Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Betänkande 2022/23:FiU2
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 21 december 2022
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Beslut
19 miljarder till samhällsekonomi och statsförvaltning (FiU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och statsförvaltning. Totalt handlar det om cirka 19 miljarder kronor i anslag.
Mest pengar går till statliga tjänstepensioner m.m. med drygt 15 miljarder kronor. Drygt 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 600 miljoner kronor går till Statistiska centralbyrån.
Riksdagen gav även de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen har begärt. Bland annat gäller det kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som finns i förslaget.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till proposition. Avslag på motion.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Budgetpropositionen för 2023Proposition 2022/23:1
Motioner från ledamöterna
- Motion 2022/23:1244 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
- Motion 2022/23:2107 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
- Motion 2022/23:2178 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
- Motion 2022/23:2206 av Martin Ådahl m.fl. (C) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
- Motion 2022/23:53 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) Hbtqi-frågor i världen
Beredning, Genomförd
Justering: 2022-12-19
Trycklov: 2022-12-19
Betänkande 2022/23:FiU2
Alla beredningar i utskottet
19 miljarder till samhällsekonomi och statsförvaltning (FiU2)
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och statsförvaltning. Totalt handlar det om cirka 19 miljarder kronor i anslag.
Mest pengar går till statliga tjänstepensioner m.m med drygt 15 miljarder kronor. Drygt 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 600 miljoner kronor går till Statistiska centralbyrån.
Utskottet föreslår även att riksdagen säger ja till de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen har begärt. Bland annat gäller det kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som finns i förslaget.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2022-12-21
Debatt om förslag 2022/23:FiU2
Webb-tv: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Dokument från debatten
- Onsdag den 21 december 2022Kammarens föredragningslistor 2022/23:44
- Protokoll 2022/23:44 Onsdagen den 21 decemberProtokoll 2022/23:44 Samhällsekonomi och finansförvaltning
- Onsdag den 21 december 2022Talarlista 2022/23:20221221
Protokoll från debatten
Anf. 1 Ida Drougge (M)
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Fru talman! Riksdagen beslutar om statens budget i två olika steg. Först tar vi ramarna för varje utgiftsområde. Utgiftsramen bestämmer det belopp som anslagen sedan högst får uppgå till. Sedan fattar vi beslut om de 27 utgiftsområdena i sak.
På luciadagen, i förra veckan, fattades det första beslutet. Det var första gången sedan 2009 som en majoritet av Sveriges riksdag ställde sig bakom regeringens budget. Det är ett styrkebesked, särskilt i tider då vi, som vår finansminister uttrycker det, går mot en tuff ekonomisk vinter.
Efter rambeslutet har debatter och beslut inom respektive utgiftsområde duggat tätt här i kammaren. Det är dessa två steg som tillsammans utgör vår budgetprocess i Sverige.
Debatten i dag handlar om just innehållet i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Vi moderater yrkar bifall till regeringens förslag om hur de 19 miljarder kronorna ska fördelas inom anslaget och avslag på motionerna.
Den politiska inriktningen och målen för samhällsekonomin och för finansförvaltningen handlar om att värna finansiell stabilitet, högt förtroende och väl fungerande marknader, om att ha ett högt konsumentskydd och ett finansiellt system som också bidrar till en hållbar utveckling och om att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.
Myndigheterna inom detta utgiftsområde har i uppdrag att analysera, göra prognoser och sammanställa information om reformer, statens finanser och vår samhällsekonomiska utveckling.
I stort visar regeringens redovisning att myndigheterna inom detta område har gjort ett bra jobb, men orosmolnen för framtiden hopar sig. Och deras uppgifter blir framöver allt viktigare. Därför höjs flera av anslagen i regeringens budget till dessa myndigheter.
När det gäller detta utgiftsområde tål det kanske särskilt att påpekas att det är viktigt med just den ökade effektiviteten inom staten, att utveckla vårt arbete mot penningtvätt och att stoppa felaktiga utbetalningar från staten för att motverka bidragsbrott. Dina skattepengar ska inte kunna hamna i fickorna på kriminella.
Detta utgiftsområde uppgår som sagt till 19 miljarder. Förslaget innebär ökade anslag till Finansinspektionen, Konjunkturinstitutet, Riksgälden och Statens servicecenter samt till finansmarknadsforskning med mera. Det är medel till Statskontoret, Statistiska centralbyrån och Kammarkollegiet. Det är inte minst drygt 15 miljarder kronor till statliga tjänstepensioner. Det är 19 miljarder totalt.
18 miljarder uppskattas de felaktiga utbetalningarna från staten uppgå till årligen, varav ungefär hälften misstänks handla om bidragsbrott. Det är pengar som behövs i välfärden. De hade gjort större nytta om de hade fått stanna i fickorna på hårt arbetande sjuksköterskor, undersköterskor, poliser och lärare. De hade också, bara för att ge ett exempel på storleksordningen, kunnat finansiera löner för exempelvis 26 000 lärare.
Att stoppa välfärdsfusk och bidragsbrott är högt prioriterat av regeringen, och det är skönt att nu se att de agerar snabbt i frågan med inrättande av en ny utbetalningsmyndighet, förbättrad folkbokföring genom folkräkning och kartläggning av felaktiga utbetalningar också på kommunal och regional nivå, bland annat.
Jag vill avslutningsvis här i kammaren passa på att önska en god jul och ett gott nytt år till mina kollegor i finansutskottet och till ledamöter här i riksdagen, till talmannen och till kammarkansliet men också till er som sitter där hemma och inte minst till finansutskottets kansli, såklart. God jul!
Anf. 2 Adnan Dibrani (S)
Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den som vi socialdemokrater önskar avstår vi från ställningstagande i fråga om detta utgiftsområde. Vårt budgetalternativ ska ses som en helhet. Och vårt förslag till statens budget finns i vår partimotion, som behandlas i betänkandet FiU1.
I Sverige pressas hushåll och företag både av hög inflation och av ökande räntor. Reallönerna urholkas, och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Sverige står inför en lågkonjunktur. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle, där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans.
Dessvärre möter inte regeringens budget för 2023 den situation vi står inför. Det krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden först och kampen mot samhällsproblemen främst och som rustar Sverige och det svenska folket för de tider som kommer.
Socialdemokraterna har lagt fram en budgetmotion med rejäla investeringar i välfärden, i hushållens ekonomi och för att öka tryggheten för vanligt folk. Ett sätt att göra detta är att fortsätta att bygga ut den statliga närvaron och servicen i hela landet genom fler servicekontor, beslut om omlokaliseringar och nyinrättade myndigheter. Då finns förutsättningar för tusentals nya jobb runt om i landet. Arbetet med omlokaliseringar och etableringen av nya servicekontor bör därför fortsätta.
Fru talman! Vi socialdemokrater hade hoppats att vår budgetmotion skulle vinna, för då hade vi gemensamt kunnat bära bördan av de svåra tider som kommer, och den kommande krisvinterns konsekvenser hade kunnat mildras. Genom att stötta alla de barnfamiljer som har det extra tufft och genom att ta ansvar för välfärdens finansiering hade vi kunnat undvika de nedskärningar som kommer. I stället vann högerregeringens och Sverigedemokraternas budgetalternativ, där en av de viktigaste satsningarna är en stor skattesänkning för dem som tjänar allra mest i vårt land.
Listan på högerregeringens och SD:s valsvek blir bara längre och längre. Det högkostnadsskydd som skulle ha varit på plats den 1 november kommer i bästa fall i februari. Då är hela norra Sverige undantaget från stöd. Svenska företag är också hårt drabbade och vet än i dag inte riktigt när stödet kommer och hur det kommer att se ut. Det stora, tydliga budskapet kring kraftigt sänkta priser på drivmedel slutade som bekant med några ören.
Fru talman! Det finns faktiskt även bra saker i regeringens budget. Flera av förslagen i regeringens budget är förlängningar av bra socialdemokratisk politik. Ett exempel är en fortsatt stärkt a-kassa, ett annat förlängningen av bostadsbidraget till de mest utsatta barnfamiljerna. Man fortsätter också med satsningar på rättsväsen och polis. Det finns alltså även bra delar.
Fru talman! Regeringens och Sverigedemokraternas politik duger inte för att möta den lågkonjunktur vi står inför. Högerkonservativ ekonomisk politik har prövats förut. Finanskrisen 2008-2009 gör sig påmind i mitt huvud. Då satt jag på mitt jobb på banken och såg hur vanligt folk drabbades när den dåvarande regeringen förhöll sig oerhört passiv. Inte heller då kompenserade högerregeringen kommuner och regioner för minskade skatteintäkter. Välfärden fick ta smällen, och stora uppsägningar kom i skola, vård och omsorg. Sverige förlorade tiotusentals jobb i onödan.
Tittar man så på coronapandemin, som vi till viss del lever med än i dag, klarade sig Sverige ur ett ekonomiskt perspektiv rätt så bra. Vi kompenserade välfärden för skattebortfallet tre gånger om. Hundratusentals löntagare kunde behålla sina jobb med hjälp av korttidspermitteringen. Svensk ekonomi återhämtade sig relativt snabbt och är i dag en av de starkare i Europa. Fler människor är i arbete i dag än någonsin tidigare.
Fru talman! Vi står inför en svår ekonomisk situation. Det ställer krav på en smart konjunkturpolitik som stärker Sverige och stöttar vanligt folk utan att motarbeta penningpolitiken. Vi vill ju inte driva upp inflation och räntor ytterligare.
I vår budgetmotion visar vi att det är möjligt och att det är viktigt att prioritera. Vi socialdemokrater föreslår en höjning av barnbidraget de första tre månaderna 2023. Vi har dessutom lagt fram en ny tankrabatt som är riktad till de människor som behöver bilen allra mest, till exempel en familj på landsbygden med två bilar som skulle få ett stöd på upp till 4 000 kronor.
Välfärden står inför en kostnadskris. Många kommuner och regioner varnar för att de kommer att gå med underskott 2023, och man kan räkna med att nedskärningar kommer. Vi måste till varje pris från statlig nivå försöka hejda en sådan utveckling. Därför satsar vi ytterligare 6 miljarder i generella statsbidrag för att försöka hjälpa till så gott det går. Det är faktiskt inte rimligt att just höginkomsttagare kompenseras fullt ut för inflationen, medan i princip alla andra grupper får stå tillbaka.
Använd de här pengarna till att stötta de barnfamiljer som har det extra tufft i vinter när rekordhöga elräkningar väntar! Ta ansvar för välfärdens finansiering så att vårdens medarbetare får drägliga arbetsvillkor och kanske fler kompisar på arbetet men framför slipper uppsägningar och neddragningar! Det är bara så vi kan ta oss igenom den här krisvintern tillsammans.
Med de orden vill jag önska fru talmannen och alla i talmanspresidiet och på kansliet en god jul och ett gott nytt år. Detsamma önskar jag mina kollegor och vår fantastiska personal i utskottet.
(Applåder)
Anf. 3 Ilona Szatmári Waldau (V)
Fru talman! Under denna utgiftspunkt har utskottet även behandlat Agenda 2030 och den redogörelse som regeringen vartannat år ska lämna till riksdagen. Vänsterpartiet har i en kommittémotion föreslagit att Sverige ska inkludera hbtqi-frågorna i sitt genomförande av Agenda 2030 och i sina framstegsrapporter. Mitt anförande kommer därför att handla om vår motion och inte om utgiftsområdet.
För Vänsterpartiet är rätten att uttrycka sin sexualitet och sin könsidentitet på sina egna villkor en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter, oavsett var i världen vi bor. Ingen stat borde med hänvisning till historia, kultur, religion och så vidare kunna hävda att dessa rättigheter inte omfattar alla dess medborgare.
Utvecklingen i världen är komplex. Det är nu över 50 år sedan Stonewallupproret i USA, det som kommit att bli en symbol för den moderna västerländska hbtqi-rörelsen. Utvecklingen i delar av världen har i många avseenden gått åt rätt håll sedan dess. Men tyvärr ser vi samtidigt hur hbtqi-personer förföljs, diskrimineras och mördas på grund av sin sexuella läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika i stora delar av världen. Nyligen uppmärksammade vi alla de transpersoner som mördats, även i länder där hbtqi-personer har rättigheter. Homo- och transfobi finns överallt.
Världen över utsätts hbtqi-personer systematiskt för våld. Förtrycket tar sig många uttryck. Det handlar både om repressiv myndighetsutövning, om osynliggörande och om att stat och polis underlåter att agera mot det våld och den diskriminering som förekommer i landet. Det handlar också om hat och hot från den egna familjen och nära omgivningen, inte sällan i en hederskontext.
Många länder har också lagstiftningar som diskriminerar hbtqi-personer, och fortfarande är homosexualitet kriminaliserat i nästan 70 länder. I en rad länder riskerar hbtqi-personer att dömas till döden, bland annat i Iran, Saudiarabien och Nigeria. Brunei skärpte så sent som 2019 sin redan mycket hårda lagstiftning, och homosexuella riskerar nu stening trots försäkran från sultanen efter internationella påtryckningar om att dödsstraffen ändå inte verkställs. Många högernationalister spelar på homofobisk och transfobisk retorik, som i Brasilien där landets tidigare president Bolsonaro kallar sig stolt homofob. Flera länder förhindrar organisering och har förbjudit kommunikation via dejtingappar för hbtqi-personer.
Öppen diskriminering av hbtqi-personer förekommer även på vår egen kontinent. När nationalistiska och högerpopulistiska krafter vinner mark utmanas vår rätt till vår egen sexualitet och identitet. Polen ger inte längre tillgång till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, och under de senaste åren har närmare 100 lokala parlament antagit homofobiska resolutioner och sedan utropat hbtqi-fria zoner. Risken att förlora pengar från EU har visserligen fått flera regioner att svänga i frågan, men det betyder inte att homo- eller transfobin har minskat i landet.
Ungern har förbjudit juridiskt byte av kön och har stiftat lagar som riktar sig mot uppmuntran eller porträttering av förändring av kön eller homosexualitet om det på något sätt kan nå personer under 18 år. Bulgarien har tagit bort möjligheten för transpersoner att bekräfta rätt namn och kön i officiella dokument. I Georgien har konstitutionen ändrats så att äktenskap är förbehållet en man och en kvinna. I Turkiet attackerades sommarens pride av beväpnad polis. I Ryssland stängs organisationer för hbtqi-personer ned. Under sommarens prideparad i Oslo sköts två människor ihjäl och över 20 skadades i en attack mot en gaypub.
Även Sverige följer den konservativa och reaktionära utvecklingen. Det svenska arbetet för hbtqi-frågor globalt gynnas knappast av att Sverigedemokraterna får inflytande över svensk biståndspolitik.
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Sverige bör föregå med gott exempel och lyfta upp hbtqi-frågorna inom ramen för det nationella svenska arbetet med att genomföra Agenda 2030 och i sina framstegsrapporter. I regeringens senaste skrivelse nämns bara kort att Sverige har en särskild uppgift när det gäller att försvara och stärka bland annat hbtqi-rättigheter. Detta måste lyftas fram tydligare. Jag yrkar därför bifall till Vänsterpartiets reservation.
När det gäller själva utgiftsområdet avstår vi från ställningstagande, eftersom vår budgetmotion har fallit.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Allmänna bidrag till kommuner
Beslut, Genomförd
Beslut 2022/23:FiU2
Webb-tv: Beslut: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Protokoll med beslut
- Protokoll 2022/23:44 Onsdagen den 21 decemberProtokoll 2022/23:44 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Statens budget inom utgiftsområde 2
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
a) Anslagen för 2023Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 2 punkt 11 och avslår motionerna
2022/23:1244 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),
2022/23:2107 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP),
2022/23:2178 av Mikael Damberg m.fl. (S) och
2022/23:2206 av Martin Ådahl m.fl. (C).b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
1. för 2023 för stabilitetsfonden besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor,
2. för 2023 för resolutionsreserven besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor,
3. för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 25 000 000 kronor,
4. för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor,
5. disponera de avgifter som tas ut med stöd av lagen (2022:900) om registrering av idéburna organisationer för registrering och tillsyn av idéburna organisationer,
6. för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor,
7. för 2023 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 30 000 000 000 kronor,
8. för 2023 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor,
9. under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 2 punkterna 1-6, 8, 10 och 12.c) Godkännande av investeringsplanerRiksdagen godkänner
1. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2023-2025 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar,
2. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2023-2025 som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 2 punkterna 7 och 9.Agenda 2030
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2022/23:53 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkande 3.- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 17 SD 62 0 0 11 M 56 0 0 12 C 18 0 0 6 V 0 17 0 7 KD 15 0 0 4 MP 14 0 0 4 L 10 0 0 6 Totalt 265 17 0 67