Patrick Reslow (SD)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

42 (141 minuter)

Justering

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Bordläggning

2026-08-12

Debatt

2026-08-13

Beslut

2026-08-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna elevernas meritvärde införs.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

• En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov.
• Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till en myndighet.
• Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt.

Syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation.

Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. För kommunal vuxenutbildning börjar ändringarna dock gälla den 1 januari 2031.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

42, 130 minuter

Justering

2026-06-02

Datum

2026-06-03

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen.

Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter.

Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin.

Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras.

Lagändringarna om kränkande behandling börjar gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 84 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet.

Riksdagens beslut innebär bland annat följande:

• Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden.
• Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen.
• De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling.
• Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.
• Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet.
• Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket.
• Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E.

Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

52, 153 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem.

Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande:

• Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
• Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet.
• Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever.
• Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år.
• Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

40, 103 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om gymnasieskolan. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbildningens dimensionering, gymnasial yrkesutbildning, särskilda kunskapsområden och idrottsutbildningar.

Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

18, 57 minuter

Justering

2026-03-24

Datum

2026-03-25

Bordläggning

2026-03-30

Debatt

2026-03-31

Beslut

2026-04-01

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2026-02-19

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

11, 58 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-02-04

Totalt cirka 107 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Bland annat går pengar till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

83, 248 minuter

Justering

2025-12-04

Datum

2025-12-08

Bordläggning

2025-12-12

Debatt

2025-12-15

Beslut

2025-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Justering

2025-11-11

Datum

2025-11-12

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Motion till riksdagen 2025/26:3048 av Markus Wiechel m.fl. (SD) En moderniserad alkoholpolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att avskaffa Systembolagets monopol och tillkännager detta för regeringen. Systembolagets monopol Grunden till

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:SoU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:1300 av Björn Söder m.fl. (SD) Bevarande av ålfisket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en generationsväxlingsplan bör utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

4

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:CU20 2025/26:MJU11

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:481 av Jörgen Grubb m.fl. (SD) Barsebäcks kärnkraftverk 2.0 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ett nytt kärnkraftverk i Barsebäck av modernaste slag, med tillräcklig effekt för att täcka elbehovet i Skåne de närmaste 50 åren,

Inlämnad

2025-09-30

Förslag

1

Datum

2025-09-30

Utskottsberedning

2025/26:NU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skolors brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in som ett nytt kapitel i skollagen.

Förslaget innebär bland annat att det på varje förskole- och skolenhet ska finnas en beredskapsplan och ett löpande säkerhetsarbete för att kunna hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan. Åtgärder ska också vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under den tid som verksamheten pågår. Förslaget innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter som rör skolornas beredskapsplaner och löpande beredskapsarbete för allvarliga vålds- och hotsituationer.

Förslaget innebär också att rektorer ska få besluta att väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan, eller till en skolaktivitet utanför skolans område, ska få genomsökas.

Om ett misstänkt brott har begåtts av en elev i samband med skolans verksamhet ska rektorn göra en polisanmälan, om det inte finns övervägande skäl till att inte göra det.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 115 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-23

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Skolminister Lotta Edholm (L) Civilminister Erik Slottner (KD) EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) besvarar

Datum

2025-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om olika frågor som rör vuxenutbildning, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utveckling av yrkeshögskolan, utbildningen i svenska för invandrare (sfi) samt stöd och kontroll inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux).

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

15

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

40, 120 minuter

Justering

2025-04-10

Datum

2025-04-11

Bordläggning

2025-04-22

Debatt

2025-04-23

Beslut

2025-04-24

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Skolminister Lotta Edholm (L) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) Energi- och näringsminister

Datum

2025-03-27

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om gymnasieskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om utbildningen i gymnasieskolan, ämnen och särskilda kunskapsområden samt studie- och yrkesvägledning.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

37, 119 minuter

Justering

2025-02-25

Datum

2025-02-25

Bordläggning

2025-03-11

Debatt

2025-03-12

Beslut

2025-03-13

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Utbildningsminister Johan Pehrson (L) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Datum

2025-02-13

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Skolminister Lotta Edholm (L) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Skolminister

Datum

2025-01-30