Socialavgifter
Protokoll från debatten
Anföranden: 6
Anf. 36 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i socialförsäkringsutskottets betänkande 12 och avslag på reservationen och alla motioner.
Låt mig börja med att konstatera att frågan om socialavgifter faktiskt inte bara är en fråga om procentsatser. Den handlar om något större än procentsatser, och den handlar om vilket samhälle som vi vill leva i. Den handlar faktiskt om den svenska modellen. Det är nämligen en central del i den svenska modellen att vi har trygga och generösa gemensamma försäkringar som skyddar vid sjukdom och arbetslöshet. Det har lett till att Sverige har en väl fungerande arbetsmarknad och en god rörlighet på densamma.
Herr talman! Det är allmänt känt att människor kan bli sjuka och att människor kan bli arbetslösa. Det kan drabba dig, och det kan drabba mig. Som jag anförde i budgetdebatten har vi byggt vårt system på idén om att det är smartare med gemensamma lösningar. Vi har byggt vårt system på att gemensamma lösningar är bättre än privata försäkringar.
Vi vet också att länder som präglas av robusta offentliga försäkringar och av rejäla välfärdssystem har lägre arbetslöshet och högre sysselsättning men också färre sociala problem, bland annat kriminalitet. Dessutom har välfärdsstater större social mobilitet, vilket är mycket viktigt för oss som tycker att politik ska bidra till varje individs frihet. Kort sagt är de gemensamma försäkringarna en viktig del i vårt samhällsbygge, och de finansieras med just de socialavgifter som utskottets betänkande handlar om.
I flera av motionerna som tas upp i betänkandet föreslås olika typer av sänkningar av socialavgifter. De ska sänkas för unga, de ska sänkas för äldre, de ska sänkas för landsbygden, de ska sänkas för förorter, de ska sänkas för små företag och de ska sänkas för stora företag. Nej, det sista kanske det inte finns något förslag om. Jag kanske låter raljant, och det ska jag naturligtvis inte vara. Man ska alltid vara pragmatisk och göra enskilda bedömningar.
Men forskningen har varit tydlig när det gäller sänkningen av socialavgifter för unga. Man har varit tydlig med att detta inte har lett till lägre arbetslöshet i den gruppen utan snarare varit mycket ineffektivt och kostsamt för staten. Det är också uppenbart att den typen av lösningar är administrativt betungande.
Herr talman! Om man betänker det som jag precis har sagt handlar detta betänkande inte bara om procentsatser utan också om att vi tror att gemensamma försäkringar och gemensamma lösningar är bättre. Ett samhälle präglat av gemensamma lösningar är faktiskt mer effektivt.
Som socialdemokrat tror jag, som sagt, att det generella trygghetssystemet har många fördelar. Jag skulle vilja hävda att det finns många argument för det, och jag ska nämna tre. Generella försäkringar är effektivare än privata, trygga människor vågar mer och det är bättre för jobben. Om man tittar sig runt om i världen är det, som jag har nämnt tidigare, just länder med starka generella välfärdssystem som har den högsta sysselsättningsgraden och den lägsta arbetslösheten. Därför hävdar jag att det är riktigt, viktigt och nödvändigt att låta socialavgifterna vara oförändrade.
Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet. Utöver just denna fråga om socialavgifter hoppas jag att alla partier här i kammaren som tror på gemensamma lösningar tillsammans kan arbeta för att vi steg för steg ska förbättra våra socialförsäkringar för att möta de utmaningar som vi står inför i framtiden.
Anf. 37 Paula Bieler (SD)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen i betänkandet från Sverigedemokraterna och Liberalerna.
Vi hörde just en stor del av de fördelar som finns med ett välutbyggt välfärdsland med socialavgifter som är en grund i just det skatteuttag som vi har och det försäkringssystem som vi har i vårt land. Det är en trygghet som vi bygger tillsammans.
Herr talman! Bara för att något överlag är välmotiverat betyder det inte att det inte kan förbättras och att man inte kan uppnå större klarhet i fråga om vad som gäller och i fråga om en sammanhållen syn och lagstiftning på var man ska ta ut avgifter och vad som motiverar dessa avgifter. Det är precis detta som reservationen handlar om.
I dag har vi nämligen ett undantag från socialavgiftslagen gällande idrottsutövare. Men trots det faktum att visst friluftsliv redan med gällande lagstiftning kan räknas in i detta undantag, givet att det räknas som idrott, gäller det inte all friluftsverksamhet. Där uppstår en otydlighet, och där uppstår problematik för utövare. Det är helt enkelt inte riktigt tydligt vad som gäller och var gränsen ska dras.
Det är vår mening att de anledningar som från början motiverade detta undantag vad gäller idrottsutövare rimligtvis bör gälla hela den del av friluftslivet som en stor del av våra svenska medborgare deltar i. Vi vill helt enkelt påpeka att den diskrepans som finns i dag bör elimineras. Man bör tydliggöra lagstiftningen genom att se till att hela det svenska friluftslivet omfattas av det undantag som redan i dag omfattar en del av det.
Anf. 38 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Jag tackar Paula Bieler för detta. Det är naturligtvis riktigt och viktigt att vi har ett system som är sammanhängande. Jag funderar på om det förslag som Sverigedemokraterna har faktiskt leder till ett mer överskådligt system.
Det som man ska komma ihåg i dagens system är att de föreningar som har denna möjlighet inte är vilka föreningar som helst, utan de måste också vara anslutna till idrottsrörelsen. Det ser inte exakt likadant ut när det gäller friluftslivet. Om man nu öppnar upp för denna förändring, skulle det då inte kunna vara så att man hamnar i nya gränsdragningsproblem? Det är ändå många som har argumenterat för det på ett mycket klokt sätt.
Min fråga till Paula Bieler är därför: Leder inte den förändring som ni föreslår faktiskt till ännu större otydlighet och till ännu svårare gränsdragningsproblem? Det finns nämligen väldigt många andra organisationer som inte heller omfattas av friluftslivet men som då också skulle kunna hamna i de nya gränsdragningsproblemen.
Anf. 39 Paula Bieler (SD)
Herr talman! Jag tackar Mathias Tegnér för frågan. Givetvis är det, precis som i fråga om många andra fall inom politiken, en bedömningsfråga och en fråga från fall till fall.
Vår mening är att den möjlighet som finns i dag för undantag i grund och botten handlar om att stärka möjligheterna i fråga om folkhälsan. Det handlar om att stärka det idrottsliv vi har och att säkerställa att vi har goda förutsättningar i vårt land för de personer som faktiskt tar till vara de möjligheter som finns att leva gott och hälsosamt.
Givet att vi ändå har formulerat detta som just att man ska höra till Svenskt Friluftsliv eller deras underorganisationer kommer det absolut att uppstå nya gränsdragningsfall, där föreningar anser att de bör omfattas av ett undantag men i dagsläget inte är anslutna till Svenskt Friluftsliv. Men då får man också den sorts kontroll som Mathias Tegnér efterfrågar, det vill säga att man har en övergripande syn med något slags kontroll över vilka verksamheter som omfattas och vilka som inte omfattas. Det tycker jag ändå är fortsatt rimligt. Jag tycker inte att man ska släppa undantag helt vind för våg. Men det som jag och mina partikamrater anser, och som framförs i motioner och i reservationen, är att folkhälsofrämjande aktiviteter ska omfattas av undantaget alldeles oavsett om de sker inom ramen för klassiska idrotter inom Riksidrottsförbundet eller om de är av det slag som omfattas av Svenskt Friluftslivs verksamheter.
Anf. 40 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Det är mycket viktigt att arbeta för att stärka folkhälsan. Det är ett arbete som regeringen bedriver på många olika plan. Många av dessa förslag fanns med i det budgetförslag som ni röstade mot, till exempel förstärkningar av bidragen till just idrottslivet.
Jag ska gå tillbaka till den kontroll som Paula Bieler talar om. Det finns nämligen en skillnad mellan idrottsrörelsen och friluftsorganisationerna. När det gäller friluftsorganisationerna har alla möjlighet att ansluta sig dit.
Där finns inte samma typ av kravställningar som finns inom idrottsrörelsen, vilket leder till en risk för att vi får ett svajigt system som inte är lika tydligt som i dag.
Låt oss till exempel tänka oss en sjö. Sjön har i dag problem i så måtto att om en idrottsförening som bedriver kanotverksamhet där har de en regel medan Friluftsfrämjandet har en annan. Det är helt riktigt. Men låt oss tänka oss hur det skulle vara med ert system. Låt oss tänka oss att Unga Örnar skulle vilja ägna sig åt kanotverksamhet. De är inte med i Friluftsfrämjandet, för det är en annan typ av organisation. De skulle ramla utanför.
Det förslag ni lägger fram löser egentligen inte gränsdragningsproblematiken. Den kommer alltid att finnas där. Då menar jag att det system som finns i dag är välbeprövat, och vi vet att det fungerar. Man hamnar inte i ännu fler och ännu otydligare regelverk med detta system. Jag skulle därför vilja argumentera för det regelsystem som finns i dag och som är välavvägt och beprövat och inte kastar oss ut i osäkerhet. Och som socialdemokrat tycker jag om trygghet och säkerhet.
Anf. 41 Paula Bieler (SD)
Socialavgifter
Herr talman! Jag kan tala om att som sverigedemokrat tycker jag också om trygghet och säkerhet och att man har en sammanhållen syn och en tydlighet i vad som gäller.
Gällande budgetar kan vi konstatera att ni röstade ned vår budget, som också innehöll ett antal förstärkningar på ett antal olika områden. Men det är en separat fråga.
Gällande det exempel som Mathias Tegnér tar upp anser i alla fall jag att det finns en solklar skillnad. Det ena är en förening som regelbundet sysslar med en särskild sorts aktiviteter, som i det här fallet är jämbördiga och likvärdiga vare sig man gör det för idrottens skull eller för den egna hälsans och rekreationens skull. Man gör det återkommande och med fokus på den sortens aktiviteter. Det andra, i det här fallet Unga Örnar, är en förening som kanske någon enstaka gång väljer just denna aktivitet. Jag tycker kanske inte att detta exempel var det bästa man kan komma på om man vill prata gränsdragningsproblematik.
Jag tycker att det vi föreslår är tydligt. Det handlar om att de personer som regelbundet sysslar med någon form av idrotts- eller friluftsverksamhet ska behandlas likadant avseende detta. Det är väl jättebra att fler får möjligheten att ta tag i det här och att fler få vara delaktiga i vardagliga aktiviteter som gynnar deras egen hälsa och stärker rekreationen och vårt land. Det är mycket bättre än att det ska vara förbehållet något slags elitistisk klick som sysslar med detta bara på professionell basis.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 15.)
Beslut
Nej till motioner om socialavgifter (SfU12)
Riksdagen sa nej till motionsförslag om socialavgifter. Motionerna innehåller bland annat förslag om lägre socialavgifter för unga och små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.