Sök

Riksdagen vill renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter. Som ett led i arbetet har riksdagen beslutat att handläggningen av vissa typer av ärenden ska flyttas från tingsrätterna till andra myndigheter. Förändringen berör cirka 26 000 nya ärenden varje år. Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Rikspolisstyrelsen och länsstyrelserna tillhör de myndigheter som tar över olika ärendetyper. Skatteverket ska även överta hanteringen av äktenskapsregistret från Statistiska centralbyrån. Rätten till domstolsprövning garanteras genom möjligheten att överklaga myndighetens beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2011-06-07

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Riksdagen har beslutat om en ny lag om medling och ändringar i befintlig reglering om medling och förlikning. Syftet med beslutet är att öka möjligheterna att lösa tvister på frivillig väg och införa ett EU-direktiv. Förslagen omfattar såväl medling i domstol och hyres- och arrendenämnd som privat medling. Förändringarna innebär bland annat: att talefrister och preskriptionstider inte ska kunna löpa ut under pågående medling. att tystnadsplikt ska gälla för medlare. att en medlingsöverenskommelse ska kunna förklaras verkställbar av tingsrätt. att tingsrättens skyldighet att i pågående tvistemål verka för att parterna kommer överens genom förlikning eller särskild medling skärps. att hovrätten får nya regler om förlikning och särskild medling. Lagförslagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 30 minuter

Beredning

2011-04-28

Justering

2011-06-07

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Prümrådsbeslutet är ett fördjupat EU-samarbete för att bekämpa terrorism och annan gränsöverskridande brottslighet. Under 2010 beslutade riksdagen därför att i ett första steg göra det enklare för polisen att utbyta information med andra EU-länder ( 2009/2010: JuU30 ). I ett andra steg har riksdagen nu beslutat om de lagändringar som är nödvändiga för att DNA-profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter ska kunna utbytas automatiskt med andra EU-länder. Redan i dag utbyts uppgifterna som i fortsättningen ska kunna hämtas direkt genom sökningar i de andra ländernas register. Den stora skillnaden blir att sökningar kan ske automatiserat. Den som behöver informationen kan då omedelbart få besked om det finns någon uppgift av intresse eller inte. DNA-profilen eller fingeravtrycket lämnas bara ut med ett slags referensnummer, en sifferbeteckning. För att identifiera personen måste Sverige eller det andra EU-landet sedan, på samma sätt som i dag, återkomma med en förfrågan om ytterligare uppgifter. DNA-profiler ska också få jämföras automatiskt efter en överenskommelse mellan berörda länder. Lagändringarna börjar gälla i stora delar den 1 augusti 2011. Vissa delar börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-07

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Reglerna om den statliga insättningsgarantin ändras den 1 juli 2011. Insättningsgarantin är ett skydd för kundernas insättningar i bland annat banker om banken inte kan betala ut kundernas pengar. Det här är några av ändringarna: Ersättningar ska betalas ut till kunderna inom 20 arbetsdagar i stället för tre månader. Finansinspektionen får i uppgift att besluta om när insättningsgarantin ska börja gälla. I dag måste en domstol först försätta banken i konkurs, vilket kan ta flera veckor eller månader. Banker och andra kreditinstitut ska ansöka om förhandsprövning av om insättningsgarantin gäller för olika slags konton. I dag får instituten själva göra en preliminär bedömning av detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Miljökraven vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster anpassas till ett EU-direktiv. Myndigheter som köper bilar eller leasar dem i minst ett år ska vid upphandlingen beakta bilens energi- och miljöpåverkan under hela användningstiden. Energi- och miljöpåverkan kan anges i pengar och tas med vid utvärderingen av anbuden. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en EU-ram för bolagsstyrning. Syftet med grönboken är att ge underlag för en bedömning av hur effektivt det europeiska regelverket för bolagsstyrning är. Frågorna handlar huvudsakligen om styrelsen och aktieägarna i börsnoterade bolag samt vilka krav som ska ställas på bolagen genom användningen av bolagsstyrningskoder. Utskottet har inga invändningar mot att en diskussion inletts kring frågorna. Men utskottet menar att flera av de frågor som tas upp i grönboken ska regleras på nationell nivå och inte på EU-nivå. Nya förslag på området måste grundas på en ingående analys av vilka problem som finns och på en konsekvensanalys av förslagen. Riksdagen avslutar ärendet. Utlåtandet skickas för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 23 minuter

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Riksdagen godkände regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten för ett antal utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat administration vid utlandsmyndigheter, vissa jämställdhetsåtgärder och verksamheter för Östersjösamarbete. De börjar att gälla 2012. Riksdagen sa också ja till några språkändringar i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen samt till en lagteknisk ändring i lagen med instruktion för Valprövningsnämnden. Ändringarna börja att gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2011-05-10

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-01

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning

Anföranden och repliker

87, 286 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-01

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Den så kallade Studsviklagen reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för avvecklingen av viss historisk verksamhet med koppling till det svenska kärnkraftsprogrammet. Riksdagen har tidigare beslutat att lagen skulle sluta gälla i slutet av 2011, men nu förlängs tiden till slutet av 2017. Det betyder att avgiften kommer att tas ut till och med 2017. Det blir också tydligare vilka verksamheter och åtgärder som omfattas av Studsvikslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Datum

2011-06-01

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde. Färdplanen innehåller visioner och målsättningar för att åstadkomma ett konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem. Utskottet instämmer i huvudsak i de mål och initiativ som kommissionen redovisar. Utskottet betonar vikten av miljö- och klimatrelaterade frågor liksom behovet av att skapa ett mer enhetligt transportsystem i Europa med bland annat väl fungerande transportflöden över nationsgränserna. Utskottet understryker också att särskild hänsyn måste tas till de förhållanden som råder i länder som Sverige med stora avstånd och låg befolkningstäthet i stora områden. Kommissionen föreslår ett procentuellt mål för överflyttning av transporter från väg till andra transportslag. Utskottet ifrågasätter detta. En överflyttning från ett transportslag till ett annat inte kan vara ett mål i sig, menar utskottet. Det är bättre, tycker utskottet, att fokusera på att förbättra förutsättningarna för konkurrenskraftiga transporter inom de övriga transportslagen. Kommissionens tycker att det bör bli obligatoriskt att införa vägavgifter och skatter genom kilometerskatt för tunga lastbilar. Utskottet håller inte med. Utskottet stöder inte heller något generellt initiativ till att öronmärka inkomster från transportsektorn. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 74 minuter

Beredning

2011-05-12

Justering

2011-05-31

Datum

2011-05-31

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2011-05-31

Datum

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

35

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

16, 62 minuter

Justering

2011-05-31

Datum

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Det finns en FN-konvention om internationella köp av varor (CISG). Syftet är att samma regler ska gälla för ett köp oavsett vilka länder som ett köpeavtal har anknytning till. Den del i konventionen som gäller avtal ska nu föras in i lagen om internationella köp. CISG baseras på kontraktsprincipen, som i sin renaste form innebär att en anbudsgivare blir bunden av sitt anbud då det accepteras av mottagaren. Den svenska avtalslagen ska dock även i fortsättningen gälla för avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Beslutet innebär att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen i konventionen och att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen. Regeringen ska bestämma när lagändringarna börjar gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Datum

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 41 minuter

Beredning

2011-04-14

Justering

2011-05-17

Datum

2011-05-26

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Riksdagen uppmanar regeringen att stoppa nya anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Riksdagen ber också regeringen att skyndsamt redovisa för riksdagen vilka åtgärder som man vidtagit med anledning av uppmaningen. Enligt beslutet har långtidsarbetslösa placerats i fas 3 utan att regeringen låtit kontrollera seriositet och kvalitet. Vissa deltagare erbjuds inte någon meningsfull sysselsättning. Andra deltagare får utföra reguljära arbetsuppgifter. Jobb- och utvecklingsgaranti för personer som varit långvarigt arbetslösa infördes 2007. Aktiviteterna är indelade i tre faser. Den första och andra fasen fokuserar på intensifierat jobbsökande respektive olika arbetsmarknadspolitiska program. Efter 450 arbetslösa dagar förs alla över 25 år över till garantins sista del, fas 3. Syftet med fas 3 är att långtidsarbetslösa ska erbjudas sysselsättning hos en anordnare med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-05-19

Datum

2011-05-26

Debatt

2011-06-09

Beslut

1899-01-01

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Indonesien. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Indonesien. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimatförändring, energi, vetenskap och teknik, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, människosmuggling och penningtvätt samt ekonomiska frågor som handel och investeringar är exempel på andra frågor som tas upp. Avtalet innehåller också åtaganden från Indonesiens sida om respekt för mänskliga rättigheter samt skyldigheter i fråga om terroristbekämpning och massförstörelsevapen. Genom avtalet åtar sig Indonesien även att ansluta sig till Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Avtalet utgör ramen för förhandlingar mellan EU och Aseanländerna om ett frihandelsavtal. Asean är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan Indonesien och nio andra länder i Sydostasien. För att ett frihandelsavtal ska kunna ingås krävs avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och varje land som ingår i Asean. De övriga länderna är Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Brunei, Kambodja, Laos, Myanmar och Vietnam.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-19

Datum

2011-05-25

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Sydkorea. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Sydkorea. När EU och Sydkorea började förhandla om ett frihandelsavtal behövde det äldre ramavtalet uppgraderas. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimat, energi, vetenskap och teknologi, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, terrorismbekämpning och samarbete på det brottsbekämpande området är exempel på andra frågor som tas upp. Det finns en juridisk länk mellan ramavtalet och frihandelsavtalet, som redan godkänts. Förmånerna i frihandelsavtalet kan sägas upp om något land bryter mot centrala frågor i ramavtalet, till exempel frågor om mänskliga rättigheter och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-19

Datum

2011-05-25

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar om barnets rättigheter, agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr, folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Andra motioner tar upp diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag till riksdagen att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

13

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 126 minuter

Beredning

2011-04-12

Justering

2011-05-19

Datum

2011-05-25

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

I ett meddelande presenterar EU-kommissionen en EU-agenda för barns rättigheter. Agendan innehåller allmänna principer som ska hjälpa EU att vara ett föredöme när det gäller att se till att bestämmelserna om barns rättigheter i EU-stadgan och i FN:s barnkonvention följs. Agendan innehåller också ett antal konkreta insatser för barn inom prioriterade områden. Socialutskottet konstaterar att EU-agendan har samma målsättning som den svenska barnrättspolitiken. Riksdagen sa i höstas ja till en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Utskottet anser att bland annat följande punkter bör beaktas i det fortsatta arbetet: Grundläggande data och information som ska fungera som beslutsunderlag bör delas upp utifrån kön. Ett aktivt arbete bör bedrivas för att stärka både flickors och pojkars rättigheter. Arbetet med flyktingbarn måste också omfatta arbete med så kallade papperslösa barn. I arbetet med att bekämpa våld mot barn måste också ingå att avskaffa barnaga. Alla EU-länder har ratificerat FN:s barnkonvention. I arbetet med att öka ansträngningarna för att skydda och främjas barns rättigheter bör det ingå att intensifiera arbetet med att genomföra barnkonventionen i respektive EU-land. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2011-05-19

Datum

2011-05-25

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

Riksrevisionen har granskat arbetet med förberedelserna inför apoteksreformen. Riksrevsionens styrelse redogör för resultaten i en rapport. Delar av arbetet har enligt styrelsen skötts väl, men man anser att regeringen bör överväga förutsättningarna för konkurrensneutralitet, formerna för utgivning av tillstånd och tillsyn samt förutsättningarna för en uppföljning av reformen. Styrelsen föreslår att man skapar en gemensam organisation som ger ut tillstånd och sköter tillsynen på apoteksmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera reformen. Riksrevisionen ser positivt på detta och lyfter fram att man alltid bör försäkra sig om att grundläggande data finns tillgängliga för att reformer ska kunna utvärderas. Socialutskottet har granskat styrelsens redogörelse. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning eftersom den ger möjlighet att tidigt vidta åtgärder som kan göra det lättare att uppnå och följa upp målen med apoteksreformen. Man konstaterar att regeringen redan vidtagit en del av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet har också hållit en öppen utfrågning i ämnet för att informera sig. Trots att mycket pekar på att omregleringen i det stora hela har varit en framgång, anser utskottet att det fortfarande finns saker kvar att förbättra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 91 minuter

Justering

2011-05-19

Datum

2011-05-25

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08