Sök

De nationella id-kort som Sverige och övriga EU-länder utfärdar till sina medborgare ska bli säkrare. Det gäller även de uppehållshandlingar som EU-länderna utfärdar till andra EU-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt, till exempel arbetstagare, egenföretagare eller studenter. Riksdagen sa ja till regeringens förlag.

Beslutet innebär främst att den som ska få en uppehållshandling blir skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. Det gäller även vid vissa kontroller av uppehållshandlingarna. När ett nationellt id-kort kontrolleras vid in- och utresa i ett land ska innehavaren inte bara vara skyldig att låta sig fotograferas, som i dag, utan också lämna sina fingeravtryck för kontroll av att dessa motsvarar de som finns sparade i kortet.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021 och är en anpassning till en ny EU-förordning på området.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-12

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

En tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften för upp till två anställda införs för så kallade växa-företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Åtgärden ska förstärka företagens möjligheter att anställa under coronapandemin.

Sedan 2017 kan enmansföretag få en nedsättning, sänkning, av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget. Den tillfälliga lagändringen innebär att den sänkta arbetsgivaravgiften ska gälla företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt företag med en anställd som anställer ytterligare en person. Om företaget uppfyller vissa övriga villkor ska det under som längst två år bara betala ålderspensionsavgift på den ersättning som betalas ut till den första och den andra anställda.

Den sänkta arbetsgivaravgiften ska gälla för anställningar som påbörjas under perioden 1 juli 2021-31 december 2022. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-12

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-20

Möjligheten att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas ytterligare. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad. Avdraget gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning och utveckling hos en och samma arbetsgivare.

Vidare sänks kravet på den faktiska arbetstid som den anställde ska ha arbetat med forskning och utveckling, från minst tre fjärdedelar till minst hälften av arbetstiden.

Riksdagen sa ja förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-12

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att slopa den sänkta energiskatten på bränsle som används för uppvärmning och för drift av stationära motorer i tillverkningsindustrin samt yrkesverksamhet inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Det innebär att energiskatten på sikt ska vara 100 procent för de förbrukade bränslena och att det inte ska ske någon återbetalning av denna energiskatt.

Beslutet gäller inte drift av motordrivna fordon i de berörda verksamheterna eller bränsleförbrukning i skepp och båt. Skattebefriad bränsleförbrukning inom stålindustrin, gruvindustrin eller vid framställning av energiprodukter, berörs inte heller av beslutet.

Förändringarna ska genomföras i två steg med en sänkning av skattenedsättningen från 70 procent till 35 procent den 1 juli 2021 samt ett helt slopande av skattenedsättningen den 1 januari 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021 och den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-11

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2020.

Under året har IPU bland annat arbetat med att undersöka hur coronapandemin påverkat nationella parlaments arbetssätt. Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även dialogen om hur nationella parlament kan fortsätta att underlätta implementeringen av FN:s globala hållbarhetsmål har funnits på dagordningen.

Riksdagen välkomnar detta arbete, liksom att delegationen, i dialog med talman och riksdagens utskott, under 2021 avser att fortsätta att arbeta aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationell fred och säkerhet, hållbar utveckling och att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete bidrar till att uppfylla detta.

Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-10

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Allmänna arvsfonden ska moderniseras i syfte att fonden även i fortsättningen ska vara ett relevant och rättssäkert sätt att förvalta arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. De nya reglerna blir tydligare och lättare att överblicka. Det föreslår regeringen i en ny lag och lagändring.

Förslagen innebär bland annat

• att målgruppen utökas till att även omfatta verksamhet för äldre personer
• att regeringen ska fatta beslut om hur mycket pengar som ska kunna delas ut kommande år
• att de övergripande kriterierna för stöd ur fonden regleras i lag
• att en möjlighet införs för att hindra att stöd betalas ut om kraven för stöd inte uppfylls och
• att arv eller försäkringsbelopp som har kommit till fonden kommer att kunna avstås till sambo i något fler fall än tidigare.

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag och nej till förslag i motioner.

Den nya lagen och lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-10

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Politik för konstnärers villkor.

Skrivelsen tar bland annat upp frågor om den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd som innebär att den konstnärliga friheten behöver skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga. Andra frågor som tas upp är rekryteringen till konstnärsyrket och konstnärernas ekonomiska och sociala villkor.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

12, 74 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-10

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att säga upp skatteavtalet med Portugal. Anledningen är att Portugal ännu inte har infört de ändrade bestämmelser som länderna kommit överens om.

Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Enligt svensk skattepolicy ska pension beskattas i Sverige om den betalas ut från Sverige till en person som bor utomlands, så kallad källstatsbeskattning. Skatteavtalet med Portugal innebär dock att vissa pensioner varken beskattas i Sverige eller Portugal. Sverige har efter förhandlingar med Portugal under 2019 ändrat sina bestämmelser så att pensioner från privata anställningar får beskattas i Sverige. Portugal har trots påtryckningar ännu inte uppfyllt sin del av avtalet. Avtalet sägs därför upp.

Skatteavtalet slutar gälla den 31 december 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-07

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att säga upp skatteavtalet med Grekland. Anledningen är att motverka skatteflykt och att avtalet är bristfälligt i andra delar.

Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Skatteavtalet med Grekland är ett av Sveriges äldsta avtal. Under år 2020 införde Grekland särskilda skatteregler. De innebär att flera inkomster som enligt avtalet är undantagna från beskattning i Sverige, exempelvis kapitalvinster och pension, under vissa förutsättningar bara beskattas med sju procent i Grekland. Avtalet är dessutom ålderdomligt utformat och bristfälligt i vissa delar. Avtalet sägs därför upp för att ses över i sin helhet.

Skatteavtalet slutar gälla den 31 december 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 27 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-07

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i sekretesslagstiftningen för att kunna offentliggöra statistik och information om Sveriges skolor. Riksdagen sa ja till förslaget.

Sedan i september 2020 går det bara att få tillgång till statistik om skolor på riksnivå, och inte om en specifik kommun eller skola. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt för myndigheter och kommuner men också för allmänheten att kunna få tillgång till information och statistik om exempelvis lärare, betyg och resultat på nationella prov.

De tillfälliga ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021 och upphöra att gälla den 1 juli 2023, i samband med att permanent lagstiftning på området planeras komma på plats.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 158 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-07

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Sveriges biståndsmyndighet, Sidas, garantiverksamhet och om den bedrivs på ett effektivt sätt. Orsaken till granskningen är att garantier har fått en ökad betydelse inom svenskt utvecklingssamarbete.

En garanti är ett finansiellt instrument som liknar en försäkring där en garant, mot en avgift, tar delar av den finansiella risk det innebär att låna ut pengar. På så sätt kan banker och investerare motiveras till att investera i utvecklingsrelaterade projekt som annars inte hade fått finansiering.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Sida och Riksgäldskontoret i huvudsak har säkerställt att garantiverksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning har varit tydlig och lämnar därför inga rekommendationer till regeringen. Sida bör dock bland annat säkerställa att det går att följa alla överväganden som legat till grund för garantiernas utformning.

Regeringen instämmer i att garantierna på ett kostnadseffektivt och innovativt sätt bidrar till att nå de mål som finns inom biståndspolitiken. Garantiramen har därför gradvis höjts under de senaste åren och uppgår för 2021 till 17 miljarder kronor.

Riksdagen välkomnade granskningen och instämde bland annat i de rekommendationer som riktats till Sida. Riksdagen sa nej till olika motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 90 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

En reduktionsplikt för flygfotogen införs i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Reduktionsplikten innebär att leverantörer av flygfotogen blir skyldiga att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Förslaget från regeringen innehåller också reduktionsnivåer för åren 2021-2030 samt en reduktionspliktsavgift och en förseningsavgift.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-20

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om:

• utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll
• nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn
• fler anstaltsplatser
• åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

 

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

36

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en skatt på så kallad övrig tobak, som i dag inte är skattepliktig. Till övrig tobak räknas exempelvis råtobak som obehandlade tobaksblad och visst slags tobakspulver. Riksdagen sa också ja till förslag om avdragsrätt för godkända lagerhållare samt tillhörande administrativa regler och kontrollregler om bland annat distansförsäljning. Syftet är att tobaksbeskattningen ska bli mer heltäckande och tydligare samt att motverka skatteundandragande och dubbelbeskattning.

Vissa av lagändringarna börjar gälla den 1 juli och övriga den 1 augusti 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-05

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Det ska vara möjligt för regeringen att tillfälligt kunna ändra urvalsreglerna till högskola och universitet vid extraordinära händelser i fredstid, till exempel under coronapandemin. Det anser riksdagen och sa ja till regeringens förslag.

Huvudregeln i dag är att minst en tredjedel av utbildningsplatserna ska fördelas baserat på betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och högst en tredjedel på urvalsgrunder som är beslutade av högskolan själv.

Risken under coronapandemin är bland annat att högskoleprov under våren 2021 måste ställas in på grund av smittskyddsskäl. Det kan i förlängningen påverka möjligheten att enligt nuvarande regler bli antagen till en högskoleutbildning hösten 2021. Regeringen ska därför ha möjlighet att ändra reglerna så att andelen som antas baserat på högskoleprovsresultat tillfälligt minskas.

Möjligheten till tillfälliga urvalsregler kan börja användas på antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 augusti 2021. Om ytterligare en fredstida kris inträffar i framtiden kan möjligheten komma att utnyttjas igen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-04

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Den som har ett körkort utfärdat i Färöarna eller Förenade kungariket ska under vissa förutsättningar få byta ut det mot ett likvärdigt svenskt körkort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.

Syftet är att underlätta för personer att bo, arbeta och studera i Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-29

Datum

2021-05-04

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksrevisionen har i en rapport granskat om riktade statsbidrag ger förutsättningar att motverka sociala problem i socioekonomiskt utsatta områden. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att öka andelen fleråriga riktade statsbidrag, göra analyser när nya statsbidrag införs för att veta hur de kan påverka lokalt samt förbättra uppföljningarna av statsbidrag som är riktade till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete med att utveckla en mer strategisk styrning med riktade statsbidrag, och att regeringen har sagt att den kommer att ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer i det arbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 87 minuter

Justering

2021-04-29

Datum

2021-05-03

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

En sökande som inom de bestämda tidsgränser som finns inte har fått något beslut om erkännande av sina yrkeskvalifikationer, utfärdande av sitt europeiska yrkeskort för yrkesutövning i en annan stat eller överföring av sin ansökan om europeiskt yrkeskort till en annan stat, har rätt att hos domstol begära en förklaring till att ärendet uppehålls. Det anser riksdagen och sa ja till regeringens förslag om lagändring.

Att begära en sådan förklaring kallas dröjsmålstalan.

Syftet med att få ett erkännande av sina yrkeskvalifikationer är att underlätta för EU-medborgare att utöva ett så kallat reglerat yrke i en annan medlemsstat och bidra till den fria rörligheten.

Lagändringarna anpassar de svenska lagarna på området till EU-lagar. Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-29

Datum

2021-04-30

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade bland annat till inriktningen för energipolitiken, som riksdagen tidigare tagit beslut om, samt till pågående och aviserade insatser, myndighetsuppdrag och utredningar.

Förslagen handlar bland annat om energipolitikens mål och inriktning, kärnkraft, förnybar energiproduktion, energieffektivisering, energigaser, biodrivmedel, kraft- och fjärrvärme och energiforskning.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

25

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

43, 131 minuter

Justering

2021-04-29

Datum

2021-04-30

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa nej till sammanlagt cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om olika näringspolitiska frågor. Detta med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

16

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

36, 129 minuter

Justering

2021-04-29

Datum

2021-04-30

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05