Sök

Riksdagen sa nej till 103 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om skatter på el, bränsle, fordon, flyg, alkohol, tobak och bekämpningsmedel.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de frågor som motionerna tar upp samt att riksdagen redan tagit ställning i dessa frågor.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

20

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2026-03-19

Datum

2026-03-19

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör inkomstbeskattning av fysiska personer.

Förslagen handlar om förändringar av inkomstbeskattningen när det gäller bland annat jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, förhöjt grundavdrag, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, grön skatteväxling, förmåner, omställningsavdrag och olika skattereformer.

Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området.

Behandlade dokument

105

Förslagspunkter

19

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

40, 96 minuter

Justering

2026-03-19

Datum

2026-03-19

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att modernisera Skatteverkets kontrollverktyg. Förslaget innebär att det blir möjligt att granska företags bokföring via internet. Många företag lagrar sin bokföring i så kallade molntjänster. Med dagens regler kan Skatteverket inte koppla upp sig mot internet för att granska företagens bokföring. Istället måste företaget skicka in en kopia av sin bokföring till Skatteverket.

De nya reglerna innebär att Skatteverket direkt kan koppla upp sig och granska bokföringen vilket minskar Skatteverkets och företagens administration. Dessutom kan myndigheten enklare upptäcka om ett företag försöker att undanhålla information.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2026-03-19

Datum

2026-03-19

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till 64 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om stöd till civilsamhället och dess arbete för olika grupper, bidragsvillkor för stöd till civilsamhället, utredningar om folkbildningen samt folkhögskola avsedd för särskilda grupper.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår eller att åtgärder redan har genomförts inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

26, 109 minuter

Justering

2026-03-19

Datum

2026-03-19

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till 107 förslag om idrott, friluftsliv och spel i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, nationell strategi för dataspelsbranschen och e-sport med spel om pengar.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och redan genomförda åtgärder.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

24

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

13, 74 minuter

Justering

2026-03-19

Datum

2026-03-19

Bordläggning

2026-03-25

Debatt

2026-03-26

Beslut

2026-04-01

Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksrevisionens övergripande slutsats i rapporten är att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Konsekvensen kan bli att myndigheterna bidrar till lönedumpning och i övrigt dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer. Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer i sin rapport till regeringen samt till Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket. Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas upphandlingar.

I skrivelsen redovisar regeringen de åtgärder som har gjorts och som regeringen har för avsikt att genomföra med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommendationer omfattar och välkomnar dem.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2026-03-19

Datum

2026-03-19

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska leda till att överprövningar av upphandlingar av fonder till premiepensionens fondtorg hanteras mer effektivt.

Fonder i premiepensionen upphandlas. Upphandlingarna av fonderna kan överprövas i domstol. Regeringens förslag innebär att sådana mål ska handläggas skyndsamt. Dessutom föreslår regeringen så kallade preklusionsfrister, som innebär att parter måste framföra sina invändningar inom vissa tidsfrister. Syftet med förslagen är att överprövningarna ska bli mer effektiva och förutsebara.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-03-17

Datum

2026-03-18

Bordläggning

2026-03-25

Debatt

2026-03-26

Beslut

2026-03-26

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner om högskolan. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och tar exempelvis upp övergripande frågor om högskolan, utbildningsutbudet och vissa studentfrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

8

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

28, 100 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-17

Bordläggning

2026-03-20

Debatt

2026-03-23

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till cirka 125 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och 2025 som rör internationella relationer, bland annat mot bakgrund av. regeringens pågående arbete i frågorna.

Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens inriktning, utrikesförvaltningens organisation och uppdrag, relationer med afrikanska länder, Västsahara, Taiwan och Sydkinesiska havet.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

42, 154 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-17

Bordläggning

2026-03-25

Debatt

2026-03-26

Beslut

2026-04-01

Personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk ska kunna dömas till säkerhetsförvaring på obestämd tid. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

Säkerhetsförvaring innebär att domstolen först bestämmer en minimitid som ska avtjänas i fängelse och som motsvarar det fängelsestraff som annars skulle ha dömts ut. Förutom detta ska en ramtid bestämmas på ytterligare fyra till sex år. Ramtiden får förlängas med högst tre år åt gången om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet.

Vid minimitidens utgång kan domstolen besluta om så kallad villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde ska avtjäna påföljden utanför anstalten med särskilt stöd och under kontroll. Om personen missköter sig eller begår nya brott kan utslussningen avbrytas.

Syftet med regeringens förslag är att stärka samhällets skydd mot personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög risk för återfall i sådan brottslighet, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse.

De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2026.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2026-03-17

Datum

2026-03-17

Bordläggning

2026-03-17

Debatt

2026-03-18

Beslut

2026-03-18

EU:s nya penningtvättsdirektiv ska genomföras i svensk rätt senast i juli 2027. Regeringen föreslår dock att vissa artiklar i direktivet ska genomföras den 10 juli 2025 respektive den 10 juli 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De delar av direktivet som ska genomföras tidigare gäller bestämmelser om på vilket sätt uppgifter från registret över verkliga huvudmän får lämnas ut och sekretess för vissa uppgifter i registret. Bestämmelserna är bland annat resultatet av anpassningar som gjorts med anledning av en dom från EU-domstolen där den nuvarande bestämmelsen om allmänhetens tillgång till uppgifter ur registret över verkliga huvudmän underkändes.

Lagändringarna innebär bland annat att det införs striktare regler om på vilket sätt olika kategorier av mottagare kan få del av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän, och en ny sekretessbrytande bestämmelse.

En verklig huvudman är en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person för vars räkning en transaktion eller verksamhet utförs. Syftet med registret är att öka transparensen och därigenom motverka att företag används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-03-17

Datum

2026-03-17

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-26

Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Motionerna handlar bland annat om familjepolitikens inriktning, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag.

Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

11

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

19, 76 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-18

Debatt

2026-03-19

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.

Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.

Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.

Behandlade dokument

93

Förslagspunkter

25

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

53, 146 minuter

Justering

2026-03-10

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-17

Debatt

2026-03-18

Beslut

2026-03-19

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-05-05

Justering

2026-06-02

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Behandlade dokument

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-04-28

Justering

2026-05-07

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sade nej till 60 förslag om offentlig upphandling. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om regelverket och formerna för offentlig upphandling, miljökraven och oseriösa aktörer.

Riksdagen hänvisar till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

13

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

6, 41 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-20

Debatt

2026-03-23

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning.

Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående utredningar och arbete inom de områden som motionärerna lyfter.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag. Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda statsbidragen under covid-19-pandemin på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument.

Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men framhåller att man alltid strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder vid kriser. Riksdagen lade nyligen en skrivelse från regeringen om det finanspolitiska ramverket till handlingarna. I skrivelsen utvecklar regeringen principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering.

Utifrån regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser så ser riksdagen i dagsläget inte behov några fler åtgärder. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna och avslog motionen som väckts med anledning av skrivelsen, vilket betyder att ärendet avslutas.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-16

Debatt

2026-03-17

Beslut

2026-03-18

Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar till exempel om styrning av de statliga myndigheterna, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare och statens fastighetsförvaltning.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller samt att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 34 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-20

Debatt

2026-03-23

Beslut

2026-03-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2025. Skrivelsen behandlar bland annat institutionens arbete med övervakning, utlåning och kapacitetsutveckling för att främja ekonomisk utveckling och finansiell stabilitet. Av skrivelsen framgår även regeringens prioriteringar för IMF:s verksamhet.

Liksom regeringen anser utskottet att IMF har en viktig roll i att stödja Ukraina. Riksdagen anser att skrivelsen om verksamheten i IMF ger en bra bild av verksamheten i institutionen under det senaste året. Liksom riksdagen tidigare framhållit är det värdefullt att regeringens prioriteringar i förhållande till IMF:s arbete tydligt redovisas i skrivelsen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 120 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar om makrotillsyn och bolånemarknaden, SBAB, statistik över hushållens tillgångar och skulder, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, samt tillgång till grundläggande banktjänster.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

12

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

9, 40 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-16

Debatt

2026-03-17

Beslut

2026-03-18