Sök

Riksrevisionen har undersökt regeringens användning av nationella samordnare som statligt styrmedel. Riksrevisionens övergripande bedömning är att nationella samordnare kan vara ett ändamålsenligt styrmedel men att resultatet beror på hur samordnarna används och vilka förutsättningar de får. I rapporten lämnar Riksrevisionen inte några rekommendationer till regeringen eller regeringens myndigheter.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser i en skrivelse till riksdagen. Där framgår det att regeringen kommer att fortsätta att besluta om samordningsuppdrag när det bedöms vara ändamålsenligt. När regeringen i framtiden ska avgöra om en samordnare bör tillsättas utgör Riksrevisionens rapport, tillsammans med konstitutionsutskottets uttalanden i utskottets granskningsärende Samordnare inom olika politikområden och Statskontorets rapport om nationella samordnare ett värdefullt inslag, enligt regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2017-01-17

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och enskilda tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2015 - 30 juni 2016. Under perioden registrerades 8040 nya ärenden, vilket innebär en ökning med nästan tolv procent jämfört med året innan. Det är framför allt klagomålsärenden som har ökat.

JO har uppmärksammat brister och oklarheter i både lagar och myndigheters regler och rutiner inom olika rättsliga områden. Riksdagen har granskat redogörelsen och lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2017-01-17

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Utbildningsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens kreditförluster på studielån.

Riksrevisionen konstaterar att låntagare som bor utomlands är överrepresenterade bland dem som missköter sina återbetalningar samtidigt som problemen med att få in återbetalningar från den gruppen har ökat. Revisionen tycker också att regeringens information till riksdagen om kostnaderna för studielånen är otydlig. Riksrevisionen anser att Centrala studiestödsnämnden, CSN, i större utsträckning skulle kunna identifiera framtida riskgrupper. Nämnden borde även öka sina internationella samarbeten för att enklare kunna driva in studieskulder från andra länder.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att arbetet med återbetalning av studielån kan förbättras. CSN har därför fått i uppdrag att öka återbetalningen av obetalda skulder. Regeringen delar också revisionens uppfattning att riksdagen borde få tydligare information om kostnaderna för studielån.

Utbildningsutskottet ser särskilt positivt på det breda uppdrag som CSN har fått och betonar vikten av att återbetalningen av skulder från personer i utlandet ökar. Utskottet delar regeringens bedömningar av de åtgärder som behöver genomföras.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-01-12

Datum

2017-01-13

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02

Riksdagen sa nej till motionsförslag om ersättningsrätt. Förslagen handlade bland annat om obligatorisk hemförsäkring, handläggning av trafikskadeärenden och vårdnadshavares skadeståndsansvar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2017-01-12

Datum

2017-01-13

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen anser att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare än i dag när det gäller vilka som deltar i ekonomiskt beslutsfattande. Den rådande könsfördelningen i börsbolagens styrelser är inte tillfredsställande. Däremot tycker riksdagen att en jämnare könsfördelning bör främjas med andra medel än med tvingande lagstiftning. Riksdagen uppmanade därför regeringen att verka för att det även i fortsättningen ska vara ett aktiebolags ägare som bestämmer könsfördelningen i bolagets styrelse. Riksdagen uppmanade också regeringen att verka inom EU för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser.

Riksdagen riktade dessutom ytterligare två uppmaningar till regeringen:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr.
• Regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.

Riksdagens beslut grundar sig i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Riksdagen sa nej till övriga motioner om associationsrätt.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

14

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

48, 140 minuter

Justering

2017-01-12

Datum

2017-01-13

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen sa nej till motioner om spel och folkbildningsfrågor. Motionsförslagen handlade bland annat om reglering av spelmarknaden, stödet till folkbildning och enklare tolkutbildning. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2017-04-27

Datum

2017-01-10

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18

Det införs nya regler om marknader för finansiella instrument. Reglerna bygger på tvingande EU-regler, bland annat handlar det om hur värdepappersföretag får bedriva sin verksamhet i sitt hemland och gränsöverskridande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen gjorde dock mindre ändringar av teknisk karaktär. En del av lagändringarna börjar gälla den 1 augusti istället för den 2 augusti 2017 som var regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2017-06-15

Datum

2017-01-10

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Fysiska och juridiska personer som bedriver finansiell och viss annan verksamhet, ska få större krav på sig att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet. Dessutom ska huvudmän registreras, för att på så vis öka insynen i ägande och kontroll av juridiska personer och juridiska konstruktioner. EU-parlamentet har tidigare antagit det fjärde penningtvättsdirektivet. Syftet med direktivet är att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Nu ska direktivet införas i svensk rätt, och då behöver den svenska lagen skrivas om.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och lagförändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-15

Datum

2017-01-10

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Datum

2017-01-01

Datum

2017-01-01

Alla konsumenter som lagligen är bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, ska kunna få ett bankkonto med grundläggande funktioner. Grundläggande funktioner innebär att konsumenten ska kunna placera pengar på kontot, ta ut kontanter och kunna överföra pengar. Konsumenters möjlighet att få insyn i och kunna jämföra de avgifter som tas ut för deras betalkonton ska dessutom öka. Det ska också bli enklare att byta betalkonton mellan olika banker eller andra betaltjänstleverantörer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna innebär att den svenska lagen anpassas till tvingande EU-regler.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2017-04-20

Datum

2017-01-01

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-05-03

Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning för 2016. Revisionen av årsredovisningen, som gjorts av en extern revisor, visar att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande.

Under 2016 organiserade Riksrevisionen om sin verksamhet i nio mindre enheter. Finansutskottet ser positivt på att Riksrevisionen utvecklar sina arbetssätt för att kunna ta till vara på personalens kompetens, bland annat när det gäller arbetet med kvalitetssäkring. Utskottet betonar även vikten av att Riksrevisionen tar vara på allsidigheten i lagen om statlig revision för att effektivitetsrevisionens granskningar inte ska bli för ensidiga åt ena eller andra hållet.

Efter finansutskottets granskning av årsredovisningen lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-20

Datum

2017-01-01

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om statliga insatser inom arbetsmiljöområdet.

I den arbetsmiljöstrategi som regeringen beslutade om 2016 riktas många uppdrag till Arbetsmiljöverket. Riksrevisionen tycker att uppdragen visar på en god vilja hos regeringen. Den stora mängden detaljerade uppdrag riskerar dock att ta resurser från nödvändigt utvecklingsarbete hos Arbetsmiljöverket. Riksrevisionen konstaterar vidare att det är svårt att mäta hälsa. Riksrevisionen menar att statistiken behöver utvecklas för att ge en bättre överblick över hur arbetsmiljön ser ut på svenska arbetsplatser.

I regeringens skrivelse framför regeringen att den förstår revisionens synpunkt om att många uppdrag riskerar att tränga undan utvecklingsarbetet. Regeringen skriver vidare att den tänker följa upp Riksrevisionens rekommendationer i dialogen med Arbetsmiljöverket.

Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskningsrapport är ett viktigt bidrag i arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla en arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet. Utskottet anser att det är viktigt att regeringen följer upp arbetsmiljöstrategins prioriteringar och fortsätter sitt arbete med att bli ännu mer tydlig i sin styrning av arbetsmiljöpolitiken.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som handlar om arbetsmiljö och arbetstid. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom dessa områden.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

7

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 90 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-01-01

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Åldersgränsen för att få delta i sprututbytesverksamheten sänks från 20 år till 18 år. Dessutom ska landstingen självständigt kunna ansöka om att starta upp en sprututbytesverksamhet. I dag måste alla kommuner i ett landsting godkänna en sådan ansökan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förändringarna är att förbättra tillgången till sprututbyten i hela landet för personer som injicerar droger. I dag finns denna typ av verksamhet bara på nio platser i Sverige.

Syftet med utbyte av sprutor och kanaler är att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar eller är beroende av narkotika. Sprututbytet bedöms vara ett effektivt redskap för att minska smittspridningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-21

Bordläggning

2017-01-10

Debatt

2017-01-11

Beslut

2017-01-11

Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.

Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

82, 220 minuter

Justering

2016-12-15

Datum

2016-12-19

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Den 16 december 2016 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2017. FiU10 anmäldes sedan i kammaren och riksdagen överlämnade sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.

Justering

2016-12-16

Datum

2016-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2017. Totalt fördelas cirka 68,5 miljarder kronor till olika anslag. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner. Assistansersättning tilldelas 25,9 miljarder och läkemedelsförmåner 24 miljarder.

Riksdagen sa också ja till följande förslag från regeringen:

• Preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna, så som exempelvis p-piller, ska vara gratis för unga under 21 år.
• Regeringen ska kunna bestämma olika belopp som assistansersättning. I dag finns bara ett schablonbelopp som ersättning per timme vid assistansersättning.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

85, 207 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-12

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv för 2017.

Sammanlagt handlar det om cirka 75,7 miljarder kronor för 2017. De tre största posterna går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
samt kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Det betyder att regeringen kan ta över en del ekonomiska beslut från riksdagen. I det här fallet handlar det om bland annat kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-12

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16

Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det beslutade riksdagen. Den svenska styrkan ska utbilda irakiska försvarsstyrkor i norra Irak och syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Daesh. Riksdagen godkände att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till den 31 december 2017.

I regeringens förslag ingick också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser riksdagen att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Riksdagens beslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak. Riksdagen sa alltså nej till att insatsens operationsområde breddas.

Riksdagen tycker dessutom att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

13, 61 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Sverige ska även under 2017 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande till insatsen i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2017.

Riksdagen anser dock att regeringen bör sätta upp tydliga nationella mål för insatsen för att sedan kunna utvärdera det svenska deltagandet. Om regeringen vill förlänga insatsen efter utgången av 2017 bör därför regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för och utvärdering av insatsen. Riksdagen riktade den uppmaningen till regeringen i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 66 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14