Malin Björk (C)

Ett nytt brott för hedersförtryck ska införas i brottsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya brottsbeteckningen innebär en strängare straffskala för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.
Straffet ska vara fängelse i lägst ett och högst sex år.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om förlängd preskriptionstid för brottet hedersförtryck. Istället för att preskriptionstiden räknas från då brottet begicks bör den räknas från den dag brottsoffret fyller, eller skulle ha fyllt, 18 år.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Motion till riksdagen 2021/22:4654 av Malin Björk m.fl. (C) med anledning av skr. 2021/22:205 Riksrevisionens rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottsligheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och säkerställa Ekobrottsmyndighetens

Inlämnad

2022-04-20

Förslag

1

Datum

2022-04-20

Utskottsberedning

2021/22:JuU45

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4598 av Johan Hedin m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:196 Ökad kontroll vid verkställighet av fängelse med fotboja Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsoffer för våld i nära relationer och för hedersbrott bör lämna sitt samtycke

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:JuU42

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4596 av Johan Hedin m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:194 Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen om grovt hemfridsbrott och olaga intrång även

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:JuU40

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett flertal förslag som rör processrättsliga frågor. Riksdagen riktar elva så kallade tillkännagivanden till regeringen om bland annat kameraövervakning, dataavläsning, kronvittnen och stärkt vittnesskydd.

Följande områden handlar de elva tillkännagivandena om:

• Kamerabevakning i sjukvården.
• Kravet på tillstånd till kamerabevakning för kommuner och regioner.
• Att knyta tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation till en person.
• Platskrav vid hemlig dataavläsning.
• Datalagring.
• Förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
• Införande av ett system med kronvittnen.
• Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
• Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
• Rätten till målsägandebiträde i överrätt.
• Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Tillkännagivandena kom i samband med behandlingen av 140 förslag från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

77

Förslagspunkter

43

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot antisemitism, romsk inkludering, sanningskommissioner, samers rättigheter, samepolitiken och Sametingets konstruktion, älvdalskans ställning, information om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommuners och regioners minoritetspolitik, statistik över samiskt näringsliv samt en kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-18

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Motion till riksdagen 2021/22:4414 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) med anledning av skr. 2021/22:105 Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och säkerställa

Inlämnad

2022-03-02

Förslag

3

Datum

2022-03-02

Utskottsberedning

2021/22:JuU16

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): , 3 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4413 av Malin Björk m.fl. (C) med anledning av skr. 2021/22:109 Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en bredare översyn av reglerna om ersättning till

Inlämnad

2022-03-02

Förslag

1

Datum

2022-03-02

Utskottsberedning

2021/22:JuU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlig förvaltning. Förslagen handlar om lokal service, digitalisering, opinionsbildande verksamhet, språktolkar, handläggningstider, regelförenkling, tjänstemannaansvar, rättstillämpning och vägledning, barnperspektiv, myndigheters ledningsformer, egendomsskydd, lättläst svenska, värdegrund, skydd av beslutsfattare, demokratisk delaktighet, översyn av förvaltningslagen, genomförande av EU-direktiv och samverkan mellan myndigheter.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)​Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)​Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)​Justitie- och inrikesminister

Datum

2022-02-17

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2020 - 30 juni 2021 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 261 ärenden. Det är en ökning med cirka 460 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De områden som ökade mest under året var ärenden som rörde arbetsmarknad och kriminalvård samt utlänningsärenden. Cirka 740 nya klagomålsärenden var helt eller till större delen relaterade till coronapandemin.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten samt på brister i saklighet och opartiskhet hos de som utför förvaltningsuppgifter.

Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av de delar som granskats.

Som en del i granskningen har konstitutionsutskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2020 och noterar att det i många fall varit ett kort tidsspann mellan det att beslut om en författning tagits till dess att författningen börjat gälla. Många av dessa fall går att koppla till coronapandemin och att ett snabbt agerande krävts för att begränsa smittspridningen. Utskottet framhåller dock att det även i sådana situationer är önskvärt att upprätthålla ett visst tidsspann, särskilt i de fall det rör sig om föreskrifter som innebär att verksamheter behöver ställa om och som kräver långtgående anpassningar av enskilda.

KU har också granskat vissa förvaltningsärenden, så kallade gruvärenden som handläggs inom Näringsdepartementet. Utskottet anser bland annat att många av ärendena har omotiverat lång handläggningstid. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Ett annat område som granskats är regeringens kollektiva beslutsfattande under coronapandemin. Pandemin gjorde att behovet av extra regeringssammanträden var ovanligt stort under 2020 och KU har noterat att fler ministrar var närvarande vid de ordinarie än vid de extra regeringssammanträdena. Regeringen fattar sina beslut kollektivt och KU framhåller att det därför är viktigt att ministrar i möjligaste utsträckning deltar även i extra regeringssammanträden. Detta även om det alltid måste vara möjligt för en regering att vid behov snabbt kunna fatta beslut, om så med ett färre antal statsråd än vanligt närvarande.

En annan granskning gäller regeringens kontroll och samordning av föreskrifter som meddelats under coronapandemin. Covid-19-lagen innebär att riksdagen delegerat rätten att meddela covidrelaterade föreskrifter till regeringen, som i sin tur i vissa delar kan delegera vidare rätten till myndigheter och kommuner. Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att få fram en samlad bild och åstadkomma samordning, exempelvis att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att föra en förteckning över föreskrifter som har meddelats. Utskottet framhåller att dessa åtgärder är viktiga för att få en samlad bild av hur omfattande ingreppen är i grundläggande fri- och rättigheter.

Remissväsendets utveckling över tid har också granskats av utskottet. Genomgången visar att antalet remissinstanser har ökat över tid och utvecklingen har gått mot att myndigheterna har fått fler remisser att svara på. Utskottet anför att remisslistor inte får fastställas slentrianmässigt och att behovet av att remittera till en instans måste prövas i varje enskilt fall. Möjligheten att begränsa remisserna bör kunna användas i större utsträckning för att därmed minska risken att remissinstanserna blir överbelastade.

Konstitutionsutskottet redogör också för regeringsskiftet juni-juli 2021 men redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet. Regeringsskiftet under november 2021 har inte tagits med i granskningen.

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2021-12-14

Datum

2021-09-16

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Motion till riksdagen 2021/22:4329 av Linda Modig m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:59 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i 1 kap. 13 tryckfrihetsförordningen. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar

Inlämnad

2021-11-25

Förslag

2

Datum

2021-11-25

Utskottsberedning

2021/22:KU14

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Det ska bli möjligt att i större utsträckning använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör som bevis. Regeringens förslag handlar bland annat om att utöka möjligheterna att

• tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis
• ta upp bevis i domstol före huvudförhandling, t.ex. i stora brottmål eller om det kan antas få betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner
• använda skriftliga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester, som bevis.

Syftet med regeringens förslag är att göra handläggningen av framför allt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om dessa förslag. Utskottet anser bland annat att

• det bör övervägas om inte kravet ska tas bort på att parterna måste godkänna en skriftlig vittnesberättelse, en så kallad vittnesattest, för att den ska få läggas fram som bevis
• en berättelse som lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet och som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning ska få användas som bevis i rättegången om det inte är uppenbart olämpligt med hänsyn till sakens prövning.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 67 minuter

Justering

2021-11-11

Datum

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Motion till riksdagen 2021/22:4255 av Malin Björk m.fl. (C) med anledning av skr. 2021/22:12 Riksrevisionens rapport om myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av tydliga krav på statliga myndigheter

Inlämnad

2021-10-29

Förslag

2

Datum

2021-10-29

Utskottsberedning

2021/22:KU7

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4249 av Linda Modig m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:19 En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen ska utvärderas efter tre år med syftet att klargöra om lagstiftningens

Inlämnad

2021-10-27

Förslag

2

Datum

2021-10-27

Utskottsberedning

2021/22:KU4

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4232 av Johan Hedin m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:17 Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag på hur straffrabatten kan tas bort vid samtliga

Inlämnad

2021-10-06

Förslag

1

Datum

2021-10-06

Utskottsberedning

2021/22:JuU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:3520 av Martina Johansson m.fl. (C) En rättssäker familjepolitik i tiden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sambor ska kunna avtala om att deras gemensamma bostad ska utgöra samboegendom även om den inte införskaffats för gemensamt

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

58

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:CU6 2021/22:JuU24 2021/22:KU29 2021/22:SfU18 2021/22:SkU17 2021/22:SoU14 2021/22:SoU18 2021/22:SoU19 2021/22:UbU19

Riksdagsbeslut

(58 yrkanden): 58 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3516 av Jonny Cato m.fl. (C) Migration och mottagande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i de fall avtal eller överenskommelser mellan EU och tredjeland för att kontrollera migration sluts, bör demokratiska principer, grundläggande

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

16

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:SfU17 2021/22:SfU19 2021/22:SfU20 2021/22:SfU22

Riksdagsbeslut

(16 yrkanden): 16 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3514 av Johan Hedin m.fl. (C) Våld i nära relation ett samhällsproblem Förslag till riksdagsbeslut  Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa och följa upp att de brister som framkommer i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens interngranskning av det brottsutredande

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

35

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:AU1 2021/22:AU8 2021/22:CU10 2021/22:CU6 2021/22:JuU15 2021/22:JuU23 2021/22:JuU24 2021/22:JuU26 2021/22:JuU8 2021/22:SfU20 2021/22:SkU17 2021/22:SoU13 2021/22:SoU19 2021/22:UbU15 2021/22:UbU19

Riksdagsbeslut

(35 yrkanden): 29 avslag, 6 bifall,