Sök

Riksdagen har sagt ja till nya regler när det gäller utvinning av ämnen som har en negativ påverkan på människor och miljön. Beslutet innebär att riksdagen godkände regeringens förslag om förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Förslaget betyder ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja skifferolja och naturgas. Tillstånd kommer inte längre att ges till gruvdrift eller utvinningsverksamhet för dessa ämnen. Beslutet innebär också att den som ansöker om tillstånd för att bryta, så kallad bearbetningskoncession, i alunskiffer måste uppfylla ett lämplighetskrav.

Lagändringarna i miljöbalken och minerallagen träder i kraft den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 49 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen har behandlat en framställning från riksdagsstyrelsen som handlar om den uppföljning som Riksdagens coronakommitté gjort. Kommittén har bestått av en grupp med ledamöter från samtliga riksdagspartier som följt upp riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin under främst 2020.

Kommittén har lämnat en rad förslag på sådant som riksdagen och Riksdagsförvaltningen bör överväga inför kommande kriser i fredstid.
Kommittén anser bland annat att det bör övervägas att införa en ramreglering för riksdagens arbete i kris. Regleringen kan exempelvis innehålla bestämmelser om beslut på distans och hur en delegation som kan agera under vissa extraordinära omständigheter kan skapas.

Kommittén anser också att det kan finnas skäl att överväga hur riksdagen mer systematiskt kan följa upp riksdagens bemyndiganden till regeringen, det vill säga hur det fungerat då riksdagen gett regeringen rätt att införa vissa regler i samhället.

Utöver dessa exempel har Riksdagens coronakommitté redovisat ytterligare överväganden. 

Riksdagen lade riksdagsstyrelsens framställning om Riksdagens coronakommittés uppföljning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om AP-fondernas hållbarhetsarbete. Riksdagen noterar att regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer om att dels förtydliga Sjätte AP-fondens uppdrag i förhållande till föredömlig förvaltning, dels att utveckla den årliga skrivelsen om fondernas verksamhet.

Riksdagen anser liksom regeringen att hållbarhetsarbetet är en viktig del i AP-fondernas förvaltning och ser positivt på att fonderna fortsätter att utveckla detta arbete. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

Sjätte AP-fonden förvaltar en del av buffertkapitalet i inkomstpensionssystemet. Riksdagen sade ja till ett nytt mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet. Det nya målet innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Det innebär att miljöaspekter, sociala hänsyn och bolagens styrning ska väga tungt när Sjätte AP-fonden gör sina placeringar.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Regeringen har föreslagit lagändringar som syftar till att förbättra förutsättningarna för Sverige att ta emot militärt stöd i form av militära styrkor från andra länder.

Om Sverige är i krig eller krigsfara ska regeringen få befogenhet att begära militärt stöd i form av militära styrkor av länder som är medlemmar i Europeiska unionen (EU) eller Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Regeringen ska även få rätt att begära militärt stöd av länder som är med i EU eller Nato för att hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan andra länder. Regeringen ska också få överlåta förvaltningsuppgifter till länder som lämnar militärt stöd.

Genom att riksdagen ger regeringen möjlighet att fatta den här typen av beslut skapas förutsättningar för att bättre kunna försvara Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 maj 2022.

Ärendet avgjordes trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det beslutas, som är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

31, 93 minuter

Justering

2022-05-17

Datum

2022-05-17

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen anser att det är viktigt att ständigt arbeta för att utsatta barn ska få en bättre och tryggare tillvaro. Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen för dessa barn. Enligt riksdagen har regeringen inte gjort tillräckligt. Därför beslutade riksdagen att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så snart som möjligt vidtar åtgärder inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 330 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete och utredningar.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

6

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-16

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-31

Regeringen föreslår att ett försäkringsbolag ska kunna överlåta hela sitt försäkringsbestånd, det vill säga samtliga försäkringar, till ett annat försäkringsbolag utan att det får konsekvenser på inkomstskatten för det företag som övertar försäkringarna.

Det innebär i korthet att det övertagande försäkringsbolaget tar över det överlåtande försäkringsbolagets skattemässiga situation. En förutsättning för detta är att överlåtelsen görs i syfte att en tjänstepensionsverksamhet ska bedrivas av ett tjänstepensionsföretag.

Syftet med de nya reglerna är att samtliga försäkringsbolag - oavsett ägandeform - ska ges samma möjligheter att renodla verksamheten utan omedelbara konsekvenser för inkomstbeskattningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022 och upphöra den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-13

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Ett företag som tillhandahåller starkströmsledningar för överföring av el bedriver nätverksamhet. Regeringen föreslår ändrade bestämmelser för nätverksamhet med syfte att genomföra delar av EU:s elmarknadsdirektiv. Utöver det handlar förslagen bland annat om

• hur driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad
• att överföring och distribution i nätverksamhet ska redovisas var för sig
• att elanvändare i vissa fall ska kunna ansluta småskalig elproduktion till elnätet utan att betala någon avgift till nätföretaget
• när Energimarknadsinspektionen, nätmyndigheten, ska pröva tvister om villkoren för anslutning till elnätet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

26

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-13

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Kommunallagen ska ändras så att kommuner och regioner ska kunna delegera rätten att fatta beslut till en automatiserad beslutsfunktion. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. För att ett beslut ska få fattas automatiserat måste ärendet fullt ut omfattas av förvaltningslagens regler om ärendehandläggning. Det automatiserade beslutfattandet får heller inte ske i strid med någon annan lag. Ändringarna innebär att kommunerna kommer ha motsvarande möjlighet att fatta automatiserade beslut som statliga myndigheter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny lag om proportionella val i kommuner och regioner. Den nya lagen innehåller bland annat regler som ska motverka att partier kan tjäna platser genom att använda andra partiers gruppbeteckning utan att det finns ett äkta samarbete.

Vidare ska kommunallagens regler om jäv för förtroendevalda och anställda vid ärendehandläggning hos nämnder anpassas till förvaltningslagens regler om jäv.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-13

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021.

Motionerna handlar bland annat om det kommunala självstyret, försökskommuner, kommunsamverkan och kommunsammanslagningar.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

22

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-13

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Regeringen har föreslagit en rad lagändringar som ska ge ett starkare skydd för konsumenter, anpassat till en ökad digitalisering. Ändringarna görs med anledning av EU-regler på området. Bland annat innebär ändringarna att konsumenters rätt till information från näringsidkare utökas. Till exempel måste det framgå om den som säljer en produkt på en digital marknadsplats är näringsidkare eller inte.

En annan lagändring gäller information om prissänkningar. Om det står att en produkt säljs med sänkt pris ska det tidigare priset också anges. Huvudregeln är att det tidigare priset ska vara det lägsta priset för produkten de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Kravet att informera om prissänkningar ska inte gälla varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla.

Enligt riksdagen bör det tydliggöras hur det nya informationskravet om prissänkningar ska tillämpas, och bestämmelsen behöver även följas upp. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen beslutade att lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022, istället för den 1 juli som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 52 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-13

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa EU-direktivet om en europeisk kodex, gemensamma EU-regler, för elektronisk kommunikation. Förslaget innehåller nya regler om bland annat konsumentskydd för användare, tillgången till elektroniska tjänster, säkerhetsregler och konkurrensregler. De gemensamma reglerna ska vara till gagn för både konsumenter och företag.

Lagändringarna ska börja gälla den 3 juni 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s så kallade mobilitetspaket. Mobilitetspaketet syftar till att skapa bättre arbetsvillkor för yrkesförare inom unionen, att få till en mer rättvis konkurrens mellan transportföretagen och att öka säkerheten på vägarna. De nya reglerna stärker kontrollen av transportföretagen. Lagändringarna gör det också svårare att utnyttja utländska yrkesförare.

Förutom att säga ja till regeringens förslag godkände riksdagen trafikutskottets förslag till ändring i lagen om uthyrning av arbetstagare. Riksdagen sa nej till motionsförslagen om yrkestrafik och taxi.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juni 2022.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

14

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

27, 100 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om bland annat e-hälsa och bristande eller svårtillgänglig information inom nätbaserad vård.

Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att

• ta fram en nationell plattform för mer lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård
• utreda frågan om en långsiktig patientreform
• utreda behovet av ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar.

Syftet med uppmaningarna är bland annat att förenkla och underlätta för patienter att på nätet kunna hitta information om bland annat väntetider, behandlingar, uppföljning och jämförelse samt medicinering.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

15, 62 minuter

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

EU-kommissionen har lämnat förslag till nya EU-regler om tillbörlig aktsamhet för vissa företag i fråga om hållbarhet. Syftet med reglerna är bland annat att förbättra metoderna för företagsstyrning så att förfaranden för att hantera och begränsa risker och konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljö införlivas i företagens strategier. Även de risker och konsekvenser som härrör från företagens värdekedjor, till exempel från underleverantörer, ska inkluderas.

Riksdagen är positiv till kommissionens förslag i det stora hela, men anser att vissa delar som rör bolagsstyrning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. De delar i förslaget som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen är bestämmelserna om att företagen ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar, aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning samt införande och övervakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet.

Riksdagen skickar sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att vidta olika åtgärder i fråga om Sveriges energiförsörjning och rysk energi.

Riksdagen betonar att det är viktigt att regeringen fortsatt tydligt och med kraft driver linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi snarast praktiskt möjligt ska upphöra. Det gäller inte minst fossil energi. Regeringen bör också driva frågan om att EU ska ta fram ett regelverk för ursprungsmärkning av fossil energi, som i första hand gäller geografiskt ursprung.

Åtgärder behöver även vidtas så att Sverige upphör med import av rysk energi när det är möjligt, inte minst fossila bränslen som naturgas och olja. Regeringen bör granska vilken import som förekommer i dag. Därefter bör olika juridiskt och praktiskt möjliga alternativ övervägas, både vad gäller skyndsamma och mer långsiktiga åtgärder för att trygga Sveriges energiförsörjning.

Riksdagens beslut om tillkännagivande till regeringen grundar sig i ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget är väckt i utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

EU-kommissionen har i ett meddelande presenterat gemensamma åtgärder för en säkrare och mer hållbar energiförsörjning som kan minska effekterna av höga energipriser och importberoendet av fossila bränslen. Kommissionen redogör för hur EU ska fasa ut sin import av energi från Ryssland.

Näringsutskottet har granskat meddelandet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare skynda på arbetet med att så snart som möjligt fasa ut EU:s beroende av fossila bränslen från Ryssland. För att uppnå detta betonar utskottet i sitt utlåtande att energiomställningen måste påskyndas och bidragen från alla typer av inhemska fossilfria energikällor måste bli större. Utskottet lyfter även fram biobränslen från skogs- och jordbruket för exempelvis uppvärmning och transporter som ett alternativ till fossila bränslen. Vidare kan utfasningen påskyndas genom snabbare utbyggnad av vindkraft, värmepumpar och solkraft. Dessutom framhåller utskottet att det är viktigt med snabbare tillståndsgivning för att skynda på projekten för förnybar energi.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande lade riksdagen utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Producenter av gas, kyla och värme ska kunna få så kallade ursprungsgarantier utfärdade, för att kunna visa vilken källa var energin kommer ifrån. I dag är det bara producenter av el som kan ges ursprungsgarantier. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget är en följd av omarbetningar i EU:s direktiv om att främja användningen av energi från förnybara energikällor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Straffet för gravfridsbrott har inte ändrats på nästan 30 år och maximistraffet är i dag fängelse i två år.

För att visa på brottets allvar föreslår regeringen att bestämmelsen om brott mot gravfrid ska kompletteras med en särskild straffskala för grovt gravfridsbrott. Förslaget innebär att straffet för grovt brott ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömningen av om det är ett grovt brott ska det tas särskild hänsyn till om gärningsmannen har tillfogat ett lik en svår skada, om gärningen har lett till stor förstörelse eller på annat sätt har varit särskilt hänsynslös eller farlig.

Regeringen föreslår också att försök till gravfridsbrott och försök, förberedelse och stämpling till grovt gravfridsbrott ska vara straffbart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade samtidigt att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• straffskalan för grovt brott bör vara fängelse i lägst två och högst åtta år
• grund för att anse ett brott som grovt bör gälla när hantering av en avliden kropp försvårar en brottsutredning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Svenska lagar ändras för att ge brottsbekämpande myndigheter utökad tillgång till finansiell information och finansiell analys. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att en ny lag om finansiell information i brottsbekämpningen införs och lagändringar om bland annat konto- och värdefackssystem, offentlighet och sekretess. I och med detta anpassas svensk lag till EU-regler om finansiell information i brottsbekämpningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19