Ulrika Westerlund (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3893 av Jan Riise m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aborträtten inte enbart

Inlämnad

2026-01-22

Förslag

3

Datum

2026-01-22

Utskottsberedning

KU ​

Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 102 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Interpellation 2025/26:229 Granskningen av Sverige av FN:s kommitté mot rasdiskriminering av Leila Ali Elmi (MP) till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) Den 5 december publicerade FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (CERD) sin senaste bedömning av hur Sverige uppfyller sina åtaganden enligt rasdiskrimineringskonventionen.

Inlämnad

2025-12-12

Svarsdatum

2026-01-16

Besvarare

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

Interpellation 2025/26:228 Granskningen av Sverige av FN:s kommitté mot rasdiskriminering av Dzenan Cisija (S) till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) Den 5 december 2025 offentliggjorde FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD) sina slutsatser (CERD/C/SWE/CO/24-25) efter granskningen av hur Sverige lever upp till

Inlämnad

2025-12-12

Svarsdatum

2026-01-16

Besvarare

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

Interpellation 2025/26:223 Granskningen av Sverige av FN:s kommitté mot rasdiskriminering av Ulrika Westerlund (MP) till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) Den 5 december i år kom FN:s kommitté mot rasdiskriminerings (CERD) granskning av hur Sverige lever upp till sina åtaganden enligt rasdiskrimineringskonventionen.

Inlämnad

2025-12-11

Svarsdatum

2026-01-16

Besvarare

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

Motion till riksdagen 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 första stycket 1. Riksdagen avslår

Inlämnad

2026-01-16

Förslag

16

Datum

2026-01-16

Utskottsberedning

SfU ​

Motion till riksdagen 2025/26:3884 av Jan Riise m.fl. (MP) med anledning av skr. 2025/26:62 Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkcentrumens behov av stabil finansiering över tid och långsiktiga

Inlämnad

2026-01-16

Förslag

3

Datum

2026-01-16

Utskottsberedning

2025/26:KU31

Motion till riksdagen 2025/26:3886 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av skr. 2025/26:82 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2024 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram statistik på hur många som underrättats om att de utsatts

Inlämnad

2026-01-16

Förslag

2

Datum

2026-01-16

Utskottsberedning

2025/26:JuU25

Interpellation 2025/26:190 Eventuell plan för översyn av könstillhörighetslagen av Ulrika Westerlund (MP) till Socialminister Jakob Forssmed (KD) Under Kristdemokraternas riksting höll vice statsminister Ebba Busch ett öppningstal där hon drog upp linjer framåt för Kristdemokraternas politik och pekade ut problem som

Inlämnad

2025-11-20

Svarsdatum

2025-12-17

Besvarare

Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)

Riksdagen vill att regeringen skyndsamt ger Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer. Riksdagen riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Riksdagen anser också att uppdraget även bör omfatta arbetet med att utveckla den så kallade spärrlistan för att i större utsträckning än i dag kunna omfatta webbplatser som på olika sätt främjar eller möjliggör sexuella övergrepp mot barn.

Bakgrunden till uppmaningen är de uppgifter som har framkommit i medierna om hur bland annat svenskar begår sexuella övergrepp på filippinska barn över nätet. Det har även rapporterats om hur så kallade sugardejtingsidor förmedlar sexuella kontakter mellan vuxna män och minderåriga samt att det förekommit försäljning av sexdockor som föreställer barn via vissa stora e-handelsplattformar.

Tillkännagivandet om polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-12

Debatt

2025-12-15

Beslut

2025-12-16

Motion till riksdagen 2025/26:3866 av Camilla Hansén m.fl. (MP) med anledning av skr. 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan statens stöd, uppföljning och tillsyn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att det statliga

Inlämnad

2025-12-10

Förslag

3

Datum

2025-12-10

Utskottsberedning

2025/26:UbU6

Interpellation 2025/26:192 Hat och hot mot hbtqi-personer i svenska skolan av Daniel Vencu Velasquez Castro (S) till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) RFSL rapporterar om att de har begränsat antalet skolinformationer som de erbjuder om hbtqi-personers mänskliga rättigheter, något som Dagens

Inlämnad

2025-11-25

Svarsdatum

2025-12-08

Besvarare

Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

Interpellation 2025/26:142 Den ökade otryggheten för hbtqi-personer av Ulrika Westerlund (MP) till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) I förra veckan rapporterade Dagens Nyheter om hur RFSL i allt högre utsträckning väljer att avstå från att komma till skolor och informera om hbtqi-personers rättigheter.

Inlämnad

2025-11-11

Svarsdatum

2025-12-08

Besvarare

Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

Totalt cirka 95 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 48 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, drygt 24 miljarder kronor, går till Kriminalvården och nästan 8,5 miljarder kronor går till Sveriges domstolar. Pengar går också till ytterligare 14 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ändringar i ett antal lagar när Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden byter namn till Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

65, 207 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-03

Debatt

2025-12-04

Beslut

2025-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning.

Förslagen handlar bland annat om att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
• allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 57 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Fråga 2025/26:265 Utökad polisiär användning av dna-baserad släktforskning av Ulrika Westerlund (MP) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) I somras blev det möjligt för polisen att använda dna-baserad släktforskning för att identifiera en person som är misstänkt för mord eller vissa typer av grova sexualbrott. Det

Inlämnad

2025-11-27

Svarsdatum

2025-12-10

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fråga 2025/26:263 Kriminalisering av alla omvändelseförsök av Ulrika Westerlund (MP) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) I regeringens utkast till lagrådsremiss nämns att förbudet mot psykiskt våld ska kunna användas för att göra omvändelseförsök av en persons sexuella läggning straffbara i de fall omvändelseförsök

Inlämnad

2025-11-27

Svarsdatum

2025-12-03

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skärpa kraven för offentliga biträden. Ett offentligt biträde anlitas för att ge juridiskt stöd och företräda enskilda personer i exempelvis avvisnings- och utvisningsärenden eller ärenden om tvångsomhändertagande. Även kompetenskraven på tolkar i migrationsärenden ska skärpas.

Syftet med lagändringarna är bland annat att stärka rättssäkerheten i ärenden som rör personers integritet och frihet.

Lagändringarna handlar bland annat om följande:

• Behörighetskraven för offentliga biträden skärps. I dag finns exempelvis inget absolut krav på juristexamen vilket ska krävas enligt lagförslaget.
• Det ska krävas särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få överlämna sitt uppdrag till någon annan behörig person.
• En person som bedöms olämplig ska kunna förklaras obehörig att vara ombud eller biträde vid Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
• Det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Det innebär bland annat att myndigheten, om möjligt, ska anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-20

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Fråga 2025/26:220 Rättigheter för personer med intersexvariation av Ulrika Westerlund (MP) till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) I oktober kom den glädjande nyheten att Europarådets ministerkommitté antagit en rekommendation om lika rättigheter för personer med intersexvariation. Bland annat ingår i den antagna

Inlämnad

2025-11-18

Svarsdatum

2025-11-26

Besvarare

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

Fråga 2025/26:202 Åtal mot arrangör av prideparad i Ungern av Ulrika Westerlund (MP) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) I dagarna kom nyheten att organisatören av Pécs Pride, Géza Buzás-Hábel, blivit den första personen i EU:s historia att åtalas för att ha organiserat en prideparad. Prideparaden i universitetsstaden

Inlämnad

2025-11-13

Svarsdatum

2025-11-26

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)