Jacob Risberg (MP)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Försvarsminister Pål Jonson (M) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Landsbygdsminister

Datum

2026-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om godkännande av Sveriges anslutning till den utvidgade partiella överens­kommelsen om förvaltningskommittén vid den särskilda tribunalen, för att åtala och döma ryska politiska och militära ledare för aggressionsbrottet mot Ukraina.

Tribunalen inrättades i juni 2024 genom ett ömsesidigt avtal mellan Ukraina och Europarådet. För att tribunalen ska bli verksam krävs det att stater som vill bli medlemmar ansluter sig till en utvidgad partiell överenskommelse om förvaltningskommittén för tribunalen inom ramen för Europarådets institutionella ramverk. Överenskommelsen reglerar tribunalens drift och medför en skyldighet för de stater som anslutit sig att betala en årlig avgift genom Europarådet. Genom att ansluta sig till överenskommelsen blir Sverige medlem av tribunalen.

Ansvarsutkrävande för Rysslands brott mot folkrätten är enligt riksdagen angeläget för upprättelse och rättvisa för Ukraina som stat och för de människor som faller offer för ryska krigsförbrytelser. Ansvarsutkrävande är också viktigt för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna Sveriges tillträde till konventionen om internationell skadeståndskommission för Ukraina. Förslaget innebär också att en lag om immunitet och privilegier ändras.

Regeringen undertecknade den 16 december 2025 en överenskommelse om att inrätta kommissionen. Den ska arbeta med att ge ersättning för skador som har orsakats av ryska handlingar som bryter mot folkrätten. Enligt överenskommelsen ska kommissionen och vissa personer som arbetar där ha särskilda rättigheter, till exempel immunitet. Därför genomförs också ändringar i lagen om immunitet och privilegier.

Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan.

Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kirgizistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Avtalet täcker flera samarbetsområden såsom handel, hållbar utveckling och konnektivitet, immaterialrätt, forskning och innovation, utbildning, miljö och klimatförändringar, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och civilsamhället.

Europiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps- och samarbetsavtal med Republiken Kirgizistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 26 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Riksdagen sa ja regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan.

Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Uzbekistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Parterna ska också utveckla en effektiv politisk dialog om alla frågor av gemensamt intresse, inklusive att främja demokrati och stärka civilsamhället.

Europeiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps och samarbetsavtal med Uzbekistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 30 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om Sidas arbete med det humanitära biståndet. Riksdagen har beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen tar fasta på att granskningen belyser centrala frågor om effektivitet, transparens och uppföljning i en verksamhet som utgör en betydande del av Sveriges internationella bistånd.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att det finns utrymme att utveckla Sidas arbete ytterligare i vissa delar, samtidigt som vikten av kvalitetssäkring och efterlevnad av de humanitära principerna upprätthålls. Mot denna bakgrund ser riksdagen positivt på det fortsatta utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för den nya strategin för humanitärt bistånd.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 119 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2025. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Riksdagen har beslutat att skrivelsen läggs till handlingarna.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden i motioner, varav 23 förslag är från den allmänna motionstiden 2025.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 105 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel samt att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.

Förslaget syftar till att anpassa reglerna till att Sverige nu är medlem i Nato och till att göra reglerna för export av krigsmateriel mer effektiva. Bland annat föreslås att reglerna för export av krigsmateriel och samarbete med andra länder inom detta område ska anpassas till Natomedlemskapet. Det ska också krävas tillstånd enligt vapenlagen för att tillverka skjutvapen och liknande föremål. Dessutom föreslås att vissa uppgifter inom regelverket för exportkontroll ska omfattas av sekretess.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 105 minuter

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2025. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamhet under 2025.

Riksdagen behöver ha insyn i och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen välkomnar därför att regeringen nu återkommer med en skrivelse om verksamheten i Nato.

Riksdagen noterar de allierades orubbliga stöd för Natos kollektiva försvar samt att alliansen står enad inför det långsiktiga hot som Ryssland utgör. Riksdagen ser positivt på att regeringen under året har fortsatt att verka för att Nato ska upprätthålla ett starkt stöd för Ukraina samt föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada. Riksdagen välkomnar Sveriges betydande stöd till Natos avskräckning och försvar under 2025, där de svenska insatserna bland annat omfattade förband i mark-, sjö- och luftdomänerna samt stöd till säkerhetshöjande operationer inom ramen för alliansens löpande aktiviteter och operationer.

Alla Natos samtliga 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-25

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Interpellation 2025/26:478 Sveriges agerande för skydd för civila humanitära konvojer av Jacob Risberg (MP) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) I slutet av april stoppade Israel ytterligare en flottilj på väg mot Gaza. Det var en civil konvoj med humanitärt syfte som stoppades på internationellt vatten

Inlämnad

2026-05-06

Svarsdatum

2026-05-29

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Motion till riksdagen 2025/26:4194 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Övergångsregler för medborgarskap en ny omröstning (väckt enligt 9 kap. 15 riksdagsordningen med anledning av en händelse av större vikt) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar förslag till ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som innebär att

Inlämnad

2026-05-29

Förslag

1

Datum

2026-05-29

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): ,

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Civilminister Erik Slottner (KD) Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Civilminister

Datum

2026-05-28

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd – Ukraina. I skrivelsen ger regeringen en fördjupad redovisning av det svenska biståndets verksamhet och resultat i Ukraina under perioden 2022–2025.

Sveriges stöd till Ukrainas statsbudget har medverkat till att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och ekonomisk stabilitet. Detta har bidragit till att stärka landets motståndskraft, rädda liv och minska mänskligt lidande. Samtidigt har krigsdrabbade människor, inklusive många på flykt, fått humanitärt bistånd i form av bland annat livsmedel, nödbostäder, hälsovård och stöd till försörjning. Sverige bidrar även till att stärka Ukrainas förmåga att stå emot fortsatt rysk aggression samt bygga upp ett stabilt och demokratiskt samhälle. Insatserna har även haft som mål att fördjupa de bilaterala relationerna mellan Sverige och Ukraina.

Riksdagen delar regeringens bedömning om vikten av ett fortsatt starkt och långsiktigt svenskt samt europeiskt stöd till Ukraina. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

30, 101 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-20

Bordläggning

2026-05-26

Debatt

2026-05-27

Beslut

2026-05-27

Nordiskt samarbete under 2025 har behandlats i en skrivelse från regeringen och i en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation.

I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2025, med fokus på verksamheten i nordiska ministerrådet. Skrivelsen innehåller information om information om det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna, och mellan de nordisk-baltiska länderna, som under 2025 var mer intensivt än någonsin.

Redogörelsen presenterar Nordiska rådets svenska delegations verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2025 som präglades av en orolig omvärld och behovet av stärkt sammanhållning och samarbete.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.

Cirka 50 motionsförslag har behandlats i samband med ärendet. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitik, krisberedskap och Arktis. Riksdagen sa nej till motionsförslagen.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

17, 104 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-20

Bordläggning

2026-05-26

Debatt

2026-05-27

Beslut

2026-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter. För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion vara som mest

• 100 000 liter vin
• 1,5 miljoner liter andra jästa drycker (exempelvis cider)
• 25 000 liter mellanklassprodukter (exempelvis portvin)
• 1 000 liter ren alkohol för etylalkohol (sprit).

År 2025 infördes nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småproducenter, med syftet att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för producenterna. När regeringen nu föreslår att utvidga skattenedsättningen till andra alkoholvaror från oberoende småproducenter är det med samma syfte.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan, det vill säga hela processen från jord till bord. Syftet med lagerhållningen är att säkerställa tillgången till livsmedel om Sverige är i krig eller krigsfara eller om det till följd av en utomordentlig händelse är, eller riskerar att bli, brist på livsmedel i landet.

Bland annat ska följande gälla Sveriges beredskapslager:

• Regeringen ska besluta om vilka varor i livsmedelskedjan som ska beredskapslagras och i vilken mängd, samt var i landet det ska finnas beredskapslager.
• Beredskapslagren ska hållas av den myndighet som regeringen bestämmer. Ett beredskapslager får även hållas av privat aktör som den ansvariga myndigheten ingår avtal med.
• De varor som ska beredskapslagras ska införskaffas av den ansvariga myndigheten och ägas av staten.
• Tystnadsplikt ska gälla för den som deltagit i en enskilds verksamhet att på uppdrag av en myndighet hålla ett beredskapslager och som genom detta får reda på känsliga uppgifter.

Regeringen bedömer att beredskapslagren bör byggas upp successivt under en längre tid.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fler åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Konkret handlar det om att täppa till luckor som finns i den nuvarande lagstiftningen för att stärka det straffrättsliga och civilrättsliga skyddet mot vissa former av äktenskap.

Beslutet betyder bland annat att

• det införs ett nytt brott i form av äktenskapsresebrott mot barn
• straffen för äktenskapsbrott, barnäktenskapsbrott och äktenskapsresebrott skärps
• hemliga tvångsmedel ska kunna användas i utredningar om äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott
• förbudet mot att erkänna otillåtna utländska äktenskap ska gälla utan undantag.

De nya reglerna börjar gälla den 2 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-20

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Motion till riksdagen 2025/26:4190 av Jacob Risberg m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:248 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:248

Inlämnad

2026-05-21

Förslag

4

Datum

2026-05-21

Utskottsberedning

2025/26:UU23

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4189 av Jacob Risberg m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:249 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om att

Inlämnad

2026-05-21

Förslag

6

Datum

2026-05-21

Utskottsberedning

2025/26:UU22

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:254 Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i 2 lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i den del det avser

Inlämnad

2026-05-13

Förslag

6

Datum

2026-05-13

Utskottsberedning

2025/26:FöU14