Göran Pettersson (M)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Stockholms län
Titel
Officer/Överstelöjtnant
Född år
1960
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2006-10-02 – 2018-09-24

Finansutskottet

Ledamot
2013-04-19 – 2014-09-29
Ledamot
2012-06-13 – 2013-04-18
Ledamot
2010-10-12 – 2012-06-12
Ledamot
2006-10-10 – 2010-10-04

Utrikesutskottet

Ledamot
2015-01-29 – 2018-09-24
Suppleant
2014-10-07 – 2015-01-29

Näringsutskottet

Suppleant
2006-10-10 – 2010-10-04

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2012-11-08 – 2014-09-29
Suppleant
2010-10-12 – 2012-11-07

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2014-10-07 – 2018-09-24

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet

Suppleant
2018-05-15 – 2018-06-14
Suppleant
2017-11-14 – 2017-12-15
Suppleant
2017-05-02 – 2017-06-14
Suppleant
2016-11-15 – 2016-12-14
Suppleant
2016-04-12 – 2016-05-25
Suppleant
2015-11-17 – 2015-12-16
Suppleant
2015-04-14 – 2015-06-16
Suppleant
2014-11-20 – 2014-12-17

Riksrevisionens parlamentariska råd

Vice ordförande
2014-10-24 – 2018-09-24
Ledamot
2012-08-23 – 2014-10-24

Riksdagens ansvarsnämnd

Ledamot
2013-01-01 – 2015-12-31

Riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling

Ledamot
2014-10-14 – 2018-09-24

Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling

Suppleant
2014-10-28 – 2018-09-24

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 06-. Ledamot finansutskottet 06-14 och utrikesutskottet 15-. Suppleant näringsutskottet 06-10, socialförsäkringsutskottet 10-14, konstitutionsutskottet 14-, utrikesutskottet 14-15 och sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 15 och 16. Ledamot OSSE-delegationen 14-, Riksdagens ansvarsnämnd 13-15 och Riksrevisionens parlamentariska råd 12-14 och vice ordförande 14-. Suppleant riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling 14-.

Föräldrar

Marknadschefen Erik Pettersson och revisorn Ulla Pettersson, f. Nilsson.

Utbildning

Gymnasieskola, teknisk linje, Blackebergs- och Thorildsplans gymnasium, slutår 79. Krigsskolan, Karlberg, slutår 82. Artilleri- och ingenjörshögskolan, slutår 85. Allmän och högre kurs vid Militärhögskolan, slutår 91. US Naval Postgraduate School, Monterey i Kalifornien, Master of Science 93.

Anställningar

Officer, Försvarsmakten 82-.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Norrtälje 05-. Ledamot/ersättare, kommunstyrelsen 05-. Ordförande, barn- och skolnämnden 05-06 och 10-.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Vice kretsordförande, Moderaterna i Norrtälje 00-02. Ledamot, Lohärads kyrkoråd 01-09 och Söderbykarls pastoratskyrkonämnd 98-. Ordförande, Mensa Sverige 87-91 och 95-99.

Bostadsort

Lohärad

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag, Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

    Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

    Betänkande 2014/15:UFöU5

    Riksdagen har gått igenom och analyserat de säkerhetspolitiska frågorna i regeringens förslag om den försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 (se försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11).

    Riksdagen kan konstatera att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats, bland annat mot bakgrund av den ryska aggressionen mot Ukraina, vilket innebär att kraven på den svenska försvarsförmågan har förändrats.

    Riksdagen understryker att i ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Utskottet anser att Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten kompletterar varandra, och ser liksom regeringen stora möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete.

    Riksdagen välkomnar att regeringen tänker låta en expert göra en analys av olika former av försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med länder och organisationer. Analysen ska inte utvärdera den militära alliansfriheten.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    90, 281 minuter
    Justering
    2015-06-04
    Datum
    2015-05-11
    Bordläggning
    2015-06-12
    Debatt
    2015-06-15
    Beslut
    2015-06-16
  • Stillbild från Debatt om förslag, Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

    Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

    Betänkande 2014/15:UU11

    Regeringen har i en skrivelse redogjort för den svenska exportkontrollen 2014 av krigsmateriel och produkter som kan användas både civilt och i krig. Utrikesutskottet har tagit del av skrivelsen och noterar att Krigsmaterielexportöversynskommittén, den så kallade KEX-utredningen, ska lämna förslag om den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel senast den 30 juni 2015. Utskottet ser fram emot detta och förutsätter att regeringen därefter återkommer med förslag som skärper exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa nej till motioner som rör krigsmateriellagstiftning och demokratikriterium, internationell samverkan om exportkontroll av krigsmateriel samt EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och Europeiska försvarsbyrån.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    22, 73 minuter
    Justering
    2015-05-21
    Datum
    2015-05-25
    Bordläggning
    2015-06-02
    Debatt
    2015-06-03
    Beslut
    2015-06-03
  • Stillbild från Interpellationsdebatt, Samförståndsavtal mellan Sverige och Saudiarabien

    Samförståndsavtal mellan Sverige och Saudiarabien

    Interpellation 2014/15:220 av Allan Widman (FP)

    Interpellation 2014/15:220 Samförståndsavtal mellan Sverige och Saudiarabien av Allan Widman (FP) till Utrikesminister Margot Wallström (S) Den 15 november 2005 ingick Sverige och Saudiarabien ett så kallat samförståndsavtal. Avtalet har förlängts en gång, år 2010. För att undvika ytterligare förlängning med fem år
    Inlämnad
    2015-01-26
    Besvarare
    Utrikesminister Margot Wallström (S)
  • Frihet och utveckling i världen

    Motion 2014/15:2993 av Karin Enström m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2014/15:2993 av Karin Enström m.fl. (M) Frihet och utveckling i världen Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering 1.Inledning Sverige tar ansvar i en orolig värld 2.Demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter Grunden för vår utrikespolitik 2.1Våra
    Inlämnad
    2014-11-10
    Förslag
    30
    Datum
    2014-11-10
    Utskottsberedning
    2014/15:JuU14 2014/15:NU13 2014/15:SfU11 2014/15:UFöU5 2014/15:UU10 2014/15:UU11 2014/15:UU15 2014/15:UU2 2014/15:UU9 2016/17:UU5
    Riksdagsbeslut
    (30 yrkanden): 29 avslag, 1 bifall,
  • Stillbild från Interpellationsdebatt, Trovärdighet i den ekonomiska politiken

    Trovärdighet i den ekonomiska politiken

    Interpellation 2013/14:260 av Green, Monica (S)

    den 30 januari Interpellation 2013/14:260 Trovärdighet i den ekonomiska politiken av Monica Green (S) till finansminister Anders Borg (M) Riksdagshösten präglades av en intensiv skattepolitisk strid. Under hela hösten stred de borgerliga riksdagsledamöterna högljutt och prestigefyllt för rätten att höja brytpunkten/skiktgränsen
    Inlämnad
    2014-01-30
    Besvarare
    Anders Borg (M)
  • Stillbild från Debatt om förslag, Kommunala resultatutjämningsreserver

    Kommunala resultatutjämningsreserver

    Betänkande 2012/13:FiU15

    Kommuner och landsting får större möjligheter att själva kunna jämna ut intäkter över tid. De ska kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Då kan de reservera en del av överskottet i goda tider som de sedan kan använda för att täcka underskott i en lågkonjunktur. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013. Det blir även möjligt att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    17, 36 minuter
    Justering
    2012-11-15
    Datum
    2012-11-20
    Debatt
    2012-11-28
    Beslut
    2012-11-28
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utvärdering av penningpolitiken 2009–2011

    Utvärdering av penningpolitiken 2009–2011

    Betänkande 2011/12:FiU24

    Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2009-2011. Utskottets utvärdering bygger bland annat på en rapport från Riksbanken. Utskottet anser att rapporten skulle vinna på att Riksbanken redovisade tydligare slutsatser av om penningpolitiken varit väl avvägd eller inte.

    Utskottet behandlar bland annat frågor om den flexibla inflationsmålspolitiken, uppskattning av resursutnyttjandet i ekonomin och behovet av tydlighet i det penningpolitiska beslutsunderlaget. Utvärderingsperioden har på många sätt varit extrem med en utpräglad finansiell osäkerhet. Utskottet har tidigare berömt Riksbanken för bankens penning- och stabilitetsfrämjande politik under finanskrisen. Utskottet står fast vid den bedömningen.

    Sett över hela utvärderingsperioden har inflationen av olika skäl i genomsnitt varit lägre än inflationsmålet på 2 procent. Utskottet vill gärna att Riksbanken i nästa års rapport redovisar en analys av inflationsutvecklingen och inflationsmålet i ett mer långsikt perspektiv. Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 51 minuter
    Beredning
    2012-05-10
    Justering
    2012-06-07
    Datum
    2012-06-11
    Debatt
    2012-06-19
    Beslut
    2012-06-19
  • Stillbild från Debatt om förslag, Vårändringsbudget för 2012

    Vårändringsbudget för 2012

    Betänkande 2011/12:FiU21

    Statsbudgeten för 2012 ändras. Ändringarna gäller nivån på 27 anslag inom 13 utgiftsområde och innebär att 18 anslag höjs och 9 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 3,4 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. På förslag av trafikutskottet beslutade riksdagen också att användningen för anslaget 1:2 Banhållning vidgas. Ändringen gör att anslaget även får användas för sjöfartsobjekt som omfattas av en trafikslagsövergripande nationell planen för 2010-2021.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 7 minuter
    Justering
    2012-06-07
    Datum
    2012-06-12
    Debatt
    2012-06-19
    Beslut
    2012-06-19
  • Förutseende försvarsplanering

    Motion 2011/12:Fö222 av Göran Pettersson (M)

    Motion till riksdagen 2011/12:Fö222 av Göran Pettersson (M) Förutseende försvarsplanering M0721 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Försvarsmakten i uppdrag att inom ramen för 2012 års perspektivstudier redovisa konsekvenserna för Försvarsmakten
    Inlämnad
    2011-10-04
    Förslag
    1
    Datum
    2011-09-29
    Utskottsberedning
    2013/14:FöU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2010

    Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2010

    Betänkande 2010/11:FiU34

    Det ekonomiska resultatet för kommunsektorn fortsätter att vara positivt. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som finansutskottet har granskat. Generellt sett klarade kommuner och landsting krisåret 2009 bra. Preliminära uppgifter för 2010 visar att resultatet har förbättrats ytterligare, från 14,4 miljarder kronor till 18,5 miljarder. Förbättringen förklaras av att de tillfälliga statsbidragen har ökat, att kostnadsökning har varit svag och att prognoserna över skatteintäkterna förbättrades under året. Utskottet anser att det är viktigt med information om hur väl statsbidragen uppfyller målen, och noterar att sådana uppgifter saknas i redogörelsen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att fördjupa kunskapen om statsbidragen med tonvikt på om bidragsgivningen nått sina mål, och att detta arbete i fortsättningen återspeglas i redogörelsen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    23, 82 minuter
    Justering
    2011-06-09
    Datum
    2011-06-14
    Debatt
    2011-06-21
    Beslut
    2011-06-21
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utvärdering av penningpolitiken 2008–2010

    Utvärdering av penningpolitiken 2008–2010

    Betänkande 2010/11:FiU24

    Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2008-2010. Utskottet diskuterar i utvärderingen riskerna för eventuella målkonflikter mellan inflationsmålet och arbetet med finansiell stabilitet. Frågan kommer att behandlas av en extern och oberoende utvärdering av penningpolitiken som blir klar hösten 2011. Under utvärderingsperioden inträffade en mycket svår finanskris som ställt stora krav på penningpolitiken och den ekonomiska analysen. Utskottet berömmer Riksbanken för den penning- och stabilitetsfrämjande politik den fört under krisen. Räntehöjningarna våren och sommaren 2008 kan dock ifrågasättas, med facit i hand. Utskottet konstaterar att Riksbanken i sina prognoser kraftigt missbedömde styrkan i den ekonomiska nedgången 2009 och styrkan i uppgången 2010 - missbedömningar som banken delade med samtliga övriga prognosmakare. Riksbanken förutsåg inledningsvis inte heller den kraftiga nedgången i inflationen under finanskrisen. Däremot ligger bankens inflationsprognoser under 2009 och framåt ganska väl i linje med den faktiska utvecklingen. Riksdagen godkände utvärderingen.
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 40 minuter
    Beredning
    2011-05-12
    Justering
    2011-06-09
    Datum
    2011-06-13
    Debatt
    2011-06-21
    Beslut
    2011-06-21
  • Stillbild från Debatt om förslag, Kommunala frågor

    Kommunala frågor

    Betänkande 2010/11:FiU30

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kommunala frågor. Motionerna handlar om en resultatutjämningsfond eller balansfond för kommunerna, det kommunala skatteutjämningssystemet, avknoppning av kommunal verksamhet, privatiseringarnas samhällsekonomiska konsekvenser, vinstutdelning i offentligt finansierade välfärdsverksamheter, momskompensation till friskolor, avgiftsbeläggning av myndighetsutövning och om sommarjobb för gymnasieelever.
    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    27, 82 minuter
    Justering
    2011-02-08
    Datum
    2011-02-22
    Debatt
    2011-03-02
    Beslut
    2011-03-02
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

    Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

    Betänkande 2010/11:FiU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88 miljarder kronor till allmänna bidrag till kommuner för 2011. Det största anslaget är på 85 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    16, 74 minuter
    Justering
    2010-12-09
    Datum
    2010-12-14
    Debatt
    2010-12-21
    Beslut
    2010-12-21
  • Förutseende försvarsplanering

    Motion 2010/11:Fö208 av Göran Pettersson (M)

    Motion till riksdagen 2010/11:Fö208 av Göran Pettersson (M) Förutseende försvarsplanering m1549 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Försvarsmakten i uppdrag att inom ramen för 2011 års perspektivstudier redovisa konsekvenserna för Försvarsmakten
    Inlämnad
    2010-10-22
    Förslag
    1
    Datum
    2010-10-20
    Utskottsberedning
    2010/11:FöU4
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Skärpt straff vid försvunna rånbyten

    Motion 2010/11:Ju217 av Göran Pettersson (M)

    Motion till riksdagen 2010/11:Ju217 av Göran Pettersson (M) Skärpt straff vid försvunna rånbyten m1546 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skärpt straff vid försvunna rånbyten. Motivering Landet har under de senaste åren drabbats av ett antal
    Inlämnad
    2010-10-22
    Förslag
    1
    Datum
    2010-10-20
    Utskottsberedning
    2010/11:JuU8
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Interpellationsdebatt, Skattenivån

    Skattenivån

    Interpellation 2009/10:406 av Olsson, Hans (s)

    den 21 maj Interpellation 2009/10:406 Skattenivån av Hans Olsson (s) till finansminister Anders Borg (m) Statsrådet har följt den borgerliga traditionen att betrakta skatter och en utbyggd välfärdsstat som ett problem. Sänkta skatter betraktas som ett sätt att öka jobben, tillväxten och kreativiteten i samhället.
    Inlämnad
    2010-05-21
    Besvarare
    Anders Borg (M)
  • Stillbild från Debatt om förslag, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt

    Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt

    Betänkande 2009/10:FiU38

    Det blir nya mål och riktlinjer för det fortsatta arbetet med den statliga förvaltningen. Det ska bli enklare för personer och företag att använda offentlig information för både kommersiella och icke-kommersiella syften. Myndigheternas hantering av e-legitimationer ska styras och samordnas på ett tydligare sätt. Senast 2013 ska statliga myndigheter kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt. En förbättrad statlig samordning och samverkan på regional nivå ska förenkla medborgarnas, kommunernas och företagens kontakter med statliga myndigheter. På lång sikt kan statlig service på lokal nivå förmedlas via gemensamma servicekontor. För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna bör myndigheter pröva om administrativa stödverksamheter kan utföras i annan regi. Myndigheten Staten pensionsverk ändrar namn till Statens tjänstepensionsverk.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 55 minuter
    Justering
    2010-05-18
    Datum
    2010-05-25
    Debatt
    2010-06-02
    Beslut
    2010-06-02
  • Stillbild från Debatt om förslag, Riksbankens förvaltning 2009

    Riksbankens förvaltning 2009

    Betänkande 2009/10:FiU23

    Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet 2009. I likhet med 2008 har verksamheten under 2009 präglats av finanskrisen och produktionsnedgången i den svenska ekonomin. Omslutningen av balansräkningen mer än tredubblades under 2008, och i slutet av 2009 var den drygt 8 miljarder kronor högre än i slutet av 2008. Detta på grund av Riksbankens åtgärder för att dämpa och motverka finanskrisens effekter. Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning under 2009. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2009 samt godkände fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2009. Beslutet innebär att Riksbanken av vinsten på 14,2 miljarder kronor levererar in 5,8 miljarder kronor till statsbudgeten.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 39 minuter
    Justering
    2010-03-25
    Datum
    2010-04-06
    Debatt
    2010-04-14
    Beslut
    2010-04-14
  • Stillbild från Debatt om förslag, Nyemission i SAS AB (publ)

    Nyemission i SAS AB (publ)

    Betänkande 2009/10:FiU35

    Regeringen vill att svenska staten deltar i flygbolaget SAS nyemission med 1,1 miljarder kronor. Det betyder att staten behåller sin ägarandel på 21,4 procent. Samtidigt vill regeringen ha riksdagens mandat att i framtiden minska ägandet i SAS. Det ska ske vid lämplig affärsmässig tidpunkt och motiveras med att staten inte ska vara storägare på konkurrensutsatta marknader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    36, 107 minuter
    Justering
    2010-03-18
    Datum
    2010-03-19
    Debatt
    2010-03-25
    Beslut
    2010-03-25
  • Stillbild från Debatt om förslag, Statlig förvaltning

    Statlig förvaltning

    Betänkande 2009/10:FiU25

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om statlig förvaltningspolitik. Riksdagen konstaterar att omfattande initiativ tagits för att effektivisera statsförvaltningen, inte minst genom betydelsefulla insatser för att främja e-förvaltning. Riksdagen framhåller även att åtgärder vidtagits för att minska den offentliga sektorns klimatpåverkan liksom för att utveckla och stärka jämställdheten. Vidare påtalas att regeringen väl uppmärksammat behovet av att stärka ungas samt funktionshindrades position på arbetsmarknaden. Andra motioner handlar om staten som arbetsgivare, om regeringens hantering av statlig egendom och om utformningen av belägenhetsadresser
    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 39 minuter
    Justering
    2010-02-09
    Datum
    2010-02-22
    Debatt
    2010-03-03
    Beslut
    2010-03-03

Filter

Aktivitet
Riksmöte / årtal