Hans Eklind (KD)

Cirka 40,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att 13,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet migration.

Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, ska gå till utgifter för boende och stöd till asylsökande samt för stadsbidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande med flera att delta i tidiga insatser.

Det näst största anslaget, cirka 5 miljarder kronor, är det som får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter och utgifter för förvarslokaler.

Riksdagen sa också nej till de tre alternativa budgetförslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

65, 173 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-04

Bordläggning

2023-12-06

Debatt

2023-12-07

Beslut

2023-12-07

Totalt cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 30,2 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,8 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-04

Bordläggning

2023-12-06

Debatt

2023-12-07

Beslut

2023-12-07

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L

Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
• att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
• utvidgad expertskatt
• avskaffad skatt på plastbärkassar
• slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.

Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

102, 333 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-24

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-29

Motion till riksdagen 2023/24:2418 av Hans Eklind (KD) Mätning och mål för andelen självförsörjande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mäta graden av självförsörjning och om att självförsörjningsmål bör införas och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:AU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2398 av Hans Eklind (KD) Återuppbyggnad av Irak och Syrien Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka genom FN och EU för återuppbyggandet av kristna områden i Irak och Syrien samt andra etnoreligiösa minoriteters områden

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:UU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:1268 av Hans Eklind och Larry Söder (båda KD) FM-mottagare vid nybilsförsäljning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda förutsättningarna för att införa krav på FM-mottagare vid nybilsförsäljning i Sverige och tillkännager detta

Inlämnad

2023-10-04

Förslag

1

Datum

2023-10-04

Utskottsberedning

2023/24:FöU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:1799 av Lili André och Hans Eklind (båda KD) Kriskommission för barns och ungas psykiska hälsa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en kriskommission för att utreda anledningen till ökad psykisk ohälsa hos barn och ungdomar

Inlämnad

2023-10-04

Förslag

2

Datum

2023-10-04

Utskottsberedning

2023/24:SoU15

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:489 av Hans Eklind (KD) Erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2023-10-02

Förslag

2

Datum

2023-10-02

Utskottsberedning

2023/24:UU15

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:488 av Hans Eklind (KD) Ett stopp för det svenska biståndet till UNRWA Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frysa biståndet till UNRWA och tillkännager detta för regeringen. Motivering I sin regeringsförklaring sa vår statsminister:

Inlämnad

2023-10-02

Förslag

1

Datum

2023-10-02

Utskottsberedning

2023/24:UU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:268 av Hans Eklind (KD) Nationellt förbud mot böneutrop från religiösa byggnader Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt förbud mot återkommande och institutionaliserade böneutrop från religiösa byggnader och tillkännager

Inlämnad

2023-09-28

Förslag

1

Datum

2023-09-28

Utskottsberedning

2023/24:KU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:229 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD) Redovisning av faktisk lön på lönebeskedet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och presentera den faktiska lönen, lön plus löneskatter, för statsförvaltningens anställda på lönebeskedet

Inlämnad

2023-09-28

Förslag

1

Datum

2023-09-28

Utskottsberedning

2023/24:SkU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) lämnar regeringens budgetproposition till riksdagen. Därefter följer en debatt med riksdagspartiernas ekonomisk-politiska företrädare. Finansministern inleder debatten med att presentera regeringens förslag till statens budget för 2024. Debatten sänds via webb-tv. Den tolkas till teckenspråk.

Datum

2023-09-20

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter.

Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 46 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.

Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

85, 293 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Utbildningsminister Mats Persson (L) Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Energi- och näringsminister

Datum

2023-04-27

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) överlämnar regeringens ekonomiska vårproposition till riksdagen. Efter det hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomiska talespersoner deltar. Debatten sänds via webb-tv och tolkas till teckenspråk.

Datum

2023-04-17

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell

Datum

2023-03-23

Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till.

Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina.

För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024-2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning.

Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2023-03-22

Datum

2023-03-22

Bordläggning

2023-03-22

Debatt

2023-03-23

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023.

Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann. 

Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

44, 132 minuter

Justering

2023-02-21

Datum

2023-02-21

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22