Jessica Wetterling (V)

Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Konstitutionsutskottet har gjort en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2023.

En subsidiaritetsprövning innebär en prövning av lagförslag från EU. Prövningen görs i EU-ländernas nationella parlament.

Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet prövade tillsammans nästan 60 procent av förslagen. Förslagen gällde bland annat harmonisering av lagstiftning inom EU som rör den inre marknaden, miljöpolitik, transportpolitik och etableringsrätt.

Skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig inom ramen för uppföljningen. Yttrandena innehåller iakttagelser bland annat om utvecklingen inom olika politikområden och om hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av förslag från EU.

Utskottet noterar att kommissionen i sin årsrapport 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna endast räknar med fem av sju motiverade yttranden som riksdagen lämnade under 2023. Någon förklaring till detta lämnas inte i rapporten. Utskottet anser att kommissionen borde ha redovisat skälen till varför man inte räknar med två av riksdagens motiverade yttranden.

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-18

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2023. Utskottet framhåller vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla för att både enskilda och myndigheter som berörs ska få möjlighet att anpassa sig efter de kommande förändringarna. Utskottet konstaterar att myndigheternas behov visserligen också delvis kan tillgodoses genom att de deltar i beredningen och hålls underrättade underhand av Regeringskansliet. Utskottet framhåller samtidigt vikten av att detta sker i de fall en författning som påverkar en myndighet börjar gälla nära inpå att beslutet har fattats.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Granskningen har rört handläggningstid och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Handläggningstiderna är långa i flera av ärendena i granskningen. Utskottet har förståelse för att flera ärenden har krävt omfattande utredningsåtgärder och svåra avvägningar. Det finns dock ärenden som har lång handläggningstid utan att de synbara utredningsåtgärderna har varit särskilt omfattande. Utskottet anser att handläggningstiden borde kunnat vara kortare i några ärenden. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Utskottet har också på nytt granskat utnämningsmakten. Granskningen är som tidigare inriktad på politisk bakgrund respektive kön. Även så kallade öppna rekryteringsförfaranden och förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer uppmärksammas. Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har legat mer eller mindre konstant sedan 2006 (omkring en femtedel eller lägre). Även bland utnämnda chefer för utlandsmyndigheterna har andelen med politisk bakgrund varit i stort sett densamma (omkring 10 procent eller lägre). Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning, att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid tillsättningen så länge beslutet bygger på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. När det gäller kön konstaterar utskottet att andelen kvinnor sedan flera år har legat omkring eller strax under hälften. Utskottet ser positivt på att andelen kvinnor har ökat över tid så att könsfördelningen numera är mer jämn. Granskningen visar också att öppna rekryteringsförfaranden tillämpas i stor utsträckning. I fråga om omförordnande och förflyttningar framhåller utskottet i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som kan behövas i dialogen med myndighetschefen.

En annan granskning har gällt propositionsavlämnandet. I granskningen uppmärksammas tiden mellan bordläggningen av en proposition och datumet för lagförslagets ikraftträdande samt förekomsten av förkortad motionstid under riksmötena 2011/12–2023/24. Utskottet noterar en ökning vid tiden för covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, av både antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före föreslaget ikraftträdande och antalet propositioner som behandlats med förkortad motionstid. Efter pandemin är antalet propositioner som lämnas sent inte påtagligt större än före pandemin men de lämnas senare än före pandemiutbrottet. Utskottet har förståelse för att det i vissa fall kan finnas skäl för brådskande beredning men vill på nytt understryka att det behovet åtminstone i viss utsträckning bör kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Utskottet tar även upp vikten av goda kunskaper i Regeringskansliet om tidsåtgång för riksdagens arbetsprocesser.

Även politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet över tid har granskats. Utskottet konstaterar att den nu aktuella perioden (2014–2024) kännetecknas av en högre grad av kontinuitet jämfört med tidigare. Samordningen är förlagd till Statsrådsberedningen, och dess arbetsformer framgår av en promemoria som har uppdaterats under varje statsminister. Vidare uppmärksammas systemet med kollektivt fattade regeringsbeslut, som enligt utskottet har stora fördelar. Inom Regeringskansliet tillämpas både delning och gemensam beredning. Granskningen visar att den gemensamma beredningen av ett ärende ska vara slutförd innan det samordnas och det anses viktigt att den politiska samordningen hålls skild från sakberedningen av ett ärende. Utskottet anser att detta är en god ordning.

Statsråds användande av sociala medier har också granskats. Statsrådens kommunikation sker i dag genom sociala medier i större utsträckning än tidigare. Att använda egna konton i rollen som statsråd kan enligt utskottet innebära särskilda utmaningar när det gäller att bedöma i vilken utsträckning det utgör ett led i tjänsteutövningen. Utskottet framhåller vikten av att statsråden i så stor utsträckning som det är möjligt tydliggör detta vid användandet av egna konton i sociala medier. Utskottet uttalar också bland annat att det bör säkerställas att officiell information från regeringen regelmässigt kommuniceras i regeringens kommunikationskanaler och att statsrådens egna konton i sociala medier används som komplement.

Utskottet har också genomfört en övergripande granskning av det konsulära stödet till frihetsberövade utomlands. Antalet inkomna ärenden har sedan 2010 varierat mellan cirka 210 och 460 per år. Regeringskansliets bedömning är att antalet komplicerade ärenden har ökat och att det beror på omvärldsläget och att fler svenskar reser utomlands. Utskottet konstaterar att ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade utomlands är av rättslig natur, men det kan även finnas en utrikespolitisk dimension som påverkar hur de hanteras. Vissa ärenden bedöms utifrån omständigheter vara särskilt komplicerade och av dem behöver vissa tas upp på politisk nivå. Enligt utskottet är det angeläget att utrikesförvaltningens organisation är rustad för att med kort varsel kunna involvera den politiska nivån.

Slutligen har utskottet granskat myndigheters underrättelser om införlivande av EU-rättsakter. Granskningen visar att regeringen får denna information på olika sätt. Det kan ske enligt förordningen om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Ett annat sätt är att informationen ges i den årliga förteckningen över föreskrifter som myndigheterna ska lämna till regeringen enligt författningssamlingsförordningen. Ytterligare ett sätt är att departementen följer myndigheternas författningsarbete och därigenom får informella underrättelser om de myndighetsföreskrifter som beslutas. Granskningen visar dock att förutsättningarna är olika mellan departementen genom att mängden EU-rättsakter som införlivas eller kompletteras genom myndighetsföreskrifter varierar. På grund av detta framstår det som naturligt att vissa skillnader i hur myndigheterna informerar regeringen kan uppkomma.

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Motion till riksdagen 2024/25:3291 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Regeringens förslag 5 Vänsterpartiets ställningstagande 5.1 En ny lag om uppgiftsskyldighet 5.2 Informationsdelning

Inlämnad

2024-12-12

Förslag

1

Datum

2024-12-12

Utskottsberedning

2024/25:JuU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3287 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:59 En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:59 i den del som handlar om att alla brott med livstids fängelse i straffskalan undantas från preskription.

Inlämnad

2024-12-11

Förslag

4

Datum

2024-12-11

Utskottsberedning

2024/25:JuU22

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Motion till riksdagen 2024/25:3271 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:51 Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en brottskatalog som specificerar vid vilka av de grövsta

Inlämnad

2024-11-26

Förslag

7

Datum

2024-11-26

Utskottsberedning

2024/25:JuU21

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3263 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:49 En ny ordning för asylsökandes boende 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:49 En ny ordning för asylsökandes boende. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör

Inlämnad

2024-11-19

Förslag

3

Datum

2024-11-19

Utskottsberedning

2024/25:SfU11

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3242 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:37 Biometri i brottsbekämpningen 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:37 i den del som handlar om att det ska vara tillåtet att använda automatiserad ansikts- och fingeravtrycksjämförelse i

Inlämnad

2024-10-29

Förslag

2

Datum

2024-10-29

Utskottsberedning

2024/25:JuU18

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Fråga 2024/25:312 Oseriösa aktörer i begravningsbranschen av Jessica Wetterling (V) till Socialminister Jakob Forssmed (KD) SVT har under våren 2024 granskat drygt 300 företag som arbetar med begravningar eller bouppteckningar. Granskningen visar att 40 dödsbon har blivit lurade på runt 15 miljoner kronor, i kontakt

Inlämnad

2024-10-23

Svarsdatum

2024-10-30

Besvarare

Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Motion till riksdagen 2024/25:3227 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:20 Anonyma vittnen 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:20 Anonyma vittnen. 2  Inledning I en demokratisk rättsstat är det av central betydelse att förtroendet för myndigheterna i rättskedjan

Inlämnad

2024-10-15

Förslag

1

Datum

2024-10-15

Utskottsberedning

2024/25:JuU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1937 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:KU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Starkare grundlagsskydd för nationella minoriteter 5 Språk som diskrimineringsgrund 6 Permanent finansiering av minoritetsspråkens

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

19

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:AU10 2024/25:KrU5 2024/25:KrU7 2024/25:KU16 2024/25:KU28 2024/25:KU8 2024/25:UbU10 2024/25:UbU14 2024/25:UbU9

Riksdagsbeslut

(19 yrkanden): 19 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1930 av Tony Haddou m.fl. (V) Svensk flyktingpolitik 1  Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 3.1 Varför drivs människor på flykt? 3.2 Flyktingkonventionen 4 Ändringar i utlänningslagen 5 Paradigmskifte 6 Riv upp lagändringarna m.a.a.

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

28

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:AU1 2024/25:SfU18 2024/25:SfU20 2024/25:SfU4 2024/25:SkU12 2024/25:UbU13

Riksdagsbeslut

(28 yrkanden): 28 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) Rättsväsendet 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Polisen 4.1 Trygghetszoner i stället för säkerhetszoner 4.2 En nationell haverikommission mot skjutningar och sprängningar 4.3 Motverka diskriminering och bygg lokalt

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

33

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:AU10 2024/25:JuU1 2024/25:JuU11 2024/25:JuU12 2024/25:JuU14 2024/25:JuU15 2024/25:JuU16 2024/25:JuU17 2024/25:JuU6

Riksdagsbeslut

(33 yrkanden): 33 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1904 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) Åtgärder mot organiserad brottslighet 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Stoppa kriminella företag i välfärdssektorn 5 Stoppa bedrägerierna 6 Grov organiserad kriminalitet och utnyttjande av människor i pornografi och

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

8

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:FiU22 2024/25:FiU25 2024/25:FiU26 2024/25:JuU1 2024/25:JuU11 2024/25:JuU14 2024/25:JuU16

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) Konstitutionella frågor 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Ett modernt och demokratiskt statsskick 5 Riksdagsledamöternas arvode 6 Stärkt skydd för grundlagarna 7 Grundlagsskydd för gemensam egendom 8 Grundlagsskydd

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

9

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:KU14 2024/25:KU16 2024/25:KU24 2024/25:KU25 2025/26:KU2

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1784 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V) Ett modernt statsskick Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om avskaffande av monarkin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

6

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:KU16

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:953 av Tony Haddou m.fl. (V) EU:s migrationspolitik 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 3.1 Hösten 2015 4 EU:s nya migrationspakt 5 En ny flyktingpolitik 5.1 Vidarebosättningsförordningen 5.2 Avtal för att stoppa människor på flykt 5.2.1 Turkietavtalet

Inlämnad

2024-09-27

Förslag

16

Datum

2024-09-27

Utskottsberedning

2024/25:JuU15 2024/25:SfU18

Riksdagsbeslut

(16 yrkanden): 16 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:930 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:12 Ett starkt polissamarbete i Tornedalsregionen 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stärkta tillsynsmöjligheter

Inlämnad

2024-09-27

Förslag

1

Datum

2024-09-27

Utskottsberedning

2024/25:JuU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag