Sök

Riksdagen godkände regeringens förslag om att Sverige ska delta i en EU-ledd militär styrka som ska stödja FN:s insats i Demokratiska republiken Kongo. EU-styrkan ska bevaka de första fria valen i Kongo sedan 1960. Beslutet innebär att en svensk styrka på högst 200 personer ska ställas till förfogande som längst sex månader efter första valomgången, som beräknas äga rum den 30 juli 2006. Styrkan ska skickas under förutsättning att insatsen vilar på en folkrättslig grund i form av en resolution antagen av FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 1 minuter

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Riksdagen godkände att näringsutskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens redogörelse av statliga bolags årsredovisningar och Riksrevisionens förslag om dels statliga bolags årsredovisningar, dels kvaliteten i elöverföringen.

Förslagspunkter

1

Beredning

2006-06-01

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om miljövänlig el med vindkraft. Beslutet innebär bland annat att fastighetsskatten för vindkraftverk sänks från 0,5% till 0,2% och att den pågående satsningen på pilotprojekt ska fortsätta, där ökat fokus ska läggas på landsdelar med goda vindförutsättningar. Regeringen har sagt att ett nationellt centrum för vindkraft ska inrättas, vilket riksdagen anser är positivt. Lagändringen av fastighetsskatten börjar gälla den 1 januari 2007 och ska tillämpas första gången vid taxeringen 2008.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

42, 1 minuter

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Systemet med elcertifikat ska förlängas till 2030 och ett mål införs om att öka produktionen av förnybar el med 17 TWh till 2016 jämfört med 2002. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om förnybar el med gröna certifikat. Systemet med elcertifikat, som infördes 2003, syftar till att gynna el från förnybara energikällor. Den som producerar förnybar el tilldelas kostnadsfritt elcertifikat av staten. Elanvändarna är enligt gällande system skyldiga att köpa elcertifikat i förhållande till sin förbrukning (kvotplikt). Inkomsterna från försäljningen ska täcka merkostnaden för att producera förnybar el. Riksdagens beslut innebär bland annat följande. Nya elproduktionsanläggningar ska garanteras tilldelning av elcertifikat under 15 sammanhängande år. Kvotplikten ska flyttas från elanvändarna till elleverantörerna. El som används i tillverkningsprocessen i elintensiva företag undantas kvotplikten. Definitionen av elintensiva företag ska i fortsättningen grunda sig på den mängd el som används i tillverkningsprocessen i förhållande till företagets försäljningsvärde. Riksdagen uppmanar samtidigt regeringen att undersöka om det finns skäl att utvidga undantaget från kvotplikten så att det blir möjligt för företag att välja alternativa sätt att mäta elintensiteten i företaget. En alternativ mätmetod skulle till exempel kunna vara att mäta elförbrukningen i relation till företagets förädlingsvärde.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller Riksrevisionens styrelses redogörelse 2005/06:RRS23 om regeringens styrning av Naturvårdsverket, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS25 om den statliga kemikalietillsynen och några motioner. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utskottet under resten av riksmötet 2005/06.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-16

Beslut

2006-06-17

Riksdagen gjorde ett antal uttalanden till regeringen om kommunernas roll i avfallshanteringen. Regeringen ska snabbt återkomma till riksdagen med förslag som skapar förutsättningar för en samlad bedömning av kommunernas roll på avfallsmarknaden. Materialåtervinningen bör prioriteras högre, källsorteringen bör öka och Naturvårdsverket bör få i uppdrag att analysera avfallsförbränningens konsekvenser för miljö och hälsa. Regeringen ska vidare utreda förutsättningarna för att ändra det förpackningsbaserade producentansvaret till ett system för återvinning som utgår ifrån materialströmmar. Regeringen ska också utreda förutsättningarna att ge kommunerna möjligheter att ålägga ägare till befintliga flerbostadshus att tillhandahålla platser för återvinningsbehållare.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

34, 78 minuter

Beredning

2006-05-11

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-16

Beslut

2006-06-17

Riksdagen beslutade att återremittera miljö- och jordbruksutskottets betänkande om skärpta djurskyddskrav för minkuppfödning till miljö- och jordbruksutskottet.

Anföranden och repliker

1, 19 minuter

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-17

Miljöbalkens sanktionssystem ändras den 1 januari 2007. Ändringarna berör både straffbestämmelserna och bestämmelserna om miljösanktionsavgifter. Syftet med ändringarna av straffbestämmelserna är att göra dem tydligare och effektivare. En annan strävan är att renodla sanktionssystemet och att undvika dubbla sanktioner i form av straff och miljösanktionsavgift. Ändringarna i bestämmelserna om miljösanktionsavgift innebär att även andra än näringsidkare ska kunna vara tvungna att betala en sådan avgift, att utrymmet att inte påföra avgift vidgas något samt att ett beslut om miljösanktionsavgift inte ska kunna verkställas förrän den som ska betala avgiften har informerats om beslutet om avgift. Vidare utvidgas miljöorganisationers rätt att överklaga beslut och domar enligt miljöbalken när det gäller vilka typer av avgöranden som får överklagas. Riksdagen gjorde några lagtekniska justeringar i regeringens förslag.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-17

Klimatmålet från 2002 ligger fast, vilket innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser för perioden 2008-2012 ska vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om den nationella klimatpolitiken. Riksdagen delar regeringens bedömning att utsläppen för år 2020 bör ha minskat med 25 % jämfört med 1990. Riksdagen tycker liksom regeringen att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bör kompletteras med ett mål om en global temperaturhöjning på max två grader Celsius jämfört med nivån före industrialiseringen. I dag tar miljökvalitetsmålet fasta på halten växthusgaser i atmosfären. Regeringen avser att återkomma i frågan 2008. Regeringen fick också i uppdrag av riksdagen att arbeta för att ett förbud mot subventioner (statsstöd) av fossila bränslen införs inom EU. Bakom uppmaningen låg ett förslag från Kristdemokraterna. Förbränning av fossila bränslen, som till exempel kol, olja och naturgas, orsakar utsläpp av växthusgaser. Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att fastighetsskatten måste reformeras så att energibesparande investeringar inte leder till höjd fastighetsskatt. Tillkännagivandet grundade sig på en reservation från de borgerliga partierna.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

60

Reservationer

70 

Anföranden och repliker

57, 181 minuter

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-16

Beslut

2006-06-17

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om bild och form samt konsthantverk. Motionerna handlar om vikten av form och design, att regeringen ska ta fram förslag inom området form och design, utställningsmöjligheter, mötesplatser, upphandling av offentlig konst, plan för avsättning av medel till utsmyckning av offentliga platser, kollektivverkstäder, utställningsersättning och satsningar på vissa verksamheter, projekt eller regioner.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-17

Riksdagen sade nej till fyra motioner om att regeringen ska låta utreda möjligheten att fullt ut pris- och löneomräkna statsbidraget till de fria grupperna på samma sätt som gäller för vanliga statliga myndigheter. Riksdagen vill avvakta resultatet av den utredning som Kulturrådet inom kort kommer att redovisa om bidragen till de fria teater- och dansgrupperna. Det är en utredning som riksdagen tidigare begärt och som är en översyn av förhållandet mellan de verksamhetsbidrag och projektbidrag som utgår till de fria grupperna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-17

Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2002, 2003, 2004 och 2005 om folkrörelsefrågor och allmänna samlingslokaler. Motionerna handlar om folkrörelsepolitikens mål, spelregler för den ideella sektorn, utredning av folkrörelsepolitiken, forskning om ideella föreningar och folkrörelser, ledare och funktionärer i den ideella sektorn, Volontärbyrån, stöd till generationsövergripande verksamhet, FN:s frivilligdag och allmänna samlingslokaler.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 53 minuter

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller riksdagsstyrelsens redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS27 angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten och några motioner.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 1 minuter

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Beredning

2006-05-04

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagen godkände att utskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet 2001-2005 och Riksrevisorernas framställning om vissa ändringar i bestämmelser för Riksrevisionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Regeringen har lämnat sin årliga utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller för perioden 2001-2005. Regeringens riktlinjer för statsskuldsförvaltningen har inneburit en mindre risk i statsskulden och att besparingar kunnat göras, anser riksdagen. Regeringen tänker låta en extern utredare se över hela statsskuldspolitiken, vilket riksdagen välkomnar. Riksdagen konstaterar att resultaten av Riksgäldskontoret förvaltning av statsskulden är positiva och avslutar ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

2

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Regeringen har redovisat för riksdagen verksamheten och ekonomin i kommuner och landsting. Enligt redovisningen har den kommunala ekonomin stärkts. År 2005 förbättrades resultatet i kommuner och landsting till 12,7 miljarder kronor, vilket innebär att resultatet för sektorn som helhet har nått upp till en nivå i enlighet med kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

22, 75 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Regeringen har lämnat över Årsredovisning för staten 2005 till riksdagen. Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 1,6 procent av bruttonationalprodukten, BNP, 2004 till 2,7 procent 2005, vilket överstiger målet för 2005 med 2,2 procentenheter. Utgiftstaket för 2005 klarades med en marginal på 5,7 miljarder kronor samtidigt som underskottet i statsbudgeten på 51 miljarder kronor 2004 vändes till ett överskott 2005 på 14 miljarder kronor. Trots detta ökade statsskulden med 49 miljarder kronor till 1 262 miljarder kronor, vilket bland annat hänger samman med att valutaskulden ökade till följd av kronans försvagning. Resultaträkningen visar ett överskott på 20 miljarder kronor. Riksdagen anser att det är positivt att kvaliteten på informationen i årsredovisningen har förbättrats kontinuerligt men påpekar att regeringen bör kommentera större avvikelser när det gäller så kallade skattenedsättningar i kommande årsredovisningar. Riksdagen förutsätter att regeringen i nästa årsredovisning redovisar utvecklingen av arbetet med riskbaserade redovisningar. Riksdagen avslutade ärendet utan ytterligare tillägg.

Förslagspunkter

1

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag på tilläggsbudget för 2006 men med ett tillägg. Ersättningen till ungdomar utan avslutad gymnasieutbildning som deltar i kommunala ungdomsprogram ska höjas så att den uppgår till i genomsnitt 1050 kronor efter skatt. Ersättningen kommer därmed upp till samma nivå som det höjda studiebidraget för gymnasieelever. Syftet med kommunala ungdomsprogram är att de ska leda till arbete eller utbildning för arbetslösa ungdomar som inte fyllt 20 år. Totalt 5 007 miljoner kronor netto skjuts till statsbudgeten för 2006. Bland annat kommer studiemedlen att höjas retroaktivt från den 1 juli 2006 med 300 kronor i månaden, varav 100 kronor är bidrag och 200 kronor lån. Bostadstillägget för pensionärer kommer också att höjas, från 91 till 93 procent av bostadskostnaden upp till ett tak på 4850 kronor i månaden. Höjningen gäller retroaktivt från den 1 april 2006. Riksdagen gjorde också ett uttalande som rör myndigheter som beslutat om utgifter för kommande år utan riksdagens godkännande. Myndigheter får inte ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgiftsökningar utan att riksdagen har gett sitt godkännande. Riksdagen vill understryka att detta är oacceptabelt och uppmanar regeringen att snabbt redovisa för riksdagen vad som görs för att komma till rätta med problemet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

31

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-01

Datum

2006-06-01

Debatt

2006-06-14

Beslut

2006-06-14