Tuve Skånberg (KD)

I dag regleras tolkars tystnadsplikt olika beroende på om de är auktoriserade eller inte, och om de anlitas privat eller av en myndighet. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att se över regelverket.

En konsekvens av de gällande reglerna är att tolkar som inte är auktoriserade i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikten, trots att de utför samma jobb som en auktoriserad tolk. Samtidigt innebär en eventuell utvidgning av tystnadsplikten komplicerade frågeställningar att ta hänsyn till, exempelvis när det gäller privatpersoner som tolkar åt familjemedlemmar.

Tillkännagivandet lämnades i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2018-01-18

Datum

2018-01-23

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.

Anföranden och repliker

11, 79 minuter

Justering

2017-12-19

Datum

2017-11-14

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Reglerna för omval ändras. Tanken är att omval ska kunna hållas snabbare och att samma förutsättningar så långt möjligt ska gälla vid ett omval som vid det ordinarie valet. Omval ska hållas så fort som möjligt och senast inom tre månader efter det att Valprövningsnämnden har beslutat om omval. Inga nya partier ska kunna anmälas till det. Bara de partibeteckningar ska användas som användes i det val som omvalet gäller. Anmälan av ett partis kandidater till ett val ska som utgångspunkt gälla även för omvalet, men ändringar ska kunna göras om det behövs.

Tidsfristerna för att skicka ut röstkort kortas. Överklaganden av ett beslut om att fastställa valresultatet ska lämnas in direkt till Valprövningsnämnden. Rätten för alla att yttra sig över överklaganden i val tas bort.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen har även behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2017-12-19

Datum

2017-12-21

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Motion till riksdagen 2017/18:3947 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, KD) med anledning av prop. 2017/18:55 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att enskilda medlemmars samtycke ska krävas för att organisationer som företräder

Inlämnad

2017-12-13

Förslag

2

Datum

2017-12-13

Utskottsberedning

2017/18:KU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.

Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 32 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-07

14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 65 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-11-24

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

Motion till riksdagen 2017/18:3745 av Sofia Damm m.fl. (KD) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

22

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:FöU3 2017/18:UU1 2017/18:UU10 2017/18:UU11 2017/18:UU14 2017/18:UU15 2017/18:UU18 2017/18:UU8

Riksdagsbeslut

(22 yrkanden): 22 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3742 av Sofia Damm m.fl. (KD) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

18

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:UU15 2017/18:UU2 2017/18:UU21

Riksdagsbeslut

(18 yrkanden): 18 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3126 av Beatrice Ask m.fl. (M, KD) Förebyggande av våldsbejakande extremism fler åtgärder behövs Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mobilisera goda krafter i civilsamhället och näringslivet för att motverka våldsbejakande extremism

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

3

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU34

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 2 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:3125 av Beatrice Ask m.fl. (M, KD) Kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Människor

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

1

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU33

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:3121 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Vård av demokratin och ökat valdeltagande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det civila samhällets betydelse för demokratin, om att utveckla och tydliggöra relationen mellan staten och det civila

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

1

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU36

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3120 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Arbetet för romsk inkludering och mot antiziganism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fortsatt arbete för synliggörandet av behandlingen av romer och resande under svenskt 1900-tal och tillkännager

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

4

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU32

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3119 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Ett utvidgat tjänstemannaansvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom utvidgat straffansvar för tjänstefel, i syfte att stärka förtroendet för den

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

1

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU37

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:3118 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Regelförenklingar för medborgare och företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetare i myndigheter och förvaltningar ska ges möjligheter att utmana onödiga regler och tillkännager detta

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

3

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU39

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3117 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Utvecklat arbete mot antisemitism och för judisk säkerhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om antisemitism och förföljelse av judar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

3

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU32

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): , 3 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:3095 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Tabell 1 Kristdemokraternas förslag till anslag för 2018 uttryckt som

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

1

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3094 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) Kränkningar på nätet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning om ett generellt straffsanktionerat skydd mot kränkningar på nätet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

4

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:JuU1 2017/18:JuU14 2017/18:KU38

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 3 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:3899 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Polisen Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Inledning 10 000 fler poliser till 2025 Kraftfull satsning på höjda polislöner och bättre arbetsvillkor Stärk ledarskapet Attacker mot blåljus- och sjukhuspersonal Fler alternativa vapen

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

19

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:JuU1 2017/18:JuU13 2017/18:JuU14 2017/18:JuU16 2017/18:JuU18 2017/18:JuU6

Riksdagsbeslut

(19 yrkanden): 17 avslag, 2 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:3898 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Terrorism Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Inledning Överenskommelse om åtgärder mot terrorism Förebyggande arbete Polisens samarbete med Försvarsmakten Polisens möjlighet att använda kameraövervakning Kriminalisera samröre med terroristverksamhet

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

10

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:JuU13 2017/18:JuU35 2017/18:JuU36 2017/18:KU34 2017/18:UU14

Riksdagsbeslut

(10 yrkanden): 9 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:3850 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor Ramanslag

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

1

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:JuU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag