Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Betänkande 2013/14:UU1

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
5 december 2013

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan(pdf, 132 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2013/14:1 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Beslut

Pengar till internationell samverkan (UU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt två miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2014. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,4 miljarder kronor. Andra områden är bland annat samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till prop. 2013/14:1 punkterna 1 och 2. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 7
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2013-11-14
Justering: 2013-11-28
Trycklov till Gotab och webb: 2013-11-29
Trycklov: 2013-11-29
Reservationer: 2
Betänkande 2013/14:UU1

Alla beredningar i utskottet

2013-11-07, 2013-11-14

Pengar till internationell samverkan (UU1)

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt två miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2014. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,4 miljarder kronor. Andra områden är bland annat samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2013-12-05
Stillbild från Debatt om förslag 2013/14:UU1, Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Debatt om förslag 2013/14:UU1

Webb-tv: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Valter Mutt (MP)
Anf. 1 Valter Mutt (MP)
Herr talman! De internationella klimatförhandlingarna står och stampar, vilket olyckligtvis inte kan sägas om klimatförändringarna. Sveriges agerande i den internationella klimatpolitiken behöver utvecklas. De senaste åren har vårt land inte haft de resurser som krävs för att ligga i framkant i de internationella förhandlingarna och inom EU-samarbetet. Det är någonting som står i skarp kontrast till de höga ambitioner på klimatpolitikens område som Fredrik Reinfeldt som statsminister i EU:s ordförandeland påannonserade i samband med FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009. Sveriges statsminister framstår som säreget viktlös inte bara vägd mot sina egna påstådda ambitioner utan även i jämförelse med Storbritanniens konservative premiärminister David Cameron, som sjösatt ett klimatpolitiskt ramverk och etablerat världens första statliga gröna investeringsbank, Green Investment Bank. Herr talman! Klimatfrågan är inte en fråga i mängden utan kommer att vara frågan med stort F under resten av detta sekel. Löser vi inte den blir successivt alla andra frågor olösbara. Det är svårt att tänka sig en framgångsrik klimatpolitik utan ett genombrott i de internationella klimatförhandlingarna och att vi får ett post-Kyoto-protokoll på plats till vilket också Kina och andra stora tillväxtekonomier ansluter sig. Ett globalt klimatavtal trillar emellertid inte ned från himlen utan kräver åratal av hårt systematiskt arbete bakom kulisserna av drivna diplomater och förhandlare. Miljöpartiet föreslår därför en satsning på klimatdiplomati med 10 miljoner kronor för 2014. Herr talman! Den globala uppvärmningen hotar, åtminstone i vissa regioner, att leda till svåra konflikter om sinande tillgångar av vatten och livsmedel med mera. Mot den bakgrunden blir fredsforskningens rön om framgångsrika metoder för medling och förebyggande av konflikter av avgörande betydelse. Miljöpartiet vill därför öka anslaget till fredsforskningsinstitutet Sipri med 5 miljoner kronor för 2014 och finansierar detta med motsvarande minskning av anslaget till Inspektionen för strategiska produkter. Vi återkallar därmed den besparing på 5 miljoner kronor som Sipri häromåret drabbades av, då man fick i uppdrag att i stället söka externa finansiärer. Vi finner det mycket angeläget att fredsforskningen inom Sipri har en stabil finansiering och inte hänvisas till att enbart bedriva projektverksamhet. Utöver fredsforskning vill Miljöpartiet även stödja ideella föreningar och stiftelser som arbetar med praktiskt fredsarbete. Vi vill därför öka anslaget med 2 miljoner kronor till den så kallade fredsmiljonen, som administreras av Folke Bernadotteakademin. Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation 1.
Julia Kronlid (SD)
Anf. 2 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 2. Vi debatterar i dag Utgiftsområde 5 Internationell samverkan som sträcker sig över en stor mängd områden. Målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är enligt propositionen att säkerställa Sveriges intressen i förbindelser med andra länder. Vi har fört fram kritik på ett par områden men ställer oss ändå positiva till större delen av de satsningar som görs på området, och jag vill därför nämna något också om det. Det rör sig bland annat Sveriges medlemskap i internationella organisationer som Förenta nationerna. Den har en central roll i den internationella rättsordningen och det multilaterala samarbetet och är en hörnsten i svensk utrikespolitik. FN är också det organ som har den tyngsta politiska legitimiteten när det gäller att hantera akuta kriser och möta långsiktiga globala utmaningar, även om det fortfarande finns mycket som kan förbättras i organisationen. Genom stödet till OSSE och dess institutioners verksamhet har Sverige bidragit till att främja säkerhet och stabilitet i regionen, och Europarådet bedriver ett viktigt och värdefullt arbete för att främja respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och respekt för rättsstatens principer. Samarbete med omvärlden som vilar på en grund av ömsesidigt förtroende och gemensamma intressen är något vi vill värna. Herr talman! Ett särskilt ömsesidigt förtroende och gemensamma intressen anser vi existera tillsammans med våra grannländer i Norden. Med dessa länder har vi en lång gemensam historia och kultur, och våra länder delar dessutom ett intresse av att möta framtida gemensamma utmaningar i vår närhet. Det är därför vår mening att Sveriges samarbete med de nordiska länderna bör utvecklas inte bara vad gäller kulturellt utbyte och liknande utan också vad gäller framtida säkerhets- och försvarspolitiska utmaningar. Det nordiska samarbetet har också under 2012 fördjupats med utgångspunkt i den så kallade Stoltenbergrapporten. Ett av rapportens förslag handlar om nordiskt samarbete kring luftrumsövervakning över Island. På isländsk förfrågan erbjöd sig Sverige och Finland i oktober 2012 att delta i Norges luftrumsövervakning över Island under 2014. Inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco har också det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet fördjupats bland annat på områdena övningar, materiel och förmågor. Detta är något vi ställer oss positiva till på området internationell samverkan. Herr talman! Vad gäller Ryssland, som tas upp i vår reservation, ifrågasätter jag inte att det finns ett allvarligt demokratiskt underskott i Ryssland. Till exempel undermineras oppositionen möjligheter att synas och verka. Det är en oroande utveckling att Ryssland i viljan att expandera Euroasiatiska tullunionen till exempel pressar ett fattigt land som Moldavien och hotar med att det kommer att bli en kall vinter när det valt att på olika sätt närma sig EU. Hotet är att stänga av gasen. Det kan innebära att fattiga människor fryser ihjäl i Moldavien. Vi kan inte hindra andra länder att välja Euroasiatiska unionen. Men att syssla med utpressning som leder till att länder i princip inte har ett val inskränker det suveräna självbestämmandet. Med detta vill jag säga att jag inte ifrågasätter brister och det demokratiska underskottet i Ryssland. Jag vill däremot ifrågasätta rimligheten i att Sverige år efter år ska ge ekonomiska bidrag till Ryssland som inte är ett utvecklingsland och som samtidigt inte visar på någon politisk vilja till förbättring vad gäller demokratiutvecklingen. På miljöområdet bidrar Sverige med runt 35 miljoner årligen till bland annat reningsverk i Ryssland. Jag menar att detta uppmuntrar Ryssland att inte ta sitt eget fulla ansvar på miljöområdet. Att Ryssland självt har råd att finansiera detta tror jag alla förstår. Vi är positiva till ett samarbete med Ryssland och de baltiska staterna på miljöområdet och kring Östersjön, men jag ser inte samarbete som likställt med att ge ekonomiska bidrag till ett land som själv har råd att finansiera detta. Ett samarbete måste också kunna handla om vars och ens ansvar gentemot varandra. Jag ifrågasätter som sagt inte behovet av reningsverk och ett rent Östersjön, men det jag skulle vilja ifrågasätta är om Sverige ens har försökt ställa frågan om Ryssland numera kan tänka sig att själv ta ansvar för detta. Att bara säga att om vi inte betalar så kommer inte Ryssland att göra det tycker jag inte räcker som argument. Utöver detta ställer vi oss som sagt positiva till de satsningar som görs inom ramen för detta utgiftsområde. Vi vill också värna att Sverige kan ha goda bilaterala förbindelser med andra länder och inte bara försvinna som en i mängden i multilaterala sammanhang såsom EU. Det är viktigt att Sverige också vågar ha en egen åsikt och inte bara anpassar sig efter EU och låter EU:s röst vara den enda rösten.
Sofia Arkelsten (M)
Anf. 3 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. I dag behandlar vi anslag till utgiftsområde 5, Internationell samverkan. Vi tillstyrker åtaganden inom ramanslag 1:11, Samarbete inom Östersjöregionen. Herr talman! Detta är ett betänkande på 17 sidor. Utrikesutskottet har en stor samsyn i detta, så vi har egentligen inte så mycket att debattera inom ärendets ram. Som vi har hört här tidigare finns några motioner, som avslås. Det finns några motioner som redan har behandlats på området tidigare under mandatperioden. De behandlas förenklat. Däremot finns det mycket att säga om de olika sakområden som berörs. Detta är ett ganska stort utgiftsområde. Det här kommer att komma tillbaka i andra betänkanden, och vi kommer att lyfta fram dessa delar i andra debatter här i kammaren. Några saker kan vi ändå lyfta fram nu. En av de viktiga saker som vi tar upp i det som heter utskottets ställningstagande, där utrikesutskottet skriver, är att det är viktigt att vi är överens brett i de fall där Sverige skickar män och kvinnor i form av en beväpnad styrka i olika insatser. Det är ett beslut som riksdagen fattar. Vi vill betona det, för vi tycker att det är viktigt att det inte enbart gäller regeringen utan också riksdagen och att vi har en bred samsyn även i dessa frågor. Det här kommer vi till exempel att debattera i nästa vecka när vi ska tala om Afghanistan i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet. En annan viktig sak är att målet med utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelser med andra länder. Där finns som sagt inga större reservationer, utan där har vi en stor samsyn i utskottet. Det tycker vi är positivt. Jag tycker att det förtjänar att nämnas att politiken när det gäller Sveriges deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande insatser är värderingsdriven. Grunden är försvaret av universella normer och universella värden som demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mänsklig värdighet och utveckling. Ett exempel som vi tar upp är att vi arbetar med resolution 1325, som handlar om kvinnors roll i fred och säkerhet och de resolutioner som handlar om ämnet som kommer efter detta. För en kort tid sedan hade vi en hel debatt också om detta i kammaren. En annan positiv sak är att vi bedriver det nordiska samarbetet. Även detta har vi haft en debatt om här i kammaren i ett särskilt betänkande. Vi nämner hur viktigt det är att vi ska fortsätta att arbeta med det östliga partnerskapet. Det är alltså de länder som ligger öster om EU och som ligger väldigt nära oss. Där har vi ett samarbete som pågår. Det är otroligt aktuellt, särskilt om man tittar på det som händer just nu i Moldavien, i Armenien och i Ukraina. Vi tycker att det är bra att regeringen fortsätter att arbeta för att EU ska anta en global strategi och bidrar till ett europeiskt fredsinstitut. Herr talman! Det är 2 018 087 000 kronor som vi lägger på internationell samverkan, och vi har en stor samsyn.
Fredrik Malm (FP)
Anf. 4 Fredrik Malm (FP)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på de motioner som har lagts fram på området. Vad betyder det egentligen att värna Sveriges intressen? Det är det som är portalparagrafen för vår utrikespolitik - att vi i samverkan med andra länder värnar Sveriges intressen. Låt oss titta på situationen i Syrien och i Syriens grannländer. Syriens grannland i väster är Libanon. I Libanon bor fem miljoner människor. Regeringen i Beirut uppskattar nu att en miljon flyktingar från Syrien har kommit dit. Om man tittar på den flyktingsituation som råder i Syriens grannländer, framför allt i Libanon, kommer man snabbt att dra slutsatsen att situationen är ohållbar. Det betyder att omvärlden, inte minst Europeiska unionen, kommer att behöva göra betydligt mer för att hjälpa de människor som har flytt från Syrien. Det finns ungefär 2,3 miljoner flyktingar i UNHCR:s läger runt Syrien, alltså i Jordanien, Turkiet, Irak, Libanon och Egypten - så många människor är det som lever i dessa läger. Hur många av dessa 2,3 miljoner har Europeiska unionens medlemsstater kommit överens med UNHCR om att ta emot som kvotflyktingar detta år? Det är 1 340 personer. Av 2,3 miljoner registrerade flyktingar från Syrien har alltså Europeiska unionens medlemsstater bestämt sig för att ta emot 1 340 personer på kvot. Därutöver finns ytterligare 6 000 personer som Tyskland, Österrike och Frankrike tar emot och ger tillfälliga uppehållstillstånd enligt det som UNHCR kallar för humanitarian admission. Varför tar jag upp detta när det egentligen rent formellt inte rör just specifikt det utgiftsområde som vi debatterar? Jo, av det enkla skälet att det inte på något sätt kan ligga i Sveriges intresse, i Europeiska unionens intresse eller i världens intresse att Syrien och Libanon dukar under av detta krig och av dessa flyktingströmmar. Det ligger i vårt intresse att detta krig tar slut. Det ligger i vårt intresse att de människor som har flytt kommer att kunna få hjälp. Detta är någonstans också kärnan i Europatanken: Människor i de länder som ligger utanför Europeiska unionen österut - Ukraina, Moldavien, även Ryssland, Belarus och så vidare - och i de länder som ligger söderut i Nordafrika och i Mellanöstern ska få större möjligheter. Fler människor ska kunna få framtidstro. När länder, när det är möjligt, har uppnått kriterierna för att kunna bli medlem i Europeiska unionen ska de också kunna bli det. Nu förhandlar vi med Serbien. Kroatien har precis blivit medlem. Man är på gång med associationsavtal med flera länder på Balkan. Vi förhandlar med Turkiet och så vidare. Denna process är viktig. Men vi ser nu, herr talman, att det pågår en dragkamp i Europa. Det pågår en dragkamp mellan de länder och de invånare som vill vandra den europeiska vägen, som vill bli medlemmar i Europeiska unionen och som vill samarbeta mer med Europeiska unionen och de krafter som egentligen hellre vill gå i allians med Vladimir Putin, Moskva och Ryssland. Det är denna dragkamp som vi ser i Kiev, där de människor som vill bli medlemmar i Europeiska unionen och som vill ha mer Europasamarbete är de som får stryk av polisen med påkar, batonger och sköldar. Vi måste förstå detta när det gäller Europeiska unionen, som vi i Sverige ofta klagar på. Många människor inne i Europeiska unionen frågar sig: Vad är EU för någonting? Det är väl något organ där borta i Bryssel som bara håller på och ställer till det. Men vi ska veta att för de människor som är ute i Kiev i Ukraina och demonstrerar är Europeiska unionen framtiden för deras land. Det är någonting långt mycket djupare. I Sverige har vi ofta svårt att förstå krig och konflikter, och vi har svårt att förstå en frihetskamp som pågår i andra länder. Det är inte särskilt konstigt. I ett land som Sverige som har producerat ett enda krigsfilm, nämligen Repmånad med Janne "Loffe" Carlsson, kan det vara svårt att förstå det helvete som pågår i Syrien. Det ligger väldigt långt från oss. På samma sätt är det många i Sverige som, eftersom vi redan är vana vid vårt EU-medlemskap, upplever att det där inte längre är så viktigt, medan andra människor nästan är beredda att dö för att få ett närmare samarbete med Europa. Det förpliktar oss på vår kontinent att på ett mer aktivt sätt engagera oss för våra grannar. Våra grannar har det ganska tufft just nu - uppror i arabstaterna, flyktingar från Syrien, människor i öststaterna som har problem med sina regimer och som vill vandra åt väst. Det är väldigt många människor som sätter en stor tilltro till att Europeiska unionen på ett eller annat sätt ska kunna bistå dem med hjälp. Så länge medlemsstaterna i EU inte ens kan komma överens om att ta emot mer än några tusen kvotflyktingar av en flyktinggrupp på totalt 2,3 miljoner kan vi aldrig på något sätt infria de förhoppningar som människor har på ett mer engagerat EU. Herr talman! Sverige är med i en rad andra organisationer. Vi är medlem i Förenta nationerna, OSSE, Europarådet, Nordiska rådet och så vidare. Vi är ett litet land, vi ligger långt norrut, vi har inte ens tio miljoner invånare, men vi har ett väldigt utvecklat internationellt samarbete med i stort sett alla länder i världen. Det är viktigt. Det är ett sätt att värna Sveriges intressen. Det är viktigt därför att det är någonting som gör att vårt land, som är ett litet land, kan påverka betydligt mer än vad vi annars skulle kunna ha gjort. Den här samverkan råder det en förhållandevis stor samsyn om i utrikesutskottet och i landet i stort, vilket är mycket positivt. Det gör att de här frågorna kan vi diskutera mer konstruktivt och framåtsyftande. I och med att vi nu inte på samma sätt som vi var tidigare är fastlåsta i diskussion om huruvida vi ska vara med eller inte kan vi i stället diskutera innehållet i sak. Det är någonting som vi ser som mycket positivt. Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.
Julia Kronlid (SD)
Anf. 5 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Jag hade inte alls planerat att debattera Syrienfrågan i dag, men Fredrik Malms inlägg gjorde att jag inte kan låta bli. Om Fredrik Malm anser att det ligger i Sveriges intresse, och det kan jag hålla med om, att bidra med humanitär hjälp i den fruktansvärda konflikten i Syrien och i den fruktansvärda situation som flyktingarna står inför undrar jag: Hur kommer det sig att Fredrik Malm inte driver frågan att vi måste kraftigt öka bidragen till närområdet? Det är två miljoner flyktingar där. Vintern nalkas, och behoven är stora. Det är filtar och mat som behövs. Mammor måste förlösa sina barn i fruktansvärda förhållanden. Är den enda lösningen verkligen att vi ska ta emot några tusen till i kvotflyktingar? Hur kommer det sig att Fredrik Malm och regeringen inte kan ta ett ökat ansvar där? Sverigedemokraterna har föreslagit i sin budget 1 miljard mer nästa år och 5,5 miljarder under hela budgetperioden. Vi måste göra större insatser här. Varför vill inte regeringen och Fredrik Malm driva detta, om det är så viktigt och ligger i Sveriges intresse att humanitärt bidra i den akuta situationen för flyktingarna i närområdet?
Fredrik Malm (FP)
Anf. 6 Fredrik Malm (FP)
Herr talman! Vi bidrar ekonomiskt. Europeiska unionen samlat är nu uppe i stöd, framför allt på den humanitära sidan, till Syrien på ungefär 800 miljoner euro. Alliansregeringen har kommit upp i ungefär en halv miljard i stöd till Syrien på olika sätt. Bulken i detta stöd består förstås av humanitärt stöd för att avlasta grannländerna och för att på olika sätt få förnödenheter in till Syrien till människor som är i behov av det. Jag vill dock påpeka en viktig sak. När det gäller konflikten i Syrien och den hjälp man kan ge människor är det i dag nödvändigtvis inte brist på länder som vill ställa upp ekonomiskt. Det är snarare ett kapacitetsproblem med att få in hjälpen i landet på grund av många checkpoints och en rad olika rebellgrupper och regeringsgrupper som ser till att hjälpen inte kommer fram. Det gäller inte bara att hjälpa grannländerna ekonomiskt; man måste också ställa upp så att vidarebosättningsplatser kan garanteras. Det är ett ganska rejält hyckleri från Sverigedemokraterna, herr talman. Vad Sverigedemokraterna säger är att vi måste stödja UNHCR. Ja, men om man ska stödja UNHCR betyder det att man också tar emot kvotflyktingar. Man kan inte bara stödja UNHCR genom att ge lite pengar men strunta i att ta emot kvotflyktingar. Hela poängen med FN:s flyktingkommissariat är att garantera vidarebosättningsplatser för de mest utsatta flyktingarna. Enligt UNHCR krävs det just nu ungefär 700 000 vidarebosättningsplatser.
Julia Kronlid (SD)
Anf. 7 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Mitt svar på det är att vi inte alls bara föreslår en sak. Vi har aldrig ifrågasatt att ta emot kvotflyktingar. Det är en väldigt liten del i det stora hela i invandringspolitiken i Sverige. Det finns utrymme för det i vår budget också. Jag tycker att det skulle vara rimligt att fler länder tog emot kvotflyktingar. Det ifrågasätter jag inte. Det är ett bra system som UNHCR och FN har. Det är FN som kan bedöma behovet av vidarebosättning för flyktingar som vi ska ta emot. I så fall är det väl snarare Alliansen som har snöat in för mycket och bara ser till kvotflyktingar och utlovar permanenta uppehållstillstånd i förväg, i stället för att kraftigt öka bidraget till UNHCR och hjälpen i närområdet. Fredrik Malm säger en halv miljard. Vad jag har hört är det ungefär 500-600 miljoner i basstöd till UNHCR och utöver det runt 40 miljoner. Det kan ha ökat något den senaste tiden. Det tycker jag inte alls möter upp de enorma behov som finns. Fredrik Malm pratar om kapacitetsbrist. Men UNHCR skriker efter pengar och uppmanar folk att ge en filt eller så i julklapp, för behoven är stora. Man har kapacitet att ta emot mer pengar och förmedla hjälpen fram till flyktingarna. Men visst finns det fortfarande problem med att nå fram med hjälp. UNHCR skriker efter pengar. Där tycker jag att vi mycket bättre kan möta upp. Jag skulle vilja ställa en fråga gällande vår reservation. Har Sverige och regeringen ens ställt frågan till Ryssland om de kan ta eget finansiellt ansvar för ett renare Östersjön och reningsverken?
Fredrik Malm (FP)
Anf. 8 Fredrik Malm (FP)
Herr talman! Det är skillnad mellan Julia Kronlids och vår politik. Syftet med Sverigedemokraternas politik är egentligen att ge en del ekonomiskt stöd till UNHCR för att de ska hantera problemen nära konfliktområdet så att inte så många människor söker sig hit. Sanningen är att det inte är det som är kärnan i FN:s flyktingarbete. Kärnan i UNHCR:s arbete är dels att hjälpa människor humanitärt i närområdet, dels att genom de 25 så kallade programländer som man har avtal med se till att de mest utsatta flyktingarna får en vidarebosättning. Situationen när det gäller de länder i Europeiska unionen som har förbundit sig att i år ta emot reguljära kvotflyktingar, inte bara sådana som får humanitarian admission, en sorts tillfälligt inresevisum, är följande. Spanien tar emot 30 personer. Nederländerna tar emot 250 personer. Sverige tar emot 400, Luxemburg tar emot 60, Irland tar emot 90, Ungern tar emot 10 och Finland tar emot 500. Jag tycker inte att det är rimligt att detta är vad Europeiska unionen samlat kan komma fram till att ta emot, när behovet av vidarebosättning bland dessa 2,3 miljoner människor sannolikt är minst ett antal hundra tusen. Skillnaden mellan Julia Kronlid och mig är såklart att jag vill använda Europeiska unionen som ett verktyg för att trycka på andra länder för att vi ska kunna stärka värderingar om att gemensamt ställa upp för de här människorna. Julia Kronlids val är att lämna Europeiska unionen. Då blir det ännu svårare, och klyftan blir avgrundsdjup mellan vad Sverigedemokraterna säger och vad Sverigedemokraterna gör.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 9 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Efter att ha hört den senaste debatten skulle vi kunna tro att det var ett annat betänkande som behandlades än just Utgiftsområde 5 Internationell samverkan . Det handlar om Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Som har sagts tidigare, rör det storleksordningen 2 miljarder, och vi är alla överens om ramen. Det handlar om två myndigheter som finns inom området, ISP och Svenska institutet. Där är vi inte riktigt överens. Vi är överens om att vi ska finansiera avgifter till de organisationer vi är med i. Vi pratar om FN, EU, OSSE, Europarådet, Barentsrådet, Arktiska rådet, Nordiska rådet och så vidare. Vi är åtminstone nästan överens, herr talman. Jag ska också säga att det naturligtvis också handlar om samarbete i Östersjöregionen och om att stärka demokrati och hållbar utveckling i Sverige och i världen och därmed bygga säkerhet. Vi är, som sagt, nästan överens. Miljöpartiets reservation innehåller nämligen vällovliga tankar om att vi behöver stärka våra insatser på det klimatdiplomatiska området, men det har vi redan gjort, herr talman. Om det vore så enkelt att några extra miljoner till några ambassadörer skulle lösa världens problem med att komma överens i Warszawa skulle jag gärna ställa upp på det. Det handlar dock om något helt annat. Sverige har ett mycket aktivt arbete, och vi kan utnyttja de diplomatiska resurser vi har på ett mer effektivt sätt för att nå fram och för att stärka och hitta lösningar på de utmaningar klimatfrågorna rör. När det gäller fredsarbetet, som är en viktig del i vårt arbete och en viktig del för att bygga hållbar säkerhet för Sverige och världen, har vi vårt institut - Sipri. De har nu under ett antal år hittat vägar för sitt arbete. Däremot verkar det som att Miljöpartiet i sin reservation inte har sett det resultatet utan håller fast vid den historiska siffran 5 miljoner, som var den uppmaning Sipri fick för att hitta alternativa finansiärer. Men det som Valter Mutt nämnde i sitt tidigare inlägg kan vi kanske klara ut en gång för alla. Det är inte de enda resurserna man har. Valter Mutt sade att Sipri enbart bedriver projektverksamhet. Så är det inte, herr talman. En av de viktiga uppgifterna, som vi säkerställer, är att Sipri kan fullfölja sitt långvariga arbete med att berätta för världen om hur det ser ut, inte minst på rustningssidan. Den lilla osäkerhet som också finns när det gäller Folke Bernadotteakademin handlar inte om att Miljöpartiet vill öka anslagen dit; de vill minska anslagen när det gäller avgifter till våra internationella organisationer. Då blir jag naturligtvis nyfiken på vilka. Vilka internationella organisationer tycker man har misskött sig? Är det Nordiska rådet? Är det Europarådet? Är det OSSE som man tycker att vi ensidigt ska dra ned på? Det vore intressant att se. Helt kort, i fråga om den andra reservationen från Sverigedemokraterna, är jag förvånad över att just Sverigedemokraterna tycker att vi ska minska Sverigefrämjandet, att vi ska minska arbetet med att stärka bilden av Sverige i resten av världen genom att dra in resurser till Svenska institutet. Det är en spännande kommentar i deras reservation. För Centerpartiets del vill jag med dessa kommentarer yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.
Valter Mutt (MP)
Anf. 10 Valter Mutt (MP)
Herr talman! Det låter kanske lite mer dramatiskt än vad det egentligen är. Vi har en långtgående samsyn, vilket har sagts fler gånger tidigare under debatten. När det gäller klimatdiplomati har jag ändå lite svårt att förstå Kerstin Lundgrens bagatellisering av Miljöpartiets förslag. I Sverige har vi världsledande klimatforskning, inte minst här i Stockholm med Stockholm Resilience Centre och Stockholm Environment Institute som kommer med spännande innovativa lösningar som väcker uppmärksamhet världen över men som inte har spelat in i tillräcklig grad för Sveriges nuvarande regering. Här skulle naturligtvis de 10 miljonerna kunna - höll jag på att säga - bli en liten tuva som stjälper ett stort lass, fast tvärtom. Det skulle kunna ha en visserligen liten effekt - i de stora statsbudgetära sammanhangen är 10 miljoner lite - men vi vill pröva det. När det gäller att Sipri enbart skulle vara hänvisade till projektanslag har Kerstin Lundgren rätt. Jag hårdrog det för mycket, men vi tycker att det är viktigt att de får ännu mer av de 5 miljoner som vi vill återta av besparingarna för att de ska kunna bli mindre beroende av projekt. Kerstin får rätt på den punkten. I fråga om vilka anslag vi vill dra ned är det återigen små korrigeringar i det stora sammanhanget. OECD skulle vi till exempel kunna tänka oss. Vi tycker nämligen att det Folke Bernadotteakademin gör är så viktigt att det kan prioriteras mer. Ungefär så har vi tänkt.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 11 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! När man lyssnar på Valter Mutt låter det nästan som att Sverige inte gör någonting på klimatområdet. Vi har faktiskt haft en lång rad olika aktiviteter. Sverige stod till exempel värd för Stockholm + 40 för att minnas det första globala miljömöte som hölls i FN:s regi. Vi har också spelat in i många aktiviteter kopplat till den process som pågår på klimatområdet, nu senast inför Warszawamötet. På utrikesutskottet i dag har vi hört om Sveriges arbete i Arktiska rådet och de intressanta insatser Sverige har gjort för att ta fram underlag och säkerställa att vi kommer vidare på klimatområdet när det gäller kortlivade gaser. Det finns alltså en lång rad olika områden där Sverige gör skillnad, och vi har flera mycket duktiga klimatambassadörer som verkar. Den stora utmaningen, herr talman, är inte att få en ny hatt på någon person utan att säkerställa att UD använder den klimatmöjlighet som finns i hela sitt arbete där ute för att bygga upp just stöd för kommande klimatöverenskommelser. Det är det som är viktigt, inte att det nödvändigtvis finns fler personer. De personer som finns ska ha tydliga uppdrag att arbeta med klimatfrågorna. Det är lite intressant att Miljöpartiet hanterar budgeten så att de delar ut ett par miljoner, vilket är vällovligt, till Folke Bernadotteakademien, men de har inte riktigt klart för sig varifrån pengarna ska tas, hur det ska finansieras. Det skulle väl kunna vara OECD.
Valter Mutt (MP)
Anf. 12 Valter Mutt (MP)
Herr talman! Kerstin Lundgren och jag kanske lever i lite olika världar. Jag ser mycket få referenser till spännande svenska initiativ i den internationella klimatdebatten. Vi har nyligen kunnat se de synnerligen begränsade framstegen vid FN:s klimatmöte i Warszawa, så nog finns det utrymme för mer klimatdiplomati. För att gå tillbaka till den svenska regeringen kan jag nämna att Fredrik Reinfeldt i Köpenhamn 2009, när Sverige var ordförandeland i EU, lovade att det skulle bli additionella medel, utöver biståndsmedlen, till klimatsatsningar i syd. Det löftet har inte uppfyllts. Visst finns det saker på den negativa sidan att titta på. Tyvärr finns det mycket få spännande initiativ trots att vi har de världsledande klimatforskarna i Stockholm med Greenhouse Development Rights och så vidare. Utifrån det skulle det kunna tas initiativ, men så sker inte från svensk sida. Varför inte pröva det? Jag har stor respekt för det kunnande som finns bland svenska klimatdiplomater, och jag tror att de skulle kunna göra väldigt mycket. Vad beträffar Arktiska rådet har vi olika syn på det. Vi fick vid utrikesutskottet i dag en föredragning av Riksrevisionen, och de var ganska kritiska mot regeringen och ansåg att man gör för lite och inte ägnar sig åt exempelvis de långsiktiga växthusgaserna utan bara de kortsiktiga. Det ges otydliga direktiv till myndigheter. Den bild jag fick var att det var fråga om ganska mycket kritik och att man från svensk sida hade kunnat göra mycket mer i Arktiska rådet. Även där skulle antagligen klimatdiplomater kunna spela en positiv roll.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 13 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Vi har klimatdiplomater. Vi har flera som jobbar som klimatdiplomater. De arbetade intensivt inför Warszawamötet, och det var alldeles tydligt att Sverige gjorde skillnad i det sammanhanget. Inte minst var det tydligt att loss and damages, en av de stora knäckfrågorna vid Warszawamötet, fick förhandlas fram av bland annat den svenska miljöministern Lena Ek för att mötet över huvud taget skulle kunna fortsätta. Det var en del av svensk klimatdiplomati. Vi är alla klimatdiplomater när vi är ute och för samtal på olika håll. Det viktiga är att säkerställa att också UD:s samlade resurser tas till vara. Vi gör många goda inspel, och det ska vi naturligtvis fortsätta med. Men man måste också våga, Valter Mutt. Man måste våga se vad som faktiskt sker, inte bara fastna i historiska bilder.
Julia Kronlid (SD)
Anf. 14 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Kerstin Lundgren nämnde vår anslagsminskning till Svenska institutet och därför vill jag förtydliga att vi inte på något sätt är emot Sverigefrämjande i andra länder. Vi anser att Svenska institutet fortsatt har en viktig roll i att marknadsföra Sverige och värna goda relationer med andra länder. När vi tittade lite närmare på vad pengarna går till såg vi att de även finansierar verksamheter som kanske inte riktigt bör vara skattefinansierade, till exempel att anordna aktiviteter som film- och musikfestivaler i andra länder. Det är säkert jättetrevligt och fint, men för oss handlar det om att göra prioriteringar. Vi ser att människor dör på grund av att de inte får plats i sjukvården, vi ser bristerna i svensk äldreomsorg, vi ser att kvinnor i offentlig sektor fortfarande inte har rätt till heltid - ja, då handlar det helt enkelt om prioriteringar och därför sätter vi kanske inte den här typen av verksamhet högst på dagordningen, även om vi självklart vill främja marknadsföringen av Sverige. Det är svaret på den frågan. Jag skulle vilja ställa en fråga till Kerstin Lundgren, eftersom jag inte fick svar av Fredrik Malm. Nu när vi i många år har bidragit finansiellt till Rysslands reningsverk undrar jag om regeringen ens har försökt att ställa krav på Ryssland för att de själva ska ta ett finansiellt ansvar för ett rent Östersjön. Det berör ju även Ryssland.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 15 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jag tycker att det är notabelt att Sverigedemokraterna anser att vi ska försvaga bilden av Sverige i utlandet. Just kulturen - svensk film, svensk litteratur - har firat stora segrar. Svensk musik är en av våra största exportinkomster. Om Sveriges ekonomi ska gå bra så att vi klarar äldreomsorgen, skolan, vården och pensionerna är det viktigt att vi förmår sälja, och då måste vi naturligtvis också sälja bilden av Sverige och på så sätt underlätta för exporten. Därför är det en viktig del i att bygga hållbart och framgångsrikt - att säkra resurser som behövs för vår välfärd. Att dra ned på sådana insatser är lite grann som att ägna sig åt att driva Ebberöds bank. Jag ska kort säga något om Ryssland. Vi har ett Östersjösamarbete. Reningsverket är den ena saken, och den har vi väl hanterat, men vi har också ett rätt stort engagemang för att försöka främja demokrati och stötta dem som kämpar på de områdena i vårt östra grannland. Det är viktigt att vi har kanaler och stöttar dem. Det är viktigt också för vår säkerhet. Sverigedemokraterna behöver nog titta lite djupare på det, herr talman, om de ska ge sig in i den diskussionen och inte bara stirra sig blinda på reningsverket.
Julia Kronlid (SD)
Anf. 16 Julia Kronlid (SD)
Herr talman! Jag börjar med frågan om Sverigefrämjande. Eftersom Alliansen i debatter med oss ständigt förnekar att det över huvud taget finns något som heter svensk kultur eller något annat som ska kallas svenskt är det positivt att Kerstin Lundgren nu säger att det finns någonting som är svenskt och att vi ska främja det i andra länder. Det har jag ingenting emot. Det är vi positiva till. Det har funnits några projekt som vi har ställt oss kritiska till, och där har vi gjort en neddragning. Principiellt är vi överlag positiva till att man sprider och främjar bilden av Sverige i andra länder. Vi brukar ju påtala att det finns en värdefull svensk kultur och värdefulla svenska traditioner som vi ska värna. Vi ska också värna den nationella kulturen i andra länder. När det gäller frågan om Ryssland kan jag säga att visst, man ska se till helheten och ett rent Östersjön. Men nu ger vi år efter år ett antal miljoner till Ryssland, och det måste vi kunna motivera för svenska skattebetalare. Därför tycker jag att det är rimligt att i alla fall göra ett försök att få Ryssland att ta det finansiella ansvaret för sin geografiska sida av Östersjön. Vi ska gemensamt ta ansvar för ett rent Östersjön.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 17 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Självklart har vi krav på att Ryssland ska ta sitt ansvar för Östersjön. Vi har i det här anslaget även demokratistöd, vilket är viktigt. Också där har Ryssland ett eget ansvar, men precis som i andra delar av vårt grannskap har vi intresse av att främja och stötta en demokratisk utveckling, stärka det civila samhället och möjligheterna för människor att få frihet. Det ligger oss varmt om hjärtat. De möjligheterna ska finnas. Det är alltså inte bara en fråga om Östersjön och reningsverk. Man måste se djupare än så, herr talman. Sedan måste jag kommentera Sverigefrämjandet. Sverige är mångfald. Sverige är öppenhet för världen. Sverige är solidaritet och frihet. Det är den Sverigebilden som är så viktig att främja. Vi ska inte främja en bild av slutenhet, rädsla, ensidighet och enfald. Det är måhända därför Sverigedemokraterna landar i slutsatsen att man måste minska stödet till främjande av Sverigebilden. Man gillar helt enkelt inte den Sverigebild som främjas. Där är vi djupt oeniga.
Robert Halef (KD)
Anf. 18 Robert Halef (KD)
Herr talman! Vi debatterar Sveriges förhållande till överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Jag är övertygad om att internationell samverkan är viktig för att tillvarata våra internationella intressen och de värden som Sverige står för, som mänskliga fri- och rättigheter. Genom samarbete med FN, EU, OSSE, OECD och andra internationella organ kan vi bidra till att främja freden och säkerheten i världen och bidra till en hållbar utveckling. EU sticker ut i raden av organisationer där Sverige är verksamt. EU är helt centralt för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Vi bör därför fortsätta att satsa på att göra EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik stark på den internationella arenan. Lissabonfördraget möjliggjorde bildandet av EU:s utrikestjänst, och Sverige ska fortsatt arbeta för att öka samordningen mellan kommissionen och utrikestjänsten för att maximera effekten av politiken samt verka för ännu mer samstämmighet mellan EU:s utrikespolitikområden. Det är några år sedan utrikestjänsten bildades, och den får stegvis större betydelse i hanteringen av internationella konflikter. Diplomatiska lösningar på världens konflikter är att föredra framför militära interventioner. En enad europeisk union har en starkare röst i en global värld. Att utrikestjänsten i flera fall lyckats få länder som ligger i konflikt till förhandlingsbordet är ett positivt tecken på organisationens kapacitet, och utrikestjänsten bör fortsatt utvecklas. Tillsammans med Finland står Sverige som initiativtagare till ett fredsinstitut som man avser att koppla till den nya utrikestjänsten. Detta ska ägna sig åt att forska om fredsfrågor utifrån ett EU-perspektiv och utgöra ett komplement till Sipri, vars forskning inom fred och säkerhet är av världsklass och vars nedrustnings- och icke-spridningsforskning används flitigt världen över. Så ska det vara också fortsättningsvis. På så vis gynnas en snabbare nedrustningstakt, en minskad spridning och en effektivare rustningskontroll. Det är viktiga steg i det omfattande arbetet mot en säkrare och fredligare värld. Herr talman! EU växer. I somras blev Kroatien medlem, som andra land ur före detta Jugoslavien. Landet har sargats hårt av krig. Genom att fördjupa samarbetet med övriga länder på Balkan samt fortsätta insatsen med Kfor i Kosovo gör Sverige ett bidrag för fred i sitt närområde. Dialogen om samarbetet med det södra och östra grannskapet är viktig. Utmaningarna i vårt grannskap är mångfaldiga. Österut vacklar demokratiutvecklingen. Vi såg senast i veckan demonstrationer i Ukraina som slogs ned våldsamt av polis. Här står Europeiska unionen enad och fördömer det övervåld som brukats mot demonstranterna. I det södra grannskapet är bristerna i den demokratiska utvecklingen påfallande i kölvattnet av de arabiska upproren. Här gäller det att Sverige och Europeiska unionen med de medel som står till buds påverkar utvecklingen mot demokrati och respekt för mänskliga fri- och rättigheter, inte minst religionsfriheten. Dagens utmaningar är mer globala och gränsöverskridande till sin karaktär. För att komma till rätta med dem krävs mer internationell samverkan, inte mindre. Genom ökad samverkan främjar vi global fred och säkerhet. Därigenom bevakar, stärker och utvecklar vi också Sveriges säkerhets-, handels- och näringspolitiska intressen. Sverige betraktas i många avseenden som ett globalt föregångsland. Inte minst gäller detta vår öppenhet och vårt samhällsbygge liksom våra insatser för mänskliga fri- och rättigheter och en miljömässigt hållbar värld. Sverigebilden står sig stark. Genom ett fördjupat och breddat internationellt engagemang kan vi stärka den ytterligare. Herr talman! I dagsläget går tankarna hos många av oss till dem som drabbas av våldet i Syrien. Sverige ska verka för fred även i de områden som ter sig avlägsna geografiskt. Sverige har alltid stått med fanan högt för att främja världsfreden och har även engagerat sig i försoningsarbete. Folke Bernadotteakademins arbete rörande FN:s resolution 1325 och de efterföljande resolutionerna om kvinnor, fred och säkerhet är oerhört viktigt. Dessa resolutioner är och måste fortsätta att vara vägledande för akademins eget, UD:s, Sidas och Försvarsmaktens agerande för fred och säkerhet, inte minst inom multilaterala krishanteringsinsatser. Herr talman! Den parlamentariska kommitté som ska undersöka möjligheten till skärpt kontroll av krigsmaterielexport till icke-demokratiska stater ska leverera sin utredning nästa år. Kravet på ett demokratikriterium för svensk krigsmaterielexport står inskrivet i Kristdemokraternas principprogram. Ett demokratikriterium behövs, så att krigsmateriel inte hamnar i händerna på stater där grundläggande fri- och rättigheter inskränks och kränks. Herr talman! Sverige behöver fler kontaktytor internationellt, inte färre. En bred svensk utrikesförvaltning är därför en självklarhet, så också ett fortsatt aktivt svenskt deltagande i regionala och internationella organisationer. På så vis blir Sveriges bidrag till den globala freden och säkerheten och till det globala välståndet både omfattande och värdefullt. EU är en politisk allians med mandat att genomföra såväl civila som militära krishanteringsinsatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Oavsett om det gäller stärkand et av unionens civila snabbinsatsförmåga eller uppgifter som samordnande land inom den nordiska stridsgruppen har Sverige ett givet ansvar för att genom EU och FN främja global fred och säkerhet. Vårt senaste stöd till internationella insatser består av ett transportflygförband som ska bistå FN och Organisationen för förbud mot kemiska vapen med ett svenskt Herkulesplan för transport av personal och utrustning i arbetet med att säkerställa avvecklingen av Syriens kärnvapenprogram. Herr talman! I en globaliserad värld krävs mer samverkan. Ensam är inte stark. Globala skeenden, utmaningar och hot är alla gränsöverskridande. De bemöts bäst med globala lösningar, utarbetade gemensamt av världens länder. Med vår närvaro kan vi bidra med resurser och kompetens. Därför är Sveriges internationella samverkan viktig för fred och säkerhet. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2013-12-05
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Bemyndigande för ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 159 500 000 kronor 2015-2017.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 5 punkt 1.
  2. Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med utskottets förslag i bilaga 3.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 5 punkt 2 och avslår motionerna 2013/14:U246 och 2013/14:U278 yrkandena 1-4.
    • Reservation 1 (MP)
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960016
    M99008
    MP02104
    FP18006
    C20003
    SD00200
    KD16003
    V18001
    Totalt267212041
    Ledamöternas röster
  3. Övriga yrkanden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2013/14:U215, 2013/14:U219, 2013/14:U258, 2013/14:U270 och 2013/14:U293.