Statsministerns frågestund
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenTomas Eneroth (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenTomas Eneroth (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenLinda Lindberg (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenLinda Lindberg (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenDaniel Bäckström (C)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenDaniel Bäckström (C)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenViktor Wärnick (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenHans Eklind (KD)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenEva Lindh (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenPontus Andersson Garpvall (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenSamuel Gonzalez Westling (V)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenMarie-Louise Hänel Sandström (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenGustaf Lantz (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenSara Gille (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenMathias Tegnér (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenArber Gashi (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
Protokoll från debatten
Anföranden: 42
Anf. 36 Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Vid dagens sammanträde i försvarsutskottet begärde Socialdemokraterna att statsministern skulle kallas till utskottet för att där kunna redogöra för konsekvenserna och händelseförloppet kring det numera välkända agerandet av den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm. Det är väl bekant att det har förekommit bortglömd mobiltelefon på Ungerns ambassad. Det har glömts handlingar på konferensgårdar. Det har uppenbart funnits risk för att säkerhetsklassad information har spridits.
Statsministern är ansvarig för utnämningen av Landerholm men också för den arbetsordning vi har i Regeringskansliet. Då infinner sig frågan: Varför vill inte statsministern komma till riksdagen och redovisa för konsekvenserna? Det är ytterst viktigt att man får klart för sig om det har spridits säkerhetsklassade uppgifter och inte minst om det har vidtagits åtgärder i Regeringskansliet för att undvika att sådana här allvarliga misstag sker igen.
Anf. 37 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Som statsminister är jag självklart ytterst ansvarig för allt som händer i hela Regeringskansliet. Jag tror att Tomas Eneroth känner till att det trots detta finns betydande rutiner, organisationer och strukturer i ett regeringskansli som omfattar 4 000 personer.
Jag har flera gånger redogjort för vad jag vet om detta och hänvisat till den hantering som Regeringskansliets säkerhetsavdelning har skött. Nu är saken dessutom anmäld till konstitutionsutskottet, och är det något utskott som granskar Regeringskansliets arbete och enskilda statsråd är det detta. Jag ser fram emot deras arbete.
Anf. 38 Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!
Ska jag tolka det som att statsministern därmed är nöjd med de åtgärder som har vidtagits i Regeringskansliet? Det är ändå så att oppositionen inte har någon insyn i detta. Vi vet inte om tillräckliga insatser har gjorts för att förhindra att misstag upprepas. I detta allvarliga säkerhetspolitiska läge - faktum är att det är det allvarligaste under hela efterkrigstiden - är det ytterst viktigt att statsministern kan redogöra för vilka säkerhetsarrangemang man faktiskt kan vidta i Regeringskansliet.
Frågan är alltså: Är statsministern nöjd med de åtgärder som hittills har vidtagits?
Anf. 39 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Det finns som sagt strukturer och rutiner även för att hantera sådana saker som inte ska ske. Jag har inget skäl att betvivla Regeringskansliets säkerhetsavdelnings arbete med detta.
Anf. 40 Linda Lindberg (SD)
Herr talman! Vi är nu halvvägs inne i mandatperioden, och Tidöavtalets politik faller på plats allteftersom. Vi tillsammans är garanten för att det ska vara enkelt att leva i Sverige om du sköter dig och bidrar, men å andra sidan ska det inte vara en räkmacka utan väldigt jobbigt om du väljer vägen att vara exempelvis kriminell i Sverige.
Vi gör nu mycket bra för Sverige, herr talman. Vi vill se ett Sverige som håller ihop och som bygger på gemensamma värden. Vill man vara en del av det är man välkommen. Annars kan man bo någon annanstans.
En del i detta är givetvis frågan om medborgarskap. Det ska vara något att kämpa för och inte, som tidigare, något som delas ut ganska frikostigt. Vi vill att det ska vara hederliga människor som välkomnas till vårt land som nya svenska medborgare. Det handlar om att ställa krav på att man ska uppvisa lojalitet och välvilja gentemot sitt nya land, att man ska ha goda intentioner, att man ska förstå sitt nya land men också att man ska kunna försörja sig. Detta är egentligen alldeles självklara saker.
Det är bra att vi nu gör verklighet av detta genom att ställa just sådana krav för att man ska kunna få svenskt medborgarskap.
I veckan överlämnade dessutom 2023 års fri- och rättighetskommitté sin utredning om ändringar i grundlagen, och där ligger förslag om utökade möjligheter att återkalla medborgarskap. Om man har fått sitt medborgarskap på felaktiga grunder eller om man har begått brott som hotar Sveriges säkerhet ska alltså medborgarskapet kunna återtas.
I utredningen var vi tillsammans med regeringen överens om att gå något längre än vad kommittén kunde enas om. I frågan om att återta medborgarskap vill vi även inkludera delar av den organiserade brottsligheten - den som hotar grundläggande och vitala intressen för den svenska staten såväl som för samhället i stort.
Under partiledardebatten sa Socialdemokraterna uttryckligen att man gärna sett att vi hade haft en sådan lagstiftning på plats. Med anledning av det skulle jag vilja fråga statsministern: Är statsministern beredd att ta just det förslaget till riksdagen?
Anf. 41 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Låt mig dela upp svaret i två delar.
Jag börjar där också frågeställaren Linda Lindberg börjar - medborgarskapets betydelse. Jag tycker att vi ska se oss själva i spegeln i Sverige och rätt upp och ned konstatera: Vi har under lång tid som land inte tagit medborgarskapet på det allvar som det förtjänar. Det har varit för lätt att bli medborgare. Det har inte ställts några rimliga krav för att bli medborgare. Medborgarskapet har ibland nästan reducerats till en resehandling, ett svenskt pass.
Medborgarskapet är otroligt betydelsefullt. Det är naturligtvis betydelsefullt som symbol och därmed också som en lojalitetsförklaring - det här är mitt land. Men det är också betydelsefullt för att alla rättigheter ytterst följer med medborgarskapet. Som medborgare har man alla rättigheter. Då bör det också kopplas till ett betydande mått av skyldigheter.
Vi gör nu ändringar, och det är jättebra. Nu ska man ska lära sig svenska språket. Man ska leva hederligt och inte begå lagbrott. Man ska förstå vilket land man vill bli en del av, och man måste också rimligen vilja bli en del av detta samhälle. Allt detta tror jag har ett starkt stöd i den svenska folkmajoriteten.
Då går vi till nästa fråga. Ska man kunna bli av med medborgarskapet? Vi har nu för första gången lyckats enas om att man i vissa situationer ska kunna bli av med medborgarskapet. Jag delar helt uppfattningen att det borde gälla även om man begår systemhotande brottslighet i Sverige. Terrorism är ibland i klassisk bemärkelse några utländska människor som begår terrorhandlingar mot Sverige, men vi har i praktiken inhemsk terrorism. Jag tycker alltså precis så: Man borde kunna bli av med det svenska medborgarskapet om man begår systemhotande brottslighet. Den grundlagsändringen borde genomföras.
Nu har vi fått utredningen. Nu ska den remitteras. Nu låter vi Socialdemokraterna tänka till en stund. Jag tror att de kan ändra sig här också.
Anf. 42 Linda Lindberg (SD)
Herr talman! Tack för svaret, statsminister Ulf Kristersson!
Det är glädjande att se att vi har en majoritet i riksdagen och en sund regering som nu gör de reformer som vi behöver. Det ska alltså bli svårare att bli svensk medborgare, och det ska bli lättare att bli av med sitt svenska medborgarskap. Det är en tydlig signal om att vi faktiskt värdesätter medborgarskapet högt, och det är någonting som vi alla ska vara stolta över.
Precis som statsministern nämnde och som även jag nämnde tidigare vet vi tyvärr att de svenska medborgarskapen har utfärdats ganska frikostigt, och det får vi nu anledning att se över.
Vi har också diskuterat att pausa beviljandet av nya medborgarskap eftersom vi ännu inte har nya lagar på plats. Det är någonting som både min partiledare och migrationsminister Forssell har sagt i intervjuer.
Min fråga till statsministern är därför: Hur går arbetet med att pausa beviljandet av nya medborgarskap?
Anf. 43 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Även detta är en fråga i två delar. Gällande lag gäller tills man ändrar lagen. Det är viktigt, och så måste det alltid vara. Gällande lag gäller tills man ändrar lagen, och den här lagen ska ändras.
Har man sagt det ska man också säga att vi i dag har en mycket allvarlig säkerhetssituation. Uppdraget till myndigheten är att vara extremt noga med att inte människor fem i tolv får medborgarskap i Sverige på en grund som skulle kunna vara riskabel. Det betyder att den kontroll som görs av människor som vill bli medborgare måste vara väldigt, väldigt noggrann. Det är regeringens uppfattning.
När det gäller grundlagsändringen vill jag säga att jag tar grundlagsändringar på stort allvar. Det finns ju skäl till att det heter grundlag; det är ingenting man tar lätt på. Det finns ett väldigt stort värde i att vara brett eniga om grundlagsförändringar.
Med detta sagt är det inte så att Socialdemokraterna har vetorätt mot grundlagsändringar. Det är precis som med Natofrågan. Jag sa då att jag vill ha bred enighet, men Socialdemokraterna har inte vetorätt.
Tänk efter noga, för nu finns chansen att ändra sig!
Anf. 44 Nooshi Dadgostar (V)
Herr talman! Vi lever i ett spänt säkerhetspolitiskt läge. Vi är beroende av att andra länder känner förtroende för vårt säkerhetsarbete för att vi ska kunna utbyta underrättelseinformation på ett bra sätt. Det är väldigt viktigt att Sverige har ett tryggt arbete med detta.
Ulf Kristersson har utnämnt en barndomsvän till nationell säkerhetsrådgivare, en person som inte har blivit anställd på brukligt sätt i ett anställningsförfarande. Jag talar alltså om Henrik Landerholm, som sedan har anställt personer utan att säkerhetspröva dem och glömt en mobiltelefon på den ungerska ambassaden.
I Dagens Nyheter har det nu framkommit uppgifter om att Landerholm även har glömt säkerhetsskyddsklassat material på en kursgård. Han har själv uttryckt att detta material hittades av medarbetare och återfördes till Regeringskansliet. Detta har visat sig inte stämma, utan det är alltså obehöriga som har hittat detta säkerhetskyddsklassade material, vilket innebär att säkerhetsskyddsklassat material nu är röjt. Detta kan vara en brottslig handling.
Det är rimligt att Ulf Kristersson nu svarar på frågorna. Vi kan inte ha personer som inom ramen för sitt arbete har begått den här typen av brottsliga handlingar. Stämmer det som DN har skrivit, eller gör det inte det, statsministern?
Anf. 45 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Det känns betryggande att även Vänsterpartiet numera är så engagerat i Sveriges internationella underrättelsearbete och samarbete med de andra västliga alliansländerna. Välkommen!
Som jag sa för en stund sedan är jag som statsminister ansvarig för allt som händer i Regeringskansliet på alla olika områden. Det hindrar inte att vi har rutiner och strukturer i Regeringskansliet.
Jag har inget skäl att ifrågasätta Regeringskansliets säkerhetsavdelnings hantering av denna fråga. Jag har sagt vad jag har att säga i frågan. Nu vill dessutom konstitutionsutskottet granska om Regeringskansliet har gjort rätt, och det välkomnar jag.
Anf. 46 Nooshi Dadgostar (V)
Herr talman! Varje gång man frågar Ulf Kristersson om detta raljerar han och tar inte frågan på allvar. Jag skulle vilja uppmana statsministern att inte tala eller agera på ett sådant sätt utan svara på frågorna.
Det här är viktiga saker. En person som är statsministern mycket nära och som ska agera som nationell säkerhetsrådgivare har alltså röjt säkerhetskyddsklassat material. Detta kan vara ett hot mot rikets säkerhet.
Därför måste jag upprepa frågan för att få ett svar. Vi vet alla att en KU-anmälan inte är någonting som en statsminister kan gömma sig bakom. Det är bara att svara på frågan; det finns inget olagligt i detta.
Regeringskansliets presstjänst har sagt att det inte är aktuellt att polisanmäla händelsen. Jag vill veta om statsministern eller statsministerns närstående har varit delaktiga i att fatta ett sådant beslut, det vill säga att det inte är aktuellt. Jag vill också veta när statsministern fick reda på att det hade röjts säkerhetsskyddsklassat material om Sverige.
Anf. 47 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag kan enkelt svara på frågan: Jag har över huvud taget inte varit inblandad i något av dessa beslut. Detta sköttes helt och hållet av Regeringskansliets säkerhetsavdelning. De informerade mig efter att de hade gjort sin hantering av det. Jag har inte något mer att säga om den saken.
Däremot kommer konstitutionsutskottet att granska om Regeringskansliet har skött detta korrekt. Det är bra att de gör den granskningen, och jag ser fram emot resultatet.
Anf. 48 Daniel Bäckström (C)
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsministern om arbetsmarknadsläge, konjunktur och företagande.
Vi kan se att arbetslösheten i Sverige är hög - den fjärde högsta i EU. Vi har ett snitt på 8,4 procent i dag, och genomsnittet i EU är 5,9 procent. Det är bara Spanien, Grekland och Finland som har högre arbetslöshet än Sverige.
Var fjärde ungdom är arbetslös, och nyföretagandet var förra året på sin lägsta nivå sedan 2009 förra året. Det minskade med 9 procent. Hemma i Värmland var nivån den lägsta sedan 2003.
Lågkonjunkturen tillsammans med de stora förändringarna på arbetsmarknaden och konkurser, varsel och uppsägningar gör att det ser väldigt tufft ut för många hushåll runt om i landet. Inte minst i byggsektorn ser vi att orderböckerna är väldigt tomma. Efterfrågan har dykt, och det har pågått ett tag.
Så sent som i tisdags lade Säffles största företag Moelven Byggmodul sitt tredje varsel på kort tid. Det förra varslet kom före jul, och nu varslades 70 anställda. Det är klart att det är många familjer som drabbas i ett redan ekonomiskt pressat läge med höga räntor och den senaste tidens kostnadsökningar. Frågorna är många vid köksborden och runt om på arbetsplatserna: Hur kommer vår framtid att utvecklas? Detta är ett stort bekymmer inte minst på landsbygden.
Min fråga till statsministern är därför hur han och regeringen tänker agera kortsiktigt för att få igång företagen så att det anställs. Hur kan man också ge möjligheter till en långsiktig näringslivsutveckling runt om i landet?
Anf. 49 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Det här är verkligen en viktig fråga. Låt mig dela upp även detta svar i två delar.
För att beskriva läget och förenkla något har vi i grund och botten två sorters arbetslöshet i Sverige i dag. Den ena är en väldigt konjunkturdriven arbetslöshet, som det nästan alltid är i Sverige och andra konjunkturkänsliga länder. Det betyder i praktiken att en utdragen lågkonjunktur med väldigt höga räntor och väldigt hög inflation slår in i ekonomin, något som i alla tider har påverkat företags vilja att investera. Höga räntor påverkar lönsamheten, och hög inflation påverkar konsumenterna. Det gör det inte lättare att vara arbetslös, men det finns rätt naturliga förklaringar till detta.
Den arbetslösheten är nu dramatiskt på väg ned. Från den gamla regeringen ärvde vi en inflation på 10 procent. Den är nu nere under 2 procent, vilket ger fallande räntor och mer köpkraft i hushållen. Det är fortsatt lågkonjunktur och fortsatt tufft för många, men det syns en liten ljusning längst bort vid horisonten. Det är viktigt.
Den andra, som kanske bekymrar mig ännu mer, är den strukturella. Strukturell är ett konstigt ord för att säga att det här är saker som inte påverkas så mycket av konjunkturen.
Det handlar i mycket hög grad om dålig integration. Det är hög invandring, dålig integration, människor som inte kan svenska och människor som saknar en utbildning som funkar på svensk arbetsmarknad. Man kanske aldrig har jobbat i Sverige över huvud taget, eller kanske inte har jobbat alls - det gäller ganska många kvinnor. De har otroligt svårt att hitta något arbete på en ganska avancerad arbetsmarknad som den svenska.
Det här bygger ärligt talat på orimligt hög invandring under orimligt lång tid. När det gäller detta borde Centern se sig lite grann i spegeln och fundera på vad deras skuld är till denna strukturella arbetslöshet, att integrationen inte har tagits på allvar, att folk inte lär sig svenska och att folk bor i segregerade områden.
Allt detta kan vi ändra, och vi håller på att ändra det. Det senare tar längre tid än det förra.
Anf. 50 Daniel Bäckström (C)
Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!
Vi kan också konstatera att de åtgärder som borde ha vidtagits de senaste åren inte har vidtagits från regeringens sida. Det har blivit dyrare att anställa. Relativt de begränsade underlättande åtgärderna får detta stora effekter för företagen med 10 miljarder i ökade kostnader per år och per budget som ni har lagt fram från regeringens sida. Detta sker i tider då vi måste underlätta att anställa.
Jag är uppvuxen i en bygd där detta har varit paradgrenen för att få fart på jobb och företagande utifrån många partiers fokus - inte minst regeringspartiers engagemang. Därför har jag också stora förväntningar på att det kommer åtgärder både för att hantera förutsättningarna för företag att anställa, starta och utvecklas och för att hantera arbetsmarknadens konsekvenser.
Vad kan jag ta med mig till de människor hemma i Säffle som nu drabbas av varsel, och vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta på kort sikt för att stimulera arbetsmarknaden?
Anf. 51 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag tycker att vi har kommit en bra bit på väg, med respekt för att problemen är stora och att det tar tid att lösa dem.
För det första har vi vunnit över inflationen. Hade vi inte gjort det hade allt det här varit helt omöjligt. Både du och jag är gamla nog att veta vad som händer i ett land som länge har 10 procents inflation; det är allvarligt. Så länge vi hade 10 procents inflation motstod vi alla frestelser att bara försöka spendera och elda på brasan när vi hade hög inflation. Det är viktigt i sig.
Nu kan vi öka köpkraften. Vi sänker skatterna både för dem som jobbar och för dem som har jobbat. Vi förbättrar investeringsklimatet i Sverige och gör riktigt stora framtidsinvesteringar i infrastruktur och forskning. Det är sådant som bygger tillväxt på lite sikt. Det tror jag att väldigt många företag och företagare också ser värdet av.
(Applåder)
Anf. 52 Rasmus Ling (MP)
Herr talman! Punktligheten i den svenska tågtrafiken är under all kritik. I går kom siffror som visar att den är den sämsta sedan 2010. I det här läget prioriterar regeringen samtidigt ned järnvägssatsningarna. Bland det första man gjorde vid tillträdet var att pausa utbyggnadsprojekt. Därefter har man dragit ned på det helt nödvändiga underhållet.
Tankarna förs till det Carl-Oskar Bohlin sa våren 2022 när han motiverade sitt nej till Miljöpartiets förslag om att strypa rysk oljeimport med att man inte ville legitimera Miljöpartiets förslag. Man får känslan, herr talman, att regeringen stryper både satsningar och underhåll av anledningen att Miljöpartiet varit för detta.
Min fråga är varför man annars skulle ha den här politiken, statsminister Ulf Kristersson.
Anf. 53 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! För mig handlar seriös politik alltid om framtiden. Det handlar alltid om sakreformer som kan lösa konkreta problem.
Politik handlar dock också om vad man har ärvt och vilket läge man har kommit in i. Det är en väldig skillnad i den ekonomiska politiken om man till exempel ärver 10 procents inflation och höga räntor. Det är en väldig skillnad mellan att ärva en underhållsskuld och att inte göra det.
Den beskrivning som ges här är ju helt felaktig. Vi har lagt fram en mycket stor infrastrukturproposition med en ökning på över 200 miljarder kronor i fasta priser, just för att vi hade en stor underhållsskuld. Nu vill vi göra något åt den saken. Vi kommer att lägga ned mer pengar på underhåll och reparationer så att tågen kan bli punktliga igen.
Vi ärvde en situation av dem som sa att de gillade tåg men som inte höll tågen i sådant skick att de gick i tid.
(Applåder)
Anf. 54 Rasmus Ling (MP)
Herr talman! Hur var det då 2010? Vilka var det som styrde förra gången det var ännu sämre än det faktiskt var förra året?
Jag tycker att det är beklagligt att statsministern inte kan ta sig an den här frågan och det här området med en större seriositet. Det är på allvar. Vi är i en situation där tågbiljetterna går åt som om det vore en konsert på Ullevi och hemsidan kraschar när SJ släpper biljetter till jul för att folk ska kunna besöka sina vänner och sin familj.
Man säger nej till att bygga nytt, man drar ned underhållet och man satsar på biltrafiken i stället. Jag tycker, herr talman, att det här är för dåligt.
(Applåder)
Anf. 55 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Med all respekt: Att vi fattade själva beslutet i riksdagen om en av de största infrastrukturpropositionerna i modern tid reparerar ju inga rälsar. Det fattar väl vem som helst. Det är ju när vi omsätter dessa väldigt många miljarder i underhåll och i reparationer som det förbättras.
Jag är den första att beklaga för alla de människor som hade hoppats på punktliga tåg, men det är ju nu vi gör jobbet. Om man inte avsätter pengar i tid finns det inte heller något jobb att göra. Nu gör vi jobbet.
(Applåder)
Anf. 56 Viktor Wärnick (M)
Herr talman! Betydelsen av det svenska medborgarskapet har under alltför lång tid undervärderats. Medborgarskap har givits ut alldeles för lättvindigt och utan några större krav på vare sig språkkunskaper, egenförsörjning eller ett skötsamt och hederligt levnadssätt. Fokus har mer varit på den enskildes rättigheter än på skyldigheter. Medborgarskapet representerar ju det formella medlemskapet i det svenska samhället. Det svenska medborgarskapet ska ha stor betydelse både rättsligt och symboliskt.
Nu genomför den moderatledda regeringen stora förändringar som uppvärderar det svenska medborgarskapet och skärper kraven.
Min fråga till statsministern är därför vilka förväntningar han och regeringen har på dessa reformer.
Anf. 57 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag tror att vi kommer att komma till ett helt annat läge, där vi som land och som folk själva sätter värde på medborgarskapet. Vi kommer att inkludera alla rättigheter som vi prisar så högt, men också skyldigheterna.
Jag pratar ofta om vikten av värnplikten, till exempel. Sverige är självförverkligandets land men också självuppoffringens land. Det är inte bara "ta din rätt" utan också "gör din plikt" - allt detta. Det ska vi också säga till människor som kommer till vårt land: Lär dig språket. Lär dig samhället. Försörj dig själv. Lev hederligt och lagligt här. Då är Sverige öppet. Gör du inte detta finns inget skäl för dig att bli svensk medborgare.
Samma sak gäller när det handlar om att återkalla medborgarskap. Den som begår allvarliga systemhotande brott mot Sverige borde få sitt svenska medborgarskap återkallat, om personen har dubbelt medborgarskap. Nu har vi den möjligheten, och Socialdemokraterna har inte vetorätt. De får några månader på sig att tänka igenom om de verkligen inte tycker att det borde bli svensk lag.
(Applåder)
Anf. 58 Hans Eklind (KD)
Herr talman! Julhandelns betydelse för handeln är stor och ibland avgörande. Jag vill därför lyfta fram det stora problemet med e-handeln från gigantiska kinesiska onlineplattformar. Där har handeln ökat rejält, och det görs med marknadsföringsmetoder som strider mot både svensk och europeisk lagstiftning.
Färska siffror från Tullverket visar att det under december månad anlände 6 miljoner paket till Sverige. Den EU-lagstiftning som finns har skapat en gräddfil för aktörer som Temu och Shein. Det beror på att de agerar som förmedlare av privatimport och inte som handelsföretag. Den lagstiftning som gäller för en inre marknad för dem som ska sälja gäller inte för dessa aktörer.
Den snedvridna konkurrensen har enligt branschorganisationen Svensk Handel lett till att svenska handelsföretag slås ut. Vi ser också att konkurserna inom handeln ökar. Konkurrens är bra, men den ska ske på lika villkor.
Min fråga till statsministern är: Vad avser statsministern och regeringen att göra för att stoppa den osunda konkurrenssituationen?
Anf. 59 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! I grund och botten håller jag helt med. Det här är ett systematiskt missbruk av regler som är till för att gynna konkurrens och transparens och för att se till att fler konsumenter får så billiga produkter som möjligt och på lika villkor.
Vi ska komma ihåg att mycket av e-handeln har ökat utbudet för många människor. Den har ökat genomlysningen och pristransparensen. Det är bra, och det är en av många fördelar med e-handel. Men alldeles uppenbart finns det också kryphål som i dag används.
Jag kommer själv att träffa Svensk Handel och diskutera bland annat detta. Vi tar också upp saken i EU-sammanhang. Jag utesluter inte egen svensk lagstiftning, men eftersom detta är problem som gäller oss allihop i Europa vore det bra med ett gemensamt europeiskt agerande för att komma åt de företag som på det här sättet alldeles uppenbart missbrukar den fria konkurrensen.
Anf. 60 Jakob Olofsgård (L)
Herr talman! Min fråga rör hbtqi-personer.
För oss liberaler är målet enkelt. Sverige ska vara det bästa landet i världen att leva i som hbtqi-person. Alla ska ha samma rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Sverige har kommit en bra bit på vägen, men fortfarande finns det många hbtqi-personer som inte vågar leva öppet på grund av risken att utsättas för hatbrott eller hedersförtryck.
Regeringen vidtar nu många bra åtgärder för att öka friheten för hbtqi-personer. En av dessa åtgärder är att ta fram en ny handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Därför undrar jag: När kommer planen, och vad kan ministern säga om den?
Anf. 61 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag uppskattar verkligen att frågan kommer nu. Ibland tenderar vi att diskutera dessa saker under en pridevecka i augusti, men det här är frågor som alltid är viktiga. Därför är det desto viktigare att de tas upp just nu.
I grund och botten är det så som Jakob Olofsgård säger, det vill säga vi har fattat beslut om en ny handlingsplan. Det kan låta tandlöst, men det är det inte, för den vägleder hela politiken. Några saker har länge varit underskattade, till exempel hälsofrågorna, våldsproblematik, hedersproblematik och hatbrott. Jakob Olofsgård nämnde några av dessa. De här områdena kommer att vara i fokus i planen.
Jag tror att frågeställaren känner Paulina Brandberg väl, och det är hon som är ansvarigt statsråd för detta. Såvitt jag vet kommer vi att återkomma med hur planen ser ut inom några veckor.
(Applåder)
Anf. 62 Eva Lindh (S)
Herr talman! Statsministern sa några gånger under hösten att det ljusnar, apropå den ekonomiska politiken. Vi är många som tycker att det är svårt att se det ljuset när lågkonjunkturen biter sig fast, när tillväxttalen hör till de lägsta i EU och när tillväxtprognoserna har sänkts.
Nu är 70 000 fler arbetslösa än när statsministern blev statsminister. Ungdomsarbetslösheten ligger på 25 procent, vilket är bland de högsta siffrorna i hela EU. Sverige slår ett sorgligt rekord i antalet varsel och konkurser. Människor har svårt att få ekonomin att gå ihop, och allt fler blir skuldsatta. Finansieringen till välfärden är alldeles otillräcklig.
Trots detta ser jag inga åtgärder, men jag vill ställa en fråga till statsministern: På vilket sätt blir Sverige rikare nu, bortsett från dem som redan är det? Har statsministern någon plan för att ta oss ur situationen?
Anf. 63 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag gläds uppriktigt över att Eva Lindh lyssnar på mina tal. Det uppskattar jag. Men man får lyssna på hela talen och inte bara vissa delar. Jag säger gång på gång att vi lever i allvarstider, i tuffa tider och i ekonomiskt tuffa tider, men jag tar också fasta på en del saker som går åt rätt håll. Jag tar fasta på att vi ärvde en inflation på 10 procent och höga räntor av den förra regeringen. Det omöjliggjorde nästan all ekonomisk politik.
Vi bekämpade inflationen. Vi stod emot alla krav på ofinansierade utgiftsökningar. Nu har vi en inflation som är under 2 procent och fallande räntor. Då kan vi använda styrkan i svenska statsfinanser. Vi sänker skatten och förbättrar hushållens ekonomi, och det görs tillsammans med stora offentliga investeringar. Det är sådant som bygger Sverige rikare på lite sikt. Det här är det ena som händer.
Det andra som händer är de stora förändringar som sker i invandringspolitiken och kriminalpolitiken, vilket gör att folk känner att vi tar tag i allvarliga problem. Det är vad regeringen gör.
(Applåder)
Anf. 64 Pontus Andersson Garpvall (SD)
Herr talman! I slutet av Socialdemokraternas regeringstid gick 2 600 personer fria i väntan på anstaltsplats. I och med Sverigedemokraternas och regeringens paradigmskifte i kriminalpolitiken menar Kriminalvården att Sverige år 2033 behöver ytterligare 17 000 anstaltsplatser. Nu installeras våningssängar i celler. Vi bygger modulfängelser på fängelsegårdar. Fler ska få avtjäna straffet i sitt hemland med mera. Fyra nya fängelser är på gång.
Samtidigt menar regeringen att det tar ungefär åtta år att färdigställa en ny anstalt. Om Kriminalvården har rätt i sin prognos kommer dagens utbyggnadstakt inte att vara tillräcklig. Vad mer kommer regeringen att göra för att möta Kriminalvårdens scenario om 27 000 anstalts- och häktesplatser till år 2033?
Anf. 65 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Först vill jag ta fasta på beskrivningen. Det finns alltså skäl till att vi behöver så många fler fängelseplatser. Det begås väldigt mycket brott, och de som begår brott ska sitta i fängelse. Då får man helt enkelt göra det som måste göras. Därför dammsuger vi alla möjligheter, inklusive våningssängar och förtätningar. Jag förstår att det inte är optimalt, men det är ännu sämre att människor går fria. Självklart är det så.
Jag vet att Justitiedepartementet och Specialfastigheter, som är den organisation som ofta står för fängelser, gör allt de kan för att bygga om, bygga till, bygga nytt och hitta lösningar som inte har prövats förut. Jag kan inte detaljerna i detta, men jag är helt övertygad om att de kommer att göra allt som behövs för att inte en enda person som är dömd till fängelse ska gå fri på grund av att det inte finns någon fängelseplats.
(Applåder)
Anf. 66 Samuel Gonzalez Westling (V)
Herr talman! Vi har här fått höra av statsministern att han har fått ärva inflation och annat. Han har fått ärva det mesta. Om man skulle bortse från allt som statsministern har fått ärva befinner sig Sverige i en situation där välfärden är kraftigt nedbantad, och det har skett under de senaste decennierna. Konjunkturinstitutet har konstaterat att en satsning på utbyggd välfärd - eller en återställning av välfärden - inte skulle driva på inflationen.
Jag har förståelse för att statsministern och Moderaterna inte har för avsikt att bygga ut välfärden, men jag tror att svenska folket, särskilt den äldre generationen, har en erfarenhet av att Sverige fungerade på ett helt annat sätt förr i tiden när man lade en väsentligt större andel av samhällets resurser på välfärden.
Finns det någon möjlighet att den äldre befolkningen, eller kanske hela befolkningen, kan få se att regeringen satsar mer pengar på att bygga ut välfärden än vad den gör i dag?
Anf. 67 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag tycker till att börja med att man ska vara lite noga. Regeringen ärvde ett antal riktigt stora problem. Jag brukar nämna 10 procents inflation och europeiskt rekord - nästan världsrekord - i grov kriminalitet. Säkerhetspolitiskt har det varit väldigt vakuumartat. Det här ärvde vi.
Vi ärvde också bra saker. Dem pratar vi inte lika ofta om. Allt det som fungerar bra i Sverige ärvde vi också, och det är jag lika stolt över nu som jag var tidigare. Men vi pratar ju oftast om problemen.
Vi ärvde alltså både bra och dåliga saker. En del av de problem vi i dag har med ekonomin är bokstavligt talat ärvda problem. Mycket hög inflation gjorde det omöjligt att använda styrkan i de svenska statsfinanserna. Nu är vi i ett mycket bättre läge och lägger stora resurser på välfärden. Av naturliga skäl lägger vi också stora resurser på helt andra saker, till exempel på att bygga upp det försvar som Sverige inte tog på allvar under mycket lång tid.
Det är alltid en fråga om prioriteringar. Jag står för exakt våra prioriteringar.
(Applåder)
Anf. 68 Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Herr talman! I förra veckan beslutade regeringen om en nationell strategi för att underlätta och stödja arbetet för psykisk hälsa och suicidprevention. Titeln Det handlar om livet är mycket talande. Detta är en väldigt efterlängtad strategi.
Ludvig Fredriksson från Moderat skolungdom i Göteborg sitter här uppe på läktaren. Han har varit praktikant hos mig under en vecka. Vi har pratat mycket om vad som kan vara viktigt när det gäller de här frågorna. Han går på gymnasiet, och hans perspektiv är att det här är en fråga man pratar ganska mycket om. Vi vet att detta drabbar många tjejer. Psykisk hälsa och arbetet mot psykisk ohälsa är viktigt. Vi måste prioritera detta.
Nu har regeringen tagit tag i det här, vilket är väldigt positivt. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ansvarar nu för att samordna, stödja och prioritera detta arbete. Det är dock ganska mycket som parterna ska samarbeta om, och det är ganska mycket som tyvärr inte riktigt fungerar i dag. Ludvigs och min fråga är vad statsministern tycker att vi behöver prioritera först. Vad ska vi först ta tag i, och hur kan vi göra det? Det här är mycket viktiga frågor som måste prioriteras.
Anf. 69 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag håller verkligen med om detta. Jag pratar väldigt mycket med socialminister Jakob Forssmed om de här frågorna; vi är båda djupt engagerade i detta. Jag har vid några tillfällen berättat att jag tre gånger i mitt eget liv - på helt olika sätt - har känt unga människor som på grund av psykisk ohälsa har fattat det yttersta beslutet och tagit sitt liv. Det har påverkat mig otroligt djupt.
Det finns skäl till att unga människor pratar mycket om detta. Självmordstalen minskar i alla åldersklasser utom bland de allra yngsta. Detta är bokstavligt livsviktigt.
Jag tycker att mycket i den nya strategin är bra. En sak som är otroligt viktig, och som man ju undrar varför Sverige inte har gjort för länge sedan, handlar om det vi lite slarvigt kan kalla haverikommissioner. Det gäller att lära sig någonting varje gång det som inte ska hända ändå händer. Vad var det som felade? Vad visste sjukvården? Vad visste familjen och föräldrarna? Vad visste kanske andra som hade kontakt med personen? Fanns det någonting vi kunde ha gjort som vi inte gjorde och som vi måste göra bättre nästa gång?
(Applåder)
Anf. 70 Gustaf Lantz (S)
Herr talman! Jag har sällan varit så stolt över min hemstad som när Frågan är fri sändes i SVT. Reportrarna - med funktionsnedsättningar - från Uppsala intervjuade kända personer, och jag var väldigt glad att se statsministern som gäst. Med värme, humor och respekt blev det ett riktigt fint program. Det vill jag tacka statsministern för.
Men en sak skavde. Reportern Eleonor Belin berättade att hon får 12 163 kronor före skatt och behöver låna pengar för att gå runt. Marcus Fahlén följde sedan upp med att fråga om statsministern tycker att det ska vara så.
I sin senaste budget prioriterade regeringen stora skattesänkningar för dem med högst inkomster men gav ingenting till dem med sjuk- och aktivitetsersättning. Kan man verkligen försvara denna prioritering med att det ska löna sig att anstränga sig? Gör inte de med sysselsättning på Radio Fyris sitt yttersta utifrån sina möjligheter?
Anf. 71 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag tackar Gustaf Lantz för att han uppskattade programmet. Jag tyckte själv att det var fantastiskt fint, roligt och lärorikt att ha dessa samtal. Jag bjöd tillbaka och hade hela gänget på julfika på Sagerska för några veckor sedan. Då vände vi på steken så att jag fick fråga dem i stället. Det var jätteroligt och viktigt. Jag har sällan fått så mycket respons.
Det finns två saker man ska säga här.
Många av våra sociala ersättningar är på olika sätt inflationsskyddade. Själva idén är att köpkraften ska hänga med. Vid hög inflation följer detta med, så att man inte ska urholka köpkraften. Det är rätt och riktigt.
Löner är dock inte inflationsskyddade. Tvärtom drabbas löntagare hårdast av hög inflation. Därför har det varit viktigt för oss att sänka skatten för dem som jobbar och har jobbat, så att de också får en chans att komma tillbaka i köpkraft. Dessutom tror vi som bekant att hälften kvar är en bra princip. Den som tjänar lite mer pengar på att jobba extra ska få behålla åtminstone halva löneökningen själv.
(Applåder)
Anf. 72 Sara Gille (SD)
Herr talman! Svensk skola är långt ifrån vad den en gång var. Hot och våld i låg- och mellanstadieskolor har ökat med 60 procent på fem år. Nyligen blev en gravid lärare sparkad i magen av en elev, vilket slutade med att hon fick missfall - allt för att eleven blev av med sin mobil. I ett annat fall utsattes en lärare för strypgrepp efter att ha tillrättavisat en elev.
Tidöpartierna arbetar hårt för att skapa en trygg och säker skola som präglas av kunskap och ordning. Sverigedemokraterna har länge varnat för den nuvarande trenden, där stök och otrygghet är påtagliga problem. Det är oroväckande att hot och våld har ökat så kraftigt i skolorna. Här behövs krafttag.
Delar statsministern oron, och hur ser han på den svenska skolans framtid?
Anf. 73 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Det korta svaret är ja - jag delar den oron. Jag tror att det är likadant för alla som har följt rapporteringen den senaste tiden. Sara Gille nämnde den gravida lärare som blev sparkad i magen och fick missfall. Det är helt fasansfullt. Ett annat exempel, som vi inte vet så mycket om än, gäller en lärare som blev knivskuren utanför Stockholm. Jag vet inte mer än det som har stått i medierna.
Att det förekommer våld på en plats som är till för trygghet och lärande är fullständigt oacceptabelt. Jag tror att det krävs ganska många förändringar, och vi jobbar med några av dem. Rent allmänt behövs det mer ordning och reda i skolan. Vi ska inte tillåta stökiga skolor. Även stök som inte är våld är oacceptabelt, för det försämrar hela kulturen på skolan. Det handlar också om rätten att avlägsna elever som inte kan sköta sig. Inkludering är bra, men när inkludering betyder att våldsverkare inkluderas och exkluderar dem som inte brukar våld är det dålig inkludering.
Vi håller på med stora reformer på detta område.
(Applåder)
Anf. 74 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! I gårdagens partiledardebatt hävdade statsministern att vårdköerna i Region Stockholm ökar. Det är anmärkningsvärt, då väntetiderna överlag har minskat i Region Stockholm sedan vi socialdemokrater tog över, trots den nationella vårdkris som statsministern har varit med och skapat. Sedan vi tog över i Region Stockholm har det blivit 10 procent fler som får sin operation inom 90 dagar; det har gått från 65 till 75 procent.
Låt oss också titta på den största moderatstyrda regionen, Skåne. I november förra året fick bara 54 procent sin operation inom 90 dagar. I riket var siffran 64 procent, och i Region Stockholm var siffran hela 82 procent. Samma månad var mediantiden till operation 32 dagar i Region Stockholm. I moderatstyrda Skåne var den nästan dubbelt så lång.
Därför blir den uppenbara frågan: Är statsministern dåligt underrättad, eller slirar statsministern avsiktligt på sanningen?
Anf. 75 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag har följt statistiken för detta och tittat i helt öppna källor, och jag har noterat att köerna utan tvekan har ökat. Detta är lika ovedersägligt som att olika former av vårdmottagningar som har varit mycket uppskattade i Stockholm läggs ned, i huvudsak av ideologiska skäl. Det finns möjligen olika sätt att rapportera siffrorna, men utifrån de siffror jag läst är det ingen tvekan om att vårdköerna i Stockholm har ökat under det nuvarande styret.
(Applåder)
Anf. 76 Arber Gashi (S)
Herr talman! Byggföretaget Sernekes konkurs har lett till att flera samhällsviktiga projekt i Halland har stannat av, bland annat byggnationen av ett nytt häkte i Halmstad och en ny skolbyggnad i Varberg. Det innebär inte bara förseningar och ökade kostnader för kommuner och kriminalvård utan hämmar också samhällsutvecklingen och förvärrar arbetslösheten i en tid när byggsektorn redan är hårt pressad.
Det är alltså inte en ny trend, utan under 2024 har hela 10 000 svenska bolag gått i konkurs, och lika många som bor i mitt Halmstad - ungefär 70 000 människor - har blivit arbetslösa sedan regeringen tillträdde.
Regeringen talar ofta om arbetslinjen och ljusnande framtidsutsikter, men verkligheten ser annorlunda ut. Byggkonkurserna slår hårt, arbetslösheten ökar och viktiga samhällsprojekt står stilla. Ändå lyser både krisinsikt och åtgärder med sin frånvaro.
Jag undrar därför: Hur ska svenska folket lita på att regeringen och statsministern har en plan när man mest tycks hoppas på att problemen ska lösa sig av själva?
Anf. 77 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Nej, så är det inte alls. Däremot är det ingen nyhet att lågkonjunktur, höga räntor och hög inflation är särskilt dåligt för byggsektorn. Det påverkas ärligt talat inte av vilken regering som styr, utan det är dåligt för en miljö som är så ränte- och inflationskänslig. Så är det.
Resten är felaktigt. Vi har gjort det vi har gjort just för att komma ur situationen. Vi har fått ned inflationen, och nu faller räntorna. Lågkonjunkturen biter sig fast ett tag till, men vi kommer att komma ur den också.
Vi gör riktigt stora investeringar, inte minst i sådant som gynnar byggsektorn. Allt detta sker. Det tar tid, men vi ärvde riktigt stora problem.
(Applåder)
Statsministerns frågestund var härmed avslutad.