Jakob Olofsgård (L)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas
• verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas
• den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter
• det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning
• kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister.

Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 67 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Finansmarknadsminister

Datum

2025-11-13

Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig.

Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka.

Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager.

Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

25, 81 minuter

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-06

Bordläggning

2025-11-12

Debatt

2025-11-13

Beslut

2025-11-19

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialminister Jakob Forssmed (KD) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) Socialminister Jakob Forssmed

Datum

2025-10-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen konstaterar att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen menar i sin granskning att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken behöver bli tydligare.

Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser också att rapporten är ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen konstaterar bland annat att Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Regeringen delar den bedömningen, men menar att ett sådant övervägande måste föregås av en analys. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Motion till riksdagen 2025/26:3702 av Elin Nilsson m.fl. (L) Utdrag ur belastningsregistret för den som arbetar nära vuxna i beroendeställning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utdrag ur belastningsregistret bör vara praxis inför och under anställning för anställda

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

1

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:JuU22

Motion till riksdagen 2025/26:2654 av Helena Gellerman m.fl. (L) Förebyggande av folksjukdomen benskörhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att förebygga och tidigarelägga diagnos av benskörhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:SoU17

Motion till riksdagen 2025/26:1579 av Lina Nordquist och Jakob Olofsgård (båda L) Rättighet att söka genetiska halvsyskon Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt för den som tillkommit med hjälp av assisterad befruktning att söka genetiska halvsyskon och tillkännager

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:SoU17

Motion till riksdagen 2025/26:953 av Lina Nordquist och Jakob Olofsgård (båda L) En översyn av barnbidragets övergång till studiemedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av barnbidragets övergång till studiemedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

1

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:SfU17

Motion till riksdagen 2025/26:954 av Lina Nordquist och Jakob Olofsgård (båda L) Politik för minskat matsvinn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om intensifierat arbete i Sverige för minskat matsvinn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

3

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:MJU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Visionen för strategin är att främja en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen och där ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda vägen upplevs vara självmord.

Riksdagen understryker att det är viktigt att arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention stärks och utvecklas. Den nationella strategin ska pågå under perioden 2025–2034.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 59 minuter

Justering

2025-05-20

Datum

2025-05-20

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-17

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2024. Främst med hänvisning till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om alkohollagstiftningen, narkotikapolitiken samt tobak och tobaksfria nikotinprodukter.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

19

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

16, 70 minuter

Justering

2025-01-21

Datum

2025-01-23

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-02-13

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Motionerna handlar bland annat om hälsosamma levnadsvanor, vaccinationer och psykisk hälsa.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

19

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2025-01-21

Datum

2025-01-23

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-02-13

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2025-01-16

Måndagen den 24 juni håller riksdagen en särskild debatt med anledning av anonyma påverkanskampanjer och hur förtroendet för partiväsendet och demokratin kan upprätthållas. Debatten har begärts av Centerpartiet. Från regeringen deltar justitieminister Gunnar Strömmer (M). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2024-06-24

Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2024-06-13

Datum

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.

Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen.

En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten.

Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen.

Omröstning om återförvisning

Beslutet föregicks av en omröstning om huruvida ärendet skulle återförvisas till socialutskottet, det vill säga skickas tillbaka till utskottet för ytterligare beredning.

Vid omröstningen om återförvisning röstade 94 ledamöter ja, 234 ledamöter röstade nej och 0 ledamöter avstod från att rösta. 21 ledamöter var frånvarande.

Så röstade partierna i omröstningen om återförvisning

Socialdemokraterna
Ja – 1 röster, Nej – 96 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9

Sverigedemokraterna
Ja – 72 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Moderaterna
Ja – 1 röster, Nej – 58 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9

Vänsterpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 2

Centerpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 24 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Kristdemokraterna
Ja – 19 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Miljöpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 17 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1

Liberalerna
Ja – 0 röster, Nej – 16 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Ledamöter utan partibeteckning
Ja – 1 röster, Nej – 1 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Voteringsresultat - återförvisning till utskottet SoU22 (pdf, 289 kB)

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

133, 365 minuter

Justering

2024-04-04

Datum

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-17

Det blir förbjudet med upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Upphettade tobaksvaror är något som hettas upp för att producera ett utsläpp som innehåller nikotin och andra kemikalier och som sedan inandas av användarna. Beroende på dess egenskaper, så kan det vara en rökfri tobaksvara eller en sådan man röker. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, få meddela föreskrifter om vilka upphettade tobaksvaror som ska anses ha karakteristisk smak.

Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och föreslås börja gälla den 1 maj 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2024-03-19

Datum

2024-03-19

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen tar upp.

Motionerna handlar bland annat om vaccinations- och allergifrågor, hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

16

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2024-03-12

Datum

2024-03-13

Bordläggning

2024-03-20

Debatt

2024-03-21

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om den svenska alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet samt narkotikapolitiken.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 98 minuter

Justering

2024-03-07

Datum

2024-03-13

Bordläggning

2024-03-20

Debatt

2024-03-21

Beslut

2024-04-03