kanske kan utvecklas framåt. I den delen är vi mer än gärna med i det nya regeringsunderlaget och förhandlar om att stärka utbildningsväsendets och studiestödets ställning även för de grupper som får del av studiestartsstödet.


Anf. 254 Anders Alftberg (SD)

Herr talman! Den största insatsen vi kan göra när det gäller integration och se till att folk får en utbildning är att vi räddar den svenska grundskolan så att fler blir behöriga från början till gymnasiet. Här har verkligen Socialdemokraterna under sina år visat att de inte är kapabla. Men med en ny regering kommer framtiden att se ljus ut även för dem med utländsk bakgrund.


Anf. 255 Anders Ådahl (C)

Herr talman! Studenter är i dag i alla åldrar. Arbetsmarknaden är i rörelse. Nya typer av jobb kommer till, och branscher byter skepnad. Förbränningsmotorer byts ut mot elektriska motorer. Vi behöver nya ingenjörer. Vårdsektorn förändras i en rasande fart. Digitaliseringen sveper in över landet och förändrar hela arbetsmarknaden.

Unga behövs. Äldre behövs. Arbetskraftsinvandring behövs. Alla behövs på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt blir vi äldre och äldre, och vår demografiska fördelning lutar alltmer åt högre åldrar.

Arbetslivet förändras, men studiestödet har inte hängt med i utvecklingen. Centerpartiet vill se en modernisering av studiestödet så att den verklighet dagens studenter möter bättre tas om hand av ett reformerat studiestödssystem med mer flexibilitet och mer anpassat till olika förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Sverige behöver fler arbetade timmar, inte minst för att säkra välfärdens finansiering. Arbetslivet måste förlängas i bägge ändar. Unga svenskar kommer ut sent på arbetsmarknaden och går i pension alltför tidigt. Jämfört med flertalet andra OECD-länder påbörjar de svenska studenterna eftergymnasiala studier senare och tillbringar också längre tid i studier. Vidare är utbildningars koppling till arbetslivet på många håll dålig, och matchningen på svensk arbetsmarknad är tyvärr en av OECD:s sämsta. Det är ärligt talat oroande fakta.

Det är bra att människor vill satsa på att utbilda sig och att bilda sig, både för individen och för samhället i stort. Centerpartiet vill uppmuntra och underlätta för att fler ska studera. För att öka genomströmningen och få fler i arbete vill Centerpartiet ha ett mer flexibelt studiestödssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för dem med lägre studietakt, exempelvis för den som har gått anpassad gymnasieskola eller är deltidssjukskriven. Det ger fler möjligheter till en utbildning som leder till jobb.

Det behövs även flexibilitet för karriärväxling högre upp i åldrarna. Därför är det bra att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel har höjts från 56 till 60 år. Det underlättar vidareutbildning och omskolning i högre åldrar, som är en viktig del i det livslånga lärandet.

Omställningsstudiestödet innebär att anställda kommer att få väsentligt förbättrade möjligheter att studera och ställa om under ett helt arbetsliv. Det är positivt att det nu har införts. Centerpartiet jobbade, som bekant, mycket hårt under förra mandatperioden för en moderniserad arbetsmarknad. Omställningsmöjligheter på arbetsmarknaden var och är en av de viktigaste faktorerna för att möta ett modernt arbetsliv.

Den nya lagen om omställningsstudiestöd trädde i kraft den 30 juni 2022. Lagen innebär att ett nytt, offentligt och parallellt studiestöd infördes. Syftet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier och att därigenom stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Stödet är tänkt att stärka den enskildes position på arbetsmarknaden samt att bidra till att säkra samhällets och näringslivets kompetensförsörjning.

Centerpartiet vill att det noga utreds hur de som vill studera med omställningsstudiestödet också kan få studieplats. Är det högskolor och universitet som ska bära ansvaret? Vem ska bära ansvaret, och hur ska det finansieras? Dessa frågor behöver utredas.

Centerpartiet föreslår vidare att det så kallade fribeloppet avskaffas för lånedelen av studiemedlet. Inkomstprövningen av studiemedel för denna del är onödigt administrativt betungande och minskar incitamenten att arbeta. Det är en liberal ståndpunkt att studenten själv ska ta ansvar för balansen mellan arbete och studier.

Utöver de reformer som regeringen föreslår anser Centerpartiet att den så kallade fribeloppsgränsen för lånedelen av studiemedlen bör avskaffas. Av den anledningen föreslås anslag 1:4 öka med 10 miljoner kronor för år 2023.


Anf. 256 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Jag är glad över att kunna säga att jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut för hela utgiftsområde 15. Det känns mycket bra att säga det. Här ingår även förslaget till ändring i studiestödslagen och även en reformerad ränta på studielån. Det här kommer att träda i kraft redan den 1 januari 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi har nu debatterat olika utbildningar, i går kväll och i kväll. Vi har pratat om hur viktigt det är med utbildning för individen, samhället, nationen och framtiden. Men man måste också kunna finansiera sina studier.

Herr talman! Precis som flera har sagt tidigare har vi ett unikt studiestödssystem i Sverige, och vi kan vara mycket stolta över det. Många i min omgivning har givetvis använt sig av detta, och det har gjort det möjligt att studera. Man kan läsa på flera nivåer; gymnasial nivå, eftergymnasial nivå, högskolenivå och universitetsnivå. Studiestödet gör studier möjliga.

Herr talman! En undersökning från 2020 visar att tre fjärdedelar av dem som studerar på högskola får inkomsten att räcka till. En majoritet kan till och med spara pengar varje månad. Mina båda söner tar nu studielån, men de har inte riktigt sett studien eftersom de tycker att det är svårt att få pengarna att räcka till. Tanken är förstås att den ska räcka till och att stödet ska anpassas efter olika situationer i livet.

Herr talman! Målet med studiestödet är att det ska ha en rekryterande effekt på både kvinnor och män att gå till högre studier. Det ska leda till högre deltagande i utbildning. Det ska också utjämna skillnader i befolkningen och olika grupper så att människor med olika social status ska kunna studera.

Det nuvarande studiestödssystemet gäller från 2021. Tidigare har det varit mest anpassat efter yngre studenter, men efter flera ändringar som bland annat Moderaterna har drivit har stödet anpassats till högre åldrar, för att studera flera gånger och för dem med familj.

Herr talman! Nu kommer ett komplement till det reguljära studiestödssystemet. Den 1 januari 2023 inrättas omställningsstudiestödet. Och sedan den 1 oktober är det möjligt att ansöka om stödet. Det har varit ett jättestort intresse. Mer än 20 000 har ansökt. Detta kräver en manuell hantering eftersom de sökande har olika förutsättningar och bakgrunder. Jag vet att Centrala studiestödsnämnden jobbar mycket med dessa ansökningar så att den manuella hanteringen ska fungera och besluten bli riktiga.

Många kommer inte att få sitt besked redan den 1 januari, men man kan givetvis få det retroaktivt. Man kan också ha det reguljära studiestödssystemet så länge, så man ska inte känna sig orolig över sitt studiestöd.

Omställningsstudiestödet är ett unikt system som förhandlats fram för att man ska få ökad flexibilitet för studier i många tider i livet. Nu när det blir stora omställningar både inom tekniken och i många yrken måste många faktiskt läsa ytterligare en utbildning. Det kan också vara så att man måste läsa om för att kunna behålla sitt arbete.

Det finns en särskild omställningsorganisation som ska göra ett yttrande innan man får besked om det här stödet. När man får omställningsstudiestödet kommer också räntan på studielånet att ses över.

Herr talman! Vi moderater gillar ju utvärderingar och måluppfyllelse. Därför är jag glad att kunna säga att det är hög måluppfyllelse på tre viktiga kriterier: studiestödets rekryterande effekt, studiestödets utjämnande effekt och studiestödets effekt på samhällsekonomin.

Vi hoppas att detta kommer att öka ytterligare nu med omställningsstudiestödet, som ger ännu fler möjlighet att studera. Till exempel ser vi att många fler vill studera utomlands. Många fler vill kunna läsa fler utbildningar på högskola och universitet. Många vill också göra det långt upp i åldrarna, vilket vi förstås tycker är väldigt positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

När det gäller samhällsekonomin ser vi att fler kommer i arbete och kan klara sin egen finansiering.

Men man måste också betala tillbaka sitt studielån. Det är något viktigt som man tyvärr får jobba ganska mycket med. När jag själv hade betalat tillbaka hela mitt lån, vilket tog sin tid, fick jag ett mejl från CSN där det stod: Tack för att du betalar tillbaka! Nu har du gjort studier möjligt för fler personer.

Det är självklart att man ska betala tillbaka lånet man tagit, men det vidtas ganska många åtgärder på Centrala studiestödsnämnden för att få detta att faktiskt fungera.

Nu kommer det reguljära studiesystemet att göras om till en del. Man får en annan möjlighet. Räntan kommer att ändras, men man kan också få det som ett gemensamt lån när man ska betala tillbaka. Då kommer det att bli lättare att få de bekymmer lösta som finns om man har lån tagna före 1988 och lån tagna före 2021. De kommer att jämställas så att det blir lättare att se hur lånet ser ut.

Nu har man en ränta på 0,0 procent. Med det nya systemet kommer den att höjas till 0,59 procent, vilket blir ungefär 60 kronor i månaden. Det blir en förändring, men den är till för att finansiera omställningsstudiestödet, som tidigare har finansierats med statliga medel. Detta blir en del av finansieringen.

Nu när vårt studiestödssystem kommer att gås igenom lite grann och med omställningsstudiestödet vet jag att fler kommer att komma i studier och att fler kommer att få möjlighet att finansiera sina studier.


Anf. 257 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Ledamoten Fredrik Malm fick frågan tidigare. Nu tänker jag att det största partiet i sittande regering och det näst största partiet i regeringsunderlaget också ska få chansen att prata om alla dem som nu söker omställningsstudiestödet.

Det är fantastiskt att vi har hittat ett stöd som parterna har kämpat fram och som vi nu bidrar till med vår del, och det är lyckligtvis många som vill söka. Därför behöver vi ha beredskap för att höja takten i anslagen, men vi behöver också ha någonstans dit alla studenter ska ta vägen - de som väntar i gymnasieskolan eller har sitt sabbatsår och vill in men också alla de som har jobbat och behöver stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Samma fråga går alltså till ledamoten Hänel Sandström. Vart ska alla studenter ta vägen med den budget som nu klubbas igenom?


Anf. 258 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Det är roligt att vi får ta dem i flera omgångar här så att vi kan förtydliga.

Vad vi ser från Moderaternas sida är att större krav kommer att ställas på universitet och högskolor att ha mer flexibla utbildningar. Det kommer att krävas kortare utbildningar, mer riktade utbildningar och utbildningar som är anpassade efter arbetsmarknadens behov. Detta tänker vi att man gör tillsammans med arbetsmarknaden och näringslivet för att se vad behoven egentligen är. Även kommunerna kommer att ingå i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi kommer att hitta platser. Vi kommer att göra så att det blir mer anpassat och inte som i dag, när utbildningarna ibland nästan är för gamla när man har gått dem. Det här måste vara något som sker aktivt med näringslivet med tanke på de stora krav som ställs nu när det handlar om till exempel batterifabriker och elektrifiering, sådant som vi inte haft tidigare och som kräver mycket mer, och mer flexibilitet.


Anf. 259 Niklas Sigvardsson (S)

Herr talman! Vi är helt överens om att nya tider kräver ny kunskap och att vi ska kunna utbilda oss genom hela livet. Det livslånga lärandet är väldigt starkt för Socialdemokraterna och har alltid varit det. Man ska kunna studera genom hela livet.

Det är glädjande att vi gemensamt med parterna och politiken har lyckats hitta ett system för att fler ska kunna studera även i mer mogen ålder, om man får uttrycka sig så. Men därför blir det konstigt nu.

Universitet och högskolor har jobbat frenetiskt hela hösten med att hitta kurser som skulle kunna ingå. Det tror jag kommer att presenteras i januari, så man sitter som på nålar och väntar på vad universitets- och högskolesektorn kommer fram till. Där måste vi vara väldigt aktiva för att tillsammans med parterna hitta en bra modell för vilka kurser och vilka utbildningspaket som ska genomföras.

Det är därför det är konstigt att högskole- och universitetssektorn i andra handen får det moderata budgetförslaget, som handlar om 85 miljoner mindre till högskole- och universitetssektorn, drygt 1,2 miljarder mindre i vuxenutbildningsanslag och 104 miljoner mindre i yrkeshögskoleanslag. Bara det är 1,4 miljarder. Sedan tar man bort nästan en halv miljard från folkbildningen. Då är man uppe i över 1,8 miljarder mindre i pengar till utbildningssektorn som är riktade mot den vuxna delen, alltså gruppen som ska ta del av omställningsstudiestödet.

Alla de 22 000 som söker och de som får det beviljat, vart ska de ta vägen? Var ska de kunna studera runt om i vårt land?


Anf. 260 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Ibland har det varit så att man från socialdemokratisk sida har tänkt att om man bara ökar antalet platser löser sig allting. Det har vi sett att man testat flera gånger, men det har inte alltid fungerat. Man måste också ha platser som fylls och platser som har hög kvalitet. Det tittar vi på när vi gör en omfördelning av ekonomin för att se till att det också är bra platser.

Vi kommer självklart att lösa det här. Vi har den här omställningsorganisationen, som också gör en bedömning av vad det är för behov man har. Det är därför det tar mycket längre tid för studiestödsnämnden med de här ansökningarna, för det sker manuellt. Vad är det för behov man har, vad har man för bakgrund och vad är det man behöver få?

Platser kommer att finnas, och vi kommer att jobba mycket mer med både näringsliv och kommuner och givetvis universitet och högskolor, så ledamoten Niklas Sigvardsson kan känna sig lugn. Alla 22 000 eller vad det nu kan bli - det kanske är fler som söker innan året tar slut - kommer att få platser att studera på.


Anf. 261 Anders Ådahl (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Tack, ledamoten, för föredragningen!

Vi i kammaren har ju under kvällen debatterat studiestöd. Det är glädjande att höra att det över partigränser råder ganska stor enighet om hur viktigt det är med studiestöd för våra studenter, unga och nu också i alla åldrar. Man ska kunna ställa om i ett arbetsliv; det råder inget tvivel om att alla partier delar den bilden.

Jag skulle vilja ställa två frågor om det som lyste med sin frånvaro i ledamotens anförande.

Jag saknade lite grann idéer. Hur vill Moderaterna utveckla studiestödet framåt? Ledamoten redogjorde för hur det ser ut just nu, vilka lagar som träder i kraft och så vidare, men det fanns inga idéer om hur studiestödet skulle kunna utvecklas.

Den andra frågan handlar precis som i föregående replikskifte om antalet studieplatser och vem som ska bära ansvaret. Högskolor och universitet i Sverige är oerhört ansträngda under sina tre huvuduppgifter forskning, utbildning och nyttiggörande. Vedträ efter vedträ staplas i famnen på deras lärare och forskare. Menar Moderaterna att det är denna sektor och dessa myndigheter, högskolor och universitet, som ska bära bördan - eller möjligheten, om man så vill - att få fler till omställningsstudier?


Anf. 262 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Anders Ådahl, för frågorna!

Moderaterna tycker att det är mycket bra att studiestödssystemet utvecklas. Den senaste reformen gjordes som sagt 2001. Det var faktiskt ganska länge sedan.

Mycket har gjorts under den tiden. Moderaterna har till exempel drivit att studiestöd ska gälla högre upp i åldrarna, att man ska ha fler studieveckor och att man ska ha möjlighet att studera även om man har en utbildning sedan tidigare. Det är det vi har jobbat med fram till nu, kan man säga.

Nu kommer det nya omställningsstudiestödet den 1 januari, och det kommer att utvecklas fram till 2026, när man tänker att det ska vara i drift i full skala. Man får givetvis följa hur det utvecklas, vad vi kommer att ha för ytterligare behov och hur mycket mer man behöver anpassa stödet. Vi pratade tidigare om att många numera har familj, till exempel. De kan behöva hjälp med exempelvis körkort eller möblemang, så man kommer att få anpassa stödet efter de studenter som söker det. Jag tror att vi kommer att få se fler och fler anpassningar i framtiden.

Jag tror också att man säkert kommer att jobba mycket mer när det gäller antalet utbildningsplatser, också med näringsliv och kommun - vi kommer att få jobba med detta tillsammans. Jag har till exempel haft mycket kontakt med Northvolt, som söker oerhört mycket kompetens just nu. Man är angelägen om att vara med och hjälpa till så att man får rätt kompetens. Man vill också hjälpa till för att få bra utbildningar, som är anpassade för folk med tidigare utbildning och folk som kanske jobbar samtidigt som de studerar. Jag tror att vi kommer att få använda inte bara universitet och högskolor utan även både kommun och näringsliv mycket mer, så att vi får ett samarbete kring detta. Det är nämligen mycket i samhället som behöver förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag vet att det råder stor brist även inom till exempel restaurangsektorn och sjukvården. Även där vill man se andra sätt att finansiera. Vi pratade tidigare om lärarbristen. Vi behöver också komplettera med pedagogisk utbildning, och det finns flera företag som jobbar med detta när det gäller till exempel de kortare utbildningarna.

Vi kommer alltså att behöva utbilda många för att komma till rätta med de brister vi har, och vi kommer att behöva hjälp med att göra det på olika sätt.


Anf. 263 Anders Ådahl (C)

Herr talman! Jag noterar att ledamoten valde att svara på den ena frågan, även om det kanske inte riktigt var ett svar utan mer ett antal problem- eller utvecklingsområden som ledamoten ser framför sig. Fråga ett var alltså: Har Moderaterna några idéer för att reformera studiestödssystemet? Det är inte så mycket som har presenterats i budgeten, nämligen.

Fråga två handlade om vilka som ska bära ansvaret för att härbärgera alla dessa studenter i alla åldrar som nu befinner sig i en omställningssituation och ska gå från ett yrke till ett annat. Är det högskolor och universitet som ska bära denna börda? Hur ska detta finansieras? På högskolor och universitet har man, som jag sa, otroligt mycket att göra och jobbar långa dagar. Tror du att de klarar ytterligare arbete, och hur vill du i så fall finansiera detta?


Anf. 264 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Tack så mycket, Anders Ådahl, för ytterligare frågor, varav jag i och för sig tycker att jag har besvarat en del. Men då fortsätter jag, givetvis.

När det gäller idéer inledde jag med att jag tycker att det är vi i Moderaterna som har lett detta fram till hur det ser ut i dag. Vi har alltså haft många idéer om hur studiestödssystemet kan utvecklas, och det kommer också att utvecklas i takt med samhällets behov.

Moderaterna har många tankar, men nu inför vi det här stora omställningsstudiestödet - vi kanske ska börja med det innan vi kommer med ytterligare reformer av studiestödet. Det som vi tidigare har haft, som har funnits sedan ungefär hundra år tillbaka, kommer givetvis att förändras. Det handlar till exempel om räntenivåerna och även om hur man kan betala tillbaka på olika sätt. Det finns alltså många planer på förändring, men just nu måste nog omställningsstudiestödet få ta sin form. Vi får återkomma till vad vi kan göra ytterligare.

Men Moderaterna har lett utvecklingen när det gäller hur studiestödet anpassas efter individer. Där har vi drivit på den tidigare regeringen. Nu är det vi som är regering, och vi ska givetvis komma med ytterligare förslag.

När det gäller ansvaret tyckte jag i och för sig också att jag svarade på frågan. Jag förstår att högskolor och universitet inte kan ta allt. Vi kommer att kräva mer flexibilitet från både samhälle och näringsliv när det gäller att tillsammans utforma utbildningar och ordna utbildningsplatser. Det kommer inte alltid att ske bara på högskolor och universitet utan kan också givetvis ske inom vuxenutbildningen och yrkeshögskolan, till exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det finns alltså många olika möjligheter när det gäller att ordna med dessa platser. Det viktiga är att vi ser vad det finns för behov och att man kan få hjälp med att lösa detta så att man kan göra sig anställbar och kan följa med i utvecklingen och omställningen.


Anf. 265 Camilla Hansén (MP)

God kväll, herr talman! Vi debatterar studiestöd. I Miljöpartiet gick vi till val på att alla ska vara med när Sverige ställer om. Detta gäller också alla som studerar på alla nivåer. De är otroligt viktiga resurser för Sverige och Sveriges framtid. Det handlar om allas våra möjligheter att utbilda oss när vi behöver det genom livet. Denna investering i kunskap är en framtidsfaktor och en framtidsmöjlighet för Sverige.

Det är faktiskt fantastiskt att vi står här och pratar om omställningsstudiestödet, som grundar sig i Miljöpartiets klassiska friårsreform. Den gav människor möjlighet att utvecklas och att vara lediga från arbetet för studier eller för att starta företag - på den tiden faktiskt för vad man själv tyckte att man behövde. Det var lite liberalare då.

Även om det sänktes av oppositionen under förra mandatperioden har vi nu ett omställningsstudiestöd som ger människor rätt att vara lediga för den utbildning de behöver för att bli stärkta på arbetsmarknaden. Detta var något som Miljöpartiet tog med in i januariavtalet. Ibland får man använda skohornet lite mer för att komma någonstans, och det kanske inte blir exakt det man drömde om från början. Men nu är vi här, och vi kommer att följa med spänning hur detta utvecklas. Vi har ju inte sett det hända riktigt ännu.

Studiemedel är något som möjliggör studier och som utjämnar orättvisa förutsättningar och därmed bidrar till ökad social rättvisa. Men vi vet ändå att det finns många tusen som av olika skäl väljer att inte gå vidare med högre utbildning. Möjligheten till studiebidrag och studielån, med de olika tillägg som har tillkommit, är viktig för att fler ändå ska våga ta det steget.

Vi i Miljöpartiet vill att man ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett var i samhället eller landet man kommer från. Det ska vara enklare att ta steget att studera vidare genom att studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet förbättras. Den som väljer att studera vidare ska också klara sig ekonomiskt.

Men det handlar om mer än att klara sig. Det handlar om att kunna lita på sin försörjning - om trygghet. Vi vet att studenters psykiska ohälsa och stress är hög, och risken är att fokus inte hamnar där det ska vara för en student - på studierna - utan i stället på att plocka på sig fler pass på extrajobbet, att oroa sig för ökade matkostnader, som under det här året, och att oroa sig för var man ska bo när andra, tredje, fjärde- eller femtehandskontraktet tar slut igen.

När Miljöpartiet satt i regering drev vi tillsammans igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid. Detta är en viktig del i studenternas ekonomiska och sociala trygghet. Vi vill jobba vidare för att studenter ska omfattas av a-kassa och sjukförsäkring på samma villkor som yrkesarbetande. Studenter behöver ha samma rätt till sjukskrivning och rehabilitering som alla andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

De investeringar vi gör i hela utbildningssystemet och vad gäller studiemedel är gemensamma investeringar inte bara i varje person utan i vårt samhälle. Det handlar om möjlighet till kunskap och utveckling - något vi behöver för Sveriges framtid.

Studenter är en grupp med små ekonomiska marginaler. Det kan vara olika lägen beroende på var man befinner sig i livet. En höjning av studiemedlen skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och känna att man klarar sig ekonomiskt.

Bidragsdelen i studiemedlet har släpat efter prisutvecklingen, och singelstudenthushållen har pekats ut som värst drabbade av den höga inflationen. Redan i våras föreslog Miljöpartiet att studiebidraget skulle höjas med 300 kronor och dessutom att det skulle betalas ut under sommaren. Vi såg nämligen att studenterna hade det behovet. Och det är ganska många människor. Vi är faktiskt det enda parti som lägger dessa pengar på bordet i budgeten.

Vi ser studenter som jobbar mer för att ha råd med sina studier. Vi ser studenter som flyttar ihop eller kanske flyttar hem till mamma och pappa för att de inte har råd med hyran. Vi ser studenter som tar studieuppehåll eller kanske inte tackar ja till en studieplats därför att de oroar sig för om studiemedlet ska räcka.

Eftersom riksdagen i sitt första beslut om budgetramarna gav budgetpolitiken en helt annan riktning än den som vi i Miljöpartiet står för avstår jag från ställningstagande i denna debatt och lämnar i stället ett särskilt yttrande.


Anf. 266 Samuel Gonzalez Westling (V)

Herr talman! På grund av olika omständigheter kunde inte Vänsterpartiets särskilda yttrande läggas till handlingarna under utskottets möte. Jag kommer därför att anföra det i kammaren i stället.

Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotionen En rättvis väg genom krisen - Vänsterpartiets budgetmotion för 2023. I den motionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 15. Jag ska nu redogöra för vad Vänsterpartiets budgetalternativ innebär.

Kunskap är en demokratisk rättighet. Breddad rekrytering till högskolan är därför en viktig målsättning. En av de viktigaste förutsättningarna för att tillgängliggöra kunskap och utbildning för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för alla studerande. Studiemedlen är en viktig orsak till att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning har minskat. Samtidigt är personer från studieovana hem mindre benägna att ta lån och börja studera. Jag anser därför att lånevillkoren bör ses över och ändras för att överbrygga de hinder de kan innebära.

Studiestödssystemet har ändrats flera gånger genom åren, vilket har medfört att den ekonomiska risken i flera steg flyttats från staten till individen. I januari 2023 tas ytterligare steg i den riktningen, då räntan på studielånen höjs, delvis för att finansiera nya och äldre kreditförluster på studielån.

Det är fel att låta lånekollektivet bekosta ett nytt studielån. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens förslag till ny räntemodell. Vänsterpartiet anser i stället att den modell som gäller för studielån tagna före 1989 bör gälla för alla studielån. Med anledning av detta föreslås i Vänsterpartiets budgetmotion för utgiftsområde 15 dels att anslaget till statens utgifter för studiemedelsräntor minskas med 477 miljoner kronor 2023, dels att ett anslag för kreditförluster återinförs som ett nytt anslag. För detta ändamål avsätts 1,97 miljarder kronor 2023, varav 50 miljoner kronor anvisas till avskrivning av studielån för grundskolekurser på komvux.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vidare bör studiestartsstödet utökas, så att fler får möjlighet att studera och ta del av stödet. I förhållande till regeringens förslag avsätter Vänsterpartiet ytterligare 300 miljoner kronor till studiestartsstödet. Avslutningsvis anser Vänsterpartiet att en större del av studiemedlet bör utgöras av studiebidrag och att andelen lån bör minska. På sikt bör målet vara att ett renodlat studiebidrag utan lån ska finnas.

Sammanfattningsvis avsätts i Vänsterpartiets budgetalternativ 1 797 miljoner kronor mer än regeringen har föreslagit inom utgiftsområde 15 för de ändamål som beskrivits i anförandet.


Anf. 267 Mathias Bengtsson (KD)

Herr talman! Rekordmånga personer tar i dag emot studiestöd. Det svenska studiestödssystemet är och ska fortsätta vara ett av världens mest generösa. Som så många andra talare har anfört från den här talarstolen i kväll, herr talman, är studiestödet grundläggande för en jämlik utbildning. Det gör det möjligt för i stort sett vem som helst oberoende av familjens studiebakgrund eller ekonomi att studera och utbilda sig till någonting som man har drömt om länge och som kan leda till arbete och försörjning.

Vi har ett system som syftar till att utjämna skillnader mellan enskilda och mellan grupper. Det är någonting som vi ska vara stolta över i Sverige. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar för såväl enskilda som Sverige som nation att växa med kunskap. Flexibla och välanpassade beloppsnivåer river hinder för människor att komplettera tidigare studier eller studera vidare på högre nivå.

Herr talman! Det är viktigt att studiestödssystemet bidrar till att näringslivet försörjs med den kompetens som det behöver. Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter att personer har rätt utbildning. När en konjunkturnedgång nu väntas och det finns risk att långtidsarbetslösheten biter sig fast på en hög nivå spelar utbildningen en viktig roll för att fler ska få chansen att komma i arbete. Vi ser redan i dag en hög arbetslöshet, samtidigt som en mängd branscher är i stort behov av utbildad personal. För att lösa den matchningsproblematiken har utbildningen och därmed även studiestödet en helt avgörande roll att spela.

Herr talman! Det är också viktigt att det finns omställningsmöjligheter. Det är klart att det ska finnas trygghet på den enskilda arbetsplatsen, men utvecklingen i samhället tvingar oss att låta arbetskraften hänga med. När företag och entreprenörer anpassar sina erbjudanden efter marknaden och hittar på nya innovativa tjänster och erbjudanden och när marknaden och företagen förändras behöver också arbetskraften hänga med och förändras i samma takt. Då är omställningsstudiemöjligheterna viktiga, så att de som vill byta bana under karriären får möjlighet till det.

Herr talman! Alla delar av studiestödet, såsom studiebidrag under gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel, bidrar till att jämna ut skillnader i de ekonomiska förutsättningarna mellan enskilda och mellan grupper. Kristdemokraternas bedömning i stort är att många delar i studiemedelssystemet är väl anpassade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 december.)

Beslut

27,9 miljarder till studiemedel (UbU2)

Totalt cirka 27,9 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Cirka 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 1,3 miljarder går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny beräkningsmodell för ränta på studielån samt till förslag om vissa låntagares ökade möjlighet att ändra villkoren för återbetalning av studielån. Ändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.