Ulrik Nilsson (M)

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

38

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2023-04-20

Datum

2023-04-21

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner som gäller offentlig förvaltning, och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen handlar främjande av demokrati, rättstillämpning och vägledning, lokal service, samverkan mellan myndigheter, språktolkar, lättläst svenska, skydd av beslutsfattare, opinionsbildande verksamhet och egendomsskydd.

Andra förslag rör statlig anställning, tjänstemannaansvar, digitalisering, myndigheternas ledningsformer, regelförenkling, handläggningstider, länsstyrelserna, Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

18

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

10, 45 minuter

Justering

2023-04-20

Datum

2023-04-21

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2022 års rapport om rättsstatsprincipen. Rättsstaten är ett av de gemensamma värden som EU:s medlemsländer har enats om att EU ska bygga på. I en rättsstat utövas all offentlig makt inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Detta ska ske under överinseende av oberoende och opartiska domstolar.

Riksdagen understryker vikten av respekt för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Kommissionens rapport kan bidra till att öka respekten för rättsstaten i EU:s medlemsländer, menar utskottet. Rapporten innehåller för första gången rekommendationer till de olika medlemsländerna, vilket riksdagen tycker är en förbättring.

Rapporten visar att det finns problem på rättsstatsområdet i flera medlemsländer, vilket utskottet ser på med oro. Riksdagen menar att det finns ett behov av att fortsätta samtala om och arbeta för att stärka respekten för rättsstatens principer i hela EU.

Riksdagen tycker att det är viktiga frågor som kommissionen tar upp i de rekommendationer som riktas till Sverige. Bland annat lyfter kommissionen fram den grundlagskommitté som tillsattes 2020 för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende. Riksdagen kommer att ta del av kommitténs slutsatser och förslag med stort intresse. Riksdagen understryker också betydelsen av att förebygga och motverka korruption och otillåten påverkan.

Riksdagen lägger rapporten till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2023-03-16

Datum

2023-03-20

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2021 - 30 juni 2022. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 747 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med drygt 480 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De ärenden som ökade mest under året rörde områden som hälso- och sjukvård, kriminalvård samt polis.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och pekar ut de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten. Utskottet uppmärksammade även offentlighetsprincipens betydelse för vårt fria och öppna samhälle, och underströk vikten av att myndigheter och kommuner uppfyller sina skyldigheter enligt denna princip.

Riksdagen la redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2023-01-17

Datum

2023-01-19

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt:

• Betänkanden från SOU-serien
• departementspromemorior i Ds-serien
• utkast till lagrådsremisser
• underlag från en myndighet
• underlag från EU-kommissionen.

En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar.

I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand.

En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå.

Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds.

Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-10-06

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat:

• Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet
• Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret
• Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet
• Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen
• Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks
• Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven
• Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar
• Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2022-11-15

Datum

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Inlämnad

2022-11-18

Förslag

1

Datum

2022-11-18

Utskottsberedning

2022/23:UU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2022-11-18

Förslag

1

Datum

2022-11-18

Utskottsberedning

2022/23:SkU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska tillträda FN:s vapenhandelsfördrag.

Fördraget ställer krav på de länder som ansluter sig att ha en nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel, och att länderna sätter upp normer för sin kontroll.

Riksdagen anser att det kommer att kunna bidra till att motverka oansvarig och okontrollerad internationell handel med konventionella vapen.

Konventionen är bindande och börjar gälla när minst femtio länder har anslutit sig. Det bedöms kunna ske i slutet av 2014 eller början av 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 68 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-08

Datum

2014-05-14

Debatt

2014-06-10

Beslut

2014-06-10

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2012 och 2013.

Utrikesskottet understryker vikten av att regeringen fortsätter att arbeta för att öka institutionernas öppenhet och tydlighet. Utskottet välkomnar också att institutionerna allt mer tar upp frågor om demokrati och mänskliga rättigheter i sitt arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat reformer av institutionernas öppenhet och röstfördelning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 76 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-08

Datum

2014-05-13

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Datum

2013-09-25

Utskottsberedning

2013/14:NU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Datum

2013-09-25

Utskottsberedning

2013/14:KrU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Datum

2013-09-25

Utskottsberedning

2013/14:CU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen godkände ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och Palestina. Avtalet ger den palestinska myndighetens representation och dess personal i Stockholm samma privilegier, immunitet, undantag och förmåner som ambassader och deras företrädare har.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

41, 113 minuter

Justering

2013-02-14

Datum

2013-02-20

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06

Datum

2012-12-13

Inlämnad

2012-10-03

Förslag

1

Datum

2012-10-03

Utskottsberedning

2012/13:MJU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Datum

2011-12-08

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Beredning

2011-09-20

Justering

2011-10-18

Datum

2011-10-18

Debatt

2011-10-26

Beslut

2011-10-26

Inlämnad

2011-10-04

Förslag

1

Datum

2011-09-29

Utskottsberedning

2011/12:UbU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2011-10-04

Förslag

1

Datum

2011-09-26

Utskottsberedning

2011/12:NU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag