Nya villkor för driftsstödet till dagstidningar

Fru talman! I konstitutionsutskottets betänkande Nya villkor för driftsstödet till dagstidnignar sakbehandlas regeringens proposition med samma rubrik, och utskottsmajoriteten biträder med några smärre justeringar regeringens förslag. Från moderat synpunkt menar vi dels att regeringens uppdrag åt den pressutredning som i hög grad föregått propositionen knappast har varit att förutsättningslöst utreda verkan av de olika stödformerna utan snarare att putsa på dem, dels att presstödet i sina hittillsvarande former spelat ut sin roll. Vi anför därför i reservation nr 1 några viktiga skäl för att avslå regeringens förslag. Fru talman! Konkurrensverket studerade effekterna i stort av presstödet år 2003. Det konstaterade i rapporten Konkurrens och samarbete inom medierna samma år bland annat att presstödets ursprungliga syfte var att bevara ett stort utbud av olika dagstidningar på de lokala marknaderna och att det syftet knappast var uppfyllt. Uppköp och samgåenden har snarare resulterat i viss ägarkoncentration, och ägaren har likväl kunnat påräkna driftsstöd. Regelverket kan närmast sägas ha försvårat etableringen av nya tidningar och haft en konserverande effekt på tidningsmarknaden. Stödet utgår till tidningar utan utvecklingsmöjligheter som slentrianmässigt bara har anpassat sig till stödformerna utan att driva nödvändiga rationaliseringsåtgärder eller vidareutveckla sin produkt. Beträffande distributionsstödet noterade Konkurrensverket att dess utformning kan ha hindrat utvecklingen mot en mer rationell tidningsdistribution och bidragit till att företagen i ökad utsträckning anpassat sig efter stödformerna. De största stöden visar sig gå till de största tidningarna i de två största städerna. Fru talman! Statskontoret har i ett remissvar till den senaste pressutredningen i fråga om det särskilda distributionsstödet på lördagar konstaterat att stödet "inte givit avsedd effekt". Tidningsutgivarna menar att trots ett gott syfte "har stödmodellen inte vara så lyckosam". Liknande erfarenheter redovisar Presstödsnämnden i statistik för åren 2003 och 2004. Den kommersiella mediebranschen utvecklas och förändras i snabb takt liksom också människors medievanor. Nya tekniker ser dagens ljus och öppnar för nya multimedieplattformar på vilka olika mediekällor kan samsas. Elektroniska nättidningar konkurrerar i allt högre grad med pappersdito. Vi har från moderat sida svårt att se att det numera skulle finnas rimliga skäl för staten att med i runda tal en halv miljard kronor årligen av skattemedel underhålla en del medieföretag på andras bekostnad. De skattefinansierade subventionerna tycks i stigande grad tillkomma redan vinstrika mediekoncerner, vilket givetvis rubbar konkurrensförutsättningarna för tidningar som saknar presstöd. Det torde med andra ord finnas utrymme för själv- eller egenfinansiering, inte minst sedan man i ett pm från Dagspresskollegiet år 2003 konstaterat att priset inte tycks ha avgörande betydelse för om ett hushåll håller sig med en tidningsprenumeration eller inte. Stödet tycks också snedvrida konkurrensförhållandena på marknaden för civiltryck, om man får tro vad Grafiska Företagens Förbund anfört i skrivelse till den senaste pressutredningen. Fru talman! Det är således hög tid att påbörja avvecklingen av presstödets olika former. Jag ber därför att få yrka bifall till reservation nr 1. Fru talman! Eftersom detta anförande också torde vara mitt jumboanförande i Sveriges riksdag, icke blott efter denna mandatperiod utan efter fyra mandatperioder och 15 år, skulle jag gärna vilja passa på tillfället genom att rikta ett varmt tack till utskottskamrater, till andra riksdagsledamöter och kolleger, till talmännen för goda insatser, till utskottskanslier i de utskott där jag haft förmånen att verka och till Rikdagsförvaltningen med alla sina förgreningar. Jag tittar inte minst på riksdagsstenograferna, som utför ett stort arbete genom att tolka vad vi säger, och vad vi inte säger ibland. Jag vill inte minst tacka riksdagens internationella kansli, som jag har haft förmånen att samarbeta en del med genom IPU-engagemanget. Jag vill tacka vaktmästare, lokalvårdare och alla andra som servar oss riksdagsledamöter, och inte minst har servat mig under alla dessa år. Det ha varit en stor glädje och mycket intressant och lärorikt att ha fått förmånen att vara ledamot av Sveriges lagstiftande församling. För det vill jag verkligen rikta ett varmt och hjärtligt tack till alla dem som jag haft förmånen att komma i kontakt med.

Fru talman! Eftersom Folkpartiet vill inleda en omedelbar avveckling av presstödet är det vår mening att riksdagen bör avvisa regeringens proposition som gäller nya villkor för driftsstödet till dagstidningar. Det här framgår av våra reservationer, som jag står bakom. Jag yrkar bifall till reservation nr 2. Vi ser, fru talman, ingen anledning att genomföra någon av de här åtgärderna under den tid som stödet bara kommer att finnas kvar i begränsad omfattning. Den del som Folkpartiet inte vill avveckla i första steget är distributionsstödet. Det omfattas inte heller av propositionen. Folkpartiet har länge drivit frågan om presstödets avveckling. Stödet infördes i en tid när tryckta medier hade en dominerande ställning när det gällde nyheter, debatt och opinionsbildning. En minskning av antalet utgivna tidningar såg därför ut att utgöra ett långsiktigt hot mot ett av demokratins viktigaste fundament. Farhågorna var redan då överdrivna. Mediemarknaden har ändrats radikalt. När presstödet infördes hade Sverige just fått sin andra tv-kanal. Det fanns en eller två tv-kanaler och alla tittade på den ena eller den andra. Numera har vi som bekant en uppsjö av tv-kanaler. Flera erbjuder något slags samhällsinriktade program och når huvuddelen av befolkningen. Stora delar nås av ännu fler tv-sända samhällsprogram via smalare nischkanaler, som ju får en allt större täckning. Flera nya kanaler med samhällsinriktning tillkommer ständigt. Gränser suddas alltså ut i medielandskapet. I dag har så gott som alla nyhetstidningar och samhällsinriktade magasin en webbsida med aktuell nyhetsbevakning. Det är inte bara som ett komplement till papperstidningarna utan som en självständig nyhetsproduktion inom verksamheten. På nätet finns också nyhetsmedier och debattforum som aldrig produceras i pappersformat men som når lika många, och kanske till och med fler, läsare än de traditionella dagstidningarna gör. Helt reklamfinansierade nyhetstidningar som delas ut gratis får en allt större betydelse och läses framför allt av yngre människor. Fru talman! Utvecklingen gör alltså att presstödet har överlevt sig självt. Dess effekter i dag är framför allt att subventionera vissa tidningar. Därmed ändras förutsättningarna för främst den lokala annonsmarknaden. Argumentet att presstödet behövs för att garantera mångfalden ter sig mot den bakgrunden som ihåligt. Också dagspressen har förändrats under den tid som presstödet har funnits. Presstödet har inte kunnat hindra en omstrukturering av marknaden som har lett till att många tidningar har lagts ned. Samarbete som på 70-talet var otänkbart har växt fram. Den här positiva utvecklingen måste fortsätta. En viktig nackdel med stöd och subventioner som vi liberaler varnar för är att branscher lätt låses fast i gamla lösningar. Stöd kan ofta motverka en nödvändig förnyelse. Tidningar som är bra på att möta läsarnas önskemål måste slåss mot konkurrenter med statliga pengar i ryggen. Det här skapar inte positiva drivkrafter. Fru talman! Vi är alla överens om värdet av mediernas oberoende ställning. Det liberala skälet att vara emot presstöd är att stöd alltid skapar beroende. När ett oberoende är så fundamentalt som när det gäller mediernas roll för den fria debatten är det ett mycket tungt vägande skäl för att helt enkelt inte ha något stöd alls. Fru talman! Det finns alltså starka skäl för att avskaffa presstödet. Därför vill jag att propositionen avslås i sin helhet.

Herr talman! Hur ser morgondagens nyheter ut? Det vet vi inte, men vi vet att de under en överskådlig framtid kommer att publiceras som papperstidningar. Tekniken går visserligen framåt. I dag kan du läsa dina nyheter på många olika sätt, men trots det läser 81 % av Sveriges befolkning dagligen en papperstidning. Den procentsatsen har varit nästan konstant under 25 år. Ett av uppdragen som Presskommittén hade var att titta på olika sätt att producera och distribuera dagstidningar. Kommittén kom fram till att även om andra sätt att få tillgång till sitt dagliga blad ökar, kommer den tryckta tidningen att ha en framträdande plats även på morgondagens köksbord. Behövs då presstöd? Ja, det var kommitténs majoritets slutsats. Det är även regeringens slutsats, och det är också fem partiers inställning i konstitutionsutskottet. Sverige har världsrekord i antalet tvåtidningsorter. Det är ett rekord att värna om. Presstödet är en viktig insats för att behålla mångfald och stödja det demokratiska uppdrag som medierna i stort, och dagstidningar i synnerhet, har. Det ger en möjlighet för många orter att behålla fler än en tidning och på så sätt få bredd på samhällsengagemanget, få fler perspektiv på händelser och bredda det demokratiska ansvaret. Det är viktigt med många röster i debatten. Gränsen för vad en tidningsprenumeration kan kosta är i de flesta fall nådd. Höjs priset tvingas fler och fler att välja bort tidningen. Men det finns ett hot mot mångfalden i medierna. Det är den trend vi ser med en allt större ägarkoncentration på dagstidningssidan, och det handlar också om att samma ägare köper upp olika slags medier och på så sätt får en bred påverkan på vilka nyheter som publiceras eller sänds. Vi har valt att inte lagstifta om någon gräns för hur stort det enskilda ägandet får vara, och det är bra så länge vi inte behöver det. Men det är något att vara observant på i framtiden. Vi har sett att fler och fler tidningar med en mindre upplaga blir uppköpta av den största tidningen på orten och att samarbetet ökar. Det är bland annat av den anledningen som vi i dag lägger fram förslaget om att varje tidning som uppbär presstöd ska ha ett eget redaktionellt material på minst 55 %. Det är en liten ökning från tidigare 51 %, men det är framför allt en markering för att säkerställa att fusionerade tidningar även i fortsättningen ska fungera som två olika editioner. Tidningen ska också ha en egen ansvarig utgivare och en egen oberoende redaktion. Uppdraget till kommittén var också att se över möjligheterna att stimulera startandet av nya tidningar och att stimulera upplageökningar. Därför är trappan av ökat stöd och det sänkta ingångssteget för presstöd till 1 500 exemplar viktiga saker för många tidningar. En sänkning med 500 abonnenter stimulerar nyetableringar och bidrar på så sätt till ökad mångfald. Att vi ökar möjligheten till marknadsföring från en till fem gånger per år är också en insats för att en tidning ska få fler abonnenter och på det sättet främja nyhetsspridning och öka opinionsbildningen. Vi föreslår också en uppräkning av stödet med 10 % förutom till storstadspressen där det sänks med 4 ½ miljon under en treårsperiod. Presstödet har även i framtiden en roll för att bibehålla mångfald och stödja demokratin. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer och motioner.

Herr talman! Jag noterar att Helene Petersson nämner att regeringen och en majoritet i Presstödskommittén och i KU står bakom förslaget. Men jag tvingas tyvärr konstatera att den mångfald i opinionsbildning som även vi moderater tycker är av godo, tyvärr har sjunkit när det gäller antalet pressröster om man tittar på sammanslagningsfrekvenser, uppköp och så vidare. Det har inte skett tack vare presstödet utan snarare på grund av det. Presstödet har, genom sina olika utformningar, snarare konserverat ett beteende hos tidningsledningar att inte arbeta med utveckling av sin produkt och så vidare. Man har snarare anpassat sig till stödformerna och många gånger vilat i trygghet i att de utgår. Man har inte gjort så mycket mer åt det. Dessutom har det snedvridit och rubbat konkurrensförutsättningarna, inte minst för de tidningar som inte uppbär presstöd. Erfarenheten visar att det mest är redan vinstrika mediekoncerner som uppbär just presstöd. Vi moderater menar att det är frågan om inte presstödets i grunden, från början, positiva syfte har förfelats. Vi tycker att erfarenheten visar det.

Herr talman! Vi kan inte backa tillbaka och jämföra med vad som hade hänt om presstödet inte hade funnits. De signaler som vi har fått under resans gång är ju att vi definitivt inte hade haft så många tidningar kvar i dag som vi ändå har om vi inte hade haft presstödet. Det som oroar mig, och det sade jag i mitt anförande också, är den sammanslagning och det uppköpande som sker av de mindre tidningarna. Man har sagt att man inte klarar att behålla den lilla tidningen. För att man ska kunna klara det går man ihop med en stor. Den stora tidningen köper upp den lilla. Men alternativet hade kanske varit att den lilla tidningen över huvud taget inte hade funnits kvar. Jag tycker också att det stora problemet är ägarkoncentrationen. Vi har haft många diskussioner om det. Där är det egna redaktionella materialet en av de saker som vi tycker att det är väldigt viktigt att bibehålla. Sedan kan man samarbeta om tryckning och på vissa andra områden, men det gäller framför allt att behålla redaktionen och det journalistiska materialet.

Herr talman! Jag tillåter mig att citera vad Konkurrensverket anförde i sitt pm Konkurrens och samarbete inom medierna år 2003. Där hette det: "Stödet har knappast uppfyllt sitt ursprungliga syfte att bevara ett stort utbud av olika dagstidningar på de lokala marknaderna. De modeller för tidningssamgåenden som vuxit fram på senare tid tillförsäkrar köparen driftsstöd fastän förvärvet leder till en ökad ägarkoncentration. Reglerna för stödet kan antas försvåra etableringen av nya tidningar och kan ha haft en konserverande effekt på tidningsmarknaden." Vidare anför Konkurrensverket: "Stödstrukturens utformning kan således ha hindrat utvecklingen mot en mer rationell tidningsdistribution och bidragit till att företagen i ökad utsträckning anpassat sig efter stödformerna." Herr talman! Det är väl ändå ord så goda som några om att när man tittar närmare på det här har mångfalden faktiskt inte ökat. Ägarkoncentrationen har ökat, och det är redan ganska välmående företag som också åtnjuter stödet. Det här tycker vi talar sitt tydliga språk om att presstödet har överlevt sig själv. Det måste finnas någon annan form. Med beaktande av att utvecklingen inom medierna, inte minst de elektroniska, går så snabbt, att vi får fler och fler nättidningar och så vidare menar vi att det snarare är marknaden som får sköta mångfalden också i fortsättningen.

Herr talman! Vi kommer med all säkerhet att återkomma till en debatt om nättidningar. Henrik kommer väl inte att vara med i den debatten. Vi får se om jag kommer att vara det. Det är ju i alla fall en sak som kommer att återkomma. Det har vi inte med här. Det är ett av de områdena som kommer att expandera - det tror jag med all säkerhet. Samtidigt sade Presskommittén och de undersökningar vi gjorde också att vi inte kommer att vara utan en papperstidning och det sätt som folk vill läsa sina tidningar. Det är ju att hålla en tidning framför sig och kunna ta den med sig när man åker. Jag tror alltså inte att vi behöver vara oroliga för att den kommer att försvinna, även om de elektroniska tidningarna ökar. Jag kan också citera, och jag citerar från Östersundsfusionen, som var en av de sista fusionerna. Man säger: "Det är aldrig bra med för stark mediekoncentration, men eftersom alternativet hade varit nedläggning är det här ändå en bra lösning." Det är väl vad vi tycker allihopa, egentligen. Jag tycker inte att det är bra att man köper upp så att det blir samma ägare, och jag tycker att vi ska vara väldigt observanta på att ägarkoncentrationen inte blir väldigt stor. Vi har i dag vissa som har uppåt 27 %. Bonniers äger ju 27 % av dagstidningsupplagan. Av landsortstidningarna ägs i princip 50 % av sex ägare. Jag ser också det som bekymmersamt, men jag ser ändå att presstödet definitivt har en roll att spela. Det hade blivit ännu sämre om vi inte hade haft presstödet - det är min övertygelse.

Herr talman! Vi kommer med all säkerhet att återkomma till en debatt om nättidningar. Henrik kommer väl inte att vara med i den debatten. Vi får se om jag kommer att vara det. Det är ju i alla fall en sak som kommer att återkomma. Det har vi inte med här. Det är ett av de områdena som kommer att expandera - det tror jag med all säkerhet. Samtidigt sade Presskommittén och de undersökningar vi gjorde också att vi inte kommer att vara utan en papperstidning och det sätt som folk vill läsa sina tidningar. Det är ju att hålla en tidning framför sig och kunna ta den med sig när man åker. Jag tror alltså inte att vi behöver vara oroliga för att den kommer att försvinna, även om de elektroniska tidningarna ökar. Jag kan också citera, och jag citerar från Östersundsfusionen, som var en av de sista fusionerna. Man säger: "Det är aldrig bra med för stark mediekoncentration, men eftersom alternativet hade varit nedläggning är det här ändå en bra lösning." Det är väl vad vi tycker allihopa, egentligen. Jag tycker inte att det är bra att man köper upp så att det blir samma ägare, och jag tycker att vi ska vara väldigt observanta på att ägarkoncentrationen inte blir väldigt stor. Vi har i dag vissa som har uppåt 27 %. Bonniers äger ju 27 % av dagstidningsupplagan. Av landsortstidningarna ägs i princip 50 % av sex ägare. Jag ser också det som bekymmersamt, men jag ser ändå att presstödet definitivt har en roll att spela. Det hade blivit ännu sämre om vi inte hade haft presstödet - det är min övertygelse.

Herr talman! Dagspressen har ju haft en enorm betydelse under ett antal hundra år för att skapa opinion och även för att sprida information. Det har varit av oerhörd betydelse. Nu har många sagt att dagspressen håller på att dö ut i konkurrensen med etermedier, Internet, och så vidare - olika elektroniska tjänster. Pressen är dock fortfarande väldigt livskraftig. Jag tror att vi kommer att få dras med den ytterligare ett tag. Själv är jag vad man kan kalla en "tidningoman". Jag blir oerhört frustrerad om jag inte får mina morgontidningar på morgonen. Det är nästan kaos i mitt liv om de uteblir av någon anledning. Nu har jag blivit lite äldre, men förr i tiden lyckades jag få upp min adrenalinhalt till ganska höga nivåer. Jag tror att presstödet har haft en stor betydelse för mångfalden. Man kan stirra sig blind på de olika politiska ledarsidorna och så vidare och säga att det kanske har varit en övervikt, men som pressen har utvecklats så är ju nyhetsförmedlingen den stora biten. Där har man ofta politiskt oberoende redaktioner som arbetar. Jag tror att det har varit av betydelse för mångfalden att presstödet har funnits. Någon - jag tror att det var Mats Svegfors - sade att presstödet är ett slags infrastruktur som ska jämföras med järnvägar och vägar när det gäller samfärdsel. Här finns och har funnits ett betydelsefullt stöd för att få en mångfald i utbudet. I den proposition och det betänkande som vi nu behandlar gör man inte så våldsamma justeringar. Man justerar upp presstödet på rimliga nivåer, och man förändrar regelverket, i synnerhet för fådagarstidningar, som ju faktiskt är en växande och, tror jag, betydelsefull flora när det gäller dagspressen. Man underlättar för att man får en mera enhetlig syn på de här tidningarna än vad det har varit tidigare då man har haft sviktbrädor och skillnader mellan lokala fådagarstidningar och riksspridda fådagarstidningar. Herr talman! Vi har visserligen synpunkter på presstödet på längre håll. Vi tror att man måste utjämna skillnaderna mellan stödet till landsortspressen och storstadstidningarna, och vi tror också att man måste hitta regelverk där de fusionerade tidningarna inte på sikt uppbär presstöd utan där man får regler som gynnar sammanslagningar men som så småningom också fasar ut presstödet. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.