Yvonne Andersson (KD)

En elev som går gymnasial lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna bli anställd genom en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Anställningen ska motsvaras av hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen, APL. Lagen om anställningsskydd, LAS, ska inte gälla för den elev som har en gymnasial lärlingsanställning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 46 minuter

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-26

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om framtidens gymnasieskola, avhopp från gymnasieskolan, längden på gymnasieskolans nationella program, behörighet till gymnasieskolans nationella program, grundläggande högskolebehörighet för alla elever i gymnasieskolan, kvaliteten i arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogrammen och i den gymnasiala lärlingsutbildningen samt en förlängd gymnasial lärlingsutbildning.

Andra motioner handlar om starkare roller för arbetsmarknadens parter och de nationella programråden när det gäller yrkesprogrammen, nya inriktningar på de nationella programmen, ämnet estetisk verksamhet, utvärdering av konsekvenserna av gymnasiereformen och registerkontroll av personal i gymnasieskolan.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

24, 89 minuter

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om högskolan. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningars koppling till arbetsmarknaden, jämställdhet, inrättande av nya utbildningar och framtida satsningar på vissa högskolor, universitet och utbildningar. Andra motioner handlar om innehållet i vissa utbildningar, tillträde till högskoleutbildning, breddad rekrytering och studentinflytande.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2014-01-23

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-20

Riksrevisionen har granskat hur staten styr den svenska rymdverksamheten. Detta för att kunna bedöma om de statliga investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för att rymdverksamhet ska vara en strategisk tillgång.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det är viktigt att ta fram en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet.

När det gäller regeringens återkoppling till riksdagen betonar utskottet att det är viktigt att riksdagen får insyn i och möjlighet att följa regeringens arbete. Rymdverksamheten blir allt viktigare för en rad olika samhällsfunktioner. Det är därför särskilt viktigt med en kontinuerlig återrapportering i rymdrelaterade frågor. Utskottet är positivt till att regeringen har förbättrat återkopplingen och tänker noga följa det fortsatta arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Det ska införas nya regler om att kunna använda personuppgifter till forskning. Det gäller forskningsområdet vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i övrigt. Inom det här området ska statliga universitet och högskolor få skapa registerunderlag för forskningsprojekt. Personuppgifter till dessa register ska få samlas in enbart om personen i fråga har gett sitt aktiva samtycke och uppgifterna ska raderas på begäran. Personuppgifter som inte direkt kan kopplas till en enskild person ska sedan kunna lämnas ut till konkreta forskningsprojekt som har godkänts vid en etisk prövning.

Bakgrunden till de nya reglerna är att det finns en rättslig osäkerhet om statliga universitet och högskolor kan behandla personuppgifter för att skapa underlag för den här typen av forskning. Datainspektionen stoppade Karolinska institutets forskningsprojekt Lifegene eftersom man fann att projektets insamling och behandling av personuppgifter stred mot personuppgiftslagen. Regeringen har tillsatt en utredning om förutsättningarna för registerbaserad forskning och den nya lagen ska vara tidsbegränsad i väntan på att utredningen blir klar.

Lagen gäller från den 1 december 2013 till och med den 31 december 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Datum

2013-10-14

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2013/14:KrU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2013/14:JuU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2013/14:UU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2013/14:KU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2013/14:KU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

3

Utskottsberedning

2013/14:KU14 2013/14:SoU10

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2013/14:SoU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Nya regler ska skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands. Den som studerar utomlands bör få samma lånebelopp som den som studerar i Sverige. Det bör införas ett nytt kompletterande merkostnadslån för utlandsstudier och en möjlighet till ett högre och mer flexibelt merkostnadslån för undervisningsavgifter. Detta för att inte begränsa de studerande i deras val av studieland. Merkostnadslånet kan täcka till exempel terminsavgifter, resor och försäkringar. Samtidigt är det viktigt att stärka kontrollerna av utbetalningar av studiemedel vid utlandsstudier.

Vidare bör rätten till studiemedel för gymnasiestudier, till det högre studiebidraget inom studiemedlen och till tilläggslån i princip vara densamma för studier i andra EU-länder, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som för studier i Sverige.

Det är regeringen som kommer att besluta om de exakta reglerna.

Benämningen utlandsstudier införs i studiestödslagen för studier utanför Sverige, och i studiestödsförordningen bör det klargöras vad som avses med utlandsstudier. Vidare ersätter benämningen merkostnadslån benämningen tilläggslån för vissa merkostnader i studiestödslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-09-19

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Inlämnad

2013-10-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2013/14:UU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-02

Förslag

2

Utskottsberedning

2013/14:SoU11

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2013-10-01

Förslag

1

Utskottsberedning

2013/14:SfU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-01

Förslag

1

Utskottsberedning

2013/14:SoU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Med anledning av ett tidigare tillkännagivande från riksdagen har regeringen lämnat en redogörelse för hur arbetet med de nya legitimationerna för lärare och förskollärare fortskrider. Skrivelsen innehåller bland annat uppgifter om antalet beviljade legitimationer, en ekonomisk analys och en finansieringsplan för det fortsatta arbetet. Enligt Skolverkets bedömning kommer totalt cirka 150 000 lärarlegitimationer att vara utfärdade före den 1 december 2013. Skolverket har fått 145 miljoner kronor i anslag för arbetet under 2013. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noggrant följa Skolverkets arbete med hanteringen av legitimationsärenden och i samband med Skolverkets kontinuerliga redovisningar överväga om fler åtgärder behövs. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som redan vidtagits och som planeras ger förutsättningar för att systemet med legitimation för lärare och förskollärare ska kunna införas på ett så bra sätt som möjligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 50 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Matematikundervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer ska utökas med 120 timmar i grundskolan. Syftet är att öka elevernas kunskaper i matematik som har blivit sämre under 2000-talet. Totalt ökar antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan från 900 till 1020. Den totala undervisningstiden i grundskolan ökar på motsvarande sätt med 120 timmar.

Som en del i sin profilering har grundskolorna möjlighet att själva bestämma hur en del av undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämnen. Timplanen för grundskolan ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas till följd av skolans val.

De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24