Joakim Sandell (S)

I kriminella kretsar är det vanligt att anonyma simkort används i mobiltelefoner och att såväl kort som telefoner byts ut i syfte att undvika och försvåra avlyssning. Regeringen har föreslagit att en förenklad beslutsprocess ska införas vid vissa beslut kring tillstånd till hemlig avlyssning. Det innebär att första gången åklagaren begär ett tillstånd om hemlig avlyssning måste domstolen sammanträda, men vid ytterligare tillstånd till hemlig avlyssning ska beslut kunna fattas utan att rätten måste hålla ett fysiskt möte i frågan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2020-05-28

Datum

2020-05-29

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om arbetet mot terrorism:

• Regeringen bör ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen. Översynen ska göras för att säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig utsträckning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem och för att öka myndigheters möjligheter att utbyta information för att förebygga och förhindra brott.
• Regeringen bör ta fram nationella riktlinjer för att hantera så kallade återvändare samt säkerställa att återvändare kan kallas till förhör.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om arbetet mot terrorism. Förslagen handlar bland annat om skärpta straff för terroristbrott, offentlig uppmaning till och utbildning för terrorism, finansiering av terrorism och resa i terrorismsyfte samt frågor om återvändare och om samverkan mot terrorism.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

17

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2020-02-18

Datum

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Riksrevisionen har bland annat granskat om regeringen i arbetet mot organiserad brottslighet har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning bör samordnas regelbundet för att förtydliga styrningen.

Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen överväger därför flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Riksdagen, som finner att det myndighetsgemensamma arbetet utgör ett viktigt verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet, anser att regeringen i större utsträckning än vad regeringen anger i skrivelsen bör följa de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt riksdagen bör regeringen dels på ett tydligare sätt än i dag säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet, dels regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-12-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-22

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Brott som hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda utgör ett hot mot det representativa demokratiska systemet. Utsattheten kan exempelvis leda till att personer lämnar sitt förtroendeuppdrag i förtid eller fattar andra beslut än vad som ursprungligen var tänkt.

Regeringen föreslår därför en ändring i lagen så att straffen för brott som begås mot förtroendevalda, på grund av personens förtroendeuppdrag, förstärks. Det gäller förtroendeuppdrag i stat, kommun, landsting, Sametinget och Europaparlamentet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen ska utreda om straffen för brott mot andra särskilt betydelsefulla yrkesgrupper för det demokratiska systemet, exempelvis journalister, också bör förstärkas. Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner i ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

8, 35 minuter

Justering

2019-11-14

Datum

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Motion till riksdagen 2019/20:3317 av Joakim Sandell m.fl. (S) Nationell insatsstyrka mot livsmedelsfusk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser mot livsmedelsfusk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Livsmedelsfusket är omfattande i Europa och Sverige.

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:MJU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3285 av Jamal El-Haj m.fl. (S) Rättvisa skatter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rättvisa skatter och tillkännager detta för regeringen. Motivering När det så kallade jobbskatteavdraget infördes innebar det att skatten sänktes för dem

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:SkU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2325 av Jamal El-Haj m.fl. (S) Rättvisare skatter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en likformig beskattning av förvärvsinkomster kan återinföras inom ramen för en reformering av skattesystemet och tillkännager detta för

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

2

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:SkU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1408 av Joakim Sandell m.fl. (S) Öresundsmetro som nyckel för god och hållbar utveckling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplanen studera förutsättningar för att bygga Öresundsmetron och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

1

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1396 av Yasmine Bladelius m.fl. (S) Livslångt lärande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om livslångt lärande och tillkännager detta för regeringen. Motivering För oss socialdemokrater är arbetslinjen ett uttryck för en politisk värdering

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

1

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:UbU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1855 av Joakim Sandell m.fl. (S) En jämlik sjukvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sjukvården måste utvecklas mot att mer vård i framtiden kan bedrivas i primärvården och att specialistvårdvalen på sjukhusen bör ses över och tillkännager

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

9

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:AU4 2019/20:SoU10 2019/20:SoU11 2019/20:SoU6 2019/20:UbU13 2019/20:UbU15

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2074 av Joakim Sandell m.fl. (S) Utbyggd infrastruktur i Skåne och ordning och reda på våra vägar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för fortsatta insatser för en funktionell infrastruktur

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

1

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:TU7 2019/20:TU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2143 av Niklas Karlsson m.fl. (S) Beskattning av kapitalinkomster Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beskattning av kapitalinkomster och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi ser en bekymmersam utveckling med växande skillnader

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

1

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:SkU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1119 av Gustaf Lantz och Joakim Sandell (båda S) Lämplighetsprövning vid köp av fastigheter för att motverka organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en lämplighetsprövning vid förvärv

Inlämnad

2019-10-01

Förslag

1

Datum

2019-10-01

Utskottsberedning

2019/20:CU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:993 av Joakim Sandell och Niklas Karlsson (båda S) Kommunala hastighetskameror Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att låta kommuner få möjlighet att sätta upp hastighetskameror och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2019-10-01

Förslag

1

Datum

2019-10-01

Utskottsberedning

2019/20:TU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:984 av Joakim Sandell (S) Anmälningsplikt för motorfordonsverkstäder Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att göra motorfordonsverkstäder till anmälningspliktig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen och tillkännager

Inlämnad

2019-10-01

Förslag

1

Datum

2019-10-01

Utskottsberedning

2019/20:MJU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Regeringen bör utreda antalet vapen i en vapengarderob, tidsbegränsade vapenlicenser och reglerna för att ta med sig vapen inom EU. Det tycker riksdagen som riktar uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen. Riksdagen gör även ytterligare tillkännagivanden som rör skärpta straff för vapenbrott och smuggling av vapen, avskaffat krav på tillstånd för ljuddämpare och översyn av vapenlagstiftningen.

Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om vapenfrågor från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom det redan pågår utredningar och beredning inom de områden som motionerna berör. Motionerna handlar bland annat om rättshjälp i vapenlicensmål, en ny tillståndsmyndighet och förvaring av vapen och ammunition.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

29

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2019-06-11

Datum

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetet mot terrorism. Motionsförslagen handlar bland annat om frågor om utvidgade straffbestämmelser, skärpta straff för terroristbrott och kriminalisering av samröre med terroristorganisationer. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att arbete pågår inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

35

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

24, 65 minuter

Justering

2019-04-25

Datum

2019-04-26

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om en utvidgning av Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott.

Eppo inrättades 2017 och har i uppgift att utreda och lagföra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, till exempel bedrägerier och penningtvätt. EU-kommissionen föreslår nu att Eppo får befogenhet att även utreda gränsöverskridande terroristbrott. Enligt kommissionen skulle en utvidgning av Eppos befogenheter kunna säkerställa sammanhängande och effektiva utredningar och åtal för terroristbrott.

Riksdagen delar kommissionens och regeringens uppfattning om att terrorism är en av de största utmaningar som våra samhällen står inför och att EU måste ta till kraftfulla åtgärder för att lösa problemet. Utskottet är dock tveksamt till om en utvidgning av Eppos är den mest effektiva lösningen för att gemensamt hantera hotet från terrorism.

Eftersom inget konkret förslag från kommissionen har presenterats än anser Riksdagen att det är för tidigt med ett slutgiltigt ställningstagande gällande en eventuell utvidgning av Eppo och att frågan behöver analyseras vidare. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 23 minuter

Justering

2019-04-04

Datum

2019-04-05

Bordläggning

2019-04-10

Debatt

2019-04-11

Beslut

2019-04-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor Ann Linde (S) Utbildningsminister

Datum

2019-01-24