Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Debatt om förslag 29 januari 2025

Protokoll från debatten

Anföranden: 16

Anf. 164 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! I kväll debatterar vi socialutskottets betänkande nummer 13, som handlar om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Debatten är välkommen - vi borde prata mer om de här frågorna oftare - men av respekt för mina kollegors tid kommer jag att hålla anförandet kort och endast göra några nedslag.

Herr talman! Alkohol är trevligt för många men ett helvete för vissa. Många är vi som kopplar av med en mellanöl på fredagen, tar en snaps vid julbordet eller skålar i champagne när någon gifter sig. Dryckeskulturen med allt från japansk whisky och spanskt bubbel till gotländsk gin och engelska öler berikar. Den bidrar till trevliga stunder både hemmavid och på utflykten.

Att människor gör matresor till Sverige och besöker lokala producenter av alkohol stärker vår besöksnäring. Därför är jag glad att Sverige från den 1 juni i år tillåter gårdsförsäljning. Vi blir lite frihetligare och lite mer lika övriga Europa, vilket i det här fallet är välkommet.

Den 1 juli blir det också lägre punktskatt för mikrobryggerier som gör hantverksmässig öl i liten skala. Steg för steg blir Sverige lite friare och lite trevligare.

Herr talman! Alkohol har också baksidor. Genom årtiondena har svenskt drickande förvisso förändrats från berusningsdrickande till mer ansvarsfull och måttlig konsumtion. Det är bra. Men för dem som faller genom skyddsnäten eller rent av har ärvt en risk för beroendetillstånd behöver det finnas ett effektivt och ingripande skydd.

Därför är det välkommet att regeringen förra året tillsatte en utredning om förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken. För att nå resultat behöver vi som beslutsfattare hälsoekonomiska analyser som kan vidareutveckla de insatser som görs, så jag ser fram emot att ta del av den utredningen när den är klar i höst.

Herr talman! När vi talar om alkohol finns det skäl att också nämna samsjuklighet, paraplybegreppet för dem som lider av både en beroendesjukdom och en psykiatrisk diagnos.

Här har socialutskottet haft djuplodande och uttömmande debatter under lång tid - inte minst under förra mandatperioden, när jag tyvärr ännu inte var ledamot av utskottet. Många är berättelserna om hur utskottet till slut kunde hitta en majoritet för att rikta ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen 2019. Sagt och gjort - en utredning om att stärka vården för dem med samsjuklighet tillsattes, och slutbetänkandet som kom 2023 har beretts i Regeringskansliet sedan dess.

När vi nu skriver 2025 i kalendern är det glädjande att många tagit tillfället i akt att inkomma med remissvar på utredningen eftersom den förändring av huvudmannaskap som föreslås är en mycket stor och genomgripande reform. Men för att höja takten och ändå komma framåt i frågan behöver vi göra mer här och nu.

Vi som tillhör regeringspartierna vill inte vänta för länge med att skapa en vårdstruktur där färre faller mellan stolarna. Därför tillsattes nyligen en samsjuklighetsdelegation som ska förbereda och genomföra den föreslagna reformen av samhällets insatser för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet.

Herr talman! Här finns kanske skäl att göra halt. Vi talar ofta om stora utredningar och stora reformer som tar lång tid att genomföra. Det finns en poäng med det. Men längs vägen finns många saker som politiken kan ta fasta på och genomföra här och nu.

Ett exempel på en fråga som har hanterats snabbt är den om att göra naloxon receptfritt, vilket var ett litet förslag i en stor utredning. Där agerade regeringen snabbt - naloxon, som är ett motgift mot opioidöverdos, är nu receptfritt.

Också frågan om att förbjuda lustgas i berusningssyfte var en liten fråga i en stor utredning. Också här jobbar regeringen i ett snabbspår, och förslag lämnas till riksdagen under våren. I politiken gäller det att vara både beslutsam och otålig, som statsministern brukar säga.

Herr talman! Slutligen några ord om tobak.

Vi vet sedan länge att det vanemässiga rökandet av cigaretter är skadligt för oss. Här har Sverige tagit enorma kliv de senaste decennierna genom kulturförändringar, innovation och lagstiftning. I dag är det ungefär 5,4 procent av befolkningen som röker cigaretter - en internationellt sett mycket låg siffra. Med färre rökare får vi färre tobaksrelaterade sjukdomar och en friskare befolkning som lever längre.

Om Sverige ska nå sitt mål om rökfrihet - och det tycker vi moderater att Sverige ska - behöver politiken styra mot det. Vi vet att det inte finns några nikotinfria länder, men Sverige kan bli först i världen med att åtminstone bli rökfritt. Det ska vi bejaka.

Därför är det bra att Sverige håller fast vid snuset, som i sig självt inte är en hälsoprodukt men som är ett alternativ till rökning. Här har regeringen tagit stora kliv genom satsningar på tullen så att smuggelcigaretter inte korsar gränsen och genom skattehöjningar på cigaretter och en något lägre skatt på snus och nikotinportioner.

Vi är nära att bli rökfria, men det betyder inte att politiken kan ta semester. Även om vi ska glädjas åt svensk rökfrihet och skydda det svenska snuset mot de klåfingriga byråkraterna i unionen finns det skäl att skydda Sveriges unga mot att tidigt utveckla nikotinberoende.

Därför driver vi moderater förslag om att förbjuda langning av nikotinprodukter till barn och att tillsynen av försäljningsställen ska skärpas. Det kan också finnas skäl att införa en övre gräns för nikotininnehåll så att extrema produkter med över 50 milligram per portion försvinner från marknaden. Snus och nikotinprodukter är ett mindre skadligt alternativ till cigaretter, men de är inte att betrakta som frukt eller godis. Vuxna ska få ta vuxna beslut, men barn och unga ska skyddas mot ungdomligt oförstånd.

Vårt mål är tydligt: Tobakspolitiken ska leda till minskade medicinska och sociala skador, men det ska vara nolltolerans mot att erbjuda barn vanebildande produkter.

Med det vill jag passa på att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)


Anf. 165 Christofer Bergenblock (C)

Herr talman! Tack, ledamoten Jesper Skalberg Karlsson, för anförandet!

Vi delar glädjen över att gårdsförsäljning kommer att bli verklighet till sommaren. Det är något som Centerpartiet har arbetat för i 20 års tid och som Moderaterna sedermera har anslutit sig till och varit med och drivit i riksdagen. Ledamoten är en av dem som varit pådrivande i det arbetet. Det känns väldigt bra.

Nu kommer ju den frågan att bli verklighet. Då finns anledning att ta tag i andra frågor kopplade till svensk alkoholpolitik och svensk alkohollagstiftning.

En fråga som är väldigt debatterad för tillfället är den om matkravet på restauranger, pubar och kaféer. Alla som har utskänkningstillstånd har ju ett krav på sig att ha mathållning. De ska inte bara erbjuda mat till den som går dit, utan de ska även ha ett eget kök där man tillverkar eller lagar den här maten.

Enligt dagens krav måste man inte bara ha mat, utan det måste dessutom erbjudas ett brett utbud av maträtter, och man ska servera fram till klockan 23 på kvällen. Det finns all anledning att ifrågasätta detta krav, och från Centerpartiets sida vill vi se att man tar bort det.

Herr talman! Jag har hört att även Moderaterna är inne på den linjen, men jag har inte sett några förslag från regeringen om detta. Jag undrar därmed var Moderaterna egentligen står i förhållande till frågan om matkravet. Är det så att man anser att frågan är så pass beredd att man även skulle kunna lägga fram en skarp proposition om detta?


Anf. 166 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Tack, ledamoten Bergenblock, för frågan!

Moderaterna är positiva till att se över matkravet. Det finns skäl att ifrågasätta om det är relevant i dagens Sverige. Vi ser att våra kost- och dryckesvanor har förändrats genom årtiondena. Det finns därför skäl att se över vissa krav i alkohollagen.

Alkohollagen är en skyddslag, men skrivningar om att det till exempel ska vara tillagad mat i ett tillagningskök har gjort det svårt för till exempel sushibarer och andra att få serveringstillstånd. Detta är ett problem eftersom sushi ju också är mat, även om den inte är varm.

När det gäller matkravet riktade socialutskottet redan under förra mandatperioden ett tillkännagivande till regeringen. Centerpartiet och Moderaterna stod bakom det. Vi ser inte att det finns skäl att göra nya tillkännagivanden i frågan nu, utan frågan bereds i Regeringskansliet. Jag utgår från att den bereds som andra frågor, och om det kommer en proposition på temat kommer vi gladeligen att rösta grönt till det förslaget.


Anf. 167 Christofer Bergenblock (C)

Herr talman! Formuleringen kommer det en proposition på riksdagens bord kommer vi att rösta för den låter inte riktigt helhjärtad. Politik handlar ju också om att driva frågor. För all del togs det fram ett tillkännagivande under förra mandatperioden. Det är ju så att det finns en statlig utredning nu, som är färdig och beredd, som ligger på regeringens bord. Den handlar om nikotin, alkohol och lustgas. I den har man även sett över matkravet.

Nu är det så att den utredningen bara föreslår väldigt modesta förändringar av dagens kravsystem. Man vill gå från klockan 23 på kvällen till klockan 22 på kvällen, och man vill ändra från ett brett utbud av maträtter till ett varierat utbud. I praktiken är det en kosmetisk förändring av en dålig lagstiftning.

Det intressanta är dock att den här utredningen och det här betänkandet gör att frågan är tillräckligt beredd för att regeringen ska kunna gå fram med ett skarpt förslag. Det är det jag är ute efter, herr talman, att få höra om Moderaterna delar uppfattningen att det nu finns möjlighet att gå fram med ett skarpt förslag från regeringens sida om att ta bort matkravet.

Då kan jag också lova ledamoten att det är något som Centerpartiet naturligtvis också kommer att stödja - om det är välformulerat. Men hur ligger det egentligen till?


Anf. 168 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Jag kan upplysa ledamoten Bergenblock om att han inte behöver förklara för mig hur politiken fungerar. Jag vet att politik inte bara handlar om att prata, och det handlar inte bara om att vilja. Det handlar också om att göra.

Under den här mandatperiodens första två år har vi nog infriat fler av Centerpartiets vallöften än Centerpartiet lyckades med på fyra år under den föregående mandatperioden. Med vår regering blir det billigare diesel för lantbrukarna, vi kommer att införa gårdsförsäljning och vi kommer att luckra upp strandskyddet.

Fråga efter fråga tar vi oss an i en laganda där vi kompromissar och kommer framåt. Vi lägger saker på riksdagens bord som faktiskt går igenom. Även om varje liten del i Moderaternas partiprogram inte kommer att genomföras under den här mandatperioden kan jag lova att Sverige blir lite friare och lite bättre med vårt regeringsalternativ än med det regeringsalternativ som Christofer Bergenblock tillhör.

Faktum är att januariöverenskommelsen, och det som låg till grund för att Centern fick vara med och budgetförhandla, var ett dokument som det inte blev så mycket av. Det blev två utredningar - en om gårdsförsäljning och en om strandskydd - men inget av det kunde man ta genom riksdagen.

Även om jag håller med ledamoten Christofer Bergenblock om att vi bör se över matkravet kan jag säga att frihetliga reformer får man med goda vänner, och några sådana kan jag inte se att Bergenblock har på sin sida i politiken.

(Applåder)


Anf. 169 Karin Sundin (S)

Herr talman! Nyss debatterade vi folkhälsofrågor här i kammaren. Viktiga aspekter i det svenska folkhälsoarbetet är utan tvekan det vi kallar ANDTS. Man kan inte säga annat än att alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel på olika sätt leder till omfattande folkhälsoproblem. Den yttersta konsekvensen av detta är att ungefär 15 000 svenskar varje år dör till följd av skadligt bruk och beroende.

Vi har en nationell strategi för ANDTS-arbetet som löper fram till och med i år. Det är dags för nästa, och vi socialdemokrater menar att vi måste ha höga ambitioner inför åren som kommer. Det behövs i en tid när folkhälsan utmanas både av nya levnadsvanor - som vi hört talas om här i dag - och av företag och kriminella nätverk som tjänar grova pengar på produkter som är skadliga för människors hälsa.

En av de produkterna är snuset. De senaste åren har vi sett en kraftig ökning av den dagliga snusanvändningen i Sverige, framför allt bland unga tjejer. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning uppger i dag 29 procent av gymnasieeleverna i årskurs två att de snusar regelbundet. Bland tjejerna har det ökat från 4 till 26 procent på tio år. I årskurs nio snusar nu 14 procent av tjejerna. Det är en historiskt hög nivå, och det handlar nästan uteslutande om det tobaksfria, vita nikotinsnuset.

På samma sätt har det också skett en kraftig ökning av ungdomar som provar, och använder, e-cigaretter. Vi hör i debatten i dag att det vita snuset, nikotinsnuset, är ett hälsosammare alternativ än det bruna snuset och att nikotincigaretter är ett hälsosammare alternativ än tobakscigaretter.

Men det är barn och det är ungdomar som framför allt lockas till att använda dessa starkt beroendeframkallande och nikotinstinna produkter som har smaker hämtade från lördagsgodishyllan. Det är barn och ungdomar som aldrig använt brunt snus eller vanliga cigaretter. Det här är ingen bra utveckling.

Vi socialdemokrater vill till att börja med begränsa nikotinhalten i det vita snuset, så att det i alla fall inte är mer beroendeframkallande än det traditionella tobakssnuset. Vi vill också ha ett langningsförbud för snus, och vi vill inte att det ska vara tillåtet att sälja enstaka, eller små, förpackningar av vitt snus till ungdomar.

Ett annat område, herr talman, som vi har sett en snabb och mycket oroande utveckling inom är användandet av lustgas. Det är uppenbart att det krävs ny lagstiftning som förbjuder användning av lustgas både i berusningssyfte och i försäljning till barn under 18 år. Vi socialdemokrater välkomnar att regeringen har meddelat att man arbetar för att få till stånd en sådan lagstiftning så snabbt som möjligt.

Och så har vi alkoholen. Den är ju en källa till njutning för många. Den är fest, guldkant och en del av vårt kulturarv. Den är också en källa till en rad allvarliga sjukdomar, som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och depressioner, och den är en källa till ökat våld och olika typer av olycksfall.

Lägg därtill att vart femte barn i Sverige, upp till 430 000 barn, under uppväxten har haft minst en förälder med alkoholproblem. Av de svenska barnen har 15 procent påverkats negativt av att ha vuxit upp med en förälder med alkoholproblem, och 10 procent - 215 000 barn - har påverkats mycket negativt.

Jag tror att vi här inne är rätt överens om att vi önskar så goda och trygga uppväxtvillkor som möjligt för våra barn och ungdomar. Men den alkoholpolitiska debatten handlar ju - vi har hört det här i dag - till största delen om större frihet för vuxna och större frihet för näringslivet.

Den handlar om frihet för den enskilde att få handla mer och enklare och om friheten i söndagsöppet på Systemet. Den handlar om frihet för företag att slippa krångliga regler, till exempel att slippa behöva servera mat på krogen för att få serveringstillstånd, och om friheten för lokala producenter att få sälja direkt till konsumenten. I debatten om den så kallade gårdsförsäljningen är de tydligaste argumenten från Tidöpartierna just att Sverige ska bli lite friare, lite trevligare och lite mer som övriga Europa.

Vi socialdemokrater menar att stor frihet också kräver stort ansvar och stor försiktighet. Vi står fast vid en restriktiv alkoholpolitik, och vi tycker inte att riksdagen ska fatta beslut som undergräver Systembolagets detaljhandelsmonopol och folkhälsouppdrag.

Herr talman! Avslutningsvis: Den tidigare socialdemokratiska regeringen var med och sjösatte de utredningar som har lyfts här tidigare i dag. Utgångspunkten var en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kombinerat med ett effektivt förebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård samt en bättre sammanhållen vård för personer med samsjuklighet, det vill säga människor som både lider av psykisk ohälsa och har ett skadligt bruk eller beroende.

Det finns en bred politisk enighet om att det krävs stora förändringar, och det är dags för regeringen att återkomma med en proposition för att de förändringarna ska kunna komma till stånd.

Herr talman! Jag står bakom alla Socialdemokraternas yrkanden men yrkar särskilt bifall till reservation 17.

(Applåder)


Anf. 170 Dan Hovskär (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Kristdemokraterna står bakom en solidarisk, folkhälsobaserad och restriktiv svensk narkotika- och alkoholpolitik. Alla människor ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak eller spel om pengar.

Vi värnar Systembolagets försäljningsmonopol samt en aktiv prispolitik som via punktskatter gör alkohol något dyrare än andra drycker för att på så sätt främja måttfulla alkoholvanor. Tillsammans med ett starkt förebyggande arbete kan dessa insatser minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, som är omfattande, liksom de relaterade samhällsekonomiska kostnaderna. Inom primärvården ska beroendefrågorna vara en naturlig del i vårdens ansvar för folkhälsoarbetet.

Herr talman! Effektivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser är viktiga, och vi kristdemokrater är positiva till en ANDTS-strategi. Folkhälsomyndigheten ska senast den 1 maj 2025 ha lämnat in en samlad uppföljning av ANDTS-strategin till Regeringskansliet. Uppföljningen ska omfatta utvecklingen i förhållande till strategins mål. Folkhälsomyndigheten ska i den samlade uppföljningen även lämna in förslag till underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken.

Herr talman! Alla nikotinprodukter är starkt beroendeframkallande. De påverkar hjärnans utveckling, speciellt hos barn och unga, och kan skada fostret under graviditet samt ha negativa effekter på bland annat hjärta och kärl. I den första större mätningen avseende tobaksfritt eller vitt snus konstaterade CAN att användandet har blivit lika vanligt bland kvinnor som bland män samt att det är allra vanligast bland personer i åldrarna 17-29 år. Barn och ungdomar löper större risk för skador och behöver därför ett extra skydd mot att utsättas för risker. Det här är alltså en viktig fråga.

Den senaste utredningen inom ANDTS-området presenterade i mars 2024 sitt betänkande En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas. Utredningen föreslår en ny lag som bland annat innebär att försäljning av lustgas till barn under 18 år ska förbjudas och att lustgas i övrigt bara får säljas i begränsade mängder eller för användning i näringsverksamhet. Lustgas ska inte heller få säljas om det finns anledning att anta att den ska användas som berusningsmedel. Regeringen avser att lämna en proposition om detta till riksdagen den 15 april 2025.

Alkohol kan vara en källa till glädje och njutning men också till stora kostnader. Sjukdom, brott och olyckor som kan relateras till alkohol beräknas i dag kosta vårt samhälle över 100 miljarder kronor per år. Men bakom kostnaderna finns också mängder av människoöden.

Herr talman! En undersökning som SOM-institutet har gjort visar att narkotikafrågan kommer på tredje plats när det gäller svenskars oro inför framtiden. Först kommer oron för organiserad brottslighet, och nummer två är situationen i Ryssland. Sedan kommer oron för ökad användning av narkotika. Detta är alltså ett stort samhällsproblem.

Den svenska narkotikapolitiken behöver utvecklas. Regeringen och socialminister Jakob Forssmed har gjort flera viktiga insatser. Konsumtionen ökar inte nämnvärt, och antalet med problematisk användning står stabilt; kanske ser vi till och med en liten minskning sedan 2007. Vad gäller dödlighet till följd av narkotika har den minskat med cirka 30 procent sedan 2015. Sedan går det inte att vara nöjd med det, utan konsumtionen behöver gå ned. Den som hamnar mellan stolarna behöver få hjälp.

Samtidigt behöver vi rusta för att dödligheten kan komma att öka om till exempel heroinet ersätts med ännu dödligare substanser, som fentanyler, nu när talibanerna i Afghanistan i princip har upphört med sin heroinframställan.

Regeringen har gjort två viktiga saker som kommer att ha stor effekt. Det handlar om den nya socialtjänstlagen som är på gång och om samsjuklighetsdelegationen. Det är två jättestora reformer som kommer att gagna oss väl.

Samtidigt känns det bra att den här regeringen inte vill se en legalisering eller avkriminalisering av någon narkotika. Den erfarenhet av cannabislegalisering som nu kommer från Nordamerika visar att konsumtionen går upp. Ungdomarna minskar inte sin redan skyhöga konsumtion, och samtidigt använder unga vuxna än mer. Barnförgiftningarna ökar också. I Tyskland har kristdemokraterna sagt sig vara villiga att ifall de vinner makten backa bandet och ta bort den legalisering som har införts. Man har också sagt att man måste titta på de följder detta har fått.

Slutligen: Kristdemokraterna vill ha ett narkotikafritt samhälle och arbetar för att stoppa alla tendenser till drogliberalisering. Dödligheten måste minska, och vården måste bli bättre. Arbetet med att minska såväl tillgång som efterfrågan måste bli mer effektivt. Stigmatiseringen av människor som har en beroendesjukdom måste minska och helst upphöra.


Anf. 171 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag debatterade alldeles nyss gårdsförsäljning med den moderate ledamoten Jesper Skalberg Karlsson och kunde konstatera att denna lagstiftning äntligen är på väg fram. Det kanske inte är tack vare Kristdemokraterna, men det är i alla fall trots Kristdemokraterna. Det var ju ändå så att man bytte fot i samband med valet 2022. Ebba Busch satte i alla fall ned foten och konstaterade att KD var för gårdsförsäljning, vilket man inte hade varit tidigare. Detta var en förutsättning för att det skulle bli en förändring här, även om KD också har bistått med en trilskande minister som har bidragit till att det har tagit en del tid. Nu är det dock på väg fram.

Fru talmannen hörde inte den tidigare debatten. Jag får väl säga att anledningen till att detta kan läggas fram nu är den utredning som genomfördes under januariavtalets tid förra mandatperioden och låg fix och färdig på Regeringskansliets bord när den nya regeringen tillträdde - annars hade det tagit hela denna mandatperiod att komma framåt där.

Vi lämnar det området och går tillbaka till matkravet. Vi hörde tidigare från den moderate ledamoten, även om det inte var riktigt helhjärtat, att Moderaterna är för att se över och i bästa fall även ta bort matkravet i samband med alkoholservering. Jag tycker att det har varit otydligare var Kristdemokraterna står i den frågan. Är Kristdemokraterna beredda att se över - och att avskaffa - det nuvarande matkravet vid alkoholservering?


Anf. 172 Dan Hovskär (KD)

Fru talman! Jag tackar Christofer Bergenblock för frågan.

Vi har nu fått betänkandet från Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet. Utredningen har bland annat tittat på den här frågan och bedömt utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd samt övervägt om kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas.

Detta bereds just nu. Vi tittar på den här delen. Det finns en del frågor som måste redas ut, bland annat vilka effekter det här får. Tidigare i debatten var Jesper Skalberg Karlsson inne på detta och på att man ska varmhålla rätter, till exempel sushi. Det finns olika delar som måste redas ut.

Dessa frågor tittar vi nu på. Vi har många olika perspektiv att ta hänsyn till, till exempel folkhälsoperspektivet.

Vi tittar på den här frågan och kommer i sinom tid med ett besked.


Anf. 173 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag efterlyser ändå Kristdemokraternas ståndpunkt i den här frågan. Kristdemokraterna är ju ett politiskt parti som är representerat i denna församling, och rimligtvis har man en ståndpunkt när det gäller matkravet. Att en minister kan gömma sig bakom att det pågår en utredning eller en beredning i Regeringskansliet har vi ju hört många gånger, men det måste ju ändå vara så att det politiska partiet Kristdemokraterna har en åsikt om matkravet.

Utredningen talar om att sänka kravet på serveringstiden från klockan 23 till klockan 22, vilket vi redan har varit inne på. Det handlar även om att ändra kravet på ett brett matutbud till ett krav på ett varierat matutbud och om att se över om kalla maträtter kan anses vara maträtter. Det handlar dock inte om att ta bort matkravet som sådant, för det föreslår inte utredningen.

Ska det bli någon verkstad i just denna fråga krävs det att man har en politisk ambition att göra förändringar där. Det var därför jag tidigare frågade Moderaterna om deras politiska ambition där. Jag uppfattade den som tydlig: Moderaterna vill ta bort matkravet. Men det är klart att det inte är enkelt om Tidöpartierna har olika åsikter.

Min fråga till Kristdemokraterna är återigen: Var står Kristdemokraterna som politiskt parti i förhållande till matkravet? Jag frågar inte vad som håller på att utredas eller beredas. Jag vill inte höra att vi får se senare, utan jag vill höra vilken åsikt Kristdemokraterna har i den här frågan.


Anf. 174 Dan Hovskär (KD)

Fru talman! Som jag var inne på tidigare finns det många aspekter på den här frågan. Vi vill titta brett på den. Om det skulle vara möjligt utan större påverkan är det mycket möjligt att så kommer att bli fallet. Vi tittar på en mängd olika lösningar.

Vi levererar i väldigt många av de frågor som vi tror är viktiga för landet. Just denna fråga kommer vi så småningom, när vi har övervägt de olika delarna, att leverera ett svar på.

Vi kristdemokrater jobbar nu brett med att försöka genomföra den politik vi gick till val på. Vi gick till val på 45 vallöften. Redan efter två år är 43 av dem genomförda eller på väg att genomföras. Många av dessa frågor handlar om förenklingar för den enskilde. Även i denna fråga tittar vi på om det kan göras förenklingar.

Kristdemokraterna fortsätter att jobba med det breda perspektivet och ser både för-och nackdelar. Vi kommer att återkomma i den här frågan.


Anf. 175 Leonid Yurkovskiy (SD)

Fru talman! Även i denna debatt ska jag försöka att avstå från att upprepa mycket av det jag redan har sagt. Jag kommer att upprepa mig lite grann men förhoppningsvis inte så mycket.

Låt mig först konstatera att det som ryms inom ANDTS-området påverkar människors liv direkt. Ibland kan det också förstöra människors liv fullständigt. Därför är det väldigt bra att hela utskottet har ett starkt engagemang på det här området.

Sverigedemokraterna har länge efterfrågat en ny ANDTS-strategi, som jag nämnde tidigare. Vi vill dels att den ska spegla riksdagsmajoritetens vilja att ta hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter har, dels att den i högre grad anpassas till rådande verklighet med nya indikatorer och liknande.

När jag nu nämnde tobak kan jag också passa på att nämna att det finns flera anledningar till att Sverige nästan är rökfritt och i princip har lägst förekomst av lungcancer i världen. Det beror på att vi har legat i framkant vad gäller att sprida information och begränsa produkterna exempelvis vad gäller reklam och på uteserveringar. Det beror också på att ett inte hälsosamt men betydligt mindre skadligt alternativ har varit tillgängligt och ganska populärt.

Sverigedemokraterna vill inte se en politik som försvårar för människor att göra ett mindre skadligt val. Varje år är det fortfarande tusentals som får cancer till följd av rökning. Det är kanske bland det värsta man kan få, och många dör givetvis av det. Vad jag vet finns det inga snusrelaterade dödsfall. Detta är en viktig skillnad. Självklart ska vi verka för att färre brukar nikotinprodukter totalt sett, men konsekvensen av detta får inte bli att fler börjar röka - då blir det kontraproduktivt ur folkhälsosynpunkt.

Samtidigt ser vi ett klart problem i att fler unga börjar bruka nikotinprodukter och i allt yngre åldrar. Detta får vi inte ignorera, och jag märker att vi heller inte gör det.

Vi måste hitta sätt att arbeta gentemot båda målgrupperna samtidigt, alltså både vuxna, som - enligt vad vi alla än så länge är överens om - har rätt att bruka produkterna och även välja mindre skadliga alternativ, och unga, som inte ska bruka nikotin alls.

Vi ställer oss positiva till förslagen om langningsförbud och nikotinfri skoltid, och vi är öppna för att se över reglerna om marknadsföring.

Samma utredning som föreslår nikotinfri skoltid föreslår också en ny reglering av lustgas, vilket också nämnts tidigare. Mig veterligen är samtliga partier nu positiva till detta. Vi ser fram emot att det här ska hanteras så snart som möjligt så att vi kan få stopp på felanvändningen av produkten.

Vidare bör regeringen göra en grundläggande översyn av såväl tidigare som nuvarande narkotikapolitik. Där finns jätteproblem nu, och det är uppenbart att det inte har gått så bra för Sveriges del. Framtidens narkotikapolitik ska baseras på den senaste forskningen, med fokus på skademinimering snarare än på politiska påhitt. På så sätt skapar vi en konkret och effektiv lagstiftning som i förlängningen räddar liv.

Sverigedemokraterna uppmanar regeringen att agera utifrån Narkotikautredningens uppmaningar. Vi tillstyrker i synnerhet de förslag på åtgärder som syftar till förebyggande arbete, skademinimering och sammanställning av aktuell vetenskap.

Tidöavtalet anger att beroendevården ska stärkas, och regeringen har aviserat att man avser att gå vidare med ett lagstiftningsarbete utifrån Samsjuklighetsutredningen. Den har också nämnts tidigare, så jag ska inte dra ut på det. Det är i alla fall glädjande att vi alldeles nyligen även kunde se att en delegation har tillsatts som ska arbeta med att stärka insatserna för personer med samsjuklighet.

En annan aktuell men betydligt mer lättsam fråga är gårdsförsäljning. Att gårdsförsäljning ska tillåtas har efterfrågats länge, och det har utretts tre gånger. Den senaste utredningen stod klar redan 2021. Det är därför mycket positivt att regeringen nu har lagt fram konkreta förslag som möjliggör en begränsad form av gårdsförsäljning.

Som folkhälsopolitiker förordar jag givetvis att man dricker så lite alkohol som möjligt, men det är ändå positivt att vi ser ett kulturellt skifte från fokus på berusning till fokus på smak, upplevelse och hantverk. Här ser vi att gårdsförsäljningen gör mer nytta än skada, i alla fall kombinerat med fördelarna för det svenska näringslivet.

Oavsett hur trevligt det är med gårdsförsäljning kvarstår ändå faktum att alkohol är en av de farligaste substanserna som är avsedda för mänsklig konsumtion och som är lagliga i Sverige. Listan över alkoholens skadeverkningar är omfattande, och det är angeläget för folkhälsopolitiken att både upplysa om dessa och minska den totala konsumtionen i Sverige.

I dag råder det diskrepans mellan exempelvis alkoholprodukter och tobaksprodukter vad gäller varningstexter på förpackningarna. Införandet av varningstexter och bilder på tobaksprodukter har visat sig vara en tydlig och kostnadseffektiv form av hälsoinformation för tobaksanvändare. Den positiva effekten har även fastställts internationellt.

Med hänsyn till alkoholens skadeverkningar finns det därför, anser vi, anledning att överväga ett mer enhetligt förhållningssätt till varningstexter. Vi anser därför att regeringen bör utreda de potentiella effekterna av att implementera krav på hälsoriskupplysning på alkoholprodukter.

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 9, som handlar om att kartlägga den nuvarande narkotikasituationen i Sverige.


Anf. 176 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Jag vill börja med att lyfta fram de människor i vårt samhälle som varje dag, antingen i sitt arbete eller ideellt, arbetar med att stötta och hjälpa människor som på ett eller annat sätt har hamnat i ett beroende av det som vi debatterar i dag.

Civilsamhället blir kärnan i detta arbete, oavsett om det är en kyrka, en stadsmission eller idrottsföreningar. Alla gör otroligt värdefulla insatser i detta. Det är människor som bryr sig om andra, som inte ger upp, som erbjuder tak över huvudet och mat på bordet och som ser sin medmänniska. De är envisa, och de är tålmodiga. När den som har hamnat i ett problematiskt beroende förlorar allt - vännerna, familjen och till och med myndigheternas stöd - är det dessa ideella hjältar som fortsätter att stötta och hjälpa.

Ett tungt ämne som det här får mig att tänka framför allt på de barn som lever i ett hem där en av eller båda föräldrarna har ett missbruk. Dessa barn är alldeles för många. Politiken måste göra mer.

Det spelar roll att vi har Systembolaget i Sverige i dag. Det spelar stor roll var dess butiker finns, hur många de är, när de har öppet och hur de utövar sin försäljning. Det spelar roll att unga får visa sitt legg där. Till och med vilket varv man går i butiken spelar roll för hur mycket man får med sig när man går därifrån. Varför spelar detta roll? Jo, för de människor som drabbas av alkoholens baksidor, även barnen, spelar det roll.

Fru talman! Förra året kunde det överdoshämmande läkemedlet naloxon börja säljas receptfritt på apotek. Det är mycket välkommet att tillgängligheten på motmedel som räddar liv vid överdoser har ökat. Nu behöver ännu fler samhällsviktiga yrken utrustas med naloxon. Fältarbetare, brandmän och poliser är några exempel på personer som kan tänkas möta överdoserade människor. När, inte om, sådana situationer uppstår måste vi kunna rädda människors liv.

Vi behöver fler förebyggande och skadereducerande åtgärder inom svensk narkotikapolitik. Det ska vara självklart att de som lider av skadligt bruk och beroende av narkotika får en god vård och rätt hjälp att bli frisk och komma tillbaka till samhället. Vi får inte ge upp den idén.

Vi som har vandrat nära en människa som lever i ett beroende, där det ena återfallet avlöser det andra, vet att alla till slut ger upp om dessa människor. Familjen orkar inte. Vännerna orkar inte. Till slut orkar de inte själva. Det är då, när alla andra har gett upp, som det offentliga behöver steppa upp.

Därför behöver vi, anser Liberalerna, brukarrum där personer som har ett skadligt beroende kan inta narkotika som de själva har köpt och tagit med utan att riskera ett polisiärt ingripande.

Enligt studier som Narkotikautredningen hänvisar till leder brukarrum inte till ökad användning av narkotika eller risktagande. Däremot är forskning viktigt för att visa de tydliga fördelarna med brukarrum, och vi behöver se bättre vilken effekt de har.

Brukarrum minskar överdosrelaterade skador och dödsfall och osäkra användarbeteenden och underlättar vården av och framför allt stödet till personer som alla har gett upp om. För dem som ingen längre ser något hopp för kan brukarrum vara en plats för ett mänskligt möte som kan leda till en livsavgörande vändning. De som behöver hjälp måste få vård snabbt, och ett brukarrum kan vara ett viktigt steg på vägen.

En person som är fast i beroende är inte fri. I Sverige behöver vi utvärdera vår narkotikapolitik på ett förutsättningslöst sätt. Målet måste vara att rädda liv, förhindra lidande och öka människors värdighet. Vi behöver en socialpolitik och en hälso- och sjukvård som är grundad på kunskap och beprövad erfarenhet.


Anf. 177 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Det här är en intressant kväll, måste jag säga. Det kommer olika vågor av frågor från oanade håll. Det känns lite spännande.

I övrigt kan jag tycka att det är väldigt mycket "Ropen skalla - mer alkohol åt alla!". Så lyder ropen delvis från höger men framför allt från Centerpartiet. Det såg jag kanske inte komma, att ni i Centerpartiet skulle vara riddaren av mer alkohol till alla. Jag är lite förundrad, men det kanske vi inte ska gräva i här.

Vi ska inte diskutera gårdsförsäljning nu - den debatten kommer vi att ha framöver. Men när folkhälsominister Forssmed tvingades släppa igenom gårdsförsäljningen - det är så jag ser på det - gick oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner i Stockholm omedelbart ut och föreslog söndagsöppet på Systembolaget för att föräldrar skulle kunna fixa sitt livspussel. Jag tyckte att det var ett lätt snedsteg. Det var lite aningslöst, och det var noll koll. Alkohol är en väldigt farlig vara. Det är ingen vanlig vara, utan det är faktiskt en drog. 10 procent - 215 000 - av alla barn i Sverige skulle drabbas oerhört om Systembolaget försvann, om monopolet rubbades och om vi skulle ha söndagsöppet på Systemet. Det måste jag säga.

Fru talman! Vi vill se en lagändring om främjandeförbud när det gäller distanshandel av alkohol. De senaste åren har det dykt upp nya typer av försäljningsverksamheter lite runt om i Sverige. Det måste vi titta på.

Marknaden är alltid ute efter att sälja. Som politiker måste vi vara vaksamma på det. Vi anser att det inte bör vara tillåtet att använda tillsatser av smakämnen som gör tobaksfritt snus attraktivt för barn och unga. Det är det nu; det kan vi se. Vi vill att myndigheterna ska titta på detta och eventuellt komma med ett förbud. Det är viktigt, för i dag kan vi se en enorm ökning av antalet barn och unga som använder snus.

Fru talman! Åren 1986-1987 jobbade jag med hivinfekterade som var beroende på LVM-hemmet Serafen. Då hade nämligen hiv kommit till Sverige. Personerna på det behandlingshemmet, som låg mitt emot Stadshuset, visste att de skulle dö. Hiv var på den tiden en dödlig sjukdom, infektion. Men det var något som gjorde skillnad för dessa kvinnor och män. De hade alla egna lägenheter. Alla hade kontakter med beroendeenheter, socialtjänsten och psykiatrin. Man lade ned väldigt mycket resurser på beroende på den tiden.

Det var inte som nu, när många är helt under isen och glömda. Det var före 90-talskrisen och de enorma nedskärningarna i offentlig sektor, före kriminaliseringen av eget bruk och före utförsäljningen av allmännyttan. Och det var innan misär blev legio för så många. Detta har politiker blundat för i decennier. Jag tycker att vi, samtliga partier, borde skämmas för det. Såg ni Uppdrag granskning för en vecka sedan? Ni kan se det på SVT Play. Man visade tydligt vad detta har lett till. Det är alltså en fruktansvärd misär här utanför.

Under åren 1993-2022 har antalet anmälda narkotikabrott gått från drygt 40 000 till drygt 100 000 per år. I dag utgörs över 90 procent av de anmälda narkotikabrotten av innehav för eget bruk. Det finns inga data som tyder på att kriminaliseringen av eget bruk, som infördes 1988, följts av minskat utbud av narkotika, högre priser, färre öppna drogscener, minskat bruk i befolkningen, färre människor med problematiskt narkotikabruk, minskat vårdbehov eller någonting annat. Utvecklingen har gått åt precis motsatt håll, och det tycker jag att vi ska titta på. Jag tycker att det vi ska titta på är forskning och evidens, inte hemmagjorda små idéer vi har om saker och ting. Detta är otroligt viktigt.

Vi har fortfarande en enorm narkotikadödlighet. År 2022 var det 519 narkotikarelaterade dödsfall, och det var återigen en uppgång.

Det är kanske dags för oss att lämna den straffande och ineffektiva narkotikapolitik som vi har och i stället bygga detta på vård, prevention och skademinimering. Några har nämnt det här. De polisiära resurserna ska ju inte fokusera på den enskilda brukaren utan på helt andra personer uppe i hierarkin, så att säga. Det handlar om droghandel, smuggling och så vidare - det som finansierar gängkriminaliteten.

ESO-rapporten Bruk och Straff, som kom 2023, visar att dagens beroendepolitik inte motsvarar kunskapsutvecklingen som skett på området eller samhällets behov. Allt fler far illa - det finns statistik på det. Och de metoder som används inom socialtjänst och beroendevård är inte adekvata.

Det är positivt att se att det i Sverige inte är lika socialt accepterat att bruka narkotika som det är i många andra länder. Men kriminaliseringen av eget bruk har medfört en väldigt repressiv syn på personer i beroende, vilket har många negativa konsekvenser. Det har jag redan nämnt. Vi riskerar helt enkelt att polisen fokuserar fel. En bestraffande narkotikapolitik minskar varken införseln eller tillgången.

Det är många som vill utreda detta. Det är inte bara Vänsterpartiet, utan det är också Sveriges Kommuner och Regioner, Folkhälsomyndigheten, väldigt många forskare och så vidare som vill se om det finns skäl att göra något för att underlätta för personer med missbruk och beroende att söka hjälp. Vi anser att regeringen bör utreda hur lagen om kriminalisering av eget bruk har inverkat på antalet missbrukare och brukare och deras livskvalitet, hälsa och drogfrihet.

Vi anser också - det tog vi upp på vår kongress i maj förra året - att målet för den svenska narkotikapolitiken bör ändras från ett samhälle fritt från narkotika till ett samhälle med minskade skador av narkotika utifrån en restriktiv syn på narkotika.

Jag vill yrka bifall till reservation nummer 10.

I mars 2022 tillsatte den dåvarande regeringen utredningen om en svensk narkotikapolitik anpassad till nutidens och framtidens utmaningar, kallad Narkotikautredningen. Den har presenterat sina synpunkter. Bland annat rekommenderades regeringen att anta ett program för att minska dödsfall till följd av narkotika- och läkemedelsförgiftningar. Det borde vara väldigt användbart i dessa tider. Betänkandet innehåller även flera förslag om hur narkotikaanvändningen kan minska bland unga och hur vi kan bygga upp vård för detta.

Nu får man gå ut med något slags allmän efterlysning av den här utredningen. Den är ju inte här, utan den är där. Den borde vara klar för att komma tillbaka, så att man kan titta på detta. Vi har välkomnat hela betänkandet, och nu väntar vi på att det ska bli action runt det.

Fru talman! Nu ser vi äntligen att regeringen har rört sig några snigelsteg framåt när det gäller frågan om samsjuklighet. Vi anser att det behövs en öppen beroendevård med en tydlig ansats att gripa in tidigt, innan det skadliga bruket har accelererat och skapat problem med bostad, försörjning med mera.

Forskningsresultat visar att nio av tio personer med missbruk eller beroende helst vill söka hjälp inom hälso- och sjukvården. Endast 5 procent vill ha hjälp av socialtjänsten. I de flesta jämförbara länder organiseras vården annorlunda än i Sverige. Vi är inte världsbäst. Ibland är det bra att titta sig runt omkring. Dessa länder har också mycket, mycket lägre dödstal.

Den här problematiken adresseras i Samsjuklighetsutredningen. Nu väntar vi på att det ska hända något mer utifrån den delegation man har valt att tillsätta, för i Sverige går det väldigt långsamt när det gäller narkotikapolitik, måste jag säga.


Anf. 178 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 3, under punkt 2, om alkohollagens krav på matservering och eget kök.

Under tidigare år i den här debatten har jag ägnat mig rätt mycket åt just frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Krav på införande av gårdsförsäljning har också varit det vanligast förekommande motionsyrkandet på socialutskottets samlade område tidigare år. Så är det inte i år. Anledningen är att det nu äntligen finns ett skarpt förslag om att införa gårdsförsäljning och att det kommer att bli verklighet från och med sommaren 2025.

Det gläder både mig och Centerpartiet, som har drivit frågan i 20 års tid, inte minst eftersom vi låg bakom den utredning som genomfördes under förra mandatperioden och därmed har möjliggjort införandet av gårdsförsäljning under denna mandatperiod.

En separat debatt om det här kommer lite längre fram, och då kommer jag att lägga fram Centerpartiets synpunkter på det något restriktiva förslag som regeringen har tänkt gå fram med.

I stället, fru talman, tänker jag nu gå över till att prata om alkohollagstiftningen i stort.

Centerpartiet vill se en större översyn av lagstiftningen i syfte att ta bort otidsenliga och onödiga krav. Det handlar alltså i grunden inte om att öka konsumtionen eller göra alkoholen mer tillgänglig, utan det handlar om att ta bort sådant som inte är tidsenligt men som har levt kvar förbi sin livslängd. Det är förslag som knappast har någon märkbar påverkan på folkhälsan men som å andra sidan kan ha stor betydelse för många av de näringsidkare som finns på detta område.

Dessutom menar vi att en del av de här förslagen redan är beredda inom ramen för den statliga utredning som har gjorts kring nikotin, alkohol och lustgas och att det därmed finns alla möjligheter från regeringens sida att gå fram skarpt om bara viljan och samsynen finns.

Till att börja med vill jag lyfta fram behovet av att ta bort det så kallade matkravet i samband med alkoholservering. Dagens alkohollagstiftning ställer nämligen krav på att det ska finnas både mat och kök att tillgå i samband med alkoholservering. Däremot finns det inget krav på att man ska äta den mat som serveras där. Det fanns det en gång i tiden, även om ätandet redan då till stor del var en skenmanöver. Det finns heller ingen evidens för att matkravet i sig påverkar vare sig drickandet eller nykterheten.

Däremot finns det tydlig evidens för att matkravet innebär stora problem för många av de näringsidkare som är tvungna att ha ett kök öppet och bemannat till klockan 23 på kvällen, även om det inte finns en enda gäst som är intresserad av att äta. Det här tycker vi är helt orimligt och ser därför anledning att ta bort det.

Vi ser också att det finns anledning att se över andra delar i alkohollagstiftningen som i dag är otidsenliga. Det vi väntar på är att regeringens kvarnar ska mala i dessa frågor och faktiskt komma fram till förslag utifrån de möjligheter som den statliga utredningen ger vid handen.

Fru talman! Det finns även andra områden där regeringens kvarnar mal långsamt, och det leder mig in på området som handlar om lustgas.

Den utredning som jag nämnde tidigare var klar i mars 2024. Ett av förslagen som lades där är att reglera försäljningen av lustgas, eftersom det har blivit ett allt större och alltmer alarmerande problem bland ungdomar. I dag säljs lustgas i både affärer och på nätet, direkt till ungdomar vars enda syfte är att berusa sig. Problemet har eskalerat, och såväl polis som socialtjänst och sjukvård vittnar om en alltmer ohållbar situation med ungdomar som är påverkade av lustgas och som även har fått permanenta skador av att ha använt lustgas.

Därför var det väldigt välkommet när utredningen kom. Centerpartiet öppnade även upp för att låta frågan gå i ett snabbspår för att få en nödvändig lagstiftning på plats, precis som regeringen har hanterat många andra frågor under den här mandatperioden. Tyvärr har man i stället dragit benen efter sig. Nu finns det äntligen med på vårens propositionslista, och jag hoppas att en reglering kan vara på plats till sommaren.

Ytterligare ett område, fru talman, där regeringen verkligen har släpat benen efter sig under den här mandatperioden rör Narkotikautredningen och Samsjuklighetsutredningen. Vad som händer med förslagen i Narkotikautredningen vet vi inte alls, men däremot är det glädjande att man nu äntligen har gått vidare med Samsjuklighetsutredningen. Det krävdes dock ett utskottsinitiativ från en samlad opposition för att komma så långt.

Det arbete som nu presenterats med en samsjuklighetsdelegation som ska arbeta med genomförandet är positivt, och vi kommer noga att bevaka att det också blir resultat. Vissa förslag i Samsjuklighetsutredningen går dessutom in i Narkotikautredningen, till exempel kravet på sprutbytesprogram. Som tidigare har nämnts i dagens debatt behöver vi även utreda och införa provverksamheter med brukarrum på samma sätt som redan finns i exempelvis Norge och Danmark.

Narkotikadödligheten i Sverige har mer än fördubblats under de senaste tio åren. Det är hög tid av vi minskar missbrukarnas utsatthet och börjar behandla både beroende och missbruk som den sjukdom det faktiskt är.


Anf. 179 Ulrika Westerlund (MP)

Fru talman! Att bolag som producerar olika typer av nikotinprodukter arbetar hårt med sin marknadsföring och sitt påverkansarbete tror jag inte har gått någon förbi. Själv har jag sett reklam för så kallat vitt snus på de mest otippade ställen, till exempel på en bar i Kapstaden.

Regeringen verkar också hjälpa bolagen på traven när de framställer användningen av snus som något som kan vara skademinimerande. Detta tänkande låg bakom sänkningen av skatten på traditionellt snus som regeringen har genomfört. Folkhälsomyndigheten föreslog i stället i fjol att alla tobaks- och nikotinprodukter skulle regleras mer lika för att minska tillgängligheten och efterfrågan på tobaks- och nikotinprodukter, framför allt för att skydda barn och unga. Miljöpartiet beklagar att denna förändring inte har skett.

Som tidigare har nämnts har andelen snusande tjejer på gymnasiet ökat från 4 procent till 26 procent på tio år, enligt statistik från CAN. Det här kan inte kopplas till minskade rökvanor, eftersom minskningen av rökningen skedde innan ökningen av snusandet började. Det är svårt att bortse från att det är just bolagens marknadsföring av snus, inte minst vitt snus, till unga som ligger bakom denna ökning.

Det är alltså svårt att se gynnandet av snus som ett skademinimeringsarbete. Att snusa minskar ju bara risken för skador om personen som snusar rökte innan hen började snusa. Om personen inte använde några nikotinprodukter alls tidigare och sedan börjar snusa är det inte skademinimering.

Fru talman! Sverige har ställt sig bakom det som brukar kallas tobakskonventionen, Världshälsoorganisationens konvention för tobakskontroll. Den trädde i kraft 2005 och syftar till att minska tobaksrelaterade dödsfall och sjukdomar i världen.

En av konventionens artiklar, 5.3, handlar om att skydda folkhälsopolitiken från tobaksindustrins inflytande. Enligt tobakskonventionen ska parterna vidta de åtgärder som konventionen tar upp för att skydda folkhälsopolitiken från just detta. Vi anser att Sverige utifrån den här konventionen, som vi har ratificerat, bör ta fram riktlinjer utifrån artikel 5.3 och göra dessa kända för allmänheten.

En lagändring som började gälla den 1 augusti 2022 innebär en 18-årsgräns för köp av vitt snus. Här ställs också krav på att produkter som vitt snus ska marknadsföras på ett måttfullt sätt. Vi anser att det finns skäl att se över hur lagstiftningen skulle kunna skärpas så att barn och unga ska slippa utsättas för marknadsföring för att lockas att börja använda nikotinprodukter.

Fru talman! Att frågan om spelproblematik numera finns inkluderad i ANDTS-strategin är mycket bra. Spelande som leder till beroende kan förstöra människors liv. För barn kan det vara både skrämmande, obegripligt och svårt att förhålla sig till. Tilliten till en förälder riskerar att försvinna.

Vi ser att det finns ett viktigt behov av stödgrupper som till exempel finns inom ramen för Spelberoendes Riksförbund. Jag ser gärna att regeringen på lämpligt sätt ser över frågan framöver för en hållbar struktur, där så många stödgrupper som behövs kan bildas på ett rimligt sätt.

Miljöpartiet anser också att Folkhälsomyndigheten behöver få ett tydligare uppdrag att undersöka hur barn och unga påverkas av föräldrars eller andra vuxnas spelande och spelproblem. Myndigheten bör få i uppdrag att ta fram material till skolor som vill arbeta med preventiva insatser när det gäller spel.

Det är också angeläget att se över hur man kan säkerställa att personal inom psykiatri och beroendevård får utbildning i behandling av spelberoende.

Även kommunernas budget- och skuldrådgivning liksom Kronofogdemyndigheten kan spela en roll när det gäller att informera och utbilda om ekonomiska risker med spel.

Vi anser också att det är viktigt att Spelinspektionens roll och hur den kan stärkas ses över.

Fru talman! Narkotikautredningen har redan nämnts flera gånger. Slutbetänkandet överlämnades i oktober 2023. Utredningen ger flera förslag på hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med effektivt narkotikaförebyggande arbete, god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering och insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Vi välkomnar betänkandet och anser att regeringen snarast bör återkomma med en proposition baserad på det.

Nyligen kom mycket glädjande besked om att regeringen planerar att gå vidare med arbetet med Samsjuklighetsutredningens förslag. Här borde det finnas möjligheter att samtidigt gå vidare med förslagen från Narkotikautredningen.

Mycket skulle kunna göras för att förbättra beroendevården, inte minst vad gäller stöd i återhämtning och integrering i samhället efter en tids beroende. För att nå dit anser jag att målet för den svenska narkotikapolitiken bör ändras till "ett samhälle med minskade skador av narkotika utifrån en restriktiv syn på narkotika".

I vårt samhälle utsätts de som är beroende av narkotika för en enorm stigmatisering. Det är viktigt att åtgärder vidtas som syftar till att rädda liv och minska stigmatisering och som fokuserar på vård snarare än straff. Regeringen bör utreda hur lagen om kriminalisering av eget bruk har inverkat på antalet beroendesjuka och brukare samt deras livskvalitet, hälsa och drogfrihet.

Det var glädjande att höra anförandet från Liberalernas Jakob Olofsgård, som pratade om vikten av brukarrum. Det är ju något som våra två partier har debatterat i Dagens Medicin. Miljöpartiet anser att det åligger regeringen att besluta om den frågan och ser fram emot att regeringen vidtar åtgärder för att göra forskningsverksamhet med brukarrum möjlig.

Jag står bakom samtliga våra reservationer och yrkar bifall till reservation 18.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 februari.)

Utskottets förslag

Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU13)

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 150 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2024. Främst med hänvisning till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om alkohollagstiftningen, narkotikapolitiken samt tobak och tobaksfria nikotinprodukter.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.