Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2023/24:FiU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 december 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

40,8 miljarder till EU-avgiften (FiU5)

Cirka 40,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till proposition.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Propositioner: 1

Från regeringen

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-12-12
Justering: 2023-12-14
Trycklov: 2023-12-14
Betänkande 2023/24:FiU5

Alla beredningar i utskottet

2023-12-05, 2023-12-12

40,8 miljarder till EU-avgiften (FiU5)

Cirka 40,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2024. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-12-19
Debatt i kammaren: 2023-12-20
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:FiU5, Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Debatt om förslag 2023/24:FiU5

Webb-tv: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 81 Björn Wiechel (S)

Herr talman! Sveriges avgift till Europeiska unionen beror på Sveriges bruttonationalinkomst. Storleken varierar alltså med den tillväxt som vi har. Nu förhåller det sig så att Sverige under SD-regeringen har EU:s sämsta tillväxt. Vi ligger i bottenskiktet. Det har förstås varit viktigt att bekämpa inflationen. Det är löntagarna som har tagit det stora ansvaret där genom återhållsamhet i löneförhandlingarna, trots att tio års reallöneökningar har försvunnit. Det är ett imponerande ansvar.

SD-regeringen har däremot inte tagit ansvar. I stället kastar den helt omotiverat in Sverige i en sjukvårdskris där regionerna runt om i landet går på knäna. Alla experter är eniga om att det inte skulle driva på inflationen att ge välfärden det ekonomiska stöd som hade behövts nu. Ändå sätter SD-regeringen välfärden på svältkur.

Bostadsbyggandet, som är så fundamentalt för att ekonomin och landet ska fungera, har tvärnitat. Men SD-regeringen gör ingenting utan negligerar det totalt.

Hushållen i Sverige har i dag en oerhört tuff ekonomisk situation. En stor del behöver hjälp med pengar från anhöriga. Värst är det för de ensamstående. Människor behöver låna pengar till mat, och hjälporganisationerna larmar om hur många som vänder sig till dem. Men SD-regeringen gör minimalt för att hjälpa till.

Det man i stället har gjort är att sänka skatten med 13 miljarder för dem med de högsta inkomsterna i landet, alltså SD-regeringens kärnväljare. Det SD-regeringen också gör är att skydda bankerna och deras övervinster, som de har tillskansat sig genom att berika sig på hushållen i denna svåra tid. SD-regeringen ställer sig på bankernas sida och stoppar våra förslag om att återföra en del av övervinsterna till hushållen.

Med en sådan politik, som tvingar fram nedskärningar i välfärden, som inte håller ekonomin igång och som omfördelar från fattig till rik, är det inte märkligt att man har sämst tillväxt i EU. Då är det knappast någon tröst att Sverige eventuellt får något lägre avgift, för på totalen blir Sverige fattigare.

Sverige blir också farligare. Utvecklingen när det gäller gängskjutningar och maffiavåld går inte åt rätt håll utan åt fel håll. SD-regeringen har gått vidare med vissa straffskärpningar och förstärkningar av rättsväsendet som Magdalena Andersson inledde men är helt blind för att bryta nyrekryteringen. Alla de förebyggande insatser som skulle behövas inte bara uteblir utan skärs ned runt om i landet till följd av SD-regeringens antivälfärdspolitik.

De kriminella gängen och ligorna opererar sällan bara i ett land utan ofta i två eller tre länder samtidigt. Det gör att även brottsbekämpningen behöver samordnas inom EU om vi ska vara framgångsrika. Europasamarbetet är en nyckel om vi ska lyckas komma åt kriminaliteten.

EU är också centralt i en annan helt avgörande kamp. Det pågår ett krig i vårt närområde. Ukraina utkämpar en strid för oss alla. Behovet av ett enat Europa som står upp mot aggressorn Ryssland har aldrig varit större.

I detta läge driver Sverigedemokraterna - partiet som styr regeringen - på för att Sverige ska utvärdera medlemskapet och inleda en svexitdebatt. Uppenbarligen bryr man sig inte mer om brottsbekämpningen än så. Uppenbarligen väljer man, i detta säkerhetspolitiska läge, att underminera och splittra Europeiska unionen och sammanhållningen. Det är vad vi får med ett Ungerninspirerat parti som SD. Den som tackar och tar emot är Putin. Sverige och EU blir farligare.

Herr talman! Sverige har länge varit känt, inte minst inom EU, för att vi legat längst fram i att visa hur vi kombinerar ökat välstånd och välfärd med att också ställa om. Vi har varit ett föredöme och en pådrivare för utvecklingen. Vi är också väl rustade och positionerade för detta. Nyindustrialiseringen är Sveriges framtidshopp. Men detta äventyras nu av SD-regeringen.

Vad som skulle behövas är en regering som tydligt visar vart vi är på väg och som skickar tydliga signaler om att vi tror på utvecklingen, en regering som möter upp med bostadsbyggande och elproduktion här och nu. Men allt det - framåtandan, bostadsbyggandet och elproduktionen här och nu - sumpar nu SD-regeringen. Vi har en SD-regering som undergräver framväxten av de nya jobben. Det gör Sverige fattigare.

Från att ha varit ett land där bnp ökat och utsläppen minskat har SD-regeringen fört Sverige till EU:s sämsta tillväxt och ökande utsläpp. Det är till och med så att Sverige riskerar att inte få alla pengar av EU:s återhämtningsfond på grund av SD-regeringens politik.

Fru talman! Att Sverige leds av ett parti som hetsar mot hela folkgrupper och splittrar samhällen är inte bara mänskligt och moraliskt illa. Det gör även att svenskar får problem runt om i EU och världen. Osäkerheten och hotnivån ökar. Och svenska företag får det problematiskt med relationer och kontakter. Vi förlorar i anseende, i affärer. Det gör det både fattigare och farligare att vara svensk.

Det är en mörk tid. Sverige dalar i ekonomin, i vår relation till EU och omvärlden och i vår trygghet. Men den hade inte behövt vara så mörk.

Vi socialdemokrater kommer att arbeta för en politik som ser hushållen och hur de kämpar med ekonomin, visar dem respekt och ger dem ekonomisk stöttning. Vi kommer att fortsätta bekämpa det besinningslösa gängvåldet, både med hårda tag och genom att driva på för en politik för att bryta nyrekryteringen. Och vi kommer inte bara att göra det i Sverige utan också i det gränsöverskridande EU-samarbete som det kräver.

Vi socialdemokrater kommer att driva på för att Sverige ska vara en stark röst för ett EU som håller ihop i en osäker tid. Vi kommer att fortsätta bedriva en politik för att Sverige ska byggas rikt, som tar vara på den nya industrin och möter upp med ett samhällsbygge där vi åter är ett föredöme i EU.

Här går skiljelinjen mellan Socialdemokraterna och SD-regeringen. Vi står för en politik som tar ett gemensamt ansvar i Sverige och i EU för stabilitet, säkerhet och styrka på ett sätt som är till gagn för Sverige och svenska medborgare.

Jag vill önska alla en god jul.

(Applåder)


Anf. 82 Charlotte Quensel (SD)

Fru talman! I år budgeteras EU-avgiften till drygt 46 miljarder kronor för 2024. Avgiften utgår från den så kallade MFF:en, det vill säga den långtidsbudget som löper från år 2021 till och med 2027.

Förutom budgeterade kostnader pågår en halvtidsöversyn av MFF:en. Dessvärre anser kommissionen och flera medlemsstater att halvtid är lika med att begära mer pengar. Det är en ohållbar inställning. Vi behöver stärka vissa områden, men det måste ske genom omfördelning inom befintlig budget och inte genom att öka Sveriges kostnader utanför den ram som man har beslutat om.

Sverigedemokraterna röstade nej till MFF:en. Skälen till det var många. Bland annat såg vi inte hur budgeten och den enorma återhämtningsfonden, Next Generation EU, om tillsammans cirka 20 000 miljarder kronor skulle leda till utlovad tillväxt inom unionen. Tyvärr ser det ut som att vi får rätt. Ekonomer beskriver allt oftare tillväxten i EU som döende, trots den groteskt stora fonden. EU-revisionen har också kommit med iskall kritik mot hur Next Generation EU skapades och hanteras och att medlemsstaterna inte är överens om hur återbetalningen ska ske.

Stödet till Ukraina är den enda kostnad som Sverigedemokraterna vill se utöver gällande långtidsbudget. Och det är mycket oroande att Ungern i torsdags röstade nej till stödpaketet. Men jag är övertygad om att EU i början av nästa år kommer att lösa stödet till Ukraina. Något annat alternativ finns inte för oss.

Fru talman! EU föddes i spåren av ett sargat Europa genom viljan att samarbeta för att säkra fred på kontinenten. Insikten var att fred måste bygga på fria nationer och fria folk. Det var fri rörlighet för unionens invånare, varor, tjänster och pengar som skulle bana väg för en gynnsam framtid inom unionen.

I dag ökar pressen på EU alltmer. Om vi över huvud taget ska mäkta med den planerade utvidgningen österut måste samtliga medlemmar börja ta eget ansvar för sitt lands statsfinanser, för sitt lands klimat, för sitt lands tillväxt och så vidare.

Vi ser flera problem i vår närhet men också inom unionen. Ukraina, ett fattigt grannland, är i krig utan fred i sikte. En av unionens grundare, Storbritannien, har valt att lämna EU-gemenskapen då problem och kostnader ansågs överstiga fördelarna. Vissa medlemsstater använder ren utpressning och kohandel för att få igenom sina krav, vilket knappast hör hemma i en organisation som EU. Samtidigt ökar EU:s överstatlighet, vilket direkt motverkar syftet med de fria nationerna. I spåren av maktförskjutningen till Bryssel handlar det alltmer om att flytta ekonomiska resurser från länder med högt skattetryck på sina medborgare till länder med dålig ekonomisk styrning.

EU kommer inte att mäkta med att fortsätta på inslaget spår där några få välskötta medlemsstater ska bära övriga. Sverigedemokraterna vill sänka kostnaderna och öka självbestämmandet. Vi vill strama upp EU:s budget genom att gemensamt fokusera på det absolut viktigaste för unionen.

Det som är EU:s styrkor undanträngs allt oftare av tvingande lagar på EU-nivå samt av att ekonomiskt misskötta medlemsstater ska hållas igång genom nya enorma fonder, finansierade av att länder som Sverige får ta en större kostnad eller genom ökad avgift för länder som Sverige eller genom att släppa kontrollen helt och låta EU fortsätta ta upp egna skatter, så kallade nya egna medel, samtidigt som avgiften ändå ökar för Sverige

Denna utveckling håller inte. Att använda medlemsstater som Sverige som fria bankomater för att hålla igång dåligt skötta länder kommer inte att göra EU konkurrenskraftigt - tvärtom. Ju mer EU kostar desto mindre ekonomiska resurser har vi att satsa i Sverige.

Om ett halvår är det val till EU-parlamentet. Frågor som vi bör ställa oss är: Hur används våra svenska skattepengar bäst? Vad ska EU fokusera på? Och hur vill vi att EU ska utvecklas framöver?

Med dessa frågor avslutar jag med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och önskar vice talmannen, kammarkansliet, åhörare, tjänstemän och kollegor i finansutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)


Anf. 83 Jan Ericson (M)

Fru talman! För tre år sedan stod jag i denna talarstol och debatterade det årets budgetbeslut rörande EU-avgiften. Jag har tittat i mina gamla noteringar. Jag konstaterar att jag då framförde min och Moderaternas stora oro för en kraftigt stigande EU-avgift.

Det blev tyvärr verklighet. Vi fick både en kraftig svensk avgiftshöjning 2021 och en omfattande så kallad återhämtningsfond där vi med lånade medel satte kommande generationer i skuld för att ge bidrag till europeiska länder som misskött sin ekonomi under många år.

Nu kommer notan. Stigande räntekostnader medför stora behov av nya pengar till EU:s budget för att finansiera fonden. Vi var många som varnade för just detta. Men Socialdemokraterna lyssnade inte, och de förhandlade inte särskilt bra utan försatte oss i en helt omöjlig situation.

Tyvärr hade den förra S-regeringen uppenbara problem att ta till vara Sveriges intressen i EU. Det gäller inte bara EU-avgiften och misslyckandet med återhämtningsfonden. Vi såg det på många andra områden där den miljöpartistyrda S-regeringen i vissa fall närmast lämnade walkover. Det skadade viktiga svenska intressen.

På punkt efter punkt visade det sig att Sveriges tidigare regering inte kunde stå emot starka krafter i EU som drev på för beslut som missgynnar Sverige. Man prioriterade inte EU-frågorna, och statsråden kom ofta inte in i diskussionerna tillräckligt tidigt i processerna utan lät förhandlingarna skötas av tjänstemän. Den nya moderatledda regeringen har en helt annan ingång i EU-frågorna.

Fru talman! Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes faktiskt av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig.

Sverige ska också enligt det mål som fastställdes verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

Sverige är en stor nettobetalare till EU. Det förpliktar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva mot nya stora ofinansierade utgifter. Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än föregående regering.

Vi har nu också tydligt stöd i finansutskottet och EU-nämnden för att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i EU:s fleråriga budget, motverka fusk och slarv med EU:s medel och verka för realistiska prognoser.

Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med full kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater.

Detta betänkande är en del av behandlingen av regeringens budgetproposition. Det innebär att riksdagen formellt beslutar om ett anslag om knappt 41 miljarder som avgift till Europeiska unionen nästa år samt dessutom bemyndigar regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2024. Jag vill här passa på att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Frågan om EU-avgiften handlar inte bara om hur mycket pengar vi stoppar in i EU utan också om vad vi har för nytta av EU och vad vi får tillbaka.

I slutet av förra veckan hade EU-nämnden för ovanlighetens skull möte mitt i natten mellan torsdag och fredag. Klockan kvart i tre på natten kopplade vi upp oss för möte med statsministern, som meddelade både glada och mindre glada nyheter.

Det första positiva beskedet var att EU hade enats om att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Det är oerhört välkommet. Det visar folken i de länderna att vi vill se dem som en del av ett demokratiskt och fredligt Europa.

Det stod också klart att Sverige lyckats påverka förhandlingarna om EU-budgeten överraskande bra. Som mest pådrivande av alla medlemsstater lyckades Sverige till slut få stöd för att omfördelning inom befintlig EU-budget måste gå före höjda avgifter när utgifterna i EU ökar till följd av inflation och stigande räntor.

Avgiftshöjningen för Sverige efter förhandlingarna bedömdes tidigare i höstas bli 5 miljarder, och nu var vi nere på 400 miljoner per år. Det är alltså en tiondel av det som var sagt från början. Det är en högst hanterbar nivå i relation till vår EU-avgift som kommer att ligga någonstans på 45-50 miljarder per år de kommande år.

Det är en mycket stor framgång för den svenska regeringen. Det visar också att vi tar strid för svenska intressen i EU och har lyckats skydda svenska skattebetalares pengar.

Det sista beskedet från statsministern var däremot mycket beklagligt. EU:s stora långsiktiga stödpaket till Ukraina med bidrag och lån fick stöd av 26 av 27 medlemsländer. Ungern lade tyvärr in sitt veto mot att stödja Ukraina.

Förhandlingar i den delen fortsätter efter årsskiftet. Mycket talar för att de 26 EU-länderna sannolikt får lösa frågan om stöd till Ukraina på annat sätt, utanför EU-budgeten och utan Ungern. Stödet behöver vara på plats under första kvartalet nästa år, och man jobbar nu med att hitta lösningar på detta.

Men att 26 av EU:s 27 länder står stabilt på Ukrainas sida är trots allt en viktig signal, inte minst till USA där samma fråga diskuteras inrikespolitiskt. För Sverige motsvarar det överenskomna och utlovade långsiktiga stödet till Ukraina en kostnad på cirka 1,6 miljarder per år. Det är pengar som i så fall lär tas från den något bantade svenska biståndsbudgeten, där man har prioriterat om till att göra Ukraina till största biståndsland.

Fru talman! Att hjälpa Ukraina att försvara sig mot rysk aggression är en investering för Sverige och i Sveriges och Europas säkerhet. Det blir definitivt inte billigare att försvara Europa i framtiden om vi låter Putin fortsätta sina härjningar. Risken är uppenbar att den ryska aptiten växer om vi inte stoppar dem nu. Att Sverige bistår Ukraina i dag kan spara stora pengar i framtiden. Det är dessutom etiskt, moraliskt och folkrättsligt självklart.

Fru talman! Vi går snart in i en valrörelse inför valet till Europaparlamentet. När det gäller debatt om EU blir det ofta mycket diskussioner om budget, pengar och hur maktfördelningen mellan EU och de nationella parlamenten ska se ut.

Det finns tyvärr alltför mycket att kritisera. För egen del tycker jag att utvecklingen i EU ofta går i fel riktning mot mer överstatlighet, en svällande budget och inte minst orimliga och ogenomtänkta förslag.

Vi kan bara nämna tvångsrenoveringar av bostäder eller tvångsskrotning av bilar. Det är sådana saker som skapar oro i medlemsstaterna och oro bland invånarna i våra medlemsstater innan förslagen ofta stoppas under processens gång just för att de är så orimliga. Det finns också bristande förståelse för olika förutsättningar i olika medlemsstater.

I längden undergrävs EU:s förtroende allvarligt om människor upplever att olika EU-institutioner glömmer vem de är till för och tappar respekten för medborgarna i medlemsstaterna.

En ständigt svällande EU-budget hotar också förtroendet för EU. Saker görs inte bäst för att det är EU som fördelar pengarna. Det är snarare tvärtom. För EU:s nettobidragstagare finns det också skäl att visa mer respekt för skattebetalarna i de länder som är nettobidragsgivare, däribland Sverige.

Fru talman! Samtidigt blir det lätt så att kritik mot EU tar överhanden och att man glömmer de värden som var grunden för att EU bildades. Dessa värden är minst lika aktuella i dag. Det handlar om värnandet av fred och om det öppna demokratiska samhället, yttrandefriheten, fria val, fri press och medborgerliga fri- och rättigheter.

Men det handlar också om samarbete i stället för protektionism och överdriven nationalism. EU är också en viktig aktör för att lösa gemensamma gränsöverskridande frågor, som stödet till Ukraina i försvaret mot den ryska aggressionen och gemensamma sanktioner mot Ryssland.

Andra gränsöverskridande frågor rör gemensam europeisk säkerhet, hantering av migrationsströmmar till Europa och motverkande av gränsöverskridande brottslighet. EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling är en annan fråga, som lyftes upp på ett förtjänstfullt sätt av Sverige under vårt ordförandeskap.

I detta sammanhang finns det också anledning att påpeka att även energifrågorna måste hanteras klokare än i dag. Med en gemensam energimarknad kommer varje land som för en oansvarig energipolitik att orsaka problem för andra medlemsstater.

Fru talman! Jag är nu inne på mitt 18:e år som ledamot i Sveriges riksdag och har äran att vara ordinarie ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden. I en turbulent politisk vardag står alltid finansutskottets och EU-nämndens kanslier för stabilitet och kompetens. Jag vill särskilt tacka kollegor och tjänstemän i dessa två utskott för trevlig stämning och gott humör.

Det verkar inte finnas några problem eller någon arbetsbelastning som får våra kanslier att tappa humöret. Vi såg det under pandemin, och vi såg det under natten mellan torsdag och fredag när vi hade extra sammanträde med statsministern klockan kvart i tre på natten. Det fungerade det också.

Vi får väl hoppas att inte finansutskottet och EU-nämnden ska behöva kallas in extra i mellandagarna för att hantera brådskande EU-frågor. Men skulle det hända kommer vi att hantera även detta.

Jag vill avslutningsvis önska alla våra tjänstemän på kanslierna, och givetvis även talmannen och tjänstemännen i kammaren, en riktigt god jul och ett gott nytt år!

(Applåder)


Anf. 84 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina kommer av naturliga skäl att vara i fokus för EU även under 2024. Även när kriget är över kommer EU att vara en viktig del i att stötta återuppbyggnaden av ett demokratiskt och fritt Ukraina med både ekonomisk och humanitär hjälp.

Men Sveriges regering har beslutat att stödet till Ukraina ska avräknas från biståndsbudgeten, vilket kommer att påverka de länder som indirekt drabbas av kriget. Det är de fattiga länderna, som är beroende av import av spannmål och som har drabbats av högre kostnader för energi och mat. Det handlar också om biståndsorganisationer som inte har råd att hjälpa lika många. Vänsterpartiet kommer att göra allt för att ändra denna inriktning. Vi ska stödja Ukraina, men resurserna kan inte tas från biståndet - varken det svenska biståndet eller EU:s samlade bistånd.

När Ungern i förra veckan vägrade att acceptera budgeten för 2024 och med den stödet till Ukraina visade landet att man fortsätter på den inslagna vägen. Ungern försökte ju redan förra året att stoppa stödet till Ukraina. Nu är det viktigt att EU inte ger med sig utan hittar andra vägar att stötta Ukraina, som Ungern inte kan stoppa. Det är EU:s demokratiska värderingar som står på spel. Rättsstatens principer måste gälla alla länder inom EU, inte bara när man ansöker om medlemskap utan också när man är medlem.

Vänsterpartiet är i grunden kritiskt till den långtidsbudget, MFF, som EU har antagit. Vi vill se mindre pengar till militär och gränspolitik och till det jordbruk som är klimatskadligt. I stället vill vi se en återhämtningspolitik med sociala investeringar, grön omställning och modern infrastruktur.

Vi är också kritiska till den diskussion som pågår om att införa fler avgifter och skatter på EU-nivå, något som Sverige måste säga nej till när sådana skarpa förslag kommer. Det är en framgång att Sverige nu lyckats få bort den frågan från dagordningen för 2024. Här måste jag ge beröm till regeringen. Det är inte så ofta man har anledning att göra det, så jag får passa på när tillfälle ges.

Den budget för 2024 som EU nu diskuterar innebär utökade åtaganden och en höjd avgift för Sverige om den går igenom. Sverige har förhandlat väl för att hålla nere ökningen och se till att man i stället gör omfördelningar inom budgeten. Vänsterpartiet kan instämma i det budgetförslag som nu ligger när det gäller de samlade ramarna, men inte i utökningen av budget för migrationspolitiken och att den huvudsakligen ska gå ut på att stänga Europas gränser, öppna fler läger och förhindra människor att söka asyl genom att bland annat ha fler "samarbeten med tredjeländer", som ofta är diktaturer.

I dag ger EU våra grannar ekonomiskt stöd för att de ska hålla flyktingar borta. I stället för att man har egna räddningsfartyg på Medelhavet överlåts detta till den libyska kustbevakningen. Den libyska kustbevakningen får pengar, träning, utrustning och annat stöd från EU. Men det finns många rapporter om att den libyska kustbevakningen bedriver en inhuman jakt på utsatta människor. Rapporter har också kommit om utpressning och slavhandel. EU fortsätter ändå med det här samarbetet och utvecklar det, och EU-länder undviker att hjälpa sjunkande fartyg med migranter.

Även samarbetet med Turkiet fortsätter oförminskat, och här finns förslag om utökningar i budgeten. Vid EU:s yttre gräns tvingas flyktingar tillbaka via så kallade pushbacks, det vill säga med våld, och deras rätt att söka asyl tas ifrån dem. Vänsterpartiet vill se en annan EU-politik som garanterar människor asylrätt och mänskliga rättigheter.

Fru talman! EU behöver ställa om till förnybar energi. Fit for 55-paketet är bra, men det är inte tillräckligt. Det krävs mer för att EU:s medlemsstater ska nå klimatneutralitet. Omställningen till förnybart går alldeles för långsamt. Vi skulle gärna se ett Fit for 70-paket i stället, alltså att målet ska vara att minska utsläppen med 70 procent i stället för 55.

Jag, som anser att EU inte gör tillräckligt för klimatet, kan ändå konstatera att det nu - lite förvånande - är EU som utgör blåslampa på Sveriges miljö- och klimatarbete och inte tvärtom, som jag tycker att det borde vara. Överenskommelsen på klimattoppmötet COP 28 är bra, men det är inte tillräckligt bra. Sverige och EU behöver gå före i klimatarbetet och gå längre än vad överenskommelsen säger. Fossil energi måste fasas ut snabbt.

Eftersom Sveriges budget för EU avgörs av EU:s långtidsbudget och de budgetbeslut som fattats utanför riksdagen har Vänsterpartiet inom detta område inget annat förslag till utgifter.

Jag vill avslutningsvis passa på att ta tillfället i akt och önska en god jul och ett gott nytt år till er som följer debatten, till finansutskottets och skatteutskottets ledamöter och kansli samt till talmannen och kammarkansliet och inte minst till min kollega i finansutskottet Ali Esbati, som lämnar riksdagen efter nyår.


Anf. 85 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Ända sedan den 7 oktober, när vi successivt har lärt oss alltmer om det vidriga och urskillningslösa mördandet av oskyldiga barn, kvinnor och män som terrororganisationen Hamas gjort sig skyldig till, har jag - och jag tror många andra i Sverige - funderat och grubblat över frågan hur vi kan få ett slut på denna ondska.

Frågeställningen blev än mer påträngande när vi såg hur människor i Sverige firade detta mördande. Går det att vända en sådan utveckling?

En som inte förlorade hoppet och som pekade på en lösning var den israeliske författaren Amos Oz, som dog 2018. Jag tror att han var något på spåret när han i sin bok How to Cure a Fanatic menade att fred mellan judar och palestinier kan bli av när människor möts och delar varandras livsberättelser.

Det var också denna tro som gjorde att tre kristdemokrater, Adenauer, De Gasperi och Schuman, lade grunden för det vi i dag kallar EU. De närde en vision om att ur andra världskrigets ruiner koppla ihop människor och nationer. I stället för främlingskapet, ett vi och dom, skulle vi knytas samman där det okända blir känt och det främmande någonting som vi ändå förstår. Vi skulle kunna se varandra och värdet hos varandra.

Fru talman! EU har avgjort spelat och spelar en viktig roll som enskilda medlemsstater inte kan spela var och en för sig. Jag tänker självklart på Ukraina som ett tydligt exempel. Helt nyligen enades EU om ett tolfte sanktionspaket som svar på Rysslands invasionskrig. Här finns en enighet också i Sveriges riksdag och en regering som i ord och handling verkligen säger att detta är den mest prioriterade frågan.

Det vi nu alla väntar på är att detta också ska bli verklighet. När 26 av 27 medlemsstater säger att man ska gå in substantiellt och hjälpa Ukraina får inte detta hindras av en medlemsstat. Vi hoppas att i början av nästa år se att detta sjösätts på riktigt.

Fru talman! En annan sak som en enskild medlemsstat inte klarar bäst själv är det som vi kallar för utsläpp som sker exempelvis via luft och vattendrag. Det är ett problem i det enskilda landet, men det kan också vara något som drabbar länder runt omkring. Därför krävs internationella lösningar också på miljö- och klimatområdet.

Efter många, långa och svåra förhandlingar har vi nu EU:s stora klimatpaket Fit for 55 som har rotts i land. Detta handlar inte minst om min egen partiledare, energi- och näringsminister Ebba Busch, som i allra högsta grad har medverkat till att detta blev av. Det var och är en stor framgång, för paketet betyder inte bara mycket för klimatet utan också för EU:s framtida konkurrenskraft.

Fru talman! Detta var två korta exempel där jag menar att vi med fördel kan söka lösningar med andra länder.

Fru talman! När det gäller EU-avgiften ska EU:s fortsatta arbete främst finansieras via omprioriteringar, inte nya lån eller skattebaser. Vår regering ska därför vara, och är, en tydlig röst för detta. Även här finns det i denna riksdag en mycket bred gemensam uppfattning. Ansvarsförbindelser måste nämligen som bekant förr eller senare infrias, och här har EU byggt upp en exponering som fyller i alla fall oss med oro kring hur detta kommer att kunna påverka medlemsstaternas avgifter i framtiden.

Att vi i dag får möjlighet att här i Sveriges riksdag diskutera avgiften - även om jag nu känner att det är lite tid kvar - är en ordning som vi kristdemokrater tycker mycket om. Det är en motvikt till de ständiga propåerna om att EU måste få öka sina utgifter och att man vill runda medlemsstaterna. Det vi gör i dag är att tala om att det inte går att runda svenska parlamentariker. Här bestämmer vi EU-avgiften.

I ministerrådet har dessutom varje medlemsstat vetorätt i budgetfrågan. Den ska vi slå vakt om - där håller jag med Vänsterpartiets företrädare. Det finns nämligen väldigt starka federalistiska strömningar nere i Bryssel, och har så gjort de senaste decennierna, som vill skapa en EU-beskattning så att man slipper de jobbiga medlemsstaterna som har åsikter om EU:s budget.

Fru talman! Det kändes viktigt att börja med att peka på de mervärden som EU skapat och skapar. Schumans, De Gasperis och Adenauers tankar om att binda oss samman för att kunna hantera tider av oro och kris har visat sig vara effektiva. Även om jag ser att EU är mycket mer än pengar och avgifter vill jag avsluta med att slå fast att Kristdemokraterna är en garant för att EU inte ges obefogad makt. Det medlemsstaterna kan sköta bäst själva ska EU inte heller bry sig om.

Avgiften till Euro-peiska unionen

Med detta vill jag önska fru talmannen, talmanspresidiet, mina vänner i finansutskottet och vårt fantastiska kansli som servar oss en välsignad och fridfull julhelg samt ett gott nytt år.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-12-20
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 27

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslaget för 2024Riksdagen anvisar anslaget för 2024 inom utgiftsområde 27 enligt
    regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 27 punkt 2.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2024 ingå de
    ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2024.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 27 punkt 1.