Sök

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om verksamheten i de statliga företagen under 2015 och fram till och med 1 maj 2016.

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse och konstaterar att det finns olika åsikter mellan partierna i utskottet när det gäller statliga företag. Utskottet betonar samtidigt vikten av att regeringen varje år lämnar den här redogörelsen så att riksdagen kan följa hur regeringen sköter de statliga företagen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som rör den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2016-11-17

Datum

2016-11-17

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-24

Bilstödet, som en del människor med funktionsnedsättning kan söka, ska reformeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär bland annat att grundbidraget för inköp av bil halveras till 30 000 kronor. Samtidigt utökas antalet personer som kan söka stöd genom att gränsen höjs för hur mycket man får tjäna för att få bidraget. Det införs också ett nytt tilläggsbidrag för inköp av bil.

Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag om bland annat mobilitetsstöd, höjt grundavdrag och höjda åldersgränser.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

23, 60 minuter

Justering

2016-11-10

Datum

2016-11-15

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Regeringen borde skyndsamt besluta om att ge en pågående utredning ett bredare uppdrag. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, det vill säga en uppmaning, till regeringen.

Den pågående utredningen handlar om att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och förhindra missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen anser nu att det också är viktigt ha fokus på att regelverket underlättar för seriösa arbetsgivare och arbetstagare.

Riksdagen tycker därför att den särskilda utredaren ska få i uppdrag att undersöka om det nuvarande regelverket har fungerat som det var tänkt. Utredaren bör också undersöka i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare nekas arbetstillstånd eller förlängning av arbets- och uppehållstillstånd på grund av mindre misstag av seriösa arbetsgivare. Utredningen borde därutöver se över om nuvarande regler har fått alltför långtgående konsekvenser.

Utredaren bör om det behövs komma med förslag på åtgärder. Detta tillkännagav riksdagen för regeringen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-11-10

Datum

2016-11-11

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att göra en översyn av Riksrevisionen. Översynen ska bland annat behandla riksrevisorerna, riksdagen och Riksrevisionen, effektivitetsrevisionen och vissa förhållanden vid Riksrevisionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 64 minuter

Justering

2016-11-10

Datum

2016-11-11

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Polismyndighetens och Säkerhetspolisens symboler, så kallade heraldiska vapen, ska bara få användas på Polismyndighetens och Säkerhetspolisens motorfordon. Detsamma gäller ordet polis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Undantag ska kunna göras för konstnärlig verksamhet och musei- och samlarverksamhet och det är Polismyndigheten som ska besluta om sådana undantag. Lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen anser dock att regeringens lagförslag är alltför begränsat och att det finns en risk att det inte får önskat resultat. Riksdagen uppmanar därför regeringen, i fyra tillkännagivanden, att återkomma med kompletterande förslag som går i linje med riksdagens synpunkter.

• Riksdagen anser att det bör bli kriminellt att köra ett fordon som kan förväxlas med polisens fordon.
• Riksdagen vill att polisen ska ges tillstånd att stoppa fordon som har polisens kännetecken. Polismyndigheten bör ges möjlighet att förhindra fortsatt färd och se till att kännetecken på ett fordon tas bort på ägarens bekostnad.
• Riksdagen anser att den nya lagen ska gälla alla typer av fordon, såsom till exempel båtar.
• Riksdagen anser slutligen att samma lagstiftning bör gälla alla myndigheter som har rätt att använda sig av tvångsmedel, exempelvis Kustbevakningen och Tullverket.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2016-11-10

Datum

2016-11-11

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2014 och 2015.

Riksdagen uppmanade regeringen att utveckla sin redovisning till riksdagen av verksamheten i dessa internationella finansieringsinstitutioner. Riksdagen bör i fortsättningen få en samlad resultatanalys vartannat år av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna. I varje skrivelse bör det finnas möjlighet att fokusera på vissa teman eller grupper av organisationer som bedöms som särskilt viktiga för att uppnå målen för Sveriges utvecklingssamarbete.

Bakgrunden till uppmaningen är att samordningen mellan utvecklingsbankerna och övriga multilaterala institutioner har ökat sedan millennieskiftet, inte minst i syfte att uppnå de tidigare beslutade millenniemålen och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2016-11-10

Datum

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Alla som upptäcker eller misstänker förekomst av växtskadegörare ska vara skyldiga att anmäla detta. Växtskadegörare kallas de insekter, svampar och virus som skadar växter, växtprodukter, växtodling, skog eller annan mark.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i växtskyddslagen. Det innebär att anmälningsskyldigheten utvidgas från att bara gälla vissa personer till att gälla alla som konstaterar eller misstänker förekomst av en växtskadegörare som omfattas av Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning eller kartläggning av växtskadegörare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-11-10

Datum

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

En riksdagsledamot som tar emot en gåva, huvudsakligen på grund av sitt uppdrag som ledamot, ska anmäla gåvan för registrering i ett gåvoregister. Om gåvan saknar eller har ett obetydligt värde behöver den inte anmälas eller registreras. Anmälan och registrering ska också göras av en ledamots skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som gäller verksamhet eller ekonomiska intressen i företag och föreningar, fastighetsinnehav i form av näringsverksamhet och inkomstbringande självständig verksamhet.

Beslutet innebär en ny lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter och ändringar i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Ett tillägg görs också i riksdagsordningen.

Riksdagen sa därmed ja till förslag från riksdagsstyrelsen, med vissa ändringar.

Riksdagen vill också se en utredning om att anpassa de aktuella lagarna till den allmänna dataskyddsförordningen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 10 minuter

Justering

2016-11-08

Datum

2016-11-09

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Den 1 januari 2017 börjar EU-regler gälla om två nya bolagsformer för politiskt arbete på EU-nivå; europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Syftet är att ge europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bättre rättsliga och ekonomiska ramar, för att på så vis främja och stärka den representativa demokratin på EU-nivå. Svenska politiska partier omfattas inte av de här reglerna.

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om bestämmelser som ska komplettera EU:s regler. Beslutet innebär att i svensk rätt ska samma regler gälla för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som för ideella föreningar, med vissa skillnader i reglerna som rör bokföring och revision.

Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2016-11-08

Datum

2016-11-09

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter.

Förslaget innehåller bland annat en ny lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter som ska ersätta den så kallade REA-lagen. Den nya lagen stämmer bättre överens med budgetlagen. De nya reglerna innebär också att riksdagens nämndmyndigheter ska redovisa sina kostnader i den verksamhetsredogörelse som de varje år lämnar till riksdagen. Dessutom förtydligas Riksdagsförvaltningens instruktion om förvaltningens rätt att ta ut avgifter för upplåtelser av lägenheter och lokaler i myndighetens fastigheter.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-11-08

Datum

2016-11-09

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om nya lagar om ersättning till riksdagens ledamöter och om stöd till partigrupper.

Den nya lag om ersättning till riksdagens ledamöter innehåller regler om bland annat ledamöternas arvode, ersättning för resor samt tillgång till övernattningsboende och teknisk utrustning. Syftet med den nya lagen är bland annat att skapa ett enhetligt, tydligt och lättillgängligt regelverk för de olika typer av ersättningar som en riksdagsledamot har rätt till.

Den nya lagen om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen motsvarar i huvudsak den tidigare lagen, men innebär att regler som tidigare inte varit inskriven i lag nu blir det.

Riksdagen sa också ja till vissa ändringar i arvodeslagen. Bland annat handlar det om att bestämmelser om sammanträdesarvoden i EU-nämnden flyttas till den nya lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 23 minuter

Justering

2016-11-08

Datum

2016-11-09

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som redovisar hur Allmänna arvsfonden har fördelat medel under budgetåret 2015. Fondens syfte är att främja ideell verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Under 2015 fördelade fonden knappt 642 miljoner kronor till olika projekt. Det är en ökning med 4 procent jämfört med året innan och den högsta summan i Allmänna arvsfondens historia.

Riksdagen delar regeringens bedömning att Allmänna arvsfondens medel fördelats på ett väl genomfört sätt och i enlighet med fondens ändamål och de områden som är prioriterade.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-11-03

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Försvarsutskottet har behandlat Europeiska kommissionens meddelande som innehåller förslag på hur EU kan arbeta tillsammans för att motverka hybridhot. Förslagen syftar också till att stärka samhällets förmåga att snabbt återhämta sig om ett hot skulle bli verklighet. Förslagen handlar bland annat om att förbättra informationsutbytet mellan EU-länderna och att samordna den strategiska kommunikationen. Kommissionen föreslår också ett utökat samarbete med Nato på det här området.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Försvarsutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.

Försvarsutskottet anser att det vore önskvärt om det togs fram en tydligare definition av begreppet hybridhot. I dag definieras hybridhot som tvångsåtgärder och omstörtande verksamhet samt metoder som diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska aktörer kan använda på ett samordnat sätt för att uppnå särskilda mål. Det kan då till exempel handla om massiva desinformationskampanjer där sociala medier används för att kontrollera den politiska beskrivningen.

Utskottet tycker vidare att arbetet med att motverka hybridhot ytterst är ett nationellt ansvar, dock står många medlemsstater inför gemensamma hot och EU kan därför komplettera medlemsstaternas åtgärder. Det genom att bidra till att medvetenheten och motståndskraften ökar när det gäller denna typ av hot. I sammanhanget är det viktigt att värna den personliga integriteten och den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten. Försvarsutskottet välkomnar förslagen i meddelandet, dock under förutsättning att det sker inom de budgetramar och strukturer som redan finns.

Riksdagen lade EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

22, 79 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-11-02

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Utrikesutskottet har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik om en integrerad EU-politik för Arktis.

I meddelandet anges tre centrala strategiska målsättningar och politikområden:

• Klimatförändring och skydd av miljön i Arktis.
• Hållbar utveckling i och kring Arktis.
• Internationellt samarbete om frågor som rör Arktis.

Utrikesutskottet stöder EU:s fortsatta ansträngningar att utveckla en välavvägd och sammanhållen politik för Arktis. Skälen till att Arktis måste skyddas är flera. Det handlar bland annat om att bromsa den globala uppvärmningen, förhindra skadliga utsläpp, skydda utrotningshotade arter och värna urfolks traditionella livsstil.

Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-11-01

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Konsumenter ska få tydligare information och bättre insyn i hur långivare bestämmer räntan för en bostadskredit. Konsumenter ska också få ett förslag till amorteringsplan och minst sju dagar på sig att överväga ett erbjudande om bostadskredit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på EU-direktiv och syftet är att stärka konsumenternas ställning och främja en välfungerande bolånemarknad. Förslagen ska också bidra till att minska problemen med överskuldsättning.

Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-11-01

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

All avfallshantering som kan orsaka en förorening som är skadlig för människors hälsa kommer att bli straffbart. Det blir också straffbart med alla former av avfallshantering som kan skada djur, natur eller miljön.

I dag är det bara ett brott när den skadliga avfallshanteringen handlar om förvaring eller borttagning av avfall. Men nu utökas alltså det straffbara området för den här typen av miljöbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att den svenska lagen kommer att stämma överens bättre med ett direktiv från EU.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-10-31

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Efternamn kommer inte längre att ges automatiskt vid födsel eller adoption och alla ska kunna välja ett av de vanligaste efternamnen i Sverige. Det är ett par delar i regeringens förslag om en ny lag om personnamn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär bland annat att

• barn inte längre får ett efternamn automatiskt efter födsel eller adoption
• alla efternamn ska fås genom ansökan
• det ska finnas många möjliga efternamn att välja bland
• de vanligaste efternamnen ska kunna väljas av alla
• det ska gå att ha dubbla efternamn
• det ska bli enklare att byta namn och det ska gå att byta namn flera gånger.

Skatteverket blir den enda myndigheten som beslutar om personnamn. Den nya lagen om personnamn börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 51 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-10-31

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Regelverket för den internationella järnvägstrafiken ska ändras. Det berör bland annat det finansiella regelsystemet för OTIF, den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik.

Dessutom införs ett krav på information om underhåll. Det innebär att ett järnvägsföretag som avtalar om att använda ett annat företags järnvägsvagnar för transport i internationell trafik ska få information om hur dessa vagnar har underhållits.

Ändringarna i regelverket blir bindande om tillräckligt många av OTIF:s medlemmar godkänner dem. Riksdagen godkände ändringarna och sa ja till regeringens förslag om ändringar i de svenska lagar som tillkom med anledning av fördraget.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-27

Datum

2016-10-31

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Besättning på fartyg och andra farkoster ska inte arbeta mer än 31 dagar i följd och alla som jobbar längre än sex timmar ska ha rätt till rast. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som handlar om arbetstid, viloperioder och raster för arbetstagare inom inlandssjöfart.

Förslaget innebär också att arbetstagarna inte får jobba längre än 14 timmar under en 24-timmars period och den genomsnittliga arbetstiden inte får vara mer än 48 timmar per vecka. Regeringen ska få bestämma om sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot lagen.

Lagändringarna bygger på EU-regler som medlemsstaterna är skyldiga att genomföra och syftet är att öka skyddet för arbetstagarna. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2016-10-18

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Mål i domstol om jakt efter björn, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Däremot sa riksdagen nej till regeringens förslag när det gäller utfodring av vilt. Regeringen ville att regeringen eller ansvarig myndighet ska kunna besluta om ett generellt förbud eller villkor för utfodring av vilt. Riksdagen håller med om att det finns skäl att reglera utfodring av vilt men tycker dock att regeringens förslag går alltför långt. Riksdagen anser att utfodring generellt sett ska vara tillåtet, men att det i enskilda fall ska kunna förbjudas. På så sätt skulle ett förbud kunna omfatta ett visst område och vara tidsbegränsat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande mot regeringen om detta. Uppmaningen i tillkännagivandet går ut på att regeringen ska återkomma med nya lagförslag som går mer i linje med riksdagens synpunkter.

Riksdagen vill också att regeringen snarast kommer med ett förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt med ett anmälningsförfarande. Ett sådant förslag skulle innebära att kameraövervakningen under vissa förutsättningar endast skulle behöva anmälas, och att det i dessa fall inte skulle krävas ett tillstånd. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen, vilket även gjordes 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26