En EU-ram för bolagsstyrning
Utlåtande 2010/11:CU27
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
- Avgörande
- 2011-06-15
- Debatt
- 2011-06-15
- Beslut fattades
- 2011-06-15
Hela utlåtandet
Beslut i korthet
EU-ram för bolagsstyrning (CU27)
Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en EU-ram för bolagsstyrning. Syftet med grönboken är att ge underlag för en bedömning av hur effektivt det europeiska regelverket för bolagsstyrning är. Frågorna handlar huvudsakligen om styrelsen och aktieägarna i börsnoterade bolag samt vilka krav som ska ställas på bolagen genom användningen av bolagsstyrningskoder. Utskottet har inga invändningar mot att en diskussion inletts kring frågorna. Men utskottet menar att flera av de frågor som tas upp i grönboken ska regleras på nationell nivå och inte på EU-nivå. Nya förslag på området måste grundas på en ingående analys av vilka problem som finns och på en konsekvensanalys av förslagen. Riksdagen avslutar ärendet. Utlåtandet skickas för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Utlåtandet bereddes senast i utskott 19 maj 2011, justerades 31 maj 2011 och fick trycklov 7 juni 2011.Reservationer: 2
Alla beredningar i utskottet
2011-05-19
EU-ram för bolagsstyrning (CU27)
Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en EU-ram för bolagsstyrning. Syftet med grönboken är att ge underlag för en bedömning av hur effektivt det europeiska regelverket för bolagsstyrning är. Frågorna handlar huvudsakligen om styrelsen och aktieägarna i börsnoterade bolag samt vilka krav som ska ställas på bolagen genom användningen av bolagsstyrningskoder.
Utskottet har inga invändningar mot att en diskussion inletts kring frågorna. Men utskottet menar att flera av de frågor som tas upp i grönboken ska regleras på nationell nivå och inte på EU-nivå. Nya förslag på området måste grundas på en ingående analys av vilka problem som finns och på en konsekvensanalys av förslagen.
Utskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2010/11:CU27
Webb-tv: En EU-ram för bolagsstyrning
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 127 Jonas Gunnarsson (S)
Herr talman! Vi ska i dag diskutera civilutskottets utlåtande över kommissionens grönbok
En EU-ram för bolagsstyrning
. I utlåtandet finns en motivreservation från Socialdemokraterna som jag vill börja med att yrka bifall till.
Vi socialdemokrater delar i stort utskottets ställningstaganden. Bolagsstyrningens roll är viktig för den inre marknaden, och även vi tycker att det är bra att vi får en diskussion om de här frågorna. Näringslivets självreglering har i stort sett visat sig fungera ganska bra. Det vore oklokt att i alltför stor utsträckning försöka reglera de här frågorna på överstatlig nivå.
Jag vill markera att vi delar den hållning utskottet, regeringen och flertalet remissinstanser har, nämligen att många av förslagen kan komma att hämma konkurrenskraft och samtidigt öka kostnaderna för bolagens administration. En utgångspunkt för arbetet på det här området måste vara att minska kostnaderna för regelkrångel och administration. På två områden vill vi dock klargöra vår inställning.
Landsorganisationen, LO, har i sitt remissvar lyft fram frågorna om bindande regler för företagens sociala ansvar. Det är orimligt att vi har en situation där man kan konkurrera med social dumpning. Steg måste tas mot att vi på bolagen ställer de minimikrav som finns i konventioner på arbetsrättens område.
Det andra området där jag vill markera en avvikande åsikt är jämn könsfördelning i bolagens styrelser. Vid en snabb sökning på nätet får man reda på att 2010 innehas enbart dryga 10 procent av styrelseplatserna i EU av kvinnor. Det är inte för någon i den här kammaren ett okänt faktum att det är på det här viset.
Jag måste säga att jag tycker att det är anmärkningsvärt att utskottsmajoriteten väljer att låta detta faktum gå obemärkt förbi när vi diskuterar och yttrar oss i de här frågorna. Till och med EU-kommissionens Viviane Reding, som för övrigt tillhör ett systerparti till två av Alliansens partier, har ju sett problemen och funderar offentligt över att vidta åtgärder för att öka kvinnors inflytande i de stora bolagen.
Jag sade tidigare att jag tycker att självregleringen fungerar ganska bra. På de här två områdena har det dock visat sig att det inte fungerar. För mig är det politikens och det gemensamma beslutsfattandets roll att faktiskt diskutera och föra fram förslag till lösningar på de problem vi ser. Med den hållningen och den filosofin blir det lite underligt att utskottsmajoriteten väljer att inte med en enda mening ta upp de här frågorna i sitt ställningstagande.
Anf. 128 Marianne Berg (V)
Herr talman! Det finns en hel del bra i det här utlåtandet gällande grönboken, men det finns två skrämmande saker som jag vill ta upp.
Den första är att grönboken över huvud taget inte tar upp jämställdheten på ett tillfredsställande sätt. Det är inget ovanligt vad det än må gälla, herr talman. Jag tycker att det är trist att åter och återigen repetera detta när det gäller jämställdheten. Men så länge det inte finns någon verklig jämställdhet kommer jag och Vänsterpartiet att bedriva den kampen.
Herr talman! Kvinnor beskrivs lite si och så beroende på vilken skrift man läser. I grönboken står det att det är skillnad på kvinnors och mäns ledarskapsstilar. Jag undrar hur Alliansen bara kan köpa detta rakt av. Då står man för att det är biologiska skillnader mellan kvinnor och män, och det kan jag inte skriva under på.
Jag tycker att honnörsorden i sådana här sammanhang ska var mångfald i styrelserna. Det är A och O. Det är jätteviktigt ur såväl ett jämställdhetsperspektiv som ett makt- och rättviseperspektiv. De principerna borde vara vägledande.
Herr talman! Därför har Vänsterpartiet en motivreservation i det här utlåtandet. Jag yrkar bifall till reservation 2.
Anf. 129 Margareta Cederfelt (M)
Herr talman! Det finns en hel del att säga om den grönbok om bolagsstyrning som vi nu debatterar. När det gäller själva grönboken tycker vi i majoriteten - och det är glädjande att också oppositionspartierna instämmer i det - att det är positivt att frågan om bolagsstyrning diskuteras på EU-nivå. Det är positivt att det lyfts upp som en grönbok. Det innebär att vi i de nationella parlamenten har möjlighet att bli involverade i arbetet i ett tidigt skede.
Den grönbok som vi debatterar måste betraktas som en enda sak, nämligen prematur. Vi befinner oss i ett väldigt tidigt skede. Därför är våra svenska synpunkter viktiga. Vi tycker att det är viktigt att gå vidare med en ordentlig analys av problemen. Även de åtgärder och förslag som kommer måste förstås inkludera en konsekvensanalys.
I den grönbok som vi debatterar nu är det en blandning mellan stort och smått, mellan väldigt viktiga, övergripande frågor och små frågor, mellan frågor som intresserar ett land men inte intresserar ett annat och mellan frågor som är lösta i ett land men inte i ett annat. Det är naturligtvis inte hanterbart. Målsättningen måste vara att EU ska koka ned den grönbok som vi nu debatterar till ett mindre och mer koncist ärende som kan leda vidare.
Det är viktigt - och det vi har tagit upp i ställningstagandet - att de frågor som ska lagstiftas om på en övergripande nivå finns med där, men det som passar på nationell nivå ska så klart avgöras på nationell nivå, och där ligger, som ett exempel, regelstyrningen. I Sverige har vi en alldeles utmärkt modell. Svensk kod för bolagsstyrning förvaltas av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Det visar att det går att låta parterna, näringslivet, ta ansvar och driva frågorna vidare. Jag tycker att det är viktigt att slå vakt om det. Det kan också lyftas upp som en god bild på EU-nivå.
Herr talman! En fråga som är viktig att beakta i de här sammanhangen är konkurrenssituationen. EU får inte, i sin iver att hitta och utöka den gemensamma marknaden, lägga på företagen en regelbörda som är totalt omöjlig att leva upp till och som gör att konkurrenskraften sätts ur spel. Konkurrenskraften måste finnas med.
Flera remissinstanser har yttrat sig, och de flesta ställer sig positiva till att EU tittar över regelverket för bolagsstyrning, men de betonar också att det nationella självbestämmandet är centralt och tar upp risken för administrativa kostnader.
Med dessa övergripande ord vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets utlåtande och föreslå att detta läggs till handlingarna.
Anf. 130 Marianne Berg (V)
Herr talman! Jag tog upp två saker i mitt anförande som majoriteten har struntat i att över huvud taget ta upp i sitt utlåtande. Det var jämställdhet och skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap. Margareta Cederfelt säger att den här grönboken innehåller stort och smått. Då borde jämställdheten ingå i det lilla, det småttiga, enligt Alliansen. Den berörs inte med ett enda ord i ert utlåtande. Är jämställdhet en så liten fråga, Margareta Cederfelt?
Anf. 131 Margareta Cederfelt (M)
Herr talman! Marianne Berg utgår från sina värderingar när hon tar upp vad jag har sagt respektive inte sagt. Om Marianne Berg hade lyssnat ordentligt hade hon hört att det framgick tydligt att jag inte har tagit upp några av de specifika punkter och förslag som finns i själva grönboken. Jag skulle ha kunnat ta upp punkt efter punkt, men jag valde i stället att ur ett övergripande perspektiv lyfta upp några av de punkter som vi anser viktiga.
Jag ställer mig inte bakom att man talar om kvinnliga och manliga ledarstilar på det sätt som görs i grönboken. När vi talar om hur styrelser ska utses med mera tycker jag däremot att det är viktigt att komma ihåg att det finns ett ägaransvar i dessa frågor. Det är också viktigt att komma ihåg att det finns flera nivåer än styrelser att beakta. Nu ser vi att det blir allt fler kvinnor på ledande strategiska positioner i näringslivet. Då ökar också rekryteringsgrunden för styrelserna.
Sedan finns det en sak till. Jag anar vad Marianne Berg kommer att säga nu. Jag ser det framför mig. Det är också viktigt att ägaren ser möjligheter med en bred representation i styrelserna. Det är viktigt att ägarna uppfattar att den styrelse som ägarna nominerar också är den mest kompetenta. Jag ser framför mig att det finns åtskilliga kvinnor som kan inta de positionerna.
Anf. 132 Marianne Berg (V)
Herr talman! Margareta Cederfelt sade att jag inte hade lyssnat tillräckligt. Jag orkar faktiskt lyssna i 3 minuter och 40 sekunder. Det har jag gjort. Margareta Cederfelt började med att tala om stort och smått. Jag har inte sagt att Margareta Cederfelt har punktat upp någonting. Men eftersom det inte finns någonting i majoritetens uttalande om jämställdhet tolkar jag det så att ni tycker att det är smått.
Margareta Cederfelt säger att hon inte ställer sig bakom de skrivningar som finns i grönboken angående manlig eller kvinnlig ledarskapsstil. Varför inte slå näven i bordet och poängtera att man inte ställer sig bakom det? Jag har inte hört ett ord om det.
Sedan ser det ofta ut så, många gånger både i Sverige och i EU, att styrelserna består till 90 procent av män. Margareta Cederfelt säger att ägarna letar efter de mest kompetenta och mest dugliga ledamöterna.
Det betyder alltså att eftersom styrelserna i EU till 90 procent består av män är de därmed de mest kompetenta. Nej, lite annat arbete får vi nog dra i gång i riksdagen om det ska bli någon ändring, inte bara tycka att det är upp till ägarna att se till vilka som är de mest kompetenta.
Anf. 133 Margareta Cederfelt (M)
Herr talman! Jag har inte talat om revisionsplikten, Marianne Berg, jag har inte talat om styrelsernas valberedningar, jag har inte talat om ägaransvaret i övrigt - för att nämna några av de frågor som fanns med i grönboken. Därav följer att jag inte heller har tagit upp andra frågor. Jag har tagit upp de frågor som är viktiga i sammanhanget, analys och konsekvensanalys, för att kunna gå vidare i arbetet.
När det gäller kvotering är Marianne Berg säkert medveten om att vi i Sverige har världens mest jämställda riksdag utan att ha tillämpat kvotering. Vi har en regering med mycket hög kvinnorepresentation utan någon form av kvotering. Naturligtvis kan man uppnå ett jämställt näringsliv, jämställda styrelser, utan kvotering. Det är det vi måste arbeta för.
Anf. 134 Jonas Gunnarsson (S)
Herr talman! Margareta Cederfelt säger i sitt anförande att vi är i ett tidigt skede, att det här är ett prematurt förslag. Det är sant. Det är nu vi har chansen att vara med och påverka.
Därför tycker jag att det är underligt att man väljer att avstå från att yttra sig i de frågor som vi nu diskuterar. De rör jämställdheten. Jag blir förvånad över att man inte kan ta med åtminstone en rad om det i sitt yttrande. Det behöver inte per automatik handla om kvotering, utan det kan handla om att man ser problemet och visar någon form av vilja att göra något åt det. Man väljer dock att inte med ett ord nämna jämställdheten i sitt yttrande. Det tycker jag är ganska anmärkningsvärt, särskilt som vi vet hur det ser ut i EU. I EU är situationen värre än i Sverige, men de har börjat att på överstatlig nivå tala om regleringar. Ändå väljer Alliansen att inte ens ha en inställning till det. Det är ganska konstigt.
Vi har också frågan om social dumpning. Även här vill jag veta vad Alliansen tycker. Är det vettigt att vi konkurrerar på olika sociala villkor? Är det sjyst att inte ta hänsyn till arbetstagares rättigheter? Ska vi inte bry oss om det när vi talar om reglering av företagen? Är det inte en intressant fråga?
Anf. 135 Margareta Cederfelt (M)
Herr talman! Jag blir något konfunderad över de frågor som ställs. Som jag sade har vi tagit upp detta på ett övergripande plan. Jag nämnde tidigare att vi inte har gått in på de punkter som finns, de som gäller social dumpning, revisionsplikt, styrelsers valberedningar, jämställdhet med mera. Vi har inte nämnt dem eftersom vi anser att det är viktigt att börja med grunden. Analysen måste ligga till grund. Utan en ordentlig analys går det aldrig att dra några som helst slutsatser eller komma med adekvata resultat.
För att vi ska kunna ha ett fungerande näringsliv och en bra arbetsmiljö krävs konkurrenskraft. Det måste finnas ett företagande i Europa som kan klara sig på den internationella marknaden, annars finns det ingenting som vi kan driva i Europa, vare sig det gäller miljön eller ett socialt ansvarstagande. Därför är det viktigt att vi har konkurrenskraft i näringslivet.
Anf. 136 Jonas Gunnarsson (S)
Herr talman! Nu är det jag som blir fundersam. Uppnår vi konkurrenskraft genom att se till att bara män är med i aktiebolagens styrelser? Är det bara män som klarar av att se till att företag går med vinst och producerar varor som är intressanta på en internationell marknad? Jag tror inte att det är så. Jag tror att det är andra motiv som gör att kvinnor inte är representerade i bolagens styrelser.
Jag tycker fortfarande att det är underligt att man inte med ett ord tar upp det som är ett stort problem. Analysen får man enkelt fram genom att googla. Då får man fram siffror som visar att det bara är ungefär 10 procents kvinnlig representation i de stora bolagens styrelser i EU. Det tycker jag är ett problem och något som jag vill nämna. Det är underligt att inte Alliansen vill göra det.
Samma sak gäller social dumpning. Ska vi uppnå konkurrenskraft genom att ha osjysta villkor för arbetstagare? Är det så vi ska nå ut på världsmarknaden och klara av att sälja våra varor? Eller är det på andra sätt, kanske genom välutbildad arbetskraft, genom att ha riktigt bra innovatörer och entreprenörer som kan skapa produkter och tjänster som vi kan sälja på världsmarknaden? Jag väljer hellre den linjen än att människor ska fara illa.
Anf. 137 Margareta Cederfelt (M)
Herr talman! Jag uppfattar inlägget som ett brandtal för marknadsekonomin. Ska det finnas fungerande företag, ett fungerande socialt system, krävs ett näringsliv som är verksamt. Det är just det som vi har tagit upp i vårt remissvar.
När det gäller jämställdhetsfrågan hörde Jonas Gunnarsson säkert att jag sade att Sveriges riksdag är ett utmärkt exempel på att det går att få hög kvinnlig representation, med reellt inflytande, utan kvotering. Det handlar om att ta vara på kvinnors erfarenhet och kunskap och inse att kvinnor tillför någonting som är mycket värdefullt. Det kan ingen kvotering tvinga fram. Kvotering kan tvinga fram andra, informella, strukturer som förflyttar makten från en styrelse. Det är vad som kan inträffa om det blir fråga om kvotering som inte har landat i ländernas system.
Jag ser framför mig ett Europa som ska fortsätta som en ledande aktör på världsmarknaden, ett Europa där det finns företag som har möjlighet att ta ansvar. Det kan endast ske med framgångsrika företag. Därför ska bolagsstyrningsfrågan diskuteras och analyseras innan det fattas beslut.
Beslut, Genomförd
Utlåtandet beslutades i kammaren 15 juni 2011.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
En EU-ram för bolagsstyrning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 99 0 13 M 100 0 0 7 MP 21 0 0 4 FP 18 0 0 6 C 17 0 0 6 SD 20 0 0 0 KD 17 0 0 2 V 0 0 15 4 Totalt 193 99 15 42
Det här är ett utlåtande
Ett utlåtande är en rapport från utskotten med synpunkter om EU-initiativ. Ibland handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande EU-lagstiftning.
Ett utlåtande kan också behandla subsidiaritetsprövningen av ett förslag till EU-lagstiftning. Utskottet bedömer om den aktuella lagstiftningen bör ligga på EU-nivå eller om det är lämpligare med regleringar på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande med ett förslag till invändning i form av ett så kallat motiverat yttrande.