Magnus Berntsson (KD)

Riksdagen har behandlat cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens övergripande inriktning och hur Sverige ska förhålla sig till situationen i vissa delar av världen. 

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringens utrikespolitiska inriktning anses väl avvägd och lämplig.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

33, 97 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-03-31

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet.

Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

23

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

22, 85 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-04-03

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning.

Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar.

Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

31

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

39, 129 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-04-04

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Riksdagen har behandlat åtta förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till motionerna. Samtidigt samlas riksdagen i ett ställningstagande om Ukraina. Här fortsätter riksdagen att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, och understryker att skulden och ansvaret helt ligger på Ryssland och dess president Vladimir Putin.

Riksdagen konstaterar att det pågår massiva övergrepp i Ukraina, i strid mot folkrätten. Därför välkomnar riksdagen att den internationella brottmålsdomstolen beslutat att utfärda en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin, och även barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova. Arresteringsordern gäller den misstänkta olagliga deportationen av barn.

Riksdagen menar att ICC, tillsammans med andra rättsinstanser, förmodligen kommer att kunna utfärda fler arresteringsorder mot det ryska ledarskapet, allteftersom fler misstänkta folkrättsbrott i Ukraina kan utredas.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 64 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-03-31

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-13

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från Europeiska rådets möte den 23–24 mars. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2023-03-28

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

122, 386 minuter

Justering

2023-03-16

Datum

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-22

Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ. 

I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020.

Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

15, 63 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-02-24

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2023-02-23

Den 15 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Tobias Billström (M) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då presenterar

Datum

2023-02-15

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från möte med EU:s stats- och regeringschefer den 9–10 februari. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2023-02-14

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utrikesminister Tobias Billström (M) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Camilla Waltersson Grönvall (M) Carl-Oskar Bohlin (M)​Utrikesminister Tobias Billström (M) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2023-02-02

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från Europeiska rådets möte den 15 december. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2022-12-20

Cirka 2,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,3 miljarder, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 183 miljoner går till freds- och säkerhetsfrämjande arbete.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 113 minuter

Justering

2022-12-08

Datum

2022-12-14

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2023. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

EU-kommissionens arbetsprogram tar sin utgångspunkt i Rysslands krig mot Ukraina. Riksdagen håller med kommissionen om att kriget och dess olika allvarliga konsekvenser tydliggör vikten av att EU ökar takten i den gröna och digitala omställningen, inte minst för att minska beroendet av rysk fossil energi. Utskottet understryker vikten av fortsatt stöd till Ukraina och att EU förbereder ytterligare sanktioner mot Ryssland.

Bland de initiativ som nämns i arbetsprogrammet välkomnar riksdagen bland annat ett fortsatt samarbete med kandidatländerna i anslutningsprocessen och att EU inför en möjlighet att anta sanktioner baserat på ett kriterium för korruption.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2022-12-01

Datum

2022-12-02

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Motion till riksdagen 2022/23:1107 av Magnus Berntsson (KD) Undervattensjakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regler för undervattensjakt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Undervattensjakt, även kallat UV-jakt, är lagligt i många delar

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:MJU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:704 av Magnus Berntsson (KD) Namnbyte på särskilda operationsgruppen till drabantkåren Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilda operationsgruppens namn ska bytas till drabantkåren samt att förbandet ska tilldelas erforderliga heraldiska

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:FöU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:658 av Magnus Berntsson (KD) Införande av digitala körkort Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en digital tjänst för uppvisande av körkort i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering I alla våra nordiska grannländer Finland,

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:TU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:657 av Magnus Berntsson (KD) Tåg Göteborg–Oslo Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tas fram en gemensam plan mellan Sverige och Norge om förbättrad tågtrafik mellan Göteborg och Oslo och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:623 av Magnus Berntsson (KD) Behovsstyrd hinderbelysning av vindkraftverk till havs Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påbjuda behovsstyrd hinderbelysning vid etablering av havsbaserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:TU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Internationella frågor och utrikespolitik

Datum

2022-10-20