Beskattning av företag, kapital och fastighet
Betänkande 2016/17:SkU23
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 6 april 2017
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Beslut
Nej till motioner om beskattning av företag, kapital och fastigheter (SkU23)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som handlar om skatteregler för företagande, kapital och fastigheter. Övervägande skäl är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2016/17:1150 Successiv minskning av ränteavdragen samt införande av ett tak
- Motion 2016/17:116 Innovationsboxar
- Motion 2016/17:119 Kapitalförsörjning och riskkapital
- Motion 2016/17:1196 Ordning och reda på arbetsmarknaden
- Motion 2016/17:1369 Borttagande av vinstskatt
- Motion 2016/17:1507 Enhetlig kostnad för lagfart och inteckning
- Motion 2016/17:1552 Fler bostäder och en mer rörlig bostadsmarknad
- Motion 2016/17:1554 Taxeringssystemet och tomträttslagstiftningen
- Motion 2016/17:1570 Översyn av ränteavdragen
- Motion 2016/17:1737 En aktiv industripolitik
- Motion 2016/17:1772 En hållbar energipolitik
- Motion 2016/17:1788 Avveckling av ränteavdragen
- Motion 2016/17:1877 Ökad rörlighet på bostadsmarknaden
- Motion 2016/17:1943 Investeraravdraget
- Motion 2016/17:1947 Främjande av hållbarhets- och kvalitetsdimensioner
- Motion 2016/17:1955 Beskattning av skogsägare
- Motion 2016/17:200 Ränteavdragen
- Motion 2016/17:2153 Ränteavdraget på bostäder
- Motion 2016/17:2157 Reformering av skattesystemet vid företagsbeskattning
- Motion 2016/17:2214 Hyresrätten
- Motion 2016/17:2366 Lägre fastighetsavgift ute i glesbygden
- Motion 2016/17:2405 Utredning om inlåsningseffekterna av reavinstskatten på bostäder
- Motion 2016/17:2411 Ungas möjlighet till egen bostad
- Motion 2016/17:2420 Slopa ränteavdragen och återför medlen till hushållen
- Motion 2016/17:2421 En slopad kommunal fastighetsavgift
- Motion 2016/17:2450 Skog
- Motion 2016/17:2479 Återinför gåvoskatteavdraget
- Motion 2016/17:2516 Uthyrning av bostäder
- Motion 2016/17:2551 Skogen - det gröna guldet
- Motion 2016/17:2590 Reavinstbeskattning vid försäljning av bostadsfastigheter och bostadsrätter
- Motion 2016/17:2632 Arvs- och förmögenhetsskatt
- Motion 2016/17:2645 Gör det mer lönsamt att investera i kompetensutveckling
- Motion 2016/17:2647 Kapitalvinstbeskattning av bostäder
- Motion 2016/17:2659 Levande landsbygd
- Motion 2016/17:2731 Stämpelskatt vid fastighetsköp
- Motion 2016/17:2750 Gör CSN-lånen avdragsgilla
- Motion 2016/17:2898 Utgiftsområde 21 Energi
- Motion 2016/17:2926 Stärkt tillgång till riskkapital via entreprenörskonton och generösare riskkapitalavdrag
- Motion 2016/17:2948 Skogskonto och skogsskadekonto
- Motion 2016/17:2950 Kulturpolitik för hela landet
- Motion 2016/17:3010 Ett nytt stickår
- Motion 2016/17:3032 En förenklad företagsbeskattning
- Motion 2016/17:3038 Högre utbildning till jobb
- Motion 2016/17:3118 Bostäder
- Motion 2016/17:3153 Översyn av skatteregler för lantbrukare
- Motion 2016/17:3264 Beskattning av kapitalvinst vid försäljning av permanentbostad
- Motion 2016/17:3270 Underlätta och förenkla skatteregler och generationsväxling genom förändring av 3:12-reglerna
- Motion 2016/17:3323 Avdragsrätt för friskvård i enskild firma
- Motion 2016/17:3347 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
- Motion 2016/17:3351 Sverigedemokraternas bostadspolitik
- Motion 2016/17:3353 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
- Motion 2016/17:3359 Satsning på små företag
- Motion 2016/17:3402 Generationsskiften
- Motion 2016/17:350 Skatteregler för ett dynamiskt och växande näringsliv
- Motion 2016/17:365 Ett trygghetssystem som inkluderar jobbskaparna
- Motion 2016/17:532 Reavinstbeskattningen vid bostadsflytt
- Motion 2016/17:615 Avtrappning av ränteavdragen
- Motion 2016/17:696 Avskaffa extra lagfartskostnad för nya delägare i fastigheter
- Motion 2016/17:960 Rättvisa villkor mellan upplåtelseformer
Beredning, Genomförd
Justering: 2017-03-30
Trycklov: 2017-03-31
Betänkande 2016/17:SkU23
Alla beredningar i utskottet
Nej till motioner om beskattning av företag, kapital och fastigheter (SkU23)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som handlar om skatteregler för företagande, kapital och fastigheter. Övervägande skäl är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2017-04-06
Debatt om förslag 2016/17:SkU23
Webb-tv: Beskattning av företag, kapital och fastighet
Dokument från debatten
- Torsdag den 6 april 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:93
- Protokoll 2016/17:93 Torsdagen den 6 aprilProtokoll 2016/17:93 Beskattning av företag, kapital och fastighet
- Torsdag den 6 april 2017Talarlista 2016/17:20170406
Protokoll från debatten
Anf. 25 Per Åsling (C)
Herr talman! Dagens debatt handlar om förutsättningar för jobb, företagande och tillväxt i hela landet - detta med koppling till de motioner som väcktes under den allmänna motionstiden under hösten 2016.
Svensk ekonomi är beroende av företag - såväl företag inom traditionella branscher som innovativa tillväxtföretag. Våra entreprenörer och företagare har lyft Sverige även i en tid då andra länder krisar. Den globaliserade världen med tilltagande konkurrenstryck och behov av fler och växande företag är tre anledningar som motiverar att Sverige behöver ett gynnsamt företagsklimat som uppmuntrar till entreprenörskap och innovationer. Det är ytterst angeläget att regler kontinuerligt ses över och förbättras.
Herr talman! En stor del av våra mindre företag är familjeföretag. Många av dem drivs av personer som i dag är över 55 år. Vi står alltså inför ett stort generationsskifte i svenska företag. Att dessa företag kan drivas vidare är av största vikt. De skapar en trygghet och långsiktighet i det svenska näringslivet.
Alliansregeringen tillsatte under våren 2014 en särskild utredare med uppdrag att se över reglerna för beskattning vid ägarskifte i fåmansbolag för att göra dem mer ändamålsenliga. Tyvärr ändrade den nuvarande regeringen utredningens direktiv, och vi ser nu resultatet av detta. När det gäller den nya inriktningen är det av vikt att regeringen nu går fram med förslag för ett förenklat generationsskifte.
Övriga förslag till förändringar av de så kallade 3:12-reglerna lämnar mycket i övrigt att önska. Det står klart att de förenklingar som utredningen ursprungligen åsyftade att skapa nu i stället riskerar att mynna ut i ett flertal skattehöjningar. I stället för att utveckla befintliga regelverk för att främja jobb och tillväxt föreslår regeringen skattehöjningar på flera miljarder för svenska småföretag.
Det finns starka skäl att förändra fåmansbolagsreglerna. På sikt är det önskvärt att gapet mellan skatt på kapital och skatt på arbete minskar. Men innan det sker kommer vi att behöva leva med de så kallade 3:12-reglerna. Då är det viktigt att de syftar till att underlätta för mindre bolag. Det måste vara enkelt att starta och driva eget företag, och skattesystemet måste premiera det personliga, direkta och arbetande ägandet, som har starka positiva effekter för samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Herr talman! Vi behöver fler jobb på landsbygden och en hållbar utveckling i hela landet. Skogen och jobben i skogen spelar här en avgörande roll. En stor fördel med den svenska skogspolitiken är att den har varit av en mer övergripande och principiell karaktär, och regelverken har byggt på dessa principer. Dessa regelverk har varit stabila och långsiktiga i många avseenden.
Skogen är den viktigaste naturresurs vi har i Sverige. Skogen står för ca 120 miljarder i exportvärde, och skogsindustrin med underleverantörer sysselsätter runt 175 000 personer. Det är därför en självklarhet att skogsnäringen, liksom övrigt näringsliv, behöver långsiktiga spelregler.
Skogen är inte bara viktig för den svenska ekonomin; skogen som förnybar resurs är viktig för att komma till rätta med klimatproblematiken och för att åstadkomma en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Skogen spelar liksom de andra gröna näringarna en avgörande roll för den gröna omställningen och för tillväxten såväl lokalt och nationellt som globalt.
Herr talman! Den statliga utredningen om förenklade skatteregler SOU 2014:68 föreslog att bland annat skogskonton och skogsskadekonton ska fasas ut. Det är dock av fortsatt stor betydelse för den enskilde skogsägaren att på ett rimligt sätt kunna bruka sin skog och på så sätt ta vara på den ekonomiska utdelning man har varit med och byggt upp under både generationer och decennier. En försämrad möjlighet till ekonomisk utjämning mellan åren skulle vara förödande för skogsägares engagemang och det naturvårdande arbete de bedriver.
Nämnda utredning föreslår även införande av ett miljöanpassat skogsavdrag. Dagens skogsavdragsregler vid rationaliseringsförvärv föreslås bli generella. Det är bra. Detta väntas leda till högre skogstillväxt eftersom avverkningar kan ske på ett mer skogsekonomiskt sätt då den yngre delen av den avverkningsmogna skogen i normalfallet kan förväntas få stå kvar under den mest intensiva tillväxtperioden i stället för att avverkas av skatteskäl.
Förslaget innebär förutom förenklingsvinster även positiva effekter för miljö- och produktionsmålen inom skogspolitiken. Ett skyndsamt genomförande av detta förslag skulle vara positivt för såväl miljövården som skogsbruket och den exportintensiva skogsindustrin.
Centerpartiet anser att förslaget kan frikopplas från regeringens förslag i övrigt. Det skulle därmed kunna behandlas med förtur. Här behöver regeringen tillkännage vad man egentligen vill göra med skattereglerna gällande just skogskonton.
Herr talman! Låt mig avslutningsvis bara kommentera bostadsfrågan. Vi behöver fler bostäder i Sverige. För att få detta till stånd krävs mer flexibla regler, förändrade skatter som minskar inlåsningseffekter och mer marknadsanpassade hyror. EU-kommissionen, IMF och OECD flaggar för att Sverige riskerar att få en bostadsbubbla. Det behövs ett mer anpassat regelverk som stimulerar en sund amorteringskultur. Centerpartiet vill se en översyn över beskattningen för att köpa, äga och sälja bostäder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Jag yrkar bifall till alliansmotion nr 7. Jag ställer mig bakom samtliga centerreservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till nr 6.
(Applåder)
Anf. 26 Jörgen Warborn (M)
Herr talman! För mig är varje enskild företagare en hjälte. Det är någon som tror på en idé och utvecklar den och som genom sin kraft och sitt engagemang bidrar till Sveriges utveckling och till sin egen och andras försörjning.
Arbetslinjen börjar i företagen. Det är genom företagsamhet och genom nya och växande företag som fler får anställning, fler får sysselsättning och fler kan känna verklig trygghet. Fler jobb i växande företag betyder också skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd.
Det blir alltmer uppenbart att det är här skiljelinjen går i riksdagen. Antingen vill man underlätta för företagandet och entreprenörskapet och lägger fram förslag om hur regler kan förenklas och skatter kan justeras så att fler vill och vågar ta steget ut i företagande och så att fler företag kan växa, eller så lägger man fram förslag där företagandet begränsas och försvåras.
Antingen väljer man att se på företagsamhet som en förutsättning för tillväxt, jobb och god välfärd, eller så ser man företagsamhet som något nödvändigt ont - något som mest snedvrider och snedfördelar och något som i bästa fall kan utgöra en aldrig sinande inkomstkälla för staten och som ständigt kan påföras ny beskattning.
Med regeringens nya förslag om 3:12-beskattningen ökar skatten för alla berörda företagare som tar ut utdelning. Alla fåmansbolag påverkas av skattehöjningen. Det kommer alltså att bli mindre lönsamt att ta risken att starta och driva företag med regeringens politik. Det blir helt enkelt mindre lönsamt att driva företag. Det är helt fel väg att gå i ett läge när vi vet att fyra av fem jobb som skapas i dag skapas i mindre företag. Då behövs ett bättre företagsklimat, det vill säga fler företag som kan och vill anställa. Företagare ska uppskattas, inte straffbeskattas.
Därför menar jag att alliansregeringens ursprungliga direktiv om 3:12utredningen som syftade till att förenkla och förbättra generationsskiftet för fåmansbolag är bra. Per Åsling har mycket väl redogjort för detta. Den delen av 3:12-förslaget ställer jag mig bakom, men regeringens förslag att höja skatterna är företagarfientligt och bör inte genomföras.
Herr talman! Skatterna spelar en betydelsefull roll när företag bestämmer var de ska lägga sin produktion och sina investeringar. Att försöka behålla och attrahera företag är något som många länder strävar efter, men det verkar inte vara den nuvarande regeringens linje.
Konkurrenskraftsutredningen har utrett och jämfört konkurrenskraften i jordbruksnäringen med andra länder. Det är en viktig del i arbetet med att stärka jordbruksnäringen i Sverige. I direktiven för utredningen slås fast att skatteområdet ligger utanför utredningens ansvar. Samtidigt konstaterar utredningen att just beskattningen är en faktor som i hög grad påverkar konkurrenssituationen. Därför anser vi moderater, till skillnad från regeringen, att Konkurrenskraftsutredningen behöver kompletteras så att vi kan jämföra skattebördan för de svenska lantbrukarna med lantbrukare i andra länder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Det är inte bara när det gäller lantbrukare som regeringen väljer att bortse från skattens påverkan på företagens konkurrenskraft. Efter att regeringen har misslyckats med att lägga fram ett förslag på bankskatt - det är bra att man misslyckats med det - för man i stället fram idén med en resolutionsavgift. Nordea har sagt att om den avgiften blir verklighet kanske man lämnar Sverige och flyttar huvudkontoret någon annanstans. Det är kanske inte så förvånande om man vet att skatter påverkar etableringen av företagen. Det som är mer förvånande är att finansministern har välkomnat beskedet.
Det delvis statligt ägda bolaget SAS har bestämt sig för att etablera sig i andra länder med det uttalade syftet att höja sin konkurrensförmåga med hjälp av sänkta skatter och arbetsgivaravgifter. Nyligen meddelade också Skype att man ska stänga sitt kontor i Sverige och etablera sig på andra ställen.
Oavsett om det är fråga om en traditionell storbank, en del av ett statligt ägt flygbolag eller ett it-tjänsteföretag flyr de landet och regeringens politik. Regeringen menar att man bedriver en aktiv näringspolitik. Tyvärr verkar det betyda att man aktivt driver företag ur landet.
Mitt och Moderaternas besked är att företag ska flytta till Sverige, inte från Sverige. För det krävs ett attraktivt företagsklimat. Sverige har de senaste åren legat bra till i World Economic Forums konkurrenskraftsindex. Men på några områden har vi tyvärr halkat efter. I den senaste rankningen tappade vi hela 26 platser på skatteområdet. Vi är nu på plats 120 av 138 länder. Man kan tycka att en rankning spelar en mindre roll, men den spelar en roll för företagen och för dem som jobbar. Den omsätts i reda pengar. Regeringen har höjt skatten på jobb och företagande med 40 miljarder och har aviserat ytterligare ca 20.
Detta blir naturligtvis extra problematiskt för de människor som lever i utanförskap. Enligt regeringens egna beräkningar kommer det att finnas ca 980 000 människor i utanförskap år 2020. För att vända denna olyckliga trend behöver vi helt enkelt stärka svensk konkurrenskraft. World Economic Forum har receptet för detta. De menar att det viktigaste området för att stärka svensk konkurrenskraft är att förändra skatter för att öka drivkraften att arbeta. Om vi gör det på ett förnuftigt sätt kommer fler företag att växa till och fler personer kunna gå från bidrag till arbete. På så sätt får vi ännu mer resurser till välfärden.
Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till Moderaternas reservation 1 och Alliansens reservation 7.
(Applåder)
Anf. 27 Olle Felten (SD)
Herr talman! I betänkandet slås följande fast: "Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik."
I budgetpropositionen för statsbudgeten för 2017 hittar man följande vägledande principer:
Ett legitimt och rättvist skattesystem.
Generella och tydliga regler.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.
Hållbara regler i förhållande till EU.
Dessa principer är viktiga hörnpelare som, tror jag, de allra flesta kan ställa sig bakom. Det är också en nödvändighet för att vi ska kunna hålla en relativt hög skattenivå och därmed finansiera vårt välfärdssamhälle. Vi ser däremot stora brister i hur dessa mål hanteras av regeringen när det kommer till verkställigheten av de beslut som måste fattas.
Betänkandet handlar om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Företagen bildar ryggraden i skattebasen, det vill säga företagens verksamhet är det som bär upp hela skattesystemet. När företagens situation medför att de flyttar utomlands för att kunna konkurrera tappar vi skattekraft. Vi måste därför bygga ett skattesystem som gör det attraktivt för företagare att förlägga och utveckla sin verksamhet i Sverige.
Totalt behandlas i betänkandet 57 motioner, varav 13 har lämnats in av ledamöterna från Sverigedemokraterna. Jag kommer att ägna mitt anförande åt att presentera några av dessa motioner, som alla syftar till att öka möjligheterna att uppnå de angivna målen.
Herr talman! Företagens möjligheter att växa bygger på att entreprenörer kan tjäna pengar på sin verksamhet. Det måste också finnas god tillgång till riskvilligt kapital för investeringar. Vi vill med olika åtgärder förbättra möjligheterna för många att investera i svenska bolag, inte minst i små och växande bolag där vi vet att den stora jobbtillväxten finns.
Översynen av 3:12-reglerna måste göras på ett sådant sätt att man inte försämrar för företagarna i små och växande bolag i förhållande till ägande i större bolag - på det sätt regeringens inriktning leder till.
Sverigedemokraterna vill bygga upp en särskild investeringsfond vars uppgift ska vara att underlätta för företagare i glesbygd att investera och växa. Detta är en viktig fråga för att vi ska kunna utveckla landsbygden och motverka urbaniseringen. Vi vill förbättra möjligheterna för mindre företag att använda sig av personaloptioner för att locka till sig och behålla nyckelpersoner. Sverigedemokraterna vill införa ett system med så kallade innovationsboxar. Det innebär i praktiken finansiella lättnader för innovativa företag, vars omsättning baseras på nya tekniska produkter eller tjänster. Liknande system finns i flera EU-länder, vars förutsättningar påminner om Sveriges, till exempel Holland och Belgien. Sverigedemokraternas vision är att detta stöd särskilt ska riktas till små svenska företag och generera ett incitament till att utveckla innovativa processer och produkter.
För de viktiga skogsföretagen vill vi att skogskontona även i fortsättningen kan bidra till ett hållbart skogsbruk.
Vi vill också öka det inhemska ägandet av aktier generellt eftersom vi anser att det är bra för Sverige om många människor på olika sätt är engagerade i ägande och drift av företag.
Herr talman! Att beskatta innehavet av ett kapital innebär att staten konfiskerar delar av kapitalet. Det är en dålig väg att dra in skattepengar på. Inkomst av kapital bör däremot beskattas. Jag kommer att beröra detta lite mer senare i anförandet i samband med att jag tar upp skatt på fastigheter.
Kapitalvinstbeskattningen vid försäljning av småhusfastigheter, ägarlägenheter och bostadsrätter bygger på en beräkningsmodell som missgynnar de som ägt sin bostad länge. För att man ägt sin bostad får man i praktiken betala en straffskatt på sitt kapital som ökar ju längre period man ägt bostaden. I dagligt tal kallas den flyttskatten. Denna orättvisa strider mot principen om ett legitimt och rättvist skattesystem, som regeringen har ställt sig bakom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Orättvisan skapas genom att de kostnader man haft för att köpa sin bostad samt förbättrings och ombyggnadskostnader successivt urholkas värdemässigt med inflationen. Om man till exempel köpte ett hus 1980 för 450 000, byggde om det 2000 för 75 000 och sedan sålde det 2016 för kanske 2,3 miljoner, då blir skatten på kapitalvinsten ca 390 000 kronor.
Vi menar att principen bör vara att inköps och reparationskostnader inflationsskyddas gentemot försäljningstidpunkten så att penningvärdet på försäljningssumman och inköpssumman blir jämförbart. I mitt exempel skulle det innebära att inköpsvärdet 1980 skulle motsvara 1 427 000 kronor vid försäljningstidpunkten 2016. Det skulle i sin tur innebära att den inflationsskyddade reavinstskatten blir ungefär 172 000 i stället för 390 000.
Herr talman! Det blir alltså en väsentlig skillnad som gör att beskattningen följer principen om ett legitimt och rättssäkert skattesystem om vårt förslag genomförs.
Med dagens reavinstberäkning bidrar skattesystemet till att minska incitamenten för att byta bostad, tvärtemot vad regeringen säger att man vill åstadkomma.
Med vår modell skulle det bli mer intressant för många äldre som inte orkar med sitt gamla hus att byta till en mindre bostad, även om detta är långt ifrån den enda parametern i ett sådant beslut.
Fiskala entreprenörer på vänsterkanten älskar att beskatta människors fastighetsinnehav. Anledningen till det brukar de uttrycka så här: Fastigheter kan inte flytta utomlands. Det är i och för sig sant. En vanlig teknik brukar vara att se fastighetsinnehavet som en schabloninkomst som kan beskattas.
Detta är ett cyniskt sätt att se på saken. Bara för att man äger sin bostad tjänar man inga pengar på den - inte förrän den dagen då man säljer den. Inkomsten under ägandetiden är alltså noll.
Den här typen av skatter anser jag vara djupt orättfärdiga. De strider dessutom mot principen beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.
Beskattningen av fastigheter innehåller många och snåriga regler. Förutom den årliga fastighetsskatten på ägda bostäder tillkommer fiskala avgifter såsom lagfartsavgift, avstyckningsavgifter, avgifter för va-anslutningar, bygglovsavgifter med mera. De allra flesta av dessa lyfts sällan fram som skatter, men i de flesta fall ligger avgifterna långt över vad de utförda tjänsterna kan anses vara värda. Därmed blir avgifterna att betrakta som dolda fiskala skatter. För en nybyggd villa kan avgifterna uppgå till flera hundra tusen kronor, varav cirka två tredjedelar kan hänföras till dolda skatter.
Avgiftssystemet bör därför ses över så att endast relevanta kostnader får tas ut. Vi anser också att den kommunala fastighetsavgiften bör ses över, och vi förordar en utredning som får i uppgift att föreslå relevanta förändringar av dagens system.
Herr talman! En annan viktig fråga för bostadsmarknaden är att skattesystemet bör premiera förutseende och seriositet. Därför bör det skapas en möjlighet för fastighetsägare att bygga upp skattefria underhållsfonder. Med dagens system saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. För att skapa förutsättningar att hålla nere hyrorna ska skattefria underhållsfonder möjliggöras för att finansiera framtida renoveringar. Detta bör gälla enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Herr talman! Jag står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 2, 8 och 12.
Anf. 28 Daniel Sestrajcic (V)
Herr talman! Ojämlikheten ökar i Sverige, och omfördelningen minskar. Inkomstskillnaderna exploderar och har ökat snabbare än i något annat OECD-land. I Sverige har vi i dag fler miljonärer och miljardärer än någonsin förut. Samtidigt har vi fler fattiga än på många decennier. Det är resultatet av ett riggat skattesystem som gynnar de allra rikaste på alla andras bekostnad.
Och låt er inte luras, ni som lyssnar! När jag pratar om att Sverige har fler fattiga än på länge pratar jag inte i första hand om de EU-migranter som tigger utanför våra affärer. Jag pratar inte i första hand om de många utslagna som kanske saknar bostad. Jag pratar om den deltidsarbetande ensamstående morsan som inte får ekonomin att gå ihop. Jag pratar om alla unga som tvingas till arbete på otrygga villkor. Jag pratar om alla som sliter i underbetalda branscher: taxichaufförer, hotell och restauranganställda, städerskor, butiksanställda, undersköterskor. Jag pratar om alla fattigpensionärer. Många av dem har slitit i hela sitt liv i den offentliga sektorn eller i industrin. Jag pratar om en stor del av Sveriges befolkning som tillhör arbetarklassen.
Men otryggheten drabbar oss alla som medborgare, brukare och anställda. I en underbemannad vård där vårdplatserna minskar och stressen ökar sker fler misstag. I ett arbetsliv där tempot hela tiden höjs och mer förväntas av dig som har ett arbete ökar utbrändheten lavinartat. I en skola med allt hårdare konkurrens, betygsstress, för lite stödresurser och växande klasser ökar den psykiska ohälsan och mobbningen.
Herr talman! I kammaren var vi förra veckan överens över alla partigränser om att ekonomin går som tåget i Sverige. Regeringen missar aldrig en chans att påpeka detta.
Men vad spelar det för roll att ekonomin går som tåget om vi inte använder det till rejäla förbättringar för alla som bor i Sverige, om vi inte ser till att jämlikheten ökar och inkomstskillnaderna minskar?
Jag är medveten om att mycket har gjorts de senaste tre åren - ofta tack vare mitt eget parti, Vänsterpartiet, i samarbete med regeringen. Men det räcker inte. Det krävs ett systemskifte. Det krävs en politik som prioriterar en ekonomi för alla, inte bara för några få som har det gott ställt.
Grundbulten är ett reformerat skattesystem som ser till att skatten på kapitalinkomster, som vi nu diskuterar, återigen ökar och att avdragsfesten för de allra rikaste med till exempel ränteavdrag upphör.
Vi kan räkna miljarderna under åren som de borgerliga satt vid regeringsmakten, miljarderna i sänkningar på det här området liksom på andra områden. Förmögenhetsskatten slopades - 6 miljarder kronor. En ytterligare sänkning av bolagsskatten kostade staten 16 miljarder kronor. Sänkningen av fastighetsskatten kostade också 16 miljarder kronor. Bara dessa tre exempel på vansinnig skattesänkarpolitik kostade - och kostar fortfarande - Sverige 38 miljarder kronor årligen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
För mig är det förvånande att en rödgrön regering inte är beredd att ta strid för ett skattesystem på det här området som leder till ökad jämlikhet och omfördelning. Regeringen är helt enkelt för slapp och för feg i sin hållning när det kommer till frågor som beskattning av företag, kapital och fastigheter.
Var finns regeringen i striden för höjd bolagsskattesats så att företagen får bära sin del? Var finns regeringen i striden för att återinföra förmögenhetsskatten så att de superrika får bidra? Var finns regeringen i striden för att återinföra fastighetsskatten? Varför har ni i grund och botten köpt en borgerlig syn på skattepolitiken?
Herr talman! Vi hörde i Ekot för ungefär två veckor sedan att regeringen i stället för att slåss för höjd bolagsskattesats tvärtom vill sänka den. Det här är ju uppochnedvända världen. Det är någonting som inte borde få hända under en rödgrön regering.
Redan före den senaste sänkningen av bolagsskattesatsen till 22 procent låg den ju lägre än hos tio av våra viktigaste samarbetspartner, till exempel Tyskland och Norge. När Sverige för några år sedan valde att sänka sin bolagsskattesats till 22 procent dröjde det inte många månader innan de nordiska länderna följde efter. Norge, Danmark och Finland - alla sänkte de sin bolagsskattesats.
Det är detta vi talar om som race to the bottom. Och det verkar inte finnas någon hejd för hur låg den skattesatsen kan bli. Liberalerna är inte här för debatten, men de vill dra ned den till 15 procent. Vi kan ta bort den helt och hållet - den kanske inte behövs alls! Detta kommer att leda till spridningseffekter som vi inte kan stoppa, och det kommer att hända om och om igen.
Inkomstskillnaderna i Sverige har under lång tid ökat snabbare än i alla andra länder i västvärlden. Anledningen är växande kapitalinkomster hos de översta skikten. IMF varnar för hur växande inkomstklyftor och ojämlikhet leder till - lyssna nu - utebliven tillväxt.
IMF, denna fantastiska vänsterorganisation som ni känner till, har beräknat att Sverige har förlorat 175 miljarder kronor på 15 år i utebliven bnp-tillväxt, på grund av ojämlikheten. I IMF:s rapport Taxing times är uppmaningen till olika länder klar och tydlig: Stå emot påtryckningarna om ytterligare sänkning av bolagsskatten! Jag hoppas att den här regeringen tar till sig det rådet.
Betänk att många av de företag som allra mest gynnas av en bolagsskattesänkning är företag vars aggressiva skatteplanering sticker i ögonen. Det är företag som på löpande band avslöjas med att undanhålla skatt. Förra året visade det sig att Investor undanhållit 2,4 miljarder kronor i beskattning. Sammanlagt hade, avslöjades det, 29 av Sveriges största företag undanhållit 16 miljarder kronor.
Notera att detta inte gäller alla företag i Sverige. Jag håller med Jörgen: Många av Sveriges företag är hjältar, som jobbar hårt för att se till att vi har ett bra land att leva i. Men det finns också storbolag som smiter undan skatten och de facto betalar mindre i skatt än vad kiosken på hörnet, blomsterhandlaren eller det lilla ekologiska jordbruket behöver göra. De kan inte planera bort sin skatt på samma sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Men när OECD ger rekommendationer till Sverige finns inga uppmaningar om sänkta bolagsskatter. Däremot rekommenderas vi att snabbt åtgärda den växande ojämlikheten. Själv undrar jag vilket vallöfte Miljöpartiet och Socialdemokraterna uppfyller genom att sänka bolagsskatten. Gick ni verkligen till val på det kravet?
Herr talman! Ett av de största problem vi har i dag är den bostadsbrist som råder i hela landet. Inte nog med att många inte kan få tag på en hyresrätt utan tvingas köpa en bostadsrätt - priserna skenar och underblåser en bostadsbubbla som förr eller senare spricker.
Hur ska den nyutexaminerade sjuksköterskan, med alldeles för låg ingångslön, ha råd med en bostad i Stockholm? Hur ska arbetarungen, utan föräldrar med kapital på banken, hitta en bostad för att kunna fortsätta plugga i en högskole- eller universitetsstad?
Alla som lyckas köpa ett kyffe för några miljoner och skuldsätter sig upp över öronen till banken hoppas att de är vinnare. De flesta får några hundralappar i ränteavdrag i månaden. I själva verket är det inte de som är vinnare på systemet, utan det är återigen de rikaste som gynnas av ränteavdragen, som snabbt närmar sig 30 miljarder kronor. De rikaste 10 procenten har 20 gånger mer i ränteavdrag än de fattigaste 10 procenten.
Jag hoppas att det står klart för var och en av er som lyssnar att ränteavdragen i huvudsak subventionerar uppblåsta priser på villor och bostadsrätter i storstäderna, vilket faktiskt gör att det är ni på landsbygden - alla ni som bor i Falun, Motala, Bromölla och Kiruna - som finansierar ränteavdragen för djursholmarna och Täbyborna. Är det verkligen ett sådant system vi vill ha?
85 procent av ränteavdragen går till den rikare hälften av alla hushåll. Tycker verkligen de som jobbar i förskolan och vården att detta är rimligt? Tycker du som inte har några avdrag eller bara några hundra i månaden i avdrag att det är rimligt att finansiera ränteavdragen för de allra rikaste?
Vänsterpartiet tycker inte att detta är rimligt på något som helst sätt. Vi vill inte omfördela resurserna från fattiga till rika eller från landsbygden till storstäderna - tvärtom. Därför har vi en politik som innebär att ränteavdragen ska trappas ned och fasas ut över tid. Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation nr 10, som gäller en översyn av ränteavdragen.
Herr talman! Det är dags att prioritera alla som står längst ned på stegen: alla som sliter för att samhället ska gå runt och för att vardagen ska gå ihop, alla som ser till att bära upp vårt samhälle på sina axlar, alla som inte har tjänat någonting på de sänkta skatterna på förmögenheter och fastigheter.
En ekonomi för alla innebär att det är arbetarnas tur att skörda frukterna av att det går bra för Sveriges ekonomi. Det är dags att den socialdemokratiskt ledda regeringen levererar en skattepolitik för ökad jämlikhet - eller att den blir bortvald.
(forts. § 10)
Anf. 105 Larry Söder (KD)
Beskattning av företag, kapital och fastighet
Fru talman! Ibland kommer pauser väldigt lägligt, och jag kan tänka mig att pausen i vår debatt gjorde det. Den hamnade efter Vänsterpartiets inlägg i debatten. Som oppositionspolitiker kan man ju efter en sådan här debatt fundera på om Vänsterpartiet faktiskt ingår i regeringsunderlaget.
Det jag skulle vilja fråga är om det finns någon gräns för hur mycket man kan beskatta företag, kapital och fastigheter. Frågan är relevant när vi i dag har en regering som faktiskt har accepterat Vänsterpartiets samhällsbild. Samhällsbilden Vänsterpartiet ger är att allt går att beskatta - och det rejält. Det finns ingen hejd på beskattningen, och bäst skickade att bestämma hur dina pengar ska användas är riksdag och regering.
Vi kristdemokrater anser att det finns en gräns för hur mycket man kan beskatta innan det får oönskade effekter. Oönskade effekter kan vara att det faktiskt blir mindre skatteintäkter eller att vi medborgare anser att skattenivån inte gör det mödan värt att tjäna pengar, så att drivkraften försvinner. Vi som kristdemokrater vill att medborgare ska driva företag. De ska satsa tid, kraft och pengar på att skapa företag utifrån sina idéer.
Man kan fråga sig om inte skatterna ska vara rimliga och ge möjlighet till en välfärd av god kvalitet. Jo, givetvis ska vi ha en välfärd som är gemensamt finansierad. Men en ökad beskattning av företag eller kapital innebär att människor kanske inte gör den sista investeringen. De kanske inte skapar det företag de tror skulle kunna klara att växa, anställa personal och betala den skatt vi faktiskt behöver. Hög beskattning innebär enligt mitt sätt att se på detta även att det kan bli minskade skatteintäkter. Även om staten teoretiskt tror sig hämta hem mer skattemedel visar det sig på sista raden finnas en gräns.
Det som visar detta tydligast är väl egentligen det SAS sa. SAS visade tydligt att det finns en gräns för hur mycket man kan ta ut i skatt på arbete när bolaget meddelade att det skulle flytta en del av sin verksamhet utomlands. Det är ett statligt bolag, och det flyttar sin verksamhet utomlands.
Man kan fråga sig om det finns ett marknadsincitament där företagsetableringar och etablering av arbete ligger på en agenda. Jag menar att det gör det. Då måste vi inse det, och vi måste skapa regler som förutsätter det. Vår uppfattning är att vi borde ge en medalj till alla småföretagare som varje dag driver och utvecklar företag i Sverige. Vi som riksdag borde göra allt för att underlätta för dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Samtidigt har kommunerna en avgörande roll i hur näringslivet utvecklar sig. Det är av största vikt att kommunerna ger god och snabb service till enskilda företag. En företagare som ser möjligheten att utveckla sitt företag just nu vill ta chansen just då, och det betyder att till exempel långa handläggningstider kan grusa möjligheten. Handläggningstiderna måste särskilt beaktas i kommunerna. Hur företag bemöts i kommunerna är väldigt olika, och ibland är det avgörande för om företag faktiskt utvecklas och blir större.
Vi måste alla inse att ett samhälle måste bestå av civilsamhället, kommunal verksamhet och näringsliv. Vi som politiker tror ibland att vi bara ska påverka en av dessa tre delar, men vi har ett ansvar för alla tre - och särskilt för näringslivet. Visst, säger vi politiker på riksdagsnivå, detta med näringslivet är en sak att hantera på kommunal nivå. Men så är det inte. Vi har att se till att regelbördan minskar och förbättra skattesituationen för företagen.
Vi borde kanske kvalitetssäkra många beslut. Det gör vi ju när det gäller barnkonventionen, miljö eller jämställdhet, och vi kanske även borde göra det när det gäller småföretagen. Småföretagen är den sista utposten som vi förväntar oss ska kunna hantera allt dumt vi faktiskt beslutar här.
Jag menar att vi har kommit långt med att kvalitetssäkra våra beslut gentemot företagen genom mindre regelkrångel, ett skattesystem som är begripligt i alla delar och ett regelsystem som inte utgår från att alla fuskar utan där man i vissa avseenden litar på den enskilda företagaren, och detta tillsammans med skatteregler som harmoniserar med övriga Europa och gör att våra företag inte har en konkurrensnackdel mot andra företag i Europa.
Den 1 januari 2008 var en glädjens dag. Då avskaffade regeringen på kristdemokratiskt initiativ den statliga fastighetsskatten. Fastighetsskatten var oförutsägbar och beskattade värden som inte motsvarades av några löpande inkomster. Detta bidrog till att många människor upplevde en växande oro för möjligheten att bo kvar i sina hus. Med ett bostadsområdes växande popularitet bidrog fastighetsskatten till en socioekonomisk segregation, och de som inte längre hade råd att betala skatten tvingades flytta. Skatten slog blint och var ett exempel på en skatt som saknar förankring i folkdjupet.
Trots att fastighetsskatten har bytts mot en kommunal fastighetsavgift finns taxeringsvärdessystemet kvar och skapar krångel för den enskilda småhusägaren. Därmed finns också en struktur kvar som skulle kunna användas för att återinföra det gamla fastighetsskattesystemet. I dag finns inte mycket anledning att behålla taxeringsvärdessystemet, varför vi som kristdemokrater föreslår att det ska avskaffas.
En statlig utredning har föreslagit att skogskontot och skogsskadekontot ska avskaffas. I stället föreslås dessa ersättas med en typ av avsättningsfond - en företagsfond. Kristdemokraterna tillbakavisar detta. Utredningens förslag innebär en klar försämring för skogsbruket. Skogskontot och skogsskadekontot behövs eftersom skogsbruket har specifika förutsättningar i och med skogens långsamma tillväxttakt. Därför ska skogskontot och skogsskadekontot finnas kvar i skattelagstiftningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Herr talman! Med de orden yrkar jag bifall till Alliansens reservation 7 och Kristdemokraternas reservation 13. Jag står givetvis bakom våra övriga reservationer.
(Applåder)
Anf. 106 Daniel Sestrajcic (V)
Fru talman! Larry Söder försökte locka mig till denna debatt redan förra veckan. Han misslyckades då, men man kan ju inte sitta still i båten hela tiden.
Om man har tillhört ett parti som har drivit på nyliberalismen kommer det nyliberala tänkandet självklart att sitta djupt i samhällskroppen, och det är precis det som har hänt med SAS. De tänker bara på en sak, och det är att maximera sina profiter. Därmed tar de inte det ansvar för Sverige som ett statligt bolag borde ta. Nu hoppas vi givetvis att vi kan se till att det nyliberala tänkandet försvinner och slås ut i alla fall ur de statliga företagen.
Du frågar hur höga skatterna kan bli, Larry Söder. Det är klart att det finns gränser för hur höga skatterna kan bli, men vi är väldigt långt ifrån den gränsen vad gäller till exempel storbolagen.
För mig är det obegripligt hur Kristdemokraterna kan tycka att låga skatter och skattefiffel som de stora bolagen sysselsätter sig med är okej. Det är ju faktiskt småföretagaren som får betala det. När vi pratar om problemen med bolagsskatten, med skattefifflet och skatterna som måste höjas är det framför allt för att slå mot de allt större och växande företagen som betalar en allt lägre skatt.
Låt mig i stället fråga Larry Söder hur låg han tycker att till exempel bolagsskatten kan vara. Tycker Larry Söder att bolagsskatten bör sänkas? Hur lågt kan den i så fall sänkas? Det tycker jag är en relevant fråga, för ni pratar ofta om skatten ungefär som om den kan sänkas hur mycket som helst.
Anf. 107 Larry Söder (KD)
Fru talman! En debatt om skatter välkomnar jag verkligen! Jag tror att man har svårt att tänka sig att ett statligt bolag skulle kunna flytta ut sin verksamhet så som SAS har gjort. Jag håller med Daniel Sestrajcic om att det är uppseendeväckande. Men jag tycker att det på något sätt visar att vi har kommit till vägs ände när det gäller att höja skatterna på arbete. Man måste se till vad nyttan är med en höjning och vad det får för praktisk effekt.
Jag tror att höjda skatter kommer att ge mindre skatteintäkter. Företag flyttar utomlands. Arbetskraften kommer att finnas någon annanstans än i Sverige. Jag tror att företag kanske inte utvecklar sin verksamhet för att de är rädda för den ökade kostnaden.
Jag tror därför att Vänsterpartiets linje att alla skatter kan höjas är precis fel väg. Jag tror att de kan sänkas.
Jag tror även att företagsbeskattningen kan minska. Hur låg den kan bli kan jag svara på när Vänsterpartiet svarar på hur höga skatterna kan bli. Det är klart att någonstans finns det ett mellanläge som både jag och Daniel Sestrajcic kanske inser att någonstans där kan skatten vara.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Jag tror dock att skatten kan vara mycket lägre än i dag, för jag tror att vi måste se till att det finns fler företag som vågar starta så att vi får fler enklare jobb som gör att våra nya medborgare här i Sverige får en möjlighet att skapa sig sitt första jobb och kunna vara delaktiga, både i de sociala delarna och genom att faktiskt bidra till samhället och inbringa skatteinkomster som gör att vi kan öka välfärden.
Vi står inför ganska stora problem i form av en ökad kostnad för äldreomsorgen och även för andra delar inom den kommunala verksamheten, så vi måste på något sätt se till att betala. Jag tror inte att svaret är att öka skatterna hela tiden, utan vi måste skapa mer arbete så att fler kan vara med och dela.
(Applåder)
Anf. 108 Daniel Sestrajcic (V)
Fru talman! Nu flummar Larry Söder mellan högt och lågt. Han pratar å ena sidan om skatt på arbete, medan det här å andra sidan är en debatt om kapitalbeskattningen.
Alla undersökningar visar att ojämlikheten ökar på grund av att kapitalbeskattningen har minskat, det vill säga kapitalinkomsterna ökar för de översta skikten. Larry Söder har ingen politik för att minska den ojämlikhet som har uppstått under de senaste 20 åren. Hans parti har suttit i regering åtta av dessa år och drivit på denna utveckling. Larry Söder pratar om att han vill ha ett gott och bra samhälle där alla kommer in och så vidare, men han har ingen politik för det.
När det gäller bolagsskatten är det väl rimligt att höja den till 26-27 procent i alla fall. Den var 28 procent för inte alltför länge sedan. Men Sverige sänkte den till 22 procent och drev därmed på detta race to the bottom.
Nu är det Larry Söders tur. Tala om för mig hur låg bolagsskatten kan bli! Hur stora klyftor kan han acceptera för att få sänka bolagsskatten? Varje procents sänkning av bolagsskatten innebär någonstans mellan 5 och 7 miljarder kronor. Varifrån ska Larry Söder ta de pengarna? De uppstår ju inte ur intet, utan det är pengar som behövs i vår välfärd, och det är pengar som också måste tas in för att minska ojämlikheten och öka omfördelningen i skattesystemet.
OECD säger att vi får minskad tillväxt på grund av de ökade klyftor och den ojämlikhet som har funnits i Sverige. De bedömer att vi under 15 år har fått en minskad tillväxt på 7 procent, vilket är värt ungefär 175 miljarder.
Varför säger Kristdemokraterna nej till tillväxt? Det är min fråga. Och hur låg kan bolagsskatten bli? Gick Larry Söders parti till val på sänkt bolagsskatt?
Anf. 109 Larry Söder (KD)
Fru talman! Det är intressant att man alltid förutsätter att alla som tjänar pengar på kapital på något sätt vill sko sig utan att investera pengarna i nya företag. Jag tror att om man skapar ett företag, driver upp det och får en inkomst av kapital från det så känner man nyttan och glädjen av att ha skapat arbete där så att man kanske skapar ett nytt företag där det också kan skapas mer arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Av alla dem som faktiskt brinner för en idé och för att skapa ett företag tror jag inte att så många först och främst tänker att de ska tjäna så väldigt mycket pengar, utan man ser det som en benefit i den andra änden. Därför tror jag inte att man ska höja bolagsskatten så mycket, för jag tror att det är en uppsida som är nyttig.
Det är klart att vi har klyftor i Sverige, bland annat för att människor som kommer till Sverige nu är utanför samhället på det sättet att de inte har något arbete. Den största skillnaden är ju faktiskt mellan dem som har ett arbete och dem som inte har ett arbete.
Jag vill skapa mindre klyftor i samhället genom att skapa fler arbeten, och vi kan inte skapa fler arbeten utan att det skapas fler företag. Då kan man inte höja skatterna på det sättet som Vänsterpartiet föreslår.
Man kan heller inte skapa ett skattesystem som utgår från att alla människor vill fiffla med pengar. Jag tror att de allra flesta faktiskt är ganska rekorderliga, det vill säga de vill göra rätt, men ibland skapar vi system som gör att de faktiskt inte kan göra rätt. Vi måste se till att den som vill göra rätt ska kunna göra det på ett enkelt och tydligt sätt. Vi ska sätta dit dem som vill skattefiffla, men det måste vi hitta andra system för än att höja skatterna till oändligheten.
Jag tror att Vänsterpartiets väg är alldeles fel, och jag tror att regeringen gör fel när den sätter sig i Vänsterpartiets knä, för det är det man har gjort.
(Applåder)
Anf. 110 Jamal El-Haj (S)
Fru talman! Jag vill först yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkande SkU23 Beskattning av företag, kapital och fastighet.
Fru talman! Det går bra för Sverige, så bra att borgerligheten har problem med sin agitation. Prognosen för tillväxten är över 2 procent 2017, vilket är en högre tillväxt än i jämförbara länder i Europa och högre än vad som förväntas i Finland, Danmark och Norge. Tillväxten är bred och drivs av ökade privata investeringar, främst i bostadsbyggande och konsumtion, både privat och offentlig.
Efter åtta år av borgerligt stillestånd i bostadsbyggandet byggs det som aldrig förr. Preliminärt påbörjades nybyggnation av 63 100 lägenheter 2016, en ökning med 34 procent jämfört med 2015, som i sig också uppvisade en ökning jämfört med under de borgerliga åren.
Arbetslösheten minskar. Sedan vi tillträdde har ungefär 150 000 fler människor ett jobb att gå till. Vi har den högsta sysselsättningsgraden inom EU och den högsta i Sverige sedan 1992. Arbetslösheten är under 7 procent efter att ha legat still på runt 8 procent sedan finanskrisen.
Vi hade stora överskott i de offentliga finanserna även 2016, vilket innebär att regeringen hittills har haft två år av överskott av två möjliga. Det handlar om 11 miljarder 2015 och 40 miljarder 2016. Statsskuldens andel av bnp sjunker.
Allt detta ser vi, fru talman, trots att regeringen har genomfört modesta skattehöjningar. Folk strömmar till jobben utan rädsla för marginalskatter. Att det blir fler jobb visar också att företagen mår bra. Vissa utmålar faktiskt Sverige som ett skatteparadis med låga bolagsskatter och generösa avskrivningsmöjligheter. Även bostadsbeskattningen är låg, och med låga räntor bor de som äger sin bostad billigare än de som har hyresrätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Den så kallade skattekvoten, skatternas andel av bnp, är fortfarande med svenska mått mätt låg och kommer 2017 inte att nå upp till nivån för 2010.
Fru talman! Det är viktigt att ha denna bakgrund när vi ser på betänkandet kring företag, fastigheter och kapital. Det är av motioner och reservationer lätt att få bilden av en plågad och överbeskattad sektor när det i själva verket är nästan tvärtom.
Skattepolitiken ska utöver att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.
Det är företagen och de anställda som tillsammans skapar välståndet. Detta samarbete är grunden till den svenska modellen. Miljö och goda arbetsvillkor står inte i motsättning till tillväxt, snarare tvärtom. De klimat- och miljömässiga utmaningarna skapar nya företag och nya arbetstillfällen. Goda arbetsvillkor accelererar löntagarnas insatser i arbetet och möjliggör ett tillvaratagande av all den kunskap och den yrkesskicklighet som de besitter. Det finns inget att vinna på låga löner och avsaknad av kollektivavtal.
Skattepolitiken bör utformas enligt ett antal vägledande principer som handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället samt hållbara regler i förhållande till EU. Regeringen anser att skatteutgifter, det vill säga stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, till exempel nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, regelbundet bör omprövas.
Fru talman! Två viktiga utredningar för företag och företagare bereds i Regeringskansliet, och kring dessa har det även förts samtal med borgerligheten. Skatteförenklingsutredningen överlämnade den 8 oktober 2014 till regeringen sitt förslag till förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Den kanske än viktigare Företagsskattekommittén överlämnade den 12 juni 2014 sitt slutbetänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet.
Vissa skatteregler, inte minst för företagen, bör vara stabila över längre tid än en valperiod och robusta nog att inte ändras av ett regeringsskifte. Därför vore det bra med en bredare enighet kring det som ska komma ut från dessa två utredningsresultat.
Fåmansföretagsbeskattningen, de så kallade 3:12-reglerna, måste kommenteras. Reglerna är en komplicerad materia, och regelverket ändrades mer än en gång under den tidigare regeringen utan att någon egentligen blev riktigt nöjd. Spänningarna mellan den högre beskattningen av arbetsinkomst och den lägre beskattningen av kapitalinkomst har ökat väsentligt sedan 1990-1991 års skattereform. 3:12-reglernas syfte var en gång att mota inkomstomvandlingen, vilket regelverket uppenbarligen allt sämre har lyckats med.
Åtminstone 2014 års borgerliga förändringar hade avsikten att bromsa omvandlingen, vilket var något som också ett enhälligt skatteutskott uppmanat regeringen till. Resultatet var magert, har jag förstått.
Den nuvarande regeringen kom med en ny utredning vars förslag också har förkastats av många. Regeringen har nu remitterat ett nedskalat förslag som förhoppningsvis ändå ska minska inkomstomvandling samtidigt som fler företagare finner det legitimt. Viktigt är också att ägarskiften mellan närstående underlättas så att vi kan behålla fler av våra svenska familjeföretag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Slutligen ska jag säga några ord om BEPS, vars olika delförslag och hantering i EU-sammanhang har hållit oss i skatteutskottet och än mer de i skatteutskottet som också sitter i EU-nämnden flitigt sysselsatta.
Jag tror att det är bra att få till en global ordning som försvårar skatteundandragande och som släcker ned skatteparadisen. Det är rent ut sagt bedrövligt att finansväsendet, bankerna - även svenska banker - är lite av motorerna och möjliggörarna i skatteflykten.
Vi ska komma ihåg vilka som mår bäst av skatteparadis, sekretess och skatteflykt. Det är faktiskt inte bara direktörer som gömmer några slantar i Schweiz. Nej, den globala skatteflykten är livsluften för terrorismen och de stora och tyvärr nog växande brottsorganisationerna. Hederliga företag och företagare ska inte drabbas av illojal bankkonkurrens, hot och utpressning från bovar och banditer. Det tror jag att vi alla över partigränserna är överens om. Därför är OECD:s arbete mot skatteflykten och skatteparadisen så bra.
Mycket mer finns säkert att säga om olika motioner och frågor i betänkandet, men jag stannar här.
(Applåder)
Anf. 111 Daniel Sestrajcic (V)
Fru talman! Det var spännande att höra dig tala, Jamal, för en stor del av ditt tal handlade om hur bra det går för Sverige. Det gör det ju verkligen ekonomiskt sett, men problemet är att det inte kommer alla till del. Du som kommer från Malmö, precis som jag, vet ju hur tufft det är i en stad som Malmö. Staden upplever just nu stora nedskärningar och neddragningar i verksamheter, och det saknas stora resurser. En av anledningarna är att det skjuts in för lite statliga pengar till kommuner. Anledningen till det är att det finns för lite pengar på grund av det riggade skattesystemet som gynnar dem som har det allra bäst.
Du talade lite grann om att du tycker att det är orättvist hur bostadsmarknaden ser ut. Därför undrar jag: Hur kan du och ditt parti acceptera de ränteavdrag som till allra största delen går till höginkomsttagarna, och varför kan ni inte gå med på det förslag som Vänsterpartiet har som innebär att vi ska se över ränteavdragen i syfte att fasa ut dem?
Min andra fråga rör bolagsskatten. Den är en skatt som Socialdemokraterna har varit med och sänkt tidigare, 2012. Nu vill man enligt Ekot sänka bolagsskatten igen. Varför vill en socialdemokratisk regering, och varför vill du, att bolagsskatten ska sänkas när vi vet att den snarare behöver höjas och när vi vet att både OECD och IMF rekommenderar alla att stå emot påtryckningar om att sänka bolagsskatten? Tycker du att en sänkt bolagsskatt leder till ett rättvisare skattesystem?
Anf. 112 Jamal El-Haj (S)
Fru talman! "En rad åtgärder för att minska riskerna i det finansiella systemet och med hushållens skuldsättning har vidtagits de senaste åren, bl.a. skärpta kapitalkrav och höjda riskvikter för bolån samt belåningsbegränsningar i form av bolånetak. Riksdagen antog den 23 mars 2016 regeringens förslag till krav på amortering i samband med nya bolån vilka tilllämpas fr.o.m. den 1 juni 2016."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Det är viktigt att man ska kunna ha sådana krav.
"Regeringen anför att man tillsammans med ansvariga myndigheter noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och bostadspriserna för att se om ytterligare åtgärder är nödvändiga.
I Regeringskansliet bereds för närvarande frågan om Finansinspektionen bör få ett bredare mandat att införa åtgärder för att bl.a. minska riskerna med hushållens skuldsättning. Även riksdagens finansutskott har pekat på behovet av ett sammanhållet och tydligt ramverk för den svenska makrotillsynen och framhållit vikten av att regeringen i en snar framtid återkommer med förslag om detta.
Regeringen har uttryckt att det är viktigt att upprätthålla stabila och förutsebara regler för så betydelsefulla beslut som köp av bostäder. Behovet av åtgärder på området måste ses långsiktigt och hanteras varsamt. Detta gäller särskilt t.ex. förändringar av ränteavdraget. Utskottet delar regeringens bedömning.
Mot bakgrund av detta är utskottet inte berett att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av ränteavdragen, och motionerna avstyrks."
Anf. 113 Daniel Sestrajcic (V)
Fru talman! Jag läste också hela den texten i betänkandet inför den här debatten, Jamal El-Haj. Det var synd att du inte svarade på varför du, utöver det som står i betänkandet, menar att det är socialdemokratisk politik att inte röra ränteavdragen. En absolut majoritet går nämligen till höginkomsttagarna. Varför är det bra fördelningspolitik?
Vi kan släppa det, för betydligt viktigare är väl bolagsskatten. Tycker du att det är rimligt? Kommer du, som riksdagsledamot, att prata om skattepolitik på torgen i Malmö och säga: Vi socialdemokrater är stolta över att vi ännu en gång har sänkt bolagsskatten, över att vi ännu en gång har sett till att de stora företagen får ännu mer pengar att röra sig med samtidigt som vi gör nedskärningar på våra skolor och förskolor? Du och jag kommer båda från Malmö. Vi vet hur situationen är där. De här pengarna behövs någon annanstans.
Jag repeterar: IMF, Världsbanken och alla stora internationella organisationer säger att vi ska stå emot trycket att sänka bolagsskatten. Det leder till ökad ojämlikhet. Det leder till stora klyftor i samhället.
Det kan väl inte vara rimlig socialdemokratisk politik att samtidigt stå och prata om att vi ska ha ett rättvist skattesystem. Menar du allvar? Kommer det här att vara ert vallöfte i nästa val? Kommer ni att stå och slå er för bröstet för att ni sänkte bolagsskatten? Tycker du att det är rättvis och rimlig politik?
Anf. 114 Jamal El-Haj (S)
Fru talman! Jag ville läsa utskottets ställningstagande när det gäller ränteavdragen eftersom många inte har läst det, även om du har gjort det, Daniel Sestrajcic. Det var därför viktigt för mig att läsa det för åhörarna och hela svenska folket som lyssnar på oss i dag.
Du menar att ränteavdragen gynnar dem som är höginkomsttagare. Du har fel. Jag känner många barnfamiljer och arbetare som har egna villor och som faktiskt gynnas av ränteavdragen. De har vädjat: Rör inte den biten!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Jag är orolig över att vi själva kan bidra till att fastighetsbubblan spricker. Jag känner alldeles för många som är berörda av det här. Det skulle bli problematiskt för många av dem som inte är höginkomsttagare.
Socialdemokraterna ser till helheten, till att hela samhället fungerar. Vi ser till dem som har arbete, dem som bor i villa och dem som har en hyresrätt. Vi ser även till att det ska gå bra för hela Sverige, även företagen.
När det gäller bolagsskatten vill vi inte bidra till att företagen inte klarar av att investera och därmed inte kan bidra till att fler arbeten går till vanliga människor. Socialdemokraterna har därför under många år bidragit till att det har gått bra för många företag, till exempel Ikea och hela Wallenbergsfären. Det har inneburit att välfärden har blivit allt bättre genom åren.
Anf. 115 Jörgen Warborn (M)
Fru talman! Det var bitvis riktigt underhållande att lyssna till debatten mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Vänsterpartiet som är budget och regeringsunderlag argumenterar stenhårt mot Socialdemokraterna. Det skulle vara spännande att lyssna på deras budgetförhandlingar lite oftare.
Jag har två frågor till Jamal El-Haj. Den första gäller 3:12. Jag vill höra hur Socialdemokraterna resonerar. I förra veckan debatterade vi bland annat momsfrågor. Regeringen har valt att sänka momsen för naturguider. Jag antar att man vill skapa jobb i den sektorn och använder skatterna för att stimulera efterfrågan.
Men när det gäller 3:12 och småföretag väljer man att höja skatten brett, för alla småföretag. Alla fåmansbolag får höjd skatt som ett resultat av detta. Hur går logiken ihop? Varför väljer man den jättelilla skattelättnaden för just naturguider medan man slår hårt mot i princip alla småföretagare i hela Sverige? Hur fungerar det?
Min andra fråga gäller Konkurrenskraftsutredningen. Moderaterna menar att den också måste ta hänsyn till skatterna. Varför väljer Socialdemokraterna att inte plocka in skatter i en konkurrenskraftsutredning, när vi vet att skatter påverkar konkurrenskraften väldigt mycket?
Anf. 116 Jamal El-Haj (S)
Fru talman! Jag vill tacka för repliken.
När det gäller 3:12 var jag väldigt tydlig i talarstolen. Jag lade hela två minuter på att förklara för dig och åhörarna vad vi menar med det, Jörgen Warborn. Det är trots allt problematiskt.
I er reservation talar ni om att regelverket för fåmansföretag behöver ses över. Jag håller med om att man i en översyn måste se till jobb, tillväxt och entreprenörer, som ni har skrivit i era reservationer. Samtidigt kan vi inte ha ett regelverk som lockar till och möjliggör inkomstförvandling i större skala.
Om det droppar lite från en damm gör det inte så mycket. Men om hålen blir allt större riskerar dammen att brista. Det är ungefär på det sättet vi resonerar när det gäller 3:12. Om allt fler börjar betrakta 3:12-reglerna som ett sätt att få lägre skatt och startar företag främst av den anledningen blir det inte bra. Legitimiteten i skattesystemet försvagas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Det hela handlar om en avvägning. Reglerna bör vara så pass generösa att de uppmanar till företagande och produktion. Därmed får fler anställning i småföretag. Samtidigt behövs en stramhet så att företagen inte blir papperskonstruktioner med syfte att få ned skatten. Det gör så att skattesystemet inte blir legitimt. Vår rädsla bygger på att det kan användas med det syftet.
Anf. 117 Jörgen Warborn (M)
Fru talman! Av argumentet verkar det vara klart att Socialdemokraterna och regeringen vill begränsa företagandet. Jag tror inte att det är på det sättet egentligen. Men det kan bli effekten av den politik ni driver, Jamal El-Haj. Man försöker komma åt ett litet problem, men man slår mot alla småföretagare.
Det är märkligt att detta kommer nu, när vi vet att bortåt 980 000 människor är i utanförskap. Jag håller med om den bild som Jamal El-Hajs tecknade i sitt anförande; det går bra för Sverige på många sätt. Men det gäller inte för hela Sverige, inte för de bortåt 980 000 människorna som är i utanförskap. Om de ska komma in i jobb behövs småföretagen. Vi vet att fyra av fem jobb skapas i just småföretag. Det är därför märkligt att regeringen väljer att beskatta just småföretagande ännu hårdare. Jag tror att det är en mycket olycklig politik som kommer att slå helt fel när det gäller jobben.
Det nämndes också att spänningen mellan skatten på inkomsten av tjänst och skatten på inkomst av kapital är ett problem. Därför vill man ändra detta genom 3:12-reglerna. Men den spänningen har regeringen själv valt att öka på genom att förändra skiktgränsen.
Slutligen fick jag inget svar när det gäller Konkurrenskraftsutredningen och hur man resonerar om skatter där. Det här gäller egentligen inte bara Konkurrenskraftsutredningen. Det gäller även Entreprenörskapsutredningen. Inte heller där tittar utredaren på skatter. Men även när det gäller entreprenörskap konstaterar vi att skatter är viktigt för konkurrenskraft.
Varför vill Socialdemokraterna absolut inte prata om skatter när det gäller att skapa svensk konkurrenskraft? Det är ju ett av verktygen i verktygslådan för att få Sverige att fungera bättre, för att få fler företag att växa och för att fler jobb ska skapas.
Anf. 118 Jamal El-Haj (S)
Fru talman! Jag tackar för att du håller med. Men jag vill ändå bekräfta att under sin långa historia har Socialdemokraterna sett till att det går bra för svenska företag. Det går så bra att de anställer i dag. Det är faktiskt 150 000 fler människor som har ett jobb att gå till - detta sedan vi tillträdde för två år sedan.
Den bild som ni vill ge av att det går så illa och att vi har en alldeles för hög beskattning är felaktig. Den stämmer inte. Man behöver bara se sig omkring för att se hur bra det går för det här landet.
Historiskt har Sverige haft en hög skattenivå. Är vi då ett av Europas eller världens fattigaste länder? Nej. Har vi sådana klyftor och sådant överflöd som man kan se i till exempel USA? Nej. Sverige är ett rikt land. När saker och ting behöver åtgärdas, åtgärdar Socialdemokraterna det, självklart i regering med Miljöpartiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Jag blir gång på gång förvånad när man från det borgerliga hållet väljer att agitera som man gör. Man säger att det inte går så bra och att det är så illa samtidigt som siffrorna ser mycket bättre ut än vad ni påstår.
Jag hade kunnat kommentera hur mycket som helst. Det är bara att titta på siffrorna. Titta på hur mycket som vi har byggt under de senaste åren! Ni lyckades inte med det under åtta år. Titta på antalet människor som går till ett arbete! Titta på antalet arbetslösa som minskar!
Den bild som ni vill ge stämmer inte.
Anf. 119 Larry Söder (KD)
Fru talman! Det är många frågor som kommer upp i mitt huvud med tanke på den frågeställning som Moderaterna hade.
Jag förstår Socialdemokraternas politik. Man ska företräda en regering som ska hålla ihop i argumentationen, och man har två partier att ta hänsyn till. Jag förstår av ditt tal att det sker en avvägning. Men jag skulle ändå vilja att du som socialdemokrat reflekterade över två frågor.
Den första frågan gäller 3:12-reglerna. Även Moderaterna var inne på dem i sitt anförande. Då sa du att ni hade en bild av 3:12-reglerna som en damm som det droppade ifrån, och ni försöker att rätta till detta. Jag vill nog påstå att ni inte bara släpper ut vattnet ur dammen, utan ni murar igen den också.
Ni skulle nog göra det som ni säger, det vill säga laga det lilla hål som finns, om ni tycker att det finns en problematik här. Men det ni gör med det förslag som ni nu har är att ni ökar skattebördan för småföretagare med 3 miljarder. Det är faktiskt småföretagare som i stora delar får betala ert kalas. Den dammen blir dyr för småföretagarna.
Jag skulle vilja att du reflekterade lite grann kring om du tycker att skattetrycket på småföretagarna är alldeles för lågt i det här landet, eftersom ni genomför detta.
I ditt anförande talade du mest om företagare som att de är skattefuskare och att man försöker att gömma pengar i utlandet. Jag uppfattar inte det som socialdemokratisk politik. Jag tror att ni har en positiv bild av småföretagare och företagare i allmänhet.
Jag skulle vilja att du under en minut säger någonting positivt om varför Sverige behöver företagare. Det tycker jag att jag kan bjuda på.
Anf. 120 Jamal El-Haj (S)
Fru talman! Utredningens förslag om nya 3:12-regler har fått omfattande kritik, och det förstår vi från Socialdemokraterna.
Det har dykt upp många så kallade mallartiklar i länstidningarna utformade av Svenskt Näringsliv. Många av undertecknarna vet nog inte riktigt vad de skriver på. Dessutom är inte ett utredningsförslag detsamma som ett regeringsförslag.
Den 22 mars 2017 presenterade regeringen sitt utkast till lagrådsremiss. Ändringarna av 3:12-reglerna i utredningsförslaget skulle ha slagit hårt mot de minsta företagen. Ett antal ändringar har gjorts för att säkerställa goda förutsättningar för dem. Schablonbeloppet, förenklingsregeln, som de flesta delägare använder sig av sänks inte och löneuttagskraven höjs inte. Beräkningen av löneunderlaget har förändrats så att det blir mer fördelaktigt för de mindre företagen. Kapitalandelskravet ersätts med en bättre regel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet
Jag hoppas att ni förstår vad det innebär med olika utredningar och med den nivå som vi betraktar dem.
Sedan menar du att jag har varit emot att företag gör vinster. Då missuppfattade du mig. Jag har hela tiden pratat om skatteparadis och hur pengarna flyttas på ett sätt som inte gynnar seriösa svenska företagare.
Anf. 121 Larry Söder (KD)
Fru talman! Man måste ändå konstatera att det var regeringen som meddelade förslaget om ändringen av 3:12-reglerna. Jag måste då ändå säga att regeringen står bakom det.
I det förslaget ingår det fortfarande en skattehöjning för småföretagare som innebär att inkomsterna till staten ökar med 3 miljarder. Då är fortfarande min fråga till regeringsalternativet, det vill säga Socialdemokraterna: Tycker ni att småföretagare är för lågt beskattade i Sverige, eftersom ni vill höja skatten för dem?
Min uppfattning är att man borde ha gjort tvärtom, det vill säga sett till att småföretagare kan leva, frodas och kanske utvecklas i Sverige. Då kanske det startas lite fler småföretag.
Det finns utredningar som visar att det finns många äldre småföretagare, men det finns ganska få yngre småföretagare. Det hade varit klädsamt om regeringen hade haft ett förslag som innebär att också yngre vågar starta, driva och utveckla småföretag. Det skulle ni kunna hålla på med i stället för att höja skatterna för småföretagare.
Du ger en bild av att alla företagare försöker att hitta något skatteparadis för att undandra sig skatt. Jag menar att det finns många småföretagare som är goda, rejäla och försöker att följa alla de lagar och regler som finns. Jag är fullständigt övertygad om att Socialdemokraterna håller med mig. Det var därför som jag ville att du under en minut skulle tala positivt om företagare i motsats till den bild som Vänsterpartiet, som stöder regeringen, gav här.
Jag ger dig en ytterligare chans. Jag ger dig en minut till för att tala positivt om företagare och småföretagare. Varför behöver Sverige småföretagare från Socialdemokraternas perspektiv?
Anf. 122 Jamal El-Haj (S)
Fru talman! Jag ska upprepa vad jag sa från talarstolen, så att vi är överens här. Jag sa: Hederliga företag och företagare ska inte drabbas av illojal konkurrens, hot och utpressning från bovar och banditer. Det är vi alla över partigränserna överens om. Vi vill inte att hederliga företag drabbas av att bli konkurrensutsatta.
Du gav mig en minut, och jag ska tala om för dig varför man betalar skatt, vilket kanske Kristdemokraterna har missat under åren. Det är viktigt att tala om varför vi har skatter. Det har vi för att finansiera all den välfärd som vi vill ha: barnomsorg, skola, sjukvård, äldreomsorg. Vi behöver också skatter för försvar, polis, bostadsbyggande, infrastruktur, forskning etcetera.
Skatterna är inte ett mål i sig, och de kan givetvis inte vara hur höga som helst. Vi tar inte upp skatter bara för att lägga pengarna på hög. Pengarna ska naturligtvis användas till alla möjliga bra saker. Beskattningen måste sättas i relation till vad vi vill göra.
Beskattning av företag, kapital och fastighet
Återigen: Sverige är inte ett fattigt land. Sverige har alltid arbetat för att gynna företagare. Socialdemokraterna har alltid gynnat förtagare och småföretagare. Det har vi alltid gjort. Historiskt kan man se hur mycket vi har åstadkommit under åren. Är det något parti som förstår företagande är det Socialdemokraterna. Det är vi som har gjort att småföretag har vuxit och blivit stora nationella företag. Det gäller bland annat Ericsson, Ikea och Astra som har startat som småföretag.
Det är vi som under många år har arbetat för att gynna dessa företag, och vi har gett dem goda villkor. Jag och Socialdemokraterna har en väldigt positiv syn på företagare.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 13.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2016/17:93 Torsdagen den 6 aprilProtokoll 2016/17:93
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Företagande och investeringar, allmänna frågor
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:116 av Josef Fransson m.fl. (SD),
2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,
2016/17:350 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 1,
2016/17:1196 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 8,
2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 10,
2016/17:1943 av Hans Rothenberg m.fl. (M),
2016/17:1947 av Hans Rothenberg och Finn Bengtsson (båda M),
2016/17:1955 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 2,
2016/17:2157 av Boriana Åberg (M),
2016/17:2450 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 14,
2016/17:2551 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 1-4,
2016/17:2645 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 2,
2016/17:2926 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1-3,
2016/17:2948 av Eskil Erlandsson och Anders Åkesson (båda C),
2016/17:3010 av Per Åsling (C),
2016/17:3153 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M),
2016/17:3353 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7 och
2016/17:3359 av Larry Söder (KD).- Reservation 1 (M)
- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (C)
- Reservation 4 (V)
- Reservation 5 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 0 22 M 0 69 0 15 SD 0 0 35 12 MP 20 0 0 5 C 0 0 15 7 V 0 0 18 3 L 15 0 0 4 KD 0 0 13 3 - 0 0 1 1 Totalt 126 69 82 72 Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:3032 av Per Åsling (C) och
2016/17:3270 av Penilla Gunther (KD) yrkande 2.- Reservation 6 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 0 22 M 69 0 0 15 SD 35 0 0 12 MP 20 0 0 5 C 0 15 0 7 V 18 0 0 3 L 15 0 0 4 KD 13 0 0 3 - 1 0 0 1 Totalt 262 15 0 72 Förutsättningar för generationsskiften i fåmansföretag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:3270 av Penilla Gunther (KD) yrkande 1 och
2016/17:3402 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).- Reservation 7 (M, C, L, KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (M, C, L, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 0 22 M 0 68 0 16 SD 35 0 0 12 MP 20 0 0 5 C 0 15 0 7 V 18 0 0 3 L 0 15 0 4 KD 0 13 0 3 - 1 0 0 1 Totalt 165 111 0 73 Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:532 av Sten Bergheden (M),
2016/17:1369 av Jimmy Ståhl (SD),
2016/17:1552 av Tina Ghasemi (M) yrkande 2,
2016/17:1877 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:2405 av Mikael Eskilandersson och Sara-Lena Bjälkö (båda SD),
2016/17:2590 av Olle Felten m.fl. (SD),
2016/17:2647 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2016/17:3118 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 1 och
2016/17:3264 av Anti Avsan och Isabella Hökmark (båda M) yrkandena 1 och 2.- Reservation 8 (SD)
- Reservation 9 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 0 22 M 69 0 0 15 SD 0 35 0 12 MP 20 0 0 5 C 0 0 15 7 V 18 0 0 3 L 15 0 0 4 KD 13 0 0 3 - 0 1 0 1 Totalt 226 36 15 72 Ränteavdrag samt skattereduktion för underskott av kapital
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:200 av Daniel Sestrajcic m.fl. (V),
2016/17:615 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (båda S),
2016/17:1150 av Catharina Bråkenhielm (S),
2016/17:1570 av Jörgen Andersson (M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:1788 av Fredrik Schulte (M),
2016/17:2153 av Sten Bergheden (M),
2016/17:2420 av Mikael Eskilandersson och Sara-Lena Bjälkö (båda SD) och
2016/17:2750 av Erik Bengtzboe (M).- Reservation 10 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 0 22 M 69 0 0 15 SD 35 0 0 12 MP 20 0 0 5 C 15 0 0 7 V 0 18 0 3 L 15 0 0 4 KD 13 0 0 3 - 1 0 0 1 Totalt 259 18 0 72 Fastighetsskatt på elproduktion
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 18 och
2016/17:2898 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 4.- Reservation 11 (SD)
Boendebeskattning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:696 av Amir Adan (M),
2016/17:960 av Hanna Westerén och Marie Granlund (båda S),
2016/17:1507 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1554 av Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (båda M) yrkandena 1 och 3,
2016/17:2214 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (S) yrkande 1,
2016/17:2366 av Sara-Lena Bjälkö (SD),
2016/17:2411 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 4 och 5,
2016/17:2421 av Mikael Eskilandersson och Sara-Lena Bjälkö (båda SD),
2016/17:2516 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 5,
2016/17:2731 av Erik Bengtzboe (M),
2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 43,
2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkandena 10 och 14 samt
2016/17:3353 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 9.- Reservation 12 (SD)
- Reservation 13 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 0 22 M 69 0 0 15 SD 0 35 0 12 MP 20 0 0 5 C 15 0 0 7 V 18 0 0 3 L 15 0 0 4 KD 0 0 13 3 - 0 1 0 1 Totalt 228 36 13 72 Arvs-, gåvo- respektive förmögenhetsskatt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2016/17:2632 av Annika Lillemets och Valter Mutt (båda MP) yrkandena 1 och 2.Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:2479 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 2 och
2016/17:3038 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 8.- Reservation 14 (C)
Konstinköp
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 5.- Reservation 15 (C)
Enskilda näringsidkares personliga friskvård
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:365 av Rickard Nordin (C) yrkande 3 och
2016/17:3323 av Maria Plass m.fl. (M).