Utökad undervisningstid i matematik

Betänkande 2012/13:UbU16

2012/13:UbU16 Utökad undervisningstid i matematik

Utbildningsutskottets betänkande

2012/13:UbU16

Utökad undervisningstid i matematik

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2012/13:64 Utökad undervisningstid i matematik samt två motioner som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att såväl den minsta totala undervisningstiden i grundskolan och motsvarande skolformer som undervisningstiden i ämnet matematik i grundskolan, ökas med 120 timmar. Regeringen bedömer att den utökade undervisningstiden i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan bör användas för ämnet matematik.

Vidare föreslås en ändring av grundskolans timplan som innebär att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte ska få minskas till följd av skolans val.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

I betänkandet finns fyra reservationer (MP, V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Åtgärder tidigt
	Riksdagen avslår motion 2012/13:Ub10 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 1.

Reservation 1 (MP, V)

2.	Uppdrag till Skolverket m.m.
	Riksdagen avslår motion 2012/13:Ub10 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.

Reservation 2 (V)

3.	Tillgången till matematiklärare
	Riksdagen avslår motion 2012/13:Ub11 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkande 2.

Reservation 3 (MP)

4.	Skolans val
	Riksdagen avslår motion 2012/13:Ub11 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkande 1.

Reservation 4 (MP, V)

5.	Lagförslaget
	Riksdagen bifaller regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:64.

Stockholm den 21 mars 2013

På utbildningsutskottets vägnar

Tomas Tobé

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Tobé (M), Betty Malmberg (M), Louise Malmström (S), Thomas Strand (S), Camilla Waltersson Grönvall (M), Caroline Helmersson Olsson (S), Tina Acketoft (FP), Håkan Bergman (S), Gunilla Svantorp (S), Roger Haddad (FP), Jabar Amin (MP), Yvonne Andersson (KD), Carina Herrstedt (SD), Rossana Dinamarca (V), Michael Svensson (M), Adnan Dibrani (S) och Emil Källström (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2012/13:64 Utökad undervisningstid i matematik samt två motioner som väckts med anledning av propositionen.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2 och en redovisning av motionerna i bilaga 1.

Bakgrunden till regeringens förslag är att regeringen i regleringsbrevet för 2012 gav Statens skolverk i uppdrag att kartlägga och analysera hur en utökning av undervisningstiden i matematik i grundskolan och motsvarande skolformer med 120 timmar kan användas för att i så stor utsträckning som möjligt stärka elevernas matematikkunskaper (U2011/7297/S). Skolverket redovisade uppdraget i rapporten Utökad undervisningstid i matematik (rapport 378), där myndigheten gör bedömningen att en utökning av undervisningstiden bör fördelas med en timme i veckan i årskurs 1–3.

Utskottets överväganden

Utökad undervisningstid i matematik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller propositionens förslag om att den minsta totala undervisningstiden i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska öka med 120 timmar. För elever med inriktningen träningsskolan inom grundsärskolan ska den minsta totala undervisningstiden även fortsättningsvis vara 6 665 timmar. Vidare ska undervisningstiden i matematik i grundskolan ökas med 120 timmar till 1 020 timmar.

Riksdagen avslår motionsyrkanden bl.a. om att säkerställa tillgången på matematiklärare och att regeringen ska ge Skolverket i uppdrag att utfärda allmänna råd om förläggningen av den utökade undervisningstiden i matematik.

Jämför reservationerna 1 (MP, V), 2 (V) och 3 (MP).

Gällande ordning

I skollagen (2010:800) finns bestämmelser som garanterar att varje elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får en minsta total undervisningstid under utbildningen (10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § och 13 kap. 5 §). För grundskolan finns bestämmelser om undervisningstidens fördelning på ämnen m.m. i timplanen för grundskolan (bilaga 1 till skollagen). Av timplanen framgår att undervisningstiden i ämnet matematik ska vara minst 900 timmar.

Timplaner för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan finns som bilagor till skolförordningen (2011:185). Där framgår att undervisningstiden i matematik ska vara minst 885 timmar i grundsärskolan, minst 1 040 timmar i specialskolan och minst 660 timmar i sameskolan.

Propositionen

Mycket tyder på att svenska elevers matematikkunskaper har försämrats under 2000-talet. Andelen elever som har uppnått målen i matematik i slutet av årskurs 9 har minskat, samtidigt som det genomsnittliga meritvärdet, dvs. betygsgenomsnittet för grundskolans samtliga ämnen, har ökat. Andelen elever som har fått minst betyget Godkänt i det nationella provet i matematik i årskurs 9 har också minskat, från 87,4 procent vårterminen 2004 till 80,7 procent vårterminen 2011. Bilden bekräftas i flera nationella och internationella utvärderingar. Jämförelserna visar att svenska elever får relativt få undervisningstimmar i matematik och att skillnaden i förhållande till EU- och OECD-genomsnittet är större i årskurs fyra än i årskurs åtta.

Tidiga erfarenheter av matematik kan enligt regeringen vara avgörande för framtida attityder till och intresse för ämnet. Brister i elevers matematikkunskaper som upptäcks och åtgärdas tidigt minskar också behovet av omfattande extra stödinsatser längre fram i utbildningen, såväl i matematik som i andra ämnen. Att ytterligare förstärka matematikundervisningen kan ge positiva effekter och bidra till en förbättrad måluppfyllelse i hela utbildningssystemet.

Att stärka lärarnas kompetens i matematik och matematikdidaktik är en central del av regeringens ambition att öka elevernas kunskaper i och intresse för matematik. På sikt kommer lärarna att få bättre förutsättningar att bedriva en god matematikundervisning, särskilt i de tidiga grundskoleåren, genom att samtliga grundlärare som genomgår den nya grundlärarutbildningen kommer att läsa minst 30 högskolepoäng matematik. Detta gäller även de med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1–3. För att ytterligare höja kvaliteten i matematikundervisningen har regeringen tagit initiativ till en särskild fortbildningssatsning för matematiklärare, det s.k. Matematiklyftet som baseras på kollegialt lärande med expertstöd i form av s.k. matematikhandledare.

Regeringen anser dock att ytterligare insatser krävs. Eftersom svenska elever får relativt få undervisningstimmar i matematik vid en internationell jämförelse har regeringen i bl.a. budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 utg.omr. 16) aviserat att den avser att återkomma med förslag om att utöka den minsta garanterade undervisningstiden i matematik i grundskolan och motsvarande skolformer. Enligt regeringen är en utökning av den garanterade undervisningstiden i matematik ett viktigt led i att höja svenska elevers matematikkunskaper. Genom fortbildningssatsningen Matematiklyftet, liksom fortbildningssatsningen Lärarlyftet II, där man särskilt prioriterar matematikämnet, kommer kvaliteten i undervisningens innehåll att öka.

Regeringen föreslår att såväl bestämmelserna om minsta totala undervisningstid i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan som timplanen för grundskolan ändras så att både den minsta totala undervisningstiden i dessa skolformer och undervisningstiden i matematik i grundskolan utökas med 120 timmar. Regeringen bedömer att undervisningstiden i matematik på motsvarande sätt bör öka med 120 timmar i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan till totalt 1 005 timmar, 1 160 timmar respektive 780 timmar.

Skolverket gör i rapporten Utökad undervisningstid i matematik (rapport 378) bedömningen att en utökning av undervisningstiden bör fördelas med en timme i veckan i årskurs 1–3 för att få den önskade effekten. Skolverket hänvisar till forskning som pekar på att den viktigaste faktorn för fortsatt kunskapsutveckling i matematik är att grundlägga ett matematiskt kunnande tidigt. Regeringen delar Skolverkets bedömning och anser att Skolverkets rapport tillsammans med myndighetens allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen (SKOLFS 2011:149) och allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) utgör tillräckligt stöd för huvudmännen.

Genom reformen ökar skolornas möjlighet att inom ramen för den ordinarie undervisningstiden ge eleverna möjlighet att utvecklas i enlighet med utbildningens mål. I och med att skolorna får mer tid att tidigt åtgärda brister i elevernas matematikkunskaper torde behovet av särskilt stöd i matematik i grundskolans senare årskurser snarare minska. För många elever som behöver särskilt stöd, bl.a. elever med funktionsnedsättning, är det dock inte tillräckligt att enbart utöka undervisningstiden. I många fall behövs det således även fortsättningsvis kompletterande insatser om målen i matematik ska kunna uppnås.

Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att följa upp genomförandet av reformen samt låta utvärdera reformens effekter på bl.a. elevernas resultat.

När det gäller förslagets ekonomiska konsekvenser anger regeringen bl.a. följande. En ökning av den minsta garanterade undervisningstiden i matematik innebär ett utökat åtagande för skolhuvudmännen. Kostnadsökningen kommer främst att bero på ökade lönekostnader för lärare som undervisar i matematik. Enligt prognoser från Skolverket beräknas elevantalet i grundskolan och motsvarande skolformer läsåret 2013/14 uppgå till ca 891 000. Utslaget över hela skoltiden ska undervisningstiden för varje elev öka med 13 timmar per läsår. Sammantaget beräknas det handla om drygt 700 heltidstjänster för att genomföra den ytterligare undervisningen. Skolhuvudmännens utgifter för dessa lärartjänster beräknas uppgå till ca 340 miljoner kronor per år. Dessutom kan vissa andra kostnader förväntas öka, t.ex. vikariekostnader. Regeringen beräknar dessa till ca 160 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 25) föreslog regeringen att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ska ökas med 250 miljoner kronor 2013 och beräknade att anslaget ska ökas med ytterligare 250 miljoner kronor fr.o.m. 2014. Det innebär en permanent nivåhöjning med 500 miljoner kronor fr.o.m. 2014 i förhållande till 2012 års nivå. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2012/13:FiU3, rskr. 2012/13:135). Regeringen bedömer att dessa medel kommer att täcka huvudmännens kostnader till följd av det nya åtagandet.

Motionerna

Jabar Amin m.fl. (MP) begär i motion 2012/13:Ub11 yrkande 2 ett tillkännagivande om åtgärder för att säkerställa tillgången till matematiklärare. Motionärerna påpekar att det i dag inte finns tillräckligt med utbildade och behöriga matematiklärare och att det finns en överhängande risk att behovet av 700 nya heltidstjänster inte kommer att kunna tillgodoses. De åtgärder som åsyftas är enligt motionärerna sådana som leder till att läraryrket blir mer attraktivt och därmed till att fler studenter söker till lärarutbildningen.

Rossana Dinamarca m.fl. (V) begär i motion 2012/13:Ub10 yrkande 1 ett tillkännagivande om att sätta in åtgärder i tidiga åldrar för att inte bristande kunskaper ska upptäckas för sent. I samma motion yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta allmänna råd om hur skolorna bör förlägga den utökade undervisningstiden i matematik. I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkännagivande om att den utökade undervisningstiden i matematik bör följas av andra långsiktiga åtgärder, såsom öronmärkta statsbidrag till de skolor och elever som har störst behov för att kunna nå målen. Dessa medel bör enligt motionärerna användas bl.a. till att anställa fler lärare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är ett stort bekymmer att svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under 2000-talet. Detta framkommer inte minst i flera internationella utvärderingar. En av orsakerna synes vara att svenska elever har relativt få undervisningstimmar i matematik och att skillnaden i förhållande till EU- och OECD-genomsnittet är större i årskurs fyra än i årskurs åtta. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag att öka antalet timmar i matematik. Utskottet gör samma bedömning som regeringen, nämligen att brister i elevers matematikkunskaper som upptäcks och åtgärdas tidigt minskar behovet av omfattande stödinsatser längre fram i utbildningen. Det är därför positivt att utökningen förläggs till årskurs 1–3. I den mån motion 2012/13:Ub10 (V) yrkande 1 inte är tillgodosett härmed avstyrker utskottet motionsyrkandet i fråga.

När det gäller frågan om att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta allmänna råd har regeringen bedömt att myndighetens rapport Utökad undervisningstid i matematik tillsammans med befintliga allmänna råd utgör tillräckligt stöd för huvudmännen. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Om den aviserade uppföljningen av reformen visar att ytterligare vägledning behövs förutsätter utskottet att Skolverket utarbetar allmänna råd eller annat vägledande material. Utskottet avstyrker därmed motion 2012/13:Ub10 (V) yrkande 2.

Med hänvisning till vad regeringen anfört i budgetpropositionen för 2013 om medelstilldelning med anledning av reformen avstyrks även motion 2012/13:Ub10 (V) yrkande 3.

En fråga i sammanhanget är dock, som påpekas i motion 2012/13:Ub11, hur tillgången på matematiklärare ska säkerställas. Som angetts ovan handlar det om ytterligare drygt 700 heltidstjänster.

Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen för 2013 har angett att antalet sökande till lärarutbildningen som har höga betyg eller goda resultat på högskoleprovet har minskat under lång tid. Skolverket har under 2011 och 2012 genomfört informationskampanjen För det vidare om lärar- och förskolläraryrkena och lärar- och förskollärarutbildningarna. Antagningssiffrorna för hösten 2012 visar enligt regeringen att antalet förstahandssökande till lärar- och förskollärarutbildningarna har ökat, främst vad gäller grundlärare för årskurs 4–6 och förskollärare. När det gäller ämneslärare med inriktning mot årskurs 7–9 är situationen fortfarande problematisk, framför allt inom de naturorienterande ämnena och teknik. För att ytterligare öka intresset för lärarutbildningarna ansåg regeringen att kampanjen ska fortsätta och främst inriktas på att locka fler till lärarutbildning med inriktning mot naturvetenskap och teknik. Regeringen föreslog därför att 5 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål under 2013 samt beräknade samma belopp per år för 2014 och 2015.

Utskottet anser att den nämnda informationskampanjen är viktig, i synnerhet som den fortsättningsvis ska inriktas på att locka sökande till lärarutbildning med inriktning mot naturvetenskap och teknik. Även om det kan komma att bli vissa svårigheter att rekrytera det nödvändiga antalet matematiklärare bör denna farhåga inte överdrivas. Det beror på att de föreslagna övergångsreglerna innebär att det kommer att ske en successiv infasning av reformen, vilket betyder att inte alla matematiklärare måste finnas på plats redan vid ikraftträdandet. Utskottet, som avser att noga följa frågan, tillstyrker därmed regeringens förslag i denna del och avstyrker motion 2012/13:Ub11 (MP) yrkande 2

Skolans val

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att ändra bestämmelserna om skolans val i grundskolan så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte ska få minskas.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att antalet undervisningstimmar i bild, musik och slöjd inte ska få minskas till följd av skolans val.

Jämför reservation 4 (MP, V).

Gällande ordning

Av bilagan till skollagen framgår att av den minsta totala undervisningstiden om 6 665 timmar i grundskolan utgörs 600 timmar av skolans val. Antalet timmar för ett ämne eller en ämnesgrupp får minskas med högst 20 procent till förmån för skolans val.

Av skolförordningen framgår i fråga om grundsärskolan att av den minsta totala undervisningstiden om 6 665 timmar utgörs 1 800 timmar av skolans val och att antalet timmar för varje ämne inte får minskas i oproportionerligt stor omfattning till förmån för skolans val.

I fråga om specialskolan anges i skolförordningen att av den minsta garanterade undervisningstiden om 7 845 timmar utgörs 600 timmar av skolans val. Vid skolans val får antalet timmar för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska, engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas.

Av skolförordningen framgår slutligen i fråga om sameskolan att av den minsta totala undervisningstiden om 4 200 timmar utgörs 210 timmar av skolans val. Vid skolans val får antalet timmar i ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 procent. Antalet timmar för svenska, engelska, matematik, samiska och elevens val får dock inte minskas.

Propositionen

För att ge utrymme för en skola att profilera sig finns skolans val, vilket innebär ett jämkningsutrymme i timplanen som kan användas för att öka eller minska undervisningstiden i olika ämnen. För att säkerställa att ökningen av den minsta garanterade undervisningstiden verkligen används för att öka omfattningen av ämnet matematik föreslår regeringen att en restriktion införs som innebär att undervisningstiden i matematik inte får minskas. Likvärdigheten och kvaliteten bör dessutom stärkas genom att det i grundskolans timplan införs liknande restriktioner som i specialskolans och sameskolans timplaner. Regeringen föreslår därför att timplanen för grundskolan ska ändras så att det genom skolans val inte ska vara möjligt att minska antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Enligt regeringen finns det även fortsättningsvis behov av ett visst utrymme för huvudmännen att kunna profilera undervisningen genom skolans val.

Motionen

Jabar Amin m.fl. (MP) begär i motion 2012/13:Ub11 yrkande 1 ett tillkännagivande om vikten av att antalet undervisningstimmar i bild, musik och slöjd inte minskar som en följd av skolans val. Forskning tyder enligt motionärerna på att möjligheter till estetiska uttryck har en gynnsam effekt på såväl elevens hälsa som hans eller hennes möjligheter att nå goda skolresultat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte genom skolans val ska vara möjligt att minska antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Att inskränka antalet timmar i dessa grundläggande ämnen bör därför inte vara tillåtet. Utskottet anser visserligen att ämnena bild, musik och slöjd också är viktiga, men finner inte något skäl att föreslå ett motsvarande skydd för dessa ämnen. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del och avstyrker motion 2012/13:Ub11 (MP) yrkande 1.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller propositionens förslag, dvs. att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2013 och tillämpas första gången höstterminen 2013 för elever som påbörjar årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Riksdagen bifaller vidare de av regeringen föreslagna övergångsbestämmelserna.

Propositionen

Regeringen anser att reformen bör genomföras på ett sådant sätt att kvaliteten i undervisningen inte påverkas negativt. Reformen genomförs samtidigt som många av landets matematiklärare kommer att fortbildas genom Matematiklyftet. Lärarna bör ges rimliga förutsättningar att genomföra fortbildningen utan en alltför stor arbetsbörda. Det bör därför införas övergångsbestämmelser så att huvudmännen ges tid att genomföra en långsiktigt hållbar förändring.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de föreslagna lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2013 och att de tillämpas första gången höstterminen 2013 för elever som påbörjar årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Vidare föreslås följande övergångsbestämmelser.

För elever som hösten 2013 påbörjar årskurs 2 respektive årskurs 3 i grundskolan ökas den minsta totala undervisningstiden med 80 respektive 40 timmar. Vidare ökas undervisningstiden i matematik med samma antal timmar för eleverna i dessa årskurser. Undervisningstiden i matematik och antalet timmar i timplanen för svenska, svenska som andraspråk och engelska ska enligt förslaget inte få minskas till följd av skolans val.

För elever i grundsärskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ökas den minsta totala undervisningstiden med 80 respektive 40 timmar. Motsvarande ökning av den totala undervisningstiden införs för elever som den terminen påbörjar motsvarande årskurser i sameskolan.

Specialskolan är till skillnad från grundskolan och grundsärskolan tioårig. I specialskolan införs reformen därför successivt för årskurs 1–4. Detta innebär att den minsta totala undervisningstiden för de elever som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2, 3 respektive 4 ökas med 90, 60 respektive 30 timmar.

Det sagda innebär att de nuvarande bestämmelserna fortfarande ska gälla för elever i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 eller en högre årskurs samt för elever i specialskolan som påbörjar årskurs 5 eller en högre årskurs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Åtgärder tidigt, punkt 1 (MP, V)
	av Jabar Amin (MP) och Rossana Dinamarca (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Ub10 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag att öka antalet undervisningstimmar i matematik kan öka elevernas möjlighet att nå kunskapsmålen. Enligt vår uppfattning är det dock viktigt att sätta in åtgärder i tidiga åldrar för att inte bristande kunskaper i matematik ska upptäckas för sent och följa eleven från grundskolan och vidare genom utbildningssystemet. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad som ovan anförts.

2.	Uppdrag till Skolverket m.m., punkt 2 (V)
	av Rossana Dinamarca (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Ub10 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Skolverket bör ges i uppdrag att utarbeta allmänna råd om hur skolorna bör förlägga den utökade undervisningstiden i matematik. Vidare är det angeläget att satsningen på matematik följs av andra långsiktiga åtgärder för att den ska bli effektiv, t.ex. öronmärkta statsbidrag riktade till de skolor och elever som har störst behov av mer resurser för att kunna nå målen. Dessa medel bör användas bl.a. till att anställa fler lärare. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder i enlighet med vad som ovan anförts.

3.	Tillgången till matematiklärare, punkt 3 (MP)
	av Jabar Amin (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Ub11 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

I propositionen anges att drygt 700 heltidstjänster krävs för att genomföra den utökade undervisningstiden i matematik. Emellertid är det ett faktum att det i dag inte finns tillräckligt med utbildade och behöriga matematiklärare. Det finns således en överhängande risk för att behovet av matematiklärare inte kommer att kunna tillgodoses. Regeringen bör därför återkomma med förslag på åtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal lärare i matematik finns att tillgå. Det handlar om åtgärder som leder till att läraryrket blir mer attraktivt och därmed till att fler studenter söker till utbildningen.

4.	Skolans val, punkt 4 (MP, V)
	av Jabar Amin (MP) och Rossana Dinamarca (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Ub11 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Det finns forskning som tyder på att möjligheter till estetiska uttryck har en gynnsam effekt på såväl elevens hälsa som hans eller hennes möjligheter att nå goda skolresultat. Regeringen föreslår att svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte ska få minskas genom skolans val. Enligt vår mening bör inte heller bild, musik och slöjd få minskas till följd av skolans val. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad som ovan anförts.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2012/13:64 Utökad undervisningstid i matematik:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

Följdmotionerna

2012/13:Ub10 av Rossana Dinamarca m.fl. (V):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sätta in åtgärder i tidiga åldrar för att inte bristande kunskaper ska upptäckas för sent.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta allmänna råd om hur skolorna bör förlägga den utökade undervisningstiden i matematik.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den utökade undervisningstiden i matematik bör följas av andra långsiktiga åtgärder, såsom öronmärkta statsbidrag till de skolor och elever som har de största behoven för att kunna nå målen.

2012/13:Ub11 av Jabar Amin m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att antalet undervisningstimmar i bild, musik och slöjd inte minskar som en följd av skolans val.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att säkerställa tillgången till matematiklärare.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)