Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera Kronofogdemyndighetens möjligheter att driva in en skuld.

Lagändringarna innebär att Kronofogdemyndigheten med hjälp av fler brottsbekämpande myndigheter i högre utsträckning ska kunna ta egendom i beslag utan att vara på plats. Detta gäller när myndigheterna påträffar lös egendom i sin verksamhet.

Dessutom föreslås att det ska införas en uttrycklig bestämmelse om att Kronofogdemyndigheten ska ta hänsyn till proportionalitetsprincipen vid skuldindrivning. Det innebär bland annat att en utmätning inte ska vara mer ingripande för en person än nödvändigt. Det inför också en regel om att barnets bästa alltid ska beaktas.

Regeringens förslag innebär också att fast egendom och bostadsrätter i så stor utsträckning som möjligt ska behandlas lika vid skuldindrivning.

Syftet med lagändringarna är att högre försäljningspris för utmätt egendom ska kunna uppnås, att fler skulder ska bli betalda snabbare och att förtroendet för utsökningssystemet ska öka.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder. En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning.

Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner.

Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen.

Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 74 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in.

Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.

Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en moderniserad lag som reglerar samarbetet med Danmark, Finland, Island och Norge när det gäller verkställighet av straff med mera i brottmål.

Regeringens förslag innebär bland annat att frivårdspåföljder som innefattar samhällstjänst också ska ingå i den nya lagens tillämpningsområde.

En annan nyhet är att det införs ett skyndsamhetskrav om överförande av verkställigheten av fängelsestraff. Skälet är att effektivisera handläggningen och öka antalet överföranden mellan de nordiska länderna.

Dessutom föreslås att ett fängelsestraff ska få laga kraft direkt om den dömde samtycker till verkställighet i ett annat nordiskt land. När det gäller överförande från Sverige ska den dömde också upplysas om att ett samtycke innebär att Kriminalvårdens beslut inte kan överklagas.

Syftet med det nordiska samarbetet kring frihetsberövande och frivårdspåföljder är att underlätta den dömdes återanpassning genom att verkställigheten sker i det land där personen har starkast anknytning.

Lagändringarna ska, i allt väsentligt, börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att skapa säkra förutsättningar för möten och demonstrationer. Beslutet innebär bland annat följande:

• Polismyndigheten ges tydligare befogenheter att ändra tid eller plats för en allmän sammankomst.
• Polismyndigheten får en möjlighet att i vissa fall förbjuda att en allmän sammankomst hålls på en viss tid eller plats i stället för att förbjuda den helt.
• En allmän sammankomst och offentlig tillställning ska kunna ställas in med hänsyn till säkerheten för människors liv eller hälsa.
• Polismyndigheten får utökade befogenheter att ingripa mot enskilda som stör ordningen och inte rättar sig efter beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Kommunerna ska få förbättrade förutsättningar att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att kommunernas utbetalningar från välfärdssystemen ska omfattas av Utbetalningsmyndighetens verksamhet med dataanalys och granskning. Syftet är att göra det lättare att upptäcka felaktiga utbetalningar och därigenom förhindra bidragsbrott.

Lagändringarna innebär att kommunerna blir skyldiga att lämna olika uppgifter som rör beslut om ekonomiska förmåner till en enskild person och ekonomiska stöd som avser en enskild person som Utbetalningsmyndigheten behöver för att kunna upptäcka felaktiga utbetalningar. Det kan exempelvis handla om uppgifter om inkomst, boendeförhållanden eller intyg och medicinska underlag.

Lagändringarna kommer träda i kraft i två steg. Från 1 juli 2026 ska kommunerna lämna ut uppgifter när Utbetalningsmyndigheten begär det. Från 1 juli 2029 blir det obligatoriskt för kommuner att lämna uppgifter även utan begäran från Utbetalningsmyndigheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 28 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behöver göras på grund av ändringar i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister och EU:s direktiv om värdepappersfonder.

Lagändringarna innebär att Finansinspektionen ska besluta att ta ut en särskild avgift (en form av sanktionsavgift) vid överträdelser av EU-förordningen i fler fall än i dag.

Det införs även en bestämmelse om överföring av sekretess från vissa andra myndigheter till regeringen med anledning av en ny bestämmelse om informationsdelning i krissituationer i EU-förordningen.

Begränsningen av en värdepappersfonds tillåtna exponering mot en och samma motpart vid transaktioner med derivatinstrument ska gälla alla derivatinstrument som inte har överlämnats för clearing hos en central motpart och inte bara OTC-derivat.

De nya reglerna börjar gälla den 25 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det införs en ny funktion för operativ krishantering som ska hantera allvarliga driftstörningar i det finansiella systemet.

Riksbanken föreslås leda krishanteringsfunktionen där även Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ska ingå. De som medverkar i funktionen ska också snabbt kunna dela information med varandra.

Syftet med krishanteringsfunktionen är att underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs när samhällsviktiga finansiella tjänster riskeras att slås ut av exempelvis cyberattacker, strömavbrott och stopp i betalningssystem.

Förslaget innebär dessutom att Riksbanken får en skyldighet att samverka med Riksgäldskontoret, Myndigheten för civilt försvar och relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning. Syftet med granskningen var att undersöka om Statens fastighetsverks (SFV) förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att förvaltningen till stora delar bedrivs effektivt, men att det finns vissa brister i såväl SFV:s förvaltning som regeringens styrning. Riksrevisionen lämnar bland annat följande rekommendationer till regeringen:

• Se över beräkningsmodellen för avkastningskravet och följa utvecklingen av SFV:s växande myndighetskapital.
• Säkerställa en långsiktig lösning på finansieringen av bidragsfastigheterna i nivå med de ambitioner som finns för dessa fastigheter.
• Förtydliga ansvaret och principerna för processen för kompletteringar av det statliga fastighetsbeståndet.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens övergripande iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som redan har vidtagits och åtgärder som regeringen kommer att fortsätta följa upp.

Riksdagen konstaterar att regeringen har genomfört ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, samt att regeringen även fortsättningsvis avser att följa utvecklingen i fråga om SFV:s fastighetsförvaltning.

Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att den som driver en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) inte får neka ett bolag att ta upp aktier till handel på plattformen för att bolaget har aktier med olika röstvärden.

En MTF-plattform är ett handelssystem där deltagare sinsemellan kan handla med aktier eller andra finansiella instrument.

Lagändringarna genomför EU-direktivet om aktier med olika röstvärden. Direktivet syftar till att göra det mer attraktivt för små och medelstora bolag att ta upp aktier till handel på en MTF-plattform och därigenom förbättra bolagens förutsättningar att anskaffa riskkapital.

Lagändringarna ska börja gälla den 5 december 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Storleken på bostadsbidrag ska beräknas månadsvis i stället för årsvis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till en mer träffsäker beräkning och som ska minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning.

För att räkna ut hur mycket en person kan få i bostadsbidrag med de föreslagna reglerna används en persons genomsnittliga månadsinkomst under en tremånadersperiod. Det är arbetsgivarens uppgifter i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer om personens månadsinkomst som ligger till grund för denna beräkning.

Den som driver eget företag eller av annan anledning inte har en arbetsgivare som lämnar inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationer kommer även fortsättningsvis att basera sin bidragsgrundande inkomst på årsinkomst.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag.

I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid.

Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 123 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Syftet med den nya lagen är att göra det möjligt för Försvarets radioanstalt, FRA, att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även om Sverige skulle befinna sig i krig eller krigsfara.

FRA:s signalspaningsverksamhet är av stor betydelse för svensk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik i fredstid och kommer även att vara det om Sverige skulle befinna sig i krig eller krigsfara.

Det försämrade säkerhetsläget de senaste åren har bland annat inneburit att FRA fått en ökad mängd förfrågningar från sina uppdragsgivare. I händelse av krig eller krigsfara kommer det att finnas ett större behov av rapportering till regeringen och andra berörda myndigheter. Det får också anses sannolikt att det kommer att finnas krav på en mer skyndsam rapportering.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler om tillstånd och tillsyn för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Förslaget innebär att FOI ska omfattas av samma reglering som Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt vad gäller tillstånd och tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt kring tillsyn på strålskyddsområdet och livsmedelsområdet.

Syftet med förslaget är att skapa en enhetlighet i regleringen av tillstånd till miljöfarlig verksamhet och tillsyn över försvarsverksamhet.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att i större utsträckning kunna bevilja tidsbegränsade bygglov för fängelser och häkten. Dessutom sa riksdagen ja till förslaget om att ge regeringen befogenheter att under vissa förutsättningar meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från plan- och bygglagen.

Bakgrunden till beslutet är att det idag råder brist på fängelse- och häktesplatser. Därtill innebär de beslutade och föreslagna straffskärpningarna att behoven av fler fängelse- och häktesplatser kommer att öka.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 33 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-04-27

Debatt

2026-04-28

Beslut

2026-04-29

Sverige är anslutet till det så kallade eurovinjettsamarbetet, ett samarbete i form av ett gemensamt uttag av vägavgift för tunga godstransporter vid användandet av vissa vägar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på vissa lagändringar som bör göras med anledning av att Skatteverket har tagit över de uppgifter som tidigare hanterats av skattemyndigheten i Nederländerna.

Det gäller bland annat att beräkningsreglerna för återbetalning av vägavgift för utländska fordon ska anpassas till de regler som gäller för resten av eurovinjettsamarbetet, men även att överklagandeförbudet i fråga om återbetalning av vägavgift för utländska fordon ska tas bort.

De nya reglerna börjar gälla den 2 augusti 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-05

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att undanta utländska stater från skyldigheten att betala kupongskatt på utdelning som lämnas av svenska aktiebolag, europabolag med säte i Sverige samt värdepappersfonder och specialfonder.

Undantaget gäller utländska stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stater som har ingått ett avtal med Sverige som tillåter informationsutbyte i skatteärenden. Även utländska motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund omfattas, under förutsättning att de hör hemma i en sådan stat.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-05

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Mervärdesskattesatsen (momsen) på tillträde till danstillställningar ska sänkas från 25 till 6 procent. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med sänkningen är att främja dans och kultur i Sverige. Vidare rättas en hänvisning i lagen om skatt på energi.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-05

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem).

Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande:

• Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter.
• Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård).
• Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning.

Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 112 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-05

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bland annat avskaffa kravet på matservering och eget kök för serveringstillstånd. Även bestämmelserna om sittplatser och drinkbarer tas bort. Vidare avskaffas kraven på eget kök för serveringstillstånd för cateringverksamhet, samt kravet på matservering vid servering av folköl.

Syftet är att förenkla bestämmelserna om tillstånd att servera alkohol inom ramen för en fortsatt stark skyddslagstiftning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-07