Sök

Äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det är innehållet i en ny nationell värdegrund för äldreomsorgen, som regeringen har föreslagit. Med begreppet värdighet menas att en person även vid hög ålder ska ha rätt att leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet. Hon eller han bör få stöd i att behålla sina intressen och vanor, men även i vissa fall bryta ett mönster av vanor. Välbefinnande tar sikte på den subjektivt upplevda känslan av välbefinnande. Det handlar om upplevelsen av den egna livssituationen. Värdegrunden ska skrivas in i socialtjänstlagen. Det ska också stå i socialtjänstlagen att äldre ska så långt det är möjligt få vara med och bestämma om när och hur hemtjänsten ska ges. Vidare ska kommunerna få befogenhet att kompensera äldre som inte fått det ekonomiska bistånd som de har rätt till. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2011. Riksdagen sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

38, 146 minuter

Justering

2010-04-29

Datum

2010-05-06

Debatt

2010-05-24

Beslut

2010-05-26

Lagreglerna om människohandelsbrott skrivs om så att de blir tydligare och mer ändamålsenliga. Syftet är att förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Då kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. I dag krävs att gärningsmannen har tagit kontroll över offret för att kunna dömas. Det kravet försvinner. I dag finns också ett krav på så kallad dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma över människohandel som har begåtts utomlands. Även detta krav försvinner. Det blir därmed lättare att i Sverige döma personer som har begått människohandelsbrott utomlands. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Beredning

2010-04-15

Justering

2010-05-06

Datum

2010-05-06

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

Straffen höjs för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Skillnaden ökar mellan straffen för brott i allmänhet. Straffen skärps för den som återfaller i brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010. Straffen höjs generellt för allvarliga våldsbrott. När domstolen bedömer hur långt straffet ska bli ska den ta särskild hänsyn till om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Straffskalan för grov misshandel är fängelse i lägst ett och högst tio år. Skalan delas nu upp. Ett misshandelsbrott som är synnerligen grovt ska ge fängelse i lägst fyra och högst tio år. Annan grov misshandel ska ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det lägsta straffet för utpressning, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det lägsta straffet för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter ska få större betydelse när domstolen bedömer hur långt straffet ska bli för brott i allmänhet. Domstolen ska till exempel se det som försvårande om brottet är ett led i en organiserad eller systematiserad brottslighet eller om brottet har planerats särskilt. Det blir tydligare att domstolen ska kunna besluta om hårdare straff för den som återfaller i brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 102 minuter

Justering

2010-05-06

Datum

2010-05-06

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om belastningsregister. Det innebär att vissa uppgifter ska gallras bort ur belastningsregistret fem år efter domen eller beslutet. Detta gäller om personen var under 18 år när brottet begicks. Idag gallras uppgifterna efter tio år. Uppgifterna som ska gallras bort gäller skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare, ungdomstjänst och om att någon har förklarats fri från påföljd för ett brott begånget under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Ändringarna börjar gälla den 1 september 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2010-05-06

Datum

2010-05-06

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

Systemet med elcertifikat förlängs till och med 2035. Dessutom höjs målet för produktionen av förnybar el med 25 TWh till 2020, jämfört med 2002 års nivå. Systemet med elcertifikat infördes 2003 för att stimulera produktionen av förnybar el, som vindkraft och solenergi. Förenklat innebär systemet följande. Staten ger kostnadsfritt elcertifikat till producenter av förnybar el. Producenterna finansierar sin produktion genom att sälja elcertifikaten till elbolagen. Bolagens kostnader för certifikaten bärs i slutändan av konsumenterna, via elräkningen. Elbolagen är enligt reglerna skyldiga att inneha ett antal certifikat varje år, som motsvarar en viss andel (kvot) av bolagens elförsäljning. Kraven på andelar som måste innehas ska från och med 2013 anpassas till det nya målet för produktion av förnybar el. Lagändringarna är tänkta att börja gälla den 1 juli 2010. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Justering

2010-04-27

Datum

2010-05-04

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-26

Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Bland annat ska det skrivas in i lagen att regeringen – eller den myndighet som regeringen bestämmer – har rätt att besluta om avgifterna för kontroll av mätdon och färdigförpackade varor. Marknadskontroller görs inom en mängd branscher för att se till att konsumenterna inte blir lurade. Det kan handla om vågar i livsmedelsbutiker, bränslemätare på bensinmackar eller vikten på färdigförpackad varor. I dag utförs den kontrollen av Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-29

Datum

2010-05-03

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-26

Riksdagen sa ja till en ny lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Lagen är en anpassning till ett det förnybarhetsdirektiv som EU antog 2009 och som bland annat har till syfte att 20 procent av unionens bruttoenergianvändning ska tillgodoses genom energi från förnybara energikällor senast 2020. För Sverige är det nationella övergripande målet 49 procent. Direktivets krav på att hållbarhetskriterierna ska uppfyllas för att finansiellt stöd ska ges, kommer att behandlas i särskild ordning, då ytterligare utredning krävs. Mot den bakgrunden föreslås att den tidigare beslutade tidpunkten för när skattefriheten för vissa biobränslen ska villkoras av att bränslena är hållbara, skjuts fram från den 1 januari 2011 till den 1 januari 2012. Det blir också vissa ändringar i lagen om elcertifikat som innebär anpassningar till direktivets bestämmelser om hållbarhetskriterier.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2010-04-29

Datum

2010-05-03

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

Skyldigheten för advokater att vittna begränsas. Skyldigheten ska från den 1 juli 2010 bara gälla i mål om brott som kan ge fängelse i två år eller hårdare straff. Den nya regeln innebär en ändring tillbaka till vad som gällde före 1998. Då utvidgades skyldigheten att vittna för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ändringen kom oavsiktligt också att gälla för advokater. En annan ändring gäller huvudförhandlingen i tingsrätten i mål med någon som är anhållen eller häktad. Tidsfristen för att hålla huvudförhandling i mål med häktade förlängs från en vecka till två veckor. Dessutom blir en misstänkt som godkänner ett strafföreläggande skyldig att betala försvararkostnaderna till staten på samma sätt som en som döms för ett brott. Personen blir också skyldig att ersätta statens kostnader för urinprov. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal vid mindre allvarliga brott.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2010-05-18

Datum

2010-05-01

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

Länstyrelsernas tillsyn av överförmyndare har granskats av Riksrevisionen. Granskningen är en uppföljning av en undersökning som gjordes 2006 och som visade på stora brister både i länstyrelsernas tillsyn och i överförmyndarnas verksamhet. En överförmyndare är en person som har det yttersta ansvaret för att gode män och förvaltare, som i sin tur företräder personer i ekonomiska och personliga angelägenheter, sköter sitt uppdrag enligt lagstiftningens principer. Brister i överförmyndarens verksamhet kan i slutändan drabba enskilda människor som samhället åtagit sig att skydda. Sedan 2006 har regeringen tagit flera initiativ för att stärka länstyrelsernas tillsyn och tillfört mer resurser. Riksrevisionen konstaterar emellertid att genomförda insatser inte varit tillräckliga för att komma tillrätta med behovet av stärkt bevakning av likabehandling och rättssäkerhet för den enskilde. Granskningen visar också på stora påfrestningar i överförmyndarnas verksamhet då de svåra fallen ökar och systemet utmanas. Riksrevisionen föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder samt tillsätta en utredning av överförmyndarnas organisation och verksamhet. Riksdagen sa nej till framställningen. Anledningen är att det redan pågår arbete för att ytterligare stärka länstyrelsernas tillsyn samt överförmyndarnas verksamhet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Beredning

2010-04-15

Justering

2010-04-29

Datum

2010-04-30

Debatt

2010-05-06

Beslut

2010-05-19

Prümrådsbeslutet är ett EU-samarbete för utökat informationsutbyte mellan polismyndigheter i olika länder. Sverige kommer att verkställa beslutet i två etapper. Som ett första steg har riksdagen nu sagt ja till en förändring av lagen om internationellt polisiärt samarbete. Svenska myndigheter ska få en lagstadgad möjlighet att ställa upp villkor för hur utländska myndigheter får använda personuppgifter som lämnas över till dem. Samtidigt utvidgas svenska myndigheters skyldigheter att följa villkor som en utländsk myndighet ställer upp i samband med att uppgifter lämnas över till Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

17, 4 minuter

Justering

2010-04-29

Datum

2010-04-29

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska bli mer flexibel. Kommuner och landsting i olika län ska i fortsättningen kunna vara medlemmar i ett och samma samordningsförbund. I dag måste de komma från samma län. Finansiell samordning innebär att Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting frivilligt samverkar om rehabilitering för att få människor tillbaka i arbete. Samordningen drivs genom ett samordningsförbund med pengar som i budgeten lagts undan för sjukpenning. Målgruppen är människor som är i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Bestämmelserna börjar att gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-27

Datum

2010-04-28

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Riksdagen sa ja till en ny lag om valfrihet för arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Lagförslaget innebär att Arbetsförmedlingen erbjuder ett så kallat valfrihetssystem för tjänster som upphandlas inom förmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Valfrihetssystemet innebär att den arbetssökande själv får välja bland de leverantörer som Arbetsförmedlingen tecknat avtal med. På så sätt ökas valfriheten till exempel i fråga om jobbcoacher.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 113 minuter

Justering

2010-04-22

Datum

2010-04-28

Debatt

2010-05-06

Beslut

2010-05-19

Riksdagen har beslutat om nya regler för koncernavdrag. Reglerna är en anpassning till EU-rätten. Beslutet innebär att ett svenskt moderbolag kan få göra avdrag för en förlust hos ett helägt utländskt dotterbolag inom EES-området. Ett villkor är att dotterbolaget har likviderats, upplösts, med en slutlig förlust som följd. Reglerna ska börja att gälla den 1 juli 2010. För att de ska kunna tillämpas måste likvidationen av dotterbolaget ha avslutats efter den 30 juni 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-22

Datum

2010-04-27

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Särskilt utsedda trafiknykterhetskontrollanter ska få rätt att stoppa fordon och kontrollera förarna vid hamnar. Nykterhetskontrollerna ska utföras vid färjornas ankomst genom utandningsprov. Arbetet ska ske under polisens ledning. Endast ordningsvakter eller väktare som genomgått en särskild kompletterande utbildning ska kunna bli trafiknykterhetskontrollanter. I dag är det bara poliser, bilinspektörer, tulltjänstemän och kustbevakare som får kontrollera nykterheten vid färjelägen. De nya reglerna gäller på försök under tre år - från den 1 juli 2010 till den 30 juni 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 41 minuter

Justering

2010-04-27

Datum

2010-04-27

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Riksdagen sa nej till sex motioner om ledighet. Motionerna handlar bland annat om rätten till tjänstledighet för förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan och för att delta i frivilligförsvaret.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 4 minuter

Justering

2010-04-22

Datum

2010-04-27

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen. Här sammanfattas församlingens verksamhet under 2009, dess roll i det europeiska samarbetet och den svenska representationen. Här beskrivs bland annat granskningen av medlemsländerna - om de uppfyller sina politiska och ekonomiska åtaganden. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

15, 3 minuter

Justering

2010-04-22

Datum

2010-04-26

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en säkerhetsorganisation med 56 medlemsländer. Sveriges delegation har lämnat en redogörelse för verksamheten under 2009 till riksdagen. Här beskrivs bland annat arbetet med valövervakning, för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Justering

2010-04-22

Datum

2010-04-26

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

EU-kommissionen har presenterat ett arbetsprogram för mandatperioden. Där berättar de om sina viktigaste politiska uppgifter de närmaste åren. Utrikesutskottet har granskat innehållet i 2010 års program, Tid för handling. I sitt utlåtande lyfter utskottet särskilt fram principen om öppenhet. Att det är viktigt att EU är öppet mot omvärlden. Det ska vara vägledande inom alla områden, till exempel migration, frihandel och utvecklingssamarbete. Principen om öppenhet bör också ligga till grund för alla politiska initiativ från EU-kommissionen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 6 minuter

Beredning

2010-04-13

Justering

2010-04-22

Datum

2010-04-26

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

En hållbar miljö, ökat välstånd, förbättrad tillgänglighet och större säkerhet. Det är målen med EU:s strategi för Östersjöregionen som antogs i oktober i fjol. I en skrivelse berättar regeringen hur arbetet gått sedan dess. Hur genomförandet av strategin påbörjats i Sverige och vilka krav det ställer på nationell styrning. Hur samarbetet med övriga EU-länder runt Östersjön fungerar och utvecklas. Flera projekt är redan påbörjade. Bland annat ett som har som mål att minska övergödningen i lantbruket och med det även av Östersjön. Ett annat projekt syftar till att öka ländernas samarbete inom forskning och innovation. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

6, 7 minuter

Beredning

2010-04-13

Justering

2010-04-22

Datum

2010-04-26

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Skattereglerna blir bättre för biogas och andra gasformiga bränslen som levereras i rörledning. Biogas är i dag befriad från skatt. Nu blir det tydligare att en säljare som ingått avtal om försäljning av biogas ska kunna leverera gasen utan att någon behöver betala skatt. Skattefriheten för biogasen ska alltså kunna följa gasen till kunden enligt avtal. Energiskatten sänks på elektrisk kraft som förbrukas av fartyg som ligger i hamn, så kallad landström. Fartygen använder oftast en hjälpmotor som drivs med olja för sin elförsörjning. Syftet är att fartygen i stället ska använda landström. Det kan leda till minskade utsläpp och minskat buller. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2010-04-22

Datum

2010-04-26

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05