Straffrättsliga frågor

Betänkande 2010/11:JuU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 februari 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU8)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om straffrättsliga frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 70

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-12-14
Justering: 2011-01-18
Trycklov till Gotab och webb: 2011-01-19
Trycklov: 2011-01-19
Trycklov: 2011-01-25
Reservationer: 32
Betänkande 2010/11:JuU8

Alla beredningar i utskottet

2010-12-14

Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU8)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om straffrättsliga frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-02-02
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:JuU8, Straffrättsliga frågor

Debatt om förslag 2010/11:JuU8

Webb-tv: Straffrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 29 Kerstin Haglö (S)
Herr talman! I dagens debatt tar vi upp de drygt 100 motionsyrkanden om straffrättsliga frågor som väckts under den allmänna motionstiden 2010. De behandlade yrkandena i justitieutskottets betänkande rör bland annat frågor om brott, straffmätning och påföljder. Vi socialdemokrater står bakom samtliga våra reservationer, men här och nu yrkar jag bifall till reservationerna 1, 8 och 12. Just frågor om brott och straff bottnar i människors utsatthet. Vi vet att kriminaliteten slår många enskildas liv i spillror. Vi vet att människor berörs djupt av konsekvenserna av kriminalitet. Därför är just de rättspolitiska frågorna viktiga men också komplexa. Det handlar om brottet såväl som att brottets orsaker måste bekämpas. Vi socialdemokrater kan aldrig låta debatten enbart handla om hårdare, strängare straff. I dag ser vi ett Sverige som glider alltmer isär. Vi ser hur klyftorna ökar och hur otryggheten ökar, och ur just ojämlikhet, otrygghet, missbruk och segregation föds många gånger kriminalitet. Därför är för oss socialdemokrater just det förebyggande arbetet A och O. De investeringar som man gör i förebyggande syfte har goda förutsättningar att tjäna in sig själva på mycket kort tid. Men då handlar det om en politik som ser helheten. Givetvis handlar det om den egna familjens möjlighet att agera, men det handlar också om människors grundläggande uppväxtvillkor. Det gäller också krav på lokalsamhället, polis, den enskilde, skolan, socialtjänst, näringsliv, föreningsliv. Ju fler som engagerar sig i det förebyggande arbetet, desto bättre. Men det behövs också en aktiv politik med insatser mot alkohol och narkotika, åtgärder inom skolan och insatser inom bostads- och arbetsmarknadspolitiken. Det behövs ett starkt välfärdssamhälle. Rättsväsendet är en viktig del av vårt välfärdssamhälle. Den viktigaste och kanske också den mest grundläggande rättspolitiska frågan är människors tilltro till rättsväsendet, att människor känner att det finns en rättssäkerhet och en rättstrygghet, men också att det finns en effektivitet hos de rättsvårdande myndigheterna. Den som genomför brottet ska snabbt få en reaktion på detta, och straffet ska också förväntas ha en både förebyggande och avskräckande effekt. Just straffen speglar vilka normer och spelregler som finns i vårt samhälle. Det är också viktigt att vi pratar om brottsoffren. Den som råkar ut för ett inbrott, en stöld, en grov kränkning eller fysiskt våld måste kunna lita på att samhället bryr sig om det lidande, den ilska och den vanmakt som det innebär att bli brottsoffer. Därför behövs det snabbt stöd och möjlighet till upprättelse. Det är avgörande. Herr talman! Låt mig gå in på några frågor inom det straffrättsliga området. Jag ska då tala om Romstadgan, som väl kanske inte är något som man spontant tänker på när man pratar om straffrättsliga frågor. I juni 2001 ratificerade Sverige Romstadgan. Sverige har därför en skyldighet att ändra sin nationella lagstiftning, så att det blir möjligt att lagföra personer som är misstänkta för folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser, oavsett var brottet är begånget och oavsett gärningsmannens eller offrets nationalitet. Sverige har ännu ej ändrat sin lagstiftning, och den nuvarande svenska lagstiftningen vad gäller internationella brott är på flera punkter mycket bristfällig. Brott mot mänskligheten finns över huvud taget inte som brottsrubricering i svensk lag. År 2002 lade den socialdemokratiska regeringen fram ett betänkande med förslag till bland annat ny lag om internationella brott. Sedan dess har inget hänt. Justitiedepartementet arbetar med att ta fram en lagrådsremiss. Hösten 2006 fick vi höra av den moderatledda regeringen att lagrådsremissen skulle komma 2007. Detta löfte har man övergivit. I dagens betänkande står det att förslaget kommer 2012, vilket är tio år efter det att det ursprungliga betänkandet lades fram. Att det drar ut på tiden är allvarligt. Det kan leda till att svåra brott mot mänskliga rättigheter förblir ostraffade. Sverige kan uppfattas som en fristad för människorättsförbrytare. Dessutom är det pinsamt för Sveriges internationella anseende. Därför måste regeringen omgående återkomma med ett förslag för att implementera Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen genom ny lagstiftning. Det går inte att vänta till 2012. Herr talman! Så över till en annan reservation. Vi tar oss tillbaka till det centrala rättssamhället och hetslagstiftningen. Det går inte att bortse från sambandet mellan hets och våld. Genom att tillåta att etniska minoriteter och homosexuella utmålas som hotfulla eller mindre värda skapar vi ett samhällsklimat i vilket vissa upplever det som riktigt och rimligt att gå från ord till handling. Enligt brottsbalkens kap. 29 är det en försvårande omständighet om syftet med ett brott är att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. Vi vet att diskriminering och ojämlik behandling inte försvinner av sig självt. Vi vet att en lagstiftning som behandlar människor olika ger signaler till medborgarna att det är rätt att också värdera människor olika. Transpersoner omfattas i dag inte av rättslagstiftningen trots att transpersoner är en av de mest utsatta grupperna i samhället när det gäller diskriminering, hets och hatbrott. Det vill vi socialdemokrater ändra på. Två av våra reservationer tillsammans med V och MP handlar om att transpersoner ska omfattas av hetslagstiftningen. Det handlar om att könsidentitet och könsuttryck ska läggas till i brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § och att straffskärpningsreglerna i 29 kap. vidgas så att det ses som en försvårande omständighet om syftet med ett brott är att kränka en person på grund av personens könsidentitet eller könsuttryck. Det behöver göras betydligt mer för transpersoners situation. Det handlar bland annat om förändringar i namnlagen och resurser till vård utifrån behov. Könstillhörighetsutredningen lade fram sitt förslag 2007. Det finns en del i förslaget som man ska vara kritisk mot, till exempel att könskörtlar måste avlägsnas vid ändring av könstillhörighet, men det är viktigt att regeringen kommer fram med ett förslag. Vi behöver modernisera lagstiftningen vad gäller detta. Det är anmärkningsvärt att regeringen sedan 2007 inte visat minsta intresse av att lägga fram några förslag till förändringar i dessa lagstiftningar. Herr talman! Utsattheten har många ansikten. Vi socialdemokrater anser att de sexuella övergreppen mot flickor och kvinnor är ett av våra största samhällsproblem. I regeringsställning införde vi både en ny lag mot sexköp och lagen mot människohandel. Vi införde ett nytt besöksförbud som gäller i det gemensamma hemmet, och vi utvidgade de brott som ska bedömas som våldtäkt till att omfatta fler situationer. Många ytterligare förändringar gjordes för att stärka flickors och kvinnors integritet och skydd mot brott och utnyttjande. Bland annat införde vi ett särskilt brott om våldtäkt mot barn. Vi anser dock att det inte räcker. Det är ett område som man hela tiden måste titta på. Efter en mandatperiod som varit tom på väl avvägda och skarpa förslag när det gäller straffrättsliga frågor på detta område måste vi gå vidare. Sverige får inte hamna i ett vakuum när det gäller att värna personers sexuella integritet och brottsoffers säkerhet. Flickor och kvinnor behöver ett bättre skydd mot grova sexuella kränkningar. Därför vill vi att det införs ett nytt brott, synnerligen grov våldtäkt med straffskala sex till tio år. Vi har också en reservation om straff för köp av sexuella tjänster. Vi anser att dagens straffnivå är för låg om man ser till brottets allvar. Att utnyttja en annan person genom sexköp är helt oacceptabelt, och det måste markeras i lagstiftningen. Vi har därför under några år drivit frågan om att höja straffmaximum för sexköp från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En utredning är klar, och jag hoppas att den snart ligger på riksdagens bord så att vi får se förslaget och kan höja straffmaximum. Herr talman! Att alla människor ska kunna känna trygghet i vardagen och slippa känna rädsla för att utsättas för brott är en självklarhet. Vårt öppna samhälle bygger på demokratiska värderingar om lika människovärde och ömsesidig respekt. Därför kan brott aldrig accepteras. Det måste finnas en helhetssyn när man tittar på de straffrättsliga frågorna. Det saknar vi socialdemokrater i dag. Vi vill se en rättskedja som håller ihop. Vi vill se en polisorganisation som är effektiv. Det går dock inte att ensidigt satsa på polisen, även om vi inte har varit emot denna satsning. En satsning på polisen leder förhoppningsvis till att fler brott utreds och lagförs, och då måste man se till hela rättskedjan, det vill säga åklagare, domstolsväsen och kriminalvård. Det saknar vi i dag när vi tittar på detta. Utan denna helhetssyn får vi ingen rättssäkerhet och rättstrygghet. Det är viktigt att bekämpa brott men också de sociala orsakerna bakom brotten. En satsning på att förebygga brott är framför allt en satsning på ett starkt välfärdssamhälle.

Anf. 30 Maria Ferm (Mp)
Herr talman! Miljöpartiet står givetvis bakom alla sina reservationer i betänkandet, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 14 om att införa ett tortyrbrott i svensk lagstiftning. Under utskottsbehandlingen missade Miljöpartiet att stödja reservation 12 om att implementera Romstadgan. Jag passar därför på att yrka bifall även till denna reservation. Jag ska ta upp bakgrunden till några av våra reservationer. Jag börjar med möjligheten för transpersoner att ingå i hetslagstiftningen, vilket Kerstin nyss tog upp. Miljöpartiet har motionerat i denna fråga i ett flertal år och tycker att en lagändring bör komma till stånd inom kort. Sverige har formellt sett ett av världens bästa skydd mot hatbrott. Det vill säga att vi är ett av de länder i världen där enskilda som utsätts för våld och andra övergrepp på grund av deras religion, etnicitet eller sexuella läggning vet att den som begår brott mot dem eller diskriminerar dem kommer att straffas. Riksdagen har således kriminaliserat hets mot folkgrupp och olaga diskriminering och har dessutom i brottsbalken infört en särskild regel om att den som begår brott mot en person på grund av dennes religion, etnicitet eller sexuella läggning ska bestraffas extra hårt. Skyddet för homo- och bisexuella har genomförts successivt i svensk lag och har ett mycket stort stöd hos befolkningen. Skyddet mot övergrepp på grund av personers sexuella läggning har det tagit tid att utveckla, och det har inte alltid haft allas stöd. Till exempel finns det än i dag två partier i riksdagen som tar avstånd från homosexuellas rätt att ingå äktenskap och att adoptera. Antalet homofobiska hatbrott har av Brottsförebyggande rådet beräknats till 12 000 år 2006, 17 000 år 2007 och likaledes 17 000 år 2008. Trenden är alltså inte minskande. Skyddet för transsexuella, transpersoner och andra som inte uttrycker sitt kön på sätt som anses vara förenliga med vissa normer är minst sagt underutvecklat i Sverige. Transpersoner inkluderas inte i begreppet sexuell läggning sådant det används i lagstiftningen då att vara en transperson inte är en sexuell läggning. En transperson kan vara hetero-, bi- eller homosexuell. Det handlar om personer som har en könsidentitet som helt eller delvis skiljer sig från normerna i samhället för hur en man eller kvinna förväntas vara. Samhället ska upprätthålla lag och ordning. Man ska garantera alls rätt till skydd för sitt privatliv - rätten att bejaka sig själv och vara den man är utan att utsättas för övergrepp av andra eller utsätta andra för övergrepp. Detta skydd gäller för alla i Sverige oavsett om personen är man eller kvinna eller ser ut som en man men biologiskt sett är en kvinna. Det gäller oavsett om det är en man som klär sig som en kvinna eller om det är en kvinna som inte vill vara vare sig man eller kvinna. Rätten att få definiera sig själv måste alltid tillhöra individen - inte hennes omgivning eller samhället, och det är vår skyldighet som lagstiftare att värna detta. Inte minst unga transpersoner är en grupp som är särskilt utsatt för diskriminering och särbehandling. Den diskriminering som förekommer medför alltför ofta psykisk ohälsa. Detta styrks inte bara av egna berättelser utan också av till exempel Folkhälsoinstitutets rapport från 2005, som visar att 27 procent av alla transpersoner i åldern 16-29 år någon gång har försökt ta sitt liv. I Sverige anmälde 30 personer år 2009 att de utsatts för ett transfobiskt brott. Trenden är ökande, och det finns skäl att anta att mörkertalet är väldigt stort. Det är fortfarande till stor del tabubelagt med ett sådant könsuttryck eller att ge uttryck för en sådan sexuell identitet. Mängden personer som anmäler brott är i sig inte relevant. Det relevanta är att det i dag inte finns något rättsligt skydd som gäller hatbrott mot dessa personer, och det är en brist som riksdagen måste åtgärda. I motionerna 222 och 400 yrkas att bestämmelserna om hets mot folkgrupp även ska omfatta den som hotar eller uttrycker missaktning för en grupp av personer med anspelning på deras könsuttryck eller könsidentitet. Därtill yrkas att straffskärpningsregeln i 29 kap. 2 § sjunde stycket i brottsbalken ska ändras, så att det ses som en försvårande omständighet om syftet med brottet är att kränka en person på grund av dennes könsidentitet och könsuttryck. Herr talman! Jag vill också beröra det som förs fram i reservation 14 om att införa tortyr som brottsrubricering i Sverige. Miljöpartiet har motionerat om detta. År 1984 antog FN konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning - tortyrkonventionen, som den kallas i folkmun. Även andra internationella deklarationer och konventioner, till exempel den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen, förbjuder tortyr. Både enligt tortyrkonventionen och enligt flera andra konventioner är det en folkrättslig princip att stater inte får återsända personer till ett land där personen i fråga riskerar att utsättas för tortyr eller annan grym och omänsklig behandling eller bestraffning. Principen har utvecklats till internationell sedvanerätt. Det innebär att alla stater är bundna av den oavsett om de har ratificerat konventionerna eller inte. I Sverige finns i dag inget brott som heter tortyr, och den som har gjort sig skyldig till tortyr kan inte dömas för det i svensk domstol. Grov misshandel, människorov, olaga tvång, olaga hot, våldtäkt eller grov våldtäkt är de brottsrubriceringar som brukar användas, men det ger upphov till tolkningsproblem av samma slag som de som ledde till att brottsrubriceringen kvinnofridskränkning infördes i svensk lagstiftning. Exempelvis är preskriptionstiderna för de olika brotten olika och mycket korta. Brottsrubriceringen kvinnofridskränkning utgår från det systematiska i brottet i stället för enskilda separata händelser, på samma sätt som tortyr skiljer sig från ett antal separata händelser just på grund av den systematiska kränkning som pågår. Enligt tortyrkonventionen ska staterna kriminalisera tortyrbrottet. Sverige har ratificerat tortyrkonventionen men inte infört en särskild straffbestämmelse om tortyr i svensk lag. FN:s tortyrkommitté har rekommenderat att Sverige ska införa ett sådant brott i svensk lag. För att kunna bekämpa tortyr måste de personer som har gjort sig skyldiga till det naturligtvis kunna ställas inför rätta för det, även i Sverige. Det räcker inte med att det är förbjudet enligt regeringsformen och Europakonventionen, som i sig är svensk lag. Om det inte finns någon straffbestämmelse kan ju inte människor åtalas och fällas för det. Sverige har hög svansföring just när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna. Trots detta har Sverige tolv gånger kritiserats av FN:s kommitté mot tortyr, Committee Against Torture, CAT, och ligger därmed högst i ligan av kritiserade länder. Vi är alltså det land som är världsledande i att ha fått kritik när det gäller tortyr. Kritiken mot Sverige beror inte på att folk har torterats i svenska fängelser utan på att Sverige har avslagit ansökningar om asyl i fall där FN:s kommitté mot tortyr har haft en annan uppfattning om risken för tortyr vid tvångsavvisning. Sverige har alltså skickat tillbaka människor till länder där de har riskerat tortyr. Sverige har också använt så kallade diplomatiska garantier för att återsända asylsökande till länder där tortyr är vanligt. Det är ett mycket tvivelaktigt sätt att utvisa människor, i synnerhet som det inte finns några garantier för att de diplomatiska garantierna ska fungera i verkligheten. I kampen mot terrorismen och i de krig som på senare år har utspelats i till exempel Afghanistan och Irak har vi tyvärr fått se allt fler alarmerande bevis på att även demokratiska och västerländska militärer och också privata säkerhetstjänster använder grov misshandel, sexuell förnedring, elchocker och skenavrättningar under förevändning att ändamålet helgar medlen. Att kalla detta för något annat än tortyr, som vi numera borde förknippa med medeltiden, skulle vara grovt felaktigt. Tortyr innebär ett medvetet och överlagt angrepp på en människas psyke, kropp och värdighet, och att individer utsätts för olaglig och oförsvarlig fysisk och psykisk smärta och förödmjukelse. Därför bör ett särskilt tortyrbrott ingå i svensk lag.

Anf. 31 Kent Ekeroth (Sd)
Herr talman! Rörande det straffrättsliga området har SD lagt fram förslag om införande av riktiga livstidsstraff, generella straffskärpningar för brott mot liv och hälsa samt borttagande av den så kallade mängdrabatten. Dessa har inte hörsammats av de andra partierna, som uppenbarligen anser att de straff vi i dag har för våldsbrott är tillfredsställande och att den så kallade mängdrabatten för brott är försvarlig. Men det är väl heller ingen nyhet att SD har en annan syn på brott och straff än övriga partier i den här församlingen. Utöver detta har vi stött andra motioner, då vi inte är bundna av något block utan kan och kommer att stödja motioner från enskilda riksdagsledamöter eller vad det må vara så länge vi anser att de är i linje med vår politik. Exempel på sådana motioner, som även dessa inte fick något majoritetsstöd, ofta inte ens något stöd från de egna partierna, är kriminalisering av barn- och skenäktenskap, införandet av en ny straffnivå för våldtäkt, nämligen synnerligen grov våldtäkt, skyldighet för rattfylleridömda att delta i konfrontationer med offer för rattfylleribrott och förlängning av strafftiden när brottet har koppling till organiserad brottslighet. Men speciellt en motion sticker ut, nämligen den om kriminalisering av deltagande i militära operationer utomlands. Där handlar det om att ge rättsväsendet möjligheter att vidta åtgärder mot personer som åker till exempelvis Afghanistan eller Pakistan för att delta i läger där man tränas för att bygga bomber och utföra terrorattacker och i gerillakrigföring, med andra ord terroristläger. Säpo angav självt i sin rapport att folk med denna typ av träning som kommer till Sverige utgör det största inhemska hotet. Trots detta var det inget annat parti än Sverigedemokraterna som röstade för denna motion i utskottet. Detta var två dagar efter att terrordådet i Stockholm den 11 december utfördes. Inte ens i ljuset av detta dåd kunde något av de andra partierna förmå sig att vidta snabba åtgärder för att täppa till detta hål i svensk lagstiftning. Det tycker vi är beklagligt. Vi ställer oss bakom alla våra reservationer, men yrkar bifall till följande: reservationerna 5, 6, 9, 15, 16 och 21-27.

Anf. 32 Jens Holm (V)
Herr talman! Detta är ett viktigt ärende. Det kan man se inte minst på det stora antalet motioner. Det handlar om drygt 100 motionsyrkanden och 32 reservationer. Jag vill redan nu säga att Vänsterpartiet står bakom alla våra reservationer som vi har lämnat i utskottet, men av tidsskäl vill jag här yrka bifall endast till reservation 3. Reservation 3 handlar om att vi vill skärpa straffen vid kränkning på grund av könsidentitet. Det handlar om transpersoners utsatthet i samhället. Precis som Maria Ferm från Miljöpartiet tidigare anförde ser vi att hatbrotten mot homosexuella och transpersoner räknas i tusental. Tyvärr är det här ingenting som minskar, trots informationskampanjer och en ökad medvetenhet i samhället. Tvärtom ökar brottsligheten mot transpersoner och homosexuella. Det är förstås oacceptabelt. Just transpersoner omfattas i dag inte av hetslagstiftningen. Därför tycker vi att just reservation 3 är så viktig att bifalla, så att vi kommer till rätta med den bristen. Jag tycker också att reservation 1 är viktig. Maria Ferm har redan pratat om den. Den är kopplad till den här problematiken. Det handlar om att vi vill ha en översyn av hela hetslagstiftningen. Vi vet att hot och hets ofta sedan också leder till direkt våld. Om vi kan skärpa lagen kommer vi också förhoppningsvis att kunna komma till rätta med det ökade antalet hatbrott mot homosexuella. Men det räcker inte med att bara skärpa lagarna. Vi behöver göra mycket mer från den här talarstolen och den här församlingen, från regeringen, från alla våra kommuner och landsting - ja, på alla nivåer i samhället måste vi jobba aktivt med att ändra värderingarna gentemot minoriteter i samhället, gentemot homosexuella och transpersoner, så att det blir en självklarhet för en person att helt enkelt kunna få älska precis den man vill och veta att det inte finns det minsta problem i samhället för att man känner på det viset. Man ska kunna känna sig helt trygg på sin arbetsplats, på skolan och när man är ute på kvällen. Tyvärr ser det inte ut så i dag. Genom skärpning av lagar kan vi nå en bit, men det viktigaste är ändå att jobba med värderingarna och att jobba direkt med de människor som känner sig hotade och diskriminerade. Jag skulle också vilja ta upp reservation 12, som är väldigt viktig. Den handlar om att implementera Romstadgan. Kerstin Haglö från Socialdemokraterna har redan pratat en del om denna. Det handlar om den svenska lagstiftningen vad gäller olika brott mot folkrätten: krigsförbrytelser, tortyr och så vidare. Vi har en regering som är väldigt snabb att skärpa lagarna vad gäller till exempel ungdomar som fildelar på nätet. Då kommer man med Ipredlagen och FRA. Nu ska man komma med datalagringsdirektivet också; man ska kunna kontrollera all vår datakommunikation: vilka vi ringer och sms:ar till och vad vi gör på nätet. Vi har en regering som också är väldigt snabb att ingå internationella avtal för att begränsa användningen av Internet. Jag tänker nu på ACTA-avtalet. Det är en viktig prioritering för regeringen. Men när det gäller att skärpa lagarna för något av det vidrigaste som sker i världen, nämligen folkrättsbrott, då gör regeringen väldigt lite, kanske faktiskt ingenting alls. Det kom en utredning för snart tio år sedan, Internationella straffrättsutredningen, som lade fram flera förslag. Sverige skulle skärpa sin lagstiftning på det här området. Men än så länge gör regeringen ingenting, trots Amnestys protester, juristers påpekanden och motioner från oss rödgröna. Vi rödgröna vill ha en bättre lagstiftning kring brott mot folkrätten. Som det ser ut i dag är regleringen kring folkrättsbrott otydlig, och lagarna är svårtillämpade. Därför måste vi få nya lagar för kriminalisering och lagföring, så att vi kan döma folk som begår brott mot folkrätten. Vi har i Sverige en 45 år gammal lag som rör folkmord. Det här är inte i linje med de internationella konventioner som Sverige har skrivit under. Till exempel är det egentligen inte kriminaliserat att uppmana till folkmord. Det är någonting som vi genom den här reservationen vill komma till rätta med. Maria Ferm pratade helt korrekt här tidigare om bristerna i de svenska lagarna vad gäller tortyr. Vi i Sverige har inte kriminaliserat tortyr; det faller under andra lagparagrafer. Det är en stor brist. Trots det har vi skrivit under FN:s tortyrkonvention. Det gjorde vi för drygt 20 år sedan. För några år sedan kom FN:s kommitté mot tortyr med väldigt hård kritik mot Sverige. Här bör vi också skärpa lagstiftningen. Vi tar upp en del andra områden också i vår reservation. Det handlar om utomrättslig avrättning, påtvingat försvinnande och så vidare. Där behöver vi också skärpa lagarna. Reservation 12 är otroligt viktig, och det har redan yrkats bifall till den.

Anf. 33 Patrick Reslow (M)
Herr talman! En grundläggande förutsättning för varje demokratisk stat är ett välfungerande och effektivt rättsväsen. När människans frihet hotas av brottslighet och otrygghet är det viktigt att rättsväsendet agerar med kraft och ger gott stöd åt dem som drabbats. Förutsättningarna för detta har också tydligt förbättrats under alliansregeringen. Rättsväsendet har förstärkts genom kraftiga satsningar till såväl polis som åklagare och kriminalvård. Allt fler brott utreds och klaras upp. Polisen har blivit mer synlig på gator och torg och människor upplever större trygghet i dag än för fyra år sedan. Under innevarande mandatperiod är fler reformer på området att vänta. Ambitionsnivån ska höjas och rättstryggheten stärkas ytterligare. Utgångspunkten för Alliansens rättspolitik är att brott aldrig ska löna sig. Detta förutsätter inte bara väl fungerande brottsförebyggande åtgärder, såsom samverkan mellan olika myndigheter och med ideella föreningar samt bekämpandet av arbetslöshet och utanförskap i form av upprätthållandet av arbetslinjen utan också tydliga och bestämda reaktioner på kriminella gärningar. I takt med att våldet blir grövre måste också samhället reagera i form av skärpta straff. Det får aldrig råda någon tvekan om att kriminella gärningar medför konsekvenser. Herr talman! I det nu aktuella betänkandet behandlar vi ett antal motioner från den allmänna motionstiden hösten 2010. Utskottet har tagit ställning till drygt 100 motionsyrkanden om straffrättsliga frågor av varierande innehåll, såsom narkotikabrott, sexualbrott, mängdbrott, trafikbrott, straffmätning och påföljder. Utskottet föreslår att samtliga motionsyrkanden avslås, inte för att det inte skulle vara viktiga och intressanta frågor som lyfts fram, utan främst för att gällande regelverk redan är ändamålsenligt eller att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete på de berörda områdena. Det finns inga möjligheter att i detalj redogöra för samtliga ställningstaganden i detta anförande, men jag skulle ändå vilja säga några ord om några av de områden som lyfts fram i motionerna. Låt mig börja med frågan om påföljder. Under våren 2010 beslutade riksdagen om skärpta straff för grova våldsbrott. Det var ett led i alliansregeringens tydliga reformering av det svenska påföljdssystemet. Det var också ett sätt att hantera brottslighet som tenderar att bli allt grövre. Samhällets syn på denna typ av brottslighet måste enligt Alliansregeringen återspeglas i påföljderna. Beslutet innebar rent konkret att straffen för grova våldsbrott skärptes generellt samt att straffen för återfall i brottslighet höjdes. Det infördes också en ny brottsrubricering - synnerligen grov misshandel - med påföljden fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vidare skärptes minimistraffen för grov utpressning och grovt vållande till annans död från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter gavs ett ökat genomslag vid straffvärdesbedömningen av brott i allmänhet. En sådan försvårande omständighet är brottslighet i organiserad form eller systematisk eller särskilt planerad brottslighet. Ett annat exempel på brott som kan läggas till grund för den skärpta straffvärdesbedömningen är olaga hot. Just olaga hot är ett av de brott som om det förekommit vid upprepade tillfällen mot en och samma person kan utgöra det nya brottet olaga förföljelse med fängelse i högst fyra år som påföljd. Alliansregeringen har också vidtagit åtgärder för att se över påföljdssystemet i stort. Sedan juni 2009 pågår en utredning med uppdrag att göra en översyn av påföljdssystemet för såväl vuxna som unga lagöverträdare. Utredaren ska bland annat analysera och vid behov föreslå ändringar av bestämmelserna vad avser innehåll, betydelse vid straffmätningen och påföljdsvalet samt för meddelande av påföljdseftergift. I uppdraget ingår också att utreda den flerfaldiga brottsligheten och vid behov lämna förslag på mer effektiva åtgärder. Utredaren ska också ta ställning till vilken betydelse upprepad brottslighet ska tillräknas vid påföljdsvalet samt analysera frågan om påföljd för flerfaldig brottslighet. Några motionärer har i fråga om unga lagöverträdare pekat på att bötesstraffet för ungdomar inte fyller någon funktion, då bötesbeloppet kan betalas av föräldrar eller andra och således motverka sitt syfte. Likaså kan bötesstraff för ungdomar enligt motionärerna leda till skulder som motverkar det individualpreventiva syftet. Dessa frågor är föremål för analys i Påföljdsutredningen, som också har att utreda bötesstraffet för ungdomar samt i övrigt se över påföljderna för unga lagöverträdare. I detta uppdrag ligger till exempel en översyn av påföljden ungdomstjänst. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2012. I detta sammanhang finns också skäl att framföra att alliansregeringen anser att få uppgifter är mer angelägna än att förebygga brott och minimera återfall bland unga lagöverträdare. Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2011 att man med tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten i dag kan motverka morgondagens problem. Ju tidigare samhället reagerar när unga är på väg i en negativ riktning, desto större är möjligheterna att bryta denna utveckling. Dessa möjligheter måste samhället ta till vara. Problem i skolan, missbruk av alkohol eller narkotika är ofta orsaker till att unga begår brott. Just därför är det viktigt med ett nära och bra samarbete mellan föräldrar, polisen, skolan, socialtjänsten och andra lokala aktörer. Ett annat led i detta arbete är till exempel åtgärder som dels kan förhindra rekrytering till kriminella grupperingar, dels kan underlätta avhopp från sådana grupperingar. Alliansregeringen har alltså redan genomfört en rad reformer i syfte att skärpa straffen för grova brott och att förstärka det brottsförebyggande arbetet, särskilt i syfte att bekämpa ungdomsbrottsligheten. Dessutom pågår en omfattande översyn av påföljdssystemet. Det finns därför ingen anledning att föregripa detta arbete, och av den anledningen föreslås att motionerna på detta område avslås. Herr talman! Ett antal motioner behandlar frågan om skärpta straff för sexualbrott, såsom våldtäkt och våldtäkt mot barn. Det har vi hört om tidigare här i talarstolen. En del motionärer efterlyser att våldtäktsbrottet ska få samma konstruktion som misshandelsbrottet, det vill säga att det införs en ny brottsrubricering benämnd synnerligen grov våldtäkt samt att denna medför skärpt påföljd. I detta sammanhang finns anledning att understryka att våldtäkt och grov våldtäkt utgör mycket allvarliga våldsbrott. Straffet för grov våldtäkt har också höjts i samband med den ovan nämnda straffskärpningen för grova våldsbrott. Därmed uppfyller gällande rätt redan de önskemål som motionärerna för fram. Det finns därför ingen anledning att införa en ny brottsrubricering utan gällande straffskala kan användas i det syftet. I Sexualbrottsutredningens betänkande, som överlämnades till regeringen i oktober 2010, föreslås ytterligare åtgärder, inte minst berörs tillämpningsområdet för brottet våldtäkt mot barn. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Likaså ska tillämpningen av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte följas upp i enlighet med proposition 2008/09:149. Därmed är de delarna också uppfyllda. Herr talman! I avsnittet trafikbrott behandlas motionsförslag om straffskärpningar för rattfylleri, lagstiftning mot eftersupning, gemensamma promillegränser i hela EU samt beslagtagande av fordon som använts vid olovlig körning. Vad gäller straffskärpningar för rattfylleri har straffbestämmelserna i brottsbalken förtydligats så att återfall i brott ska leda till straffskärpningar. Vidare har regeringen föreslagit lagstiftning som innebär krav på alkolås under de närmaste åren för den som dömts för rattfylleri. Regeringen arbetar också för att promillegränserna ska sänkas inom hela EU. Likaså har Justitiedepartementet för avsikt att utreda möjligheterna att förverka fordon. Herr talman! Det finns också anledning att understryka vikten av att fortsätta kampen mot människohandel, narkotikabrott och annan organiserad brottslighet. Kampen mot den organiserade brottsligheten ska föras på bred front, i hela landet, och för polisens del involvera såväl lokala som nationella resurser. Samverkan, uthållighet och flexibilitet är några av de ledord som måste styra det fortsatta arbetet. Det är också viktigt att öka det internationella samarbetet kring dessa frågor. I detta avseende är EU en synnerligen viktig arena. Den grova organiserade brottsligheten är många gånger gränsöverskridande och en nära samverkan med andra länder är en förutsättning för en effektiv brottsbekämpning. Den verksamhet som den särskilda aktionsgruppen mot människohandel bedriver inom ramen för Östersjösamarbetet ska här särskilt lyftas fram. Herr talman! Avslutningsvis skulle jag vilja kommentera de motioner som berör barn- och tvångsäktenskap, inte minst för att jag själv känner starkt engagemang i de frågorna. Vare sig tvångs- eller barnäktenskap är förenligt med den svenska rättsordningen. Trots detta inträffar det att unga människor i Sverige - i de flesta fall unga kvinnor - tvingas ingå äktenskap mot sin vilja. I maj 2010 gavs en särskild utredare i uppdrag att närmare undersöka ett stärkande av skyddet mot barn- och tvångsäktenskap. Syftet med denna utredning är dels att kartlägga omfattningen av tvångs- och barnäktenskap i Sverige, dels att utreda vilka det är som drabbas och vad som ligger till grund för den uppkomna situationen. Vidare åligger det utredaren att göra en samlad översyn av relevant straffrättslig, civilrättslig och internationell privaträttslig lagstiftning samt att återkomma med förslag på nödvändiga författningsändringar. Av direktiven framgår att utredaren ska göra en fördjupad analys av förutsättningarna att införa straffbestämmelser gentemot barn- och tvångsäktenskap. I det senare fallet ska - oavsett utredarens slutsatser - ett förslag till en straffbestämmelse dessutom utformas. Det är med andra ord en omfattande utredning som pågår, och uppdraget ska redovisas i maj 2012. Det finns därför ingen anledning att i nuläget föregripa denna utredning. Herr talman! I anledning av det nu anförda yrkar jag bifall till utskottets förslag. (Applåder) I detta anförande instämde Krister Hammarbergh och Ulrika Karlsson i Uppsala (båda M).

Anf. 34 Kerstin Haglö (S)
Herr talman! Jag sade i mitt anförande att samhället måste markera tydligare mot de allra grövsta övergreppen mot våra kvinnor och framför allt flickor och att vi vill ha en ny brottsrubricering. Patrick Reslow tog upp detta i sitt anförande och talade om synnerligen grov våldtäkt som skulle kunna ge ett straff på mellan sex och tio år. Detta finns i vår reservation, och det är ett krav som vi har drivit ett bra tag. Patrick Reslow svarar att reservationen är tillgodosedd. Jag vill gärna ha ett svar från Patrick på vad han menar med detta. Patrick tog själv upp att riksdagen har fattat beslut om att skärpa straff för allvarliga våldsbrott. Ja, men det märkliga med dessa förändringar är att regeringen helt har missat ett av de allra viktigaste områdena - att reformera straffen när det gäller sexuellt våld mot kvinnor. Därför menar vi att det finns anledning att tydligare markera att våldtäkt är ett allvarligt brott. Därför bör det på samma sätt som när det gäller misshandel införas en särskild straffskala för synnerligen grov våldtäkt. Vi måste våga kalla brott vid dess rätta namn.

Anf. 35 Patrick Reslow (M)
Herr talman! Jag tror inte att vi har någon skillnad i uppfattning när det gäller att detta är ett synnerligen allvarligt brott. Däremot får man också tänka på vad effekten av straffen och påföljderna ska vara. I dag har vi skärpt straffet för just grov våldtäkt. I bedömningen vid straffmätningen ingår också att man ska ta hänsyn till särskilt försvårande omständigheter, det vill säga att det inom ramen för den brottsrubricering och den påföljdsdel vi har i dag finns möjlighet att hamna inom spannet sex till tio år. Det är inte rubriceringen i sig som är det viktiga, utan det viktiga är vilken effekt man får ut, vad straffet innebär i sig och hur man ser på väldigt grova våldtäkter. I sak har vi alltså ingen annan uppfattning, men vi tycker att man lite grann skjuter över målet när man säger att man är mer intresserade av att ha en särskild brottsrubricering än att utnyttja de straffskalor som redan finns.

Anf. 36 Kerstin Haglö (S)
Herr talman! Jag hör att Patrick Reslow inte vågar kalla brott vid dess rätta namn. Regeringen kan införa synnerligen grov misshandel. Det är vad vi nyligen här i riksdagen har fattat beslut om. Men man kan inte införa en brottsrubricering som innebär synnerligen grov våldtäkt. Man måste förstå att detta har betydelse. Sverige har i många år varit ett föregångsland när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Vi vet att grunden i detta arbete ligger i att påverka mäns attityder och i en fortsatt strävan mot jämställdhet och ökad jämställdhet. Vi vet också, Patrick, att det handlar om insatser i hela samhället. Det handlar om föräldrars påverkan på sina barn. Det handlar om skolan och om förhållningssättet till eleverna. Det handlar om könsmaktsordningen. Det handlar om utbildningsinsatser hos alla våra myndigheter - polis, åklagare och domstol. Men även lagstiftning är ett viktigt verktyg när det handlar om att stärka den sexuella integriteten. Därför förstår inte jag varför Patrick Reslow och de övriga i den moderatledda regeringen inte vågar kalla brott vid dess rätta namn.

Anf. 37 Patrick Reslow (M)
Herr talman! Jodå, vi vågar kalla saker vid deras rätta namn. Skillnaden mellan synnerligen grov misshandel och synnerligen grov våldtäkt var att den grova misshandeln i påföljdsvalet inte gav någon möjlighet att gå över maxstraffet. När det nu gäller den grova våldtäkten har den redan en straffskala som man kan använda för att få in begreppet synnerligen grov våldtäkt där, det vill säga en grov våldtäkt som av synnerliga skäl betraktas som extra grov. Kerstin Haglö säger själv att hon vill ha en straffskala på sex till tio år. Det ryms redan inom nuvarande påföljdssystem, så jag förstår inte riktigt vad syftet är. När det däremot gäller misshandelsfallet vill man ha en påföljd för någonting som är grövre än det som gav den högsta påföljden vid det tillfället. Därför valde man en ny brottsrubricering. Man skulle även i det fallet kunna öka påföljdsskalan för grov misshandel. Dessa två delar är egentligen desamma. Det viktiga är att effekten blir att vi ser allvarligt på grov våldtäkt där det är särskild råhet eller där man utsätts för särskilt svårt hot eller våld i situationen och att detta också får konsekvenser i rättstillämpningen. Lagstiftning är ett viktigt verktyg, men rättstillämpningen av lagstiftningen är också ett viktigt verktyg, Kerstin Haglö. Där får vi hoppas att domstolarna tar till sig av de signaler vi skickar härifrån.

Anf. 38 Kent Ekeroth (Sd)
Herr talman! Jag har en frågan angående den motion som har väckts angående ett förbud av deltagande i militära operationer utomlands. Motionen stöddes inte av någon i utskottet, inte heller av Moderaterna trots att motionen ursprungligen kommer från en moderat riksdagsledamot. Jag undrar varför ni inte ställer er bakom motionen.

Anf. 39 Patrick Reslow (M)
Herr talman! Jag ska svara enkelt till Kent Ekeroth: Vi anser att det i motionen framkommer delar som skulle påverka möjligheten för enskilda individer att röra sig fritt över gränser. Därmed har man inte ställt sig bakom motionen. Det är det enkla svaret.

Anf. 40 Kent Ekeroth (Sd)
Herr talman! Jag måste säga att motiveringen att det påverkar rörligheten i Europa är svag när det handlar om att skydda våra medborgare från terrorattentat i likhet med det som inträffade i Stockholm, som kanske kan upprepas. Säpo sade i sin rapport, vilket jag också sade i mitt anförande, att detta är ett av de största inhemska hoten. Att då hänvisa till att det hotar den fria rörligheten när det handlar om människors liv, väl och ve i det här landet är ett svagt argument. Det känns lite som att man duckar för frågan på samma sätt som man försökte ducka för frågan i extremistdebatten när det egentligen handlade om muslimsk extremism. Jag tycker över huvud taget att det är anmärkningsvärt att man inte ställer sig bakom motionen två dagar efter det att en person försökte spränga sig själv tillsammans med så många andra som möjligt i Stockholm. Det var två dagar efter detta, och ändå var det ingen som stödde motionen. Även i ljuset av detta, lite senare, var det vid justeringstillfället ingen som stödde den. Man kan fortfarande undra varför. Hänvisning till fri rörlighet är kanske ett av de svagaste argument jag någonsin har hört.

Anf. 41 Patrick Reslow (M)
Herr talman! Det är möjligt att Kent Ekeroth och jag har olika uppfattningar om det grundlagsskydd som varje medborgare har enligt den svenska regeringsformen. Att kunna röra sig fritt över gränserna är en viktig förutsättning för alla människor. Däremot är det så att om man gör sig skyldig till brott när man väl utövar den fria rörligheten ska givetvis sanktioner genomföras. Det finns redan i dag regelverk för detta som uppfyller det önskemål som Kent Ekeroth har. Men i motionen tar man sikte på att begränsa rörligheten för individer, och det kan utskottets majoritet aldrig ställa sig bakom.

Anf. 42 Roger Haddad (Fp)
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i justitieutskottets betänkande och avslag på samtliga motioner. Det är ett omfattande betänkande inom det straffrättsliga området. Jag väljer som många andra att fokusera på ett antal motioner, och i detta fall utifrån Folkpartiets perspektiv. Jag noterar, när jag hör Vänsterpartiets Jens Holm, att han antingen inte vill erkänna det som regeringen har gjort på andra områden utöver det brottsförebyggande arbetet mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet eller att han helt enkelt inte har läst betänkandet. Lagstiftning om hets mot folkgrupp har till uppgift att förebygga och skydda personer mot att utsättas för hatbrott och våld på grund av etnicitet och religionstillhörighet. Sedan 2003 har lagen skärpts till att nu också omfatta hets mot folkgrupp som avser hets med anspelning på sexuell läggning. Det finns ett antal motioner där man önskar att lagen ska förtydligas så att könsidentitet och även transpersoner ska få ett stärkt skydd i lagstiftningen. Att transpersoner eller personer på grund av sin sexuella läggning förföljs, trakasseras och hotas är inte acceptabelt. Den som begår dessa handlingar begår samtidigt ett brott. Vi har bestämmelser i annan lagstiftning som kan åberopas. Det är också viktigt för de människor som utsätts för dessa hot, kränkningar och brott att de kan känna tillit till rättsväsendet och att rättsväsendet tar anmälningarna på allvar. Flertalet motioner tillgodoses dels med hänvisning till att brott kan lagföras under brottsbalkens bestämmelser, dels med hänvisning till alliansregeringens senaste skärpning i och med att den nya diskrimineringslagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2009. I denna lag ingår numera två nya diskrimineringsgrunder, nämligen könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Det sistnämnda har vi i Folkpartiet varit starka påskyndare av. Herr talman! Barnäktenskap och tvångsäktenskap ska förebyggas, och förekommer de ska det vara straffbart. Det är inte förenligt med vår syn på barns rättigheter eller jämställdhet. Den socialdemokratiska regeringen gick visserligen ut redan 2003 och meddelande att man vidtagit åtgärder mot detta, men det som man tittade på den gången var att ingen längre skulle kunna ingå äktenskap inför svensk myndighet före 18 års ålder utan ett speciellt tillstånd. Vi tycker inte att detta är tillräckligt, herr talman. De rödgrönas motioner på området visar att det finns ett behov av att se över den lagstiftningen. Vi visar det också genom de initiativ som Folkpartiet och regeringen har tagit på området. Vi i Folkpartiet vill kriminalisera barn- och tvångsäktenskap och även avskaffa den dispensmöjlighet som finns att ingå äktenskap innan man fyllt 18 år. Den som tvingar någon annan till äktenskap kan med nuvarande bestämmelser dömas för till exempel olaga tvång, misshandel eller olaga hot. Att tvinga någon att ingå äktenskap mot sin vilja har konstigt nog ingen särskild brottsrubricering i dag. Därför tillsatte regeringen en utredning, som har nämnts i tidigare inlägg, som skulle studera både barnäktenskap och tvångsäktenskap. Den utredningen föreslog att vårdnadshavare som tillåter barn under 16 år att ingå äktenskap som inte är att anse som tvångsäktenskap ska dömas till fängelse i högst två år. I maj 2010 tillsattes ytterligare en utredning för att få mer underlag. Den kan förhoppningsvis landa i en tydligare lagstiftning som än bättre än i dag markerar samhällets syn på barnäktenskap för barn under 18 år och även tar upp problematiken med tvångsäktenskap. Målet är att detta ska landa i ett förslag våren 2012. Jag hoppas att det ska gå ännu snabbare. Herr talman! Det finns ungdomar som i dag blir bortgifta mot sin vilja. Ungdomsstyrelsens rapport 2009, Gift mot sin vilja , bekräftar detta. Det var också en av anledningarna till att regeringen tillsatte en kompletteringsutredning med Göran Lambertz som ansvarig. Det finns också exempel från skolor där ungdomar med invandrarbakgrund försvinner efter sommarlovet då de blivit bortgifta. Detta är ett bekymmer som vi måste lyfta upp och angripa. Kommunerna och myndigheterna måste stödja utsatta flickor och unga kvinnor. Det är de som drabbas mest. Ska unga tjejer våga berätta om dessa problem för en skolsköterska måste samhället ha en beredskap med skyddat boende och andra insatser för att inte ungdomarnas liv ska riskeras. Justitieutskottet har också behandlat ett antal motioner som vill se ännu mer av skärpta straff. Vi anser inte att det är det största problemet i dag. Det är snarare en utmaning att använda hela straffskalan och se till att man sitter av den tid i fängelse som man faktiskt har dömts till och inte får så mycket rabatt. Annars kan detta leda till att legitimiteten och förtroendet för rättsväsendet undergrävs. Det kan också noteras, vilket har sagts i tidigare inlägg, att alliansregeringen har genomfört ett antal skärpningar i och med den lag som kom i juli 2010. (Applåder)

Anf. 43 Kent Ekeroth (Sd)
Herr talman! Jag hörde precis Roger Haddad säga att ambitionen egentligen borde vara att man ska sitta av de straff man får. Då undrar jag varför ni inte har tillstyrkt min motion om att ta bort tvåtredjedelsfrigivningen och den om mängdrabatt eller varför ni själva inte har verkat för att avskaffa dessa två saker i svenskt rättsväsen i dag.

Anf. 44 Roger Haddad (Fp)
Herr talman! Jag har inte specialstuderat motionen om mängdrabatt, men det har funnits ett antal motioner i utskottet där ansatsen och andemeningen är att bidrar man till att lösa vissa ärenden i polishanteringen ska man få rabatt och inte behöva sitt av sitt fängelsestraff. Samtidigt finns det motioner som vill skärpa straffen. Man tycker att vi är för snälla och för generösa i utmätningen och påföljdsdelen. Jag menar att det på sikt bidrar till att man undergräver legitimiteten för rättsväsendet.

Anf. 45 Kent Ekeroth (Sd)
Herr talman! Det är en sak om man bidrar till att lösa brott och sedan får straffrabatt, men i svensk lag är det i dag per definition så att man blir frigiven efter två tredjedelar av tiden. Det sker per automatik. Dessutom finns den här mängdrabatten. De extra brotten ger helt enkelt kortare straff. Om man misshandlar två eller tre personer ger brott två och tre, om det är samma sorts misshandel, kortare straff. Det innebär att man får rabatt dels vid tvåtredjedelsfrigivning, dels i form av mängdrabatt. Inget av detta verkar stämma överens med det du sade i ditt anförande om att ni de facto vill att de som begår brott ska sitta i fängelse den tid som är avsedd. Därför framstår det som lite konstigt att ni inte stöder de motioner som vill ta bort detta när det verkar vara er ambition enligt vad du själv säger.

Anf. 46 Roger Haddad (Fp)
Herr talman! Jag vet inte om jag delar den slutsats och den analys som Sverigedemokraterna gör. Alliansregeringen har de facto skärpt lagstiftningen, men vi är också angelägna om att straffskalan används. Vi ska inte ropa efter fler och längre straff i onödan utan använda de instrument som faktiskt står till buds.

Anf. 47 Johan Linander (C)
Herr talman! Alla människor ska kunna känna sig trygga i Sverige. Oavsett kön, hudfärg, sexuell läggning, könsidentitet, ålder, var man bor någonstans, etnicitet, funktionshinder och religion - jag har säkert glömt något - ska alla människor kunna känna sig trygga i Sverige. Så är det tyvärr inte. Brott begås, och människor känner sig otrygga. Socialdemokraterna hävdar att otryggheten har ökat, men det är helt enkelt fel. Brottsförebyggande rådet genomför en nationell trygghetsundersökning, och den visar att färre och färre känner sig otrygga. Det gick åt rätt håll förra året, och snart kommer årets undersökning att presenteras. Att, som Kent Ekeroth, påstå att partier är motståndare till förslag bara för att man först vill ha dem utredda och inte tar ställning under den tid en utredning pågår är inte en seriös debattstil som jag uppskattar. Man kan också fundera över Jens Holms retorik. Tortyr är inte lagligt i Sverige. Jag kan förtydliga det. I dag har vi den nästan årligen återkommande debatten om straffrättsliga frågor. Många av frågorna kommer upp år efter år, och svaren är också ungefär de samma år efter år. Väldigt mycket omfattas av pågående utredningar. Alliansen är oerhört aktiv på just det här området. Det gör att det uppenbarligen är svårt för oppositionen att hitta förslag som inte redan har omhändertagits av Alliansen. Den största utredningen som pågår just nu är den så kallade Påföljdsutredningen som leds av hovrättspresident Fredrik Wersäll. Den ska överlämna sitt betänkande i maj nästa år. En stor andel av de motioner som vi behandlar här i dag tas om hand av just Påföljdsutredningen. Andra förslag tas om hand i den utredning som ser över tvångsäktenskap och barnäktenskap. Även den ska lämna sitt betänkande i maj nästa år. Redan senare den här månaden kommer en annan utredning, nämligen den som ser över skyldigheten att bistå nödställda personer, att överlämna sitt betänkande. Det finns också förslag som gäller detta i det här betänkandet. Andra utredningar är precis färdiga och är ute remiss eller bereds i Regeringskansliet. Den stora sexualbrottsutredningen överlämnade sitt betänkande i oktober 2010. Polismetodutredningen, som är en väldigt stor utredning, överlämnade sitt betänkande så sent som den 22 december förra året. Det är klart att det inte ligger något förslag på bordet ännu; den måste ju remissbehandlas. Carin Götblads utredning om kriminella grupperingar och utvärderingen av förbudet mot köp av sexuell tjänst kom också under 2010 och remissbehandlas och bereds i Regeringskansliet. Även andra äldre utredningar, sådana som kom under den socialdemokratiska regeringen, omhändertas, och propositioner är planerade. Det gäller exempelvis Internationella straffrättskommitténs betänkande, som kom redan 2002, och behandlar folkmord, brott mot mänskligheten och ett särskilt tortyrbrott. Ytterligare andra frågor har utretts och lagändringar har trätt i kraft, vilket bland annat Patrick Reslow tagit upp. Det gäller exempelvis de förslag som fanns i Straffnivåutredningen och i Rattfylleriutredningen. Väldigt många av motionerna och nästan alla oppositionens reservationer handlar om att kraftfullt slå in öppna dörrar. Det är något förvånande att oppositionspartierna inte först vill lyssna på utredningarna utan anser att regeringen ska ta ställning i frågor under tiden som utredningarna pågår. Det är inte så det normalt går till, för att uttrycka sig försiktigt. Herr talman! Jag har förstått att oppositionen tycker att en del saker går för långsamt, att man borde behandla saker snabbare. Precis samma kritik hade jag under min första mandatperiod i riksdagen 2002-2006, när vi hade en socialdemokratisk regering. Men det jag inte kan förstå är hur ni i oppositionen dels tycker att förslagen bereds för långsamt, dels har fattat beslut om besparingar i Regeringskansliet. Era besparingar leder till uppsägningar och färre anställda, och det i sin tur leder självklart till att viktiga lagförslag tar ännu längre tid att få fram. Det är ni - Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet - tillsammans skyldiga till. När det gäller de 32 reservationerna som finns i betänkandet besvaras de allra flesta av att frågan redan håller på att utredas eller bereds i Regeringskansliet. Man skulle kunna säga att reservationerna därför är onödiga. Ännu värre blir det när ett parti reserverar sig för att genomföra något som redan har genomförts. Sverigedemokraterna reserverar sig, och stöder sig på en socialdemokratisk motion, för att "ha en lagstiftning som gör straffvärdet högre för alla brott som kan kopplas till deltagande i organiserad brottslighet". Om vi tittar på det som gäller straffmätning i brottsbalkens 29 kap. 2 § 6 kan vi se att där sedan lagändringen i maj 2010 sägs att som försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet ska särskilt beaktas om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering, alltså precis det som reservanterna kräver. Finns det då inga motioner som Centerpartiet åtminstone i princip kan hålla med om? Jo, det finns det faktiskt. När det gäller eftersupning är Centerpartiets inställning fortfarande att det borde gå att få fram en lagstiftning som förbjuder drickande av alkohol direkt efter en trafikolycka, på samma sätt som norrmännen har gjort. Det är en svår lagteknisk fråga, men vi fortsätter att jobba med den och Centerpartiets inställning är klar vad gäller detta. Beträffande tortyrbrott tycker även Centerpartiet att vi ska ha ett självständigt tortyrbrott i svensk lagstiftning. Samtidigt ska man komma ihåg, vilket man inte skulle kunna tro om man lyssnat på tidigare debattörer, att alla gärningar som kan ingå i tortyr redan är kriminaliserade i Sverige. Det gäller till exempel misshandel, olaga frihetsberövande och fridskränkning. Under nästa år kommer en proposition till riksdagen som uppfyller dessa krav. Även den enskilda motionen om störande av räddningsinsats överensstämmer med ett gammalt centerpartiförslag. Vi menar att det borde vara olagligt att medvetet försöka hindra eller störa en räddningsinsats, till exempel genom att hindra brandkår eller ambulans att komma fram till en brand eller en olycka. Vad gäller hets mot folkgrupp och barn i tvångsäktenskap kan jag hänvisa till det som Roger Haddad redan har framfört. Till slut vill jag säga, herr talman, att det är oroväckande när politiker försöker förenkla rättspolitiken. En effektiv rättspolitik handlar om mycket mer än bara längre eller kortare straff och hårdare tag. Det är mycket mer komplicerat än så. Att förenkla problemen och därmed förenkla lösningarna är att lura medborgarna. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 48 Kerstin Haglö (S)
Herr talman! Ja, Johan Linander, ska vi replikera lite eftersupning, du och jag? Det är en fråga som varit uppe ett par gånger. Vi socialdemokrater har drivit frågan om att kriminalisera eftersupning hårt, alltså att genomföra den norska modellen som innebär att föraren varken får dricka alkohol eller ta andra berusningsmedel under de första sex timmarna efter en körning. Han borde förstå, eller förstår, att det kan leda till en polisundersökning. Den socialdemokratiska regeringen hade ett lagförslag som var ute på remiss 2006. Då sade Johan Linander, på samma sätt som han gör nu, att vi var helt överens om detta. Sedan dess har även några folkpartistiska riksdagsledamöter hoppat på förslaget, och vi har också två motioner från Kristdemokraterna om att kriminalisera eftersupning. Eftersom Johan Linander talade sig varm för detta vill jag fråga honom varför han i så fall inte ska rösta på vår reservation.

Anf. 49 Johan Linander (C)
Herr talman! Låt oss gå tillbaka och lite grann se på historien. Redan under mandatperioden 2002-2006 lyfte jag och Centerpartiet upp frågan om eftersupning. Det hade förekommit ett antal fall där man tydligt kunnat se att personer kommit undan straff genom att hävda att de druckit efter det att olyckan hade skett. Jag lyfte upp förslaget och ni kan säkert gissa vad svaret från den dåvarande socialdemokratiska regeringen blev. De ställde sig inte bakom Centerpartiets motion. Senare arbetade, som Kerstin Haglö sade, den dåvarande justitieministern Thomas Bodström, som vi får hoppas har det bra i USA, fram ett förslag. Efter remissbehandlingen visade det sig tyvärr att förslaget inte vara så enkelt att genomföra som Socialdemokraterna hade sagt. Det är en betydligt svårare lagteknisk fråga än så. Det är dessutom ett problem att hitta en straffskala som blir rätt. Straffskalan får inte vara lägre så att man kommer undan straffet för grov rattfylla med att säga att man har druckit efteråt. Detta pekade också remissinstanserna på. Vi kommer att jobba vidare med frågan, men vi ställer oss inte bakom tillkännagivandet och de krav på hur regeringen ska arbeta med frågan som Socialdemokraterna med flera ställer i sin reservation.

Anf. 50 Kerstin Haglö (S)
Herr talman! Så intressant, Johan Linander, att ni ska jobba vidare med den här frågan. Jag undrar på vilket sätt, eftersom det i betänkandet står att frågan inte längre är föremål för beredning. Man har slängt den i papperskorgen. Det är svaret i betänkandet. Hur ska Johan Linander jobba vidare med en fråga som inte längre bereds, med, som han uttryckte det, en onödig reservation? Vi har alltså en onödig reservation i en fråga som inte längre bereds, i en fråga om engagerar många människor, nämligen den om alkohol och droger i trafiken. Det är något som diskuteras och som engagerar många. Motorförarnas Helnykterhetsförbund har skrivit mycket om detta, och de säger att just det kryphålet i lagen används ofta. Man skyller på eftersupning efter en krock, på att man har varit så pass chockad. När polisen kommer till platsen säger man: Jag har druckit efter den här krocken. Det är alltså i 21,8 procent av rattfyllerifallen som man skyller på detta. De här frågorna har varit uppe i massmedierna. Det handlar om svårigheten att döma med dagens lagstiftning. Till och med polisen har haft synpunkter på detta. Personer som har kört omkring rattfulla har blivit frikända på grund av den här luckan i lagstiftningen. Denna onödiga reservation handlar om en fråga som man inte längre bereder. Men Johan Linander talade sig varm för den 2006 när lagförslaget var ute på remiss. Det står inte Johan Linander för i dag.

Anf. 51 Johan Linander (C)
Herr talman! Kerstin Haglö är en mästare på att försöka missuppfatta saker. Onödig reservation - jag har inte påstått att just den här reservationen är onödig. Jag kan tycka att till exempel reservationen om barnäktenskap, som Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har tillsammans, är onödig, eftersom den frågan de facto är under utredning just nu. Varför ska man skicka ett tillkännagivande till regeringen om någonting som just nu håller på att utredas? Eftersupningsreservationen har Socialdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna - det är en rolig betraktelse man kan göra att Socialdemokraterna har lika många reservationer tillsammans med Sverigedemokraterna i det här betänkandet som Socialdemokraterna har tillsammans med Miljöpartiet, men det var bara en parentes i det hela. Ni får gärna ha en sådan här reservation. Men det betyder inte att vi från Centerpartiet ska ställa oss bakom hur ni ska säga till regeringen att jobba med en sak, även om vi tycker att frågan är viktig. Vi kan jobba med det här på andra sätt än genom att skicka ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen. Vi har andra kontakter med regeringen. Man kan också försöka se tillbaka och fundera på: Hur många tillkännagivanden skickade Socialdemokraterna i justitieutskottet eller i riksdagen över huvud taget till den socialdemokratiska regeringen tidigare? Socialdemokraterna var inte speciellt villiga att ställa upp på det, och det förstår jag. Man har helt enkelt andra kanaler och andra sätt att jobba för att övertala sina samarbetskamrater eller dem som tillhör samma parti om att en fråga är viktig att gå vidare med. Med det tackar jag för replikskiftet, herr talman.

Anf. 52 Caroline Szyber (Kd)
Herr talman! För mig som sitter i justitieutskottet är det intressant att se vilka motioner som väcks under den allmänna motionstiden som berör mitt politikområde. Det blir nu under våren ett antal debatter, där vi delar upp de här motionerna och debatterar dem ämnesvis. I dag debatterar vi, som sagt, straffrättsliga frågor. Det är drygt 100 motionsyrkanden. Dessa rör bland annat brott, straffmätning och påföljder. Det är flera viktiga motioner som har väckts, men är det något som är viktigt i politiken så är det att inte slå in öppna dörrar eller föregå utredningar och politiska processer. Mina allianskolleger har lyft fram ny lagstiftning, nya åtgärder som vi har vidtagit samt utredningar som vi har tillsatt. Jag tänkte ändå belysa några av de här motionerna särskilt. När det gäller brott mot utsatta grupper och ökad rättstrygghet för homo- och bisexuella samt transpersoner vill jag lyfta fram den kristdemokratiska motionen där det också yrkas på en utvidgad hatbrottslagstiftning. Det är en viktig fråga som har berörts av flera andra tidigare i dag. I den diskrimineringslag som trädde i kraft den 1 januari 2009 är en av de nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck, där alla transpersoner utom transsexuella ingår. Diskriminering av transsexuella behandlas lagtekniskt under diskrimineringsgrunden "kön". Kristdemokraterna var pådrivande bakom införandet av denna nya diskrimineringsgrund då vi anser att transpersoner många gånger är utsatta för fördomar och andra människors okunskap på ett sätt som föranleder trakasserier och annat missgynnande. Som framgår av betänkandet har utskottet redan för ett år sedan uttalat förståelse för synpunkterna men uttalat att lagstiftningen torde vara tillämplig på situationer där en person eller en grupp kränks på grund av exempelvis transsexualism. Jag ser det som viktigt att alla får ett skydd, och jag kommer att följa den här frågan framgent. Skulle det framkomma att en domstol inte gör denna tolkning, det vill säga inte inkluderar även transpersoner, kommer jag att se till att vi återkommer i frågan och verkar för en förändring. Jag vill även belysa motionen om en civilkuragelag, en skyldighet att bistå den som är i nöd. I svensk rätt finns ingen allmän skyldighet att avvärja eller hindra brott. Det finns inte heller någon plikt att anmäla ett brott som redan har begåtts eller någon allmän skyldighet att bistå personer som befinner sig i allvarlig fara. Denna lagstiftning finns i flera andra länder, exempelvis Finland, Schweiz, Tyskland, Frankrike, Norge och Belgien. Vi skulle vilja se ett samhälle där fler vågar ta ansvar och där alla bryr sig om varandra. Samhället måste visa att det inte är godtagbart med likgiltighet eller passivitet inför en människa i nöd. Kristdemokraterna har länge arbetat för ett införande av en utvidgad skyldighet att ingripa vid brott och vill införa en civilkuragelag. Som framgår av betänkandet pågår en utredning. Den ser vi fram emot. Förra veckan återrapporterade jag från en konferens om människohandel som jag var på i Paris tidigare i höstas, organiserad av PACE, Europarådets parlamentariska församling. För att bekämpa människohandel är det av stor vikt att vi även bekämpar prostitution. Mycket tyder på att den svenska sexköpslagen från 1999 har gjort Sverige mindre attraktivt för människohandel. Men eftersom sexhandel helt eller delvis är lagligt i flera länder i Europa finns det en marknad för dem som vill sälja kvinnor. Den svenska sexköpslagen borde därför exporteras till flera EU-länder. På konferensen blev jag förvånad när en parlamentariker från Tyskland i pausen frågade mig vad jag menade med att man inte skulle vilja sälja sin kropp frivilligt. Jag sade då: Tror du på riktigt att en 14-årig flicka frivilligt vill sälja sin kropp? Hon svarade: Ja, vissa vill förena nytta och nöje. Jag blev väldigt upprörd och sade: Skulle du tillåta din 14-åriga dotter att sälja sig själv? Hon svarade kort och gott: Men hon kommer inte från Ryssland. Detta visar hur allvarigt det är med den syn som finns bland parlamentariker ute i Europa. Jag tror tyvärr inte att hon är ensam om att ha denna syn. Människohandel är vår tids slaveri. Därför blir jag arg på det som sägs ute i Europa men även på att denna syn finns hos svenska parlamentariker som har väckt ett antal motioner om att de vill avskaffa sexköpslagen. Jag är glad att människohandel var en prioriterad fråga under ordförandeskapet och att Svenska institutet har genomfört en rad olika aktiviteter för att sprida information om synen på prostitution och människohandel. Det omdebatterade svenska ställningstagandet i frågan har väckt ett enormt intresse. För första gången brottsbeläggs köparna men inte de prostituerade. Jag träffade för några år sedan politiker från vårt systerparti och berättade om den svenska sexköpslagen, och jag är glad att Norge och flera andra länder har inspirerats av den svenska sexköpslagen och infört liknande lagar de senaste åren. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Anf. 53 Kerstin Haglö (S)
Herr talman! Det är mycket av det som Caroline säger som jag kan hålla med om, inte minst att vi borde se till att sexköpslagen exporteras vidare till andra länder. Den ska vi vara oerhört stolta över. Det är också glädjande, tycker jag, att Kristdemokraterna har ändrat sig i denna fråga och ser positivt på sexköpslagen. När den skulle införas var det nämligen inte riktigt det vi hörde från Kristdemokraterna. Kristdemokraterna ville i stället kriminalisera kvinnorna. Vi hade många debatter om detta. Men jag tycker att det är oerhört glädjande att nu höra att Kristdemokraterna har ändrat sig i den här frågan. Jag sade i mitt anförande att man tydligare måste markera mot de allra grövsta övergreppen mot både kvinnor och flickor. Därför har vi en reservation när det gäller sexköpslagen om att vi vill höja straffet för detta. Vi vet också att utredningen är på gång. Vi hoppas att vi snart har den på riksdagens bord, så att vi kan ta ställning till den. Detta är en fråga som vi har drivit i många år, det här med sexköpslagen och att man ska höja straffet. Det är också en markering om vilka spelregler och normer som gäller. Jag vill gärna ha några kommentarer, Caroline, kring sexköpslagen och att ni nu är så positiva till den.

Anf. 54 Caroline Szyber (Kd)
Herr talman! Tack för frågan som gör att vi kan fördjupa oss lite i det här! Det stämmer att vi var kritiska inför 1999 års lagstiftning. Det var före min tid, men vi var kritiska. Grunden för detta var att vi var rädda att en stor del av verksamheten skulle gå under jorden. Vi var lyhörda gentemot vad kvinnoorganisationer och framför allt polisen sade i sina remissvar men var också tydliga med att skulle det gå mer under jorden så skulle vi fortsätta driva en kriminalisering för båda parter. Ibland handlar politik om att man får ta ett steg tillbaka och studera verkligheten. Kommer man då fram till att man faktiskt har fel eller blir motbevisad ska man sluta driva en tes som inte funkar, och det har vi gjort. Mycket vatten har runnit under broarna sedan 1999, och i dag, mer än tio år senare, är vi glada över att vi alla är överens om att vi ska ha den här lagen. Det var också vårt systerparti i Norge som kom hit och studerade den här lagen och var pådrivande i processen i Norge. Som sagt: Mycket kan hända, och olika partier kan komma fram till olika saker. När det gäller en straffhöjning för sexköp mottog Beatrice Ask, som Kerstin Haglö vet, en utredning i förra veckan. Allt tyder på att vi antagligen får det här i sinom tid. Jag tror därför inte att vi ska föregå den processen. Är det någonting man ska lära sig utifrån Kerstin Haglös fråga är det att det är bra att man verkligen har mycket kunskap och en rejäl utredning innan man fattar ett beslut.

Anf. 55 Kerstin Haglö (S)
Herr talman! Ändå måste jag säga det jag sade i mitt anförande: Det är som om vi har hamnat i ett vakuum här i Sverige nu när det gäller frågorna om kvinnors och flickors utsatthet och integritet. Det har inte hänt mycket på fyra år. Det har inte varit några skarpa förslag, men det är glädjande att sexköpslagen snart finns på vårt bord. Jag räknade upp vad som hände under våra år vid makten, i synnerhet de sista åren när vi gick på ordentligt med ny lag om sexköp, lagen om människohandel och ett helt nytt besöksförbud som gällde i det gemensamma hemmet. Vi utvidgade begreppet våldtäkt till att omfatta fler situationer, och vi gjorde många ytterligare saker för att driva frågorna om kvinnors integritet och skydd mot utnyttjande. Vi införde också ett särskilt brott - våldtäkt mot barn. Men vi tycker inte att det här räcker. Det gör vi inte. Vi har hamnat i ett vakuum när det gäller att värna personers integritet och brottsoffers säkerhet. Min fråga till Caroline, eftersom hon talar sig varm för att driva frågor, måste därför vara: Vilka frågor tänker Kristdemokraterna driva när det gäller just synen på sexuella övergrepp på flickor och kvinnor? Vi har en lång lista på vad vi vill göra. Det handlar om att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för att förbättra forskning om sexualförbrytare och utökad behandling av dessa, förbättra förebyggande arbete med män som är i riskzonen, förbättra behandlingen av sexualbrottsdömda i kriminalvården samt uppföljning vid frigivning, lagstadga om målsägandebiträde för brottsoffer i sexualbrottsmål redan i inledningen av förundersökningen och förbättra skyddet mot sexuella trakasserier. Vi har massor med olika förslag. Vad har Kristdemokraterna för förslag?

Anf. 56 Caroline Szyber (Kd)
Herr talman! Man kan prata om politiska vakuum. Jag medger att ni gjorde väldigt mycket fram till 2006, men om man tittar på alla de år som ni hade makten ser man att det var den sista tiden det hände mycket. Vi hade också väldigt många förslag under den tiden som vi nu har arbetat vidare med. I Påföljdsutredningen har vi satt just straff när det gäller brott mot kvinnofriden och kvinnors hälsa i fokus. Likaså kom det under den förra mandatperioden en handlingsplan när det gäller mäns våld mot kvinnor. Vi ser att det finns väldigt många delar i det förtryck mot kvinnor som finns, och jag tror att det är farligt att bara fokusera på sexualbrott. Det är, som Kerstin Haglö säger, viktigt att man ser helheten. Vi tar också nu under den här mandatperioden ett grepp när det gäller stalkning, ett brott som många kvinnor har känt har varit ett väldigt stort hot under de senaste åren. I det belyser vi såväl besöksförbud som kontaktförbud. Att säga att det är ett politiskt vakuum har jag därför väldigt svårt att instämma i. Det händer mycket, och är det någonting vi ska lära oss av det här så är det att vi är lyhörda för de kvinnoorganisationer och kvinnojourer som finns, och eftersom du säger att ni satsar på forskning och kunskap kan jag tala om att det har även vi gjort. Speciellt när det gäller mäns våld mot kvinnor har vi tittat på vad vi ska hitta för redskap som ger dessa kvinnor bäst stöd framgent. Det finns mycket kvar att göra, men det är också en lång mandatperiod kvar.

Anf. 57 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag satt på mitt rum och lyssnade på Roger Haddad. Det är väldigt synd att han har lämnat kammaren, men det här gäller egentligen alla partier i Alliansen utom Kristdemokraterna, för de har åtminstone haft ryggrad nog att stå upp och säga att de inte tror på vissa saker när det gäller hbt-frågor. Jag har under ett antal år, närmare bestämt alla år som Pridefestivalen i Stockholm har funnits, suttit i olika paneler, där i synnerhet två partier från Alliansen alltid har sagt att de håller med och tycker att det är hemskt att man inte redan har genomfört detta; först var det den socialdemokratiska regeringen som var orsaken till detta, sedan var det utredningar och det var det ena med det andra. Och när man kommer till frågan om att även transpersoner skulle omfattas när det gäller hets mot folkgrupp säger de att det torde vara så att detta skulle gälla även för dem. Men det finns rättsfall som visar att så inte är fallet! Det trodde jag faktiskt att Johan Linander kände till, om jag ska vara riktigt ärlig. Det andra gäller straffskärpningsbestämmelsen, där Alliansen säger att de inte vill göra detta. Jag kan tycka att det är ganska tråkigt när vi träffas i de här situationerna, för alla sitter och håller med varandra. Det blir egentligen ganska meningslöst, för alla har ungefär samma dagordning. Men sedan går några till Sveriges riksdag och säger att de egentligen inte vill delta i det här utan tycker att det är onödiga åtgärder. Då kan det inte kallas annat än att de endera ljuger eller hycklar väldigt mycket. I ett sammanhang säger de att så här är det, och så tycker vi att det ska vara. Sedan törs de inte följa upp detta med lagstiftning utan hänvisar till att de minsann genomfört diskrimineringslagstiftningen. Jättebra - det har vi socialdemokrater varit överens med er om. Men problemet är att det inte är det frågan gäller. Det är inte diskrimineringslagstiftningen som ska lösa att transpersoner tillhör en av de grupper som oftast drabbas av just det man kallar hatbrott. Det finns statistik på detta. Detta vet de som har suttit en längre tid i justitieutskottet. Det har också förts debatter kring detta.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-02-02
Förslagspunkter: 58, Acklamationer: 42, Voteringar: 16

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Hets mot folkgrupp m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju222 yrkande 1, 2010/11:Ju400 yrkandena 7 och 11, 2010/11:Ju401 yrkande 3 och 2010/11:So493 yrkande 5.
      • Reservation 1 (S, MP, V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S093019
      M930014
      MP02104
      FP21003
      C20003
      SD19001
      KD15004
      V01603
      Totalt168130051
      Ledamöternas röster
    2. Olaga diskriminering bör omfatta könsidentitet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju401 yrkande 5.
      • Reservation 2 (V)
    3. Straffskärpning vid kränkning på grund av könsidentitet m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju222 yrkande 2, 2010/11:Ju358, 2010/11:Ju400 yrkande 8, 2010/11:Ju401 yrkande 7, 2010/11:Ju412 yrkande 4 och 2010/11:So493 yrkande 5 i denna del.
      • Reservation 3 (S, MP, V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, MP, V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S093019
      M930014
      MP02104
      FP21003
      C20003
      SD19001
      KD15004
      V01603
      Totalt168130051
      Ledamöternas röster
    4. Förolämpning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju222 yrkande 3, 2010/11:Ju270 yrkande 3, 2010/11:Ju400 yrkande 9 och 2010/11:Ju401 yrkande 4.
      • Reservation 4 (MP, V)
    5. Barnäktenskap m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju312, 2010/11:Ju384 yrkandena 1 och 2, 2010/11:Ju403 yrkande 12, 2010/11:Ju417 och 2010/11:Ju428.
      • Reservation 5 (S, SD, V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S, SD, V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S192019
      M930014
      MP21004
      FP21003
      C20003
      SD01901
      KD15004
      V01603
      Totalt171127051
      Ledamöternas röster
    6. Kriminalisera skenäktenskap som ingåtts i vinstsyfte

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju355 yrkande 2.
      • Reservation 6 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930019
      M930014
      MP21004
      FP21003
      C20003
      SD01901
      KD14005
      V16003
      Totalt27819052
      Ledamöternas röster
    7. Grov fridskränkning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju334 yrkande 1.
    8. Olaga hot

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju344 yrkande 2 i denna del.
    9. Olaga intrång

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju380.
      • Reservation 7 (SD)
    10. Synnerligen grov våldtäkt m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju238 yrkande 3, 2010/11:Ju248 och 2010/11:Ju293 yrkande 10.
      • Reservation 8 (S)
      • Reservation 9 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S093019
      M930014
      MP21004
      FP21003
      C20003
      SD01901
      KD15004
      V14203
      Totalt184114051
      Ledamöternas röster
    11. Översyn av rättspraxis beträffande våldtäkt mot barn

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju409 yrkande 4.
      • Reservation 10 (V)
    12. Grov oaktsam våldtäkt m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju262 och 2010/11:Ju418 yrkande 1.
    13. Kontakt med barn i sexuellt syfte

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju276.
    14. Snatteri

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju344 yrkande 3 i denna del.
    15. Rån

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju282.
    16. Skadegörelse

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju214 yrkande 1, 2010/11:Ju302 och 2010/11:Ju324 yrkande 1.
      • Reservation 11 (SD)
    17. Implementera Romstadgan

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju269 och 2010/11:Ju405 yrkande 1.
      • Reservation 12 (S, V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (S, V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S093019
      M930014
      MP31804
      FP21003
      C20003
      SD19001
      KD14005
      V01603
      Totalt170127052
      Ledamöternas röster
    18. Folkmord och brott mot mänskligheten m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju405 yrkandena 2 och 4-8.
      • Reservation 13 (V)
    19. Tortyrbrott

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju219, 2010/11:Ju405 yrkande 3 och 2010/11:Sf238 yrkande 3.
      • Reservation 14 (S, MP, V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (S, MP, V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092020
      M930014
      MP02104
      FP21003
      C20003
      SD19001
      KD15004
      V01603
      Totalt168129052
      Ledamöternas röster
    20. Övergrepp i rättssak

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju263 yrkande 1.
      • Reservation 15 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930019
      M930014
      MP21004
      FP21003
      C20003
      SD01901
      KD14005
      V16003
      Totalt27819052
      Ledamöternas röster
    21. Förhindrande av räddningsinsats

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Fö214.
      • Reservation 16 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920020
      M930014
      MP21004
      FP21003
      C20003
      SD01901
      KD14005
      V16003
      Totalt27719053
      Ledamöternas röster
    22. Straffet för rattfylleri m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju371 och 2010/11:T442 yrkande 8.
    23. Eftersupning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju212, 2010/11:Ju230 och 2010/11:Ju264.
      • Reservation 17 (S, SD)
    24. Sänkt promillegräns i alla EU-länder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:T442 yrkande 6.
    25. Skyldighet för rattfylleridömda att delta i konfrontationer med offer för rattfylleribrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:T442 yrkande 9.
      • Reservation 18 (SD)
    26. Förverkande av fordon

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju315, 2010/11:Ju316 och 2010/11:Ju374.
      • Reservation 19 (S, SD)
    27. Direktbetalning av böter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju205.
    28. Enhetliga regler på vägarna

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju325.
      • Reservation 20 (S)
    29. Påföljd för innehav av kat

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju395.
      • Reservation 21 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 21 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930019
      M930014
      MP21004
      FP20004
      C20003
      SD01901
      KD13006
      V16003
      Totalt27619054
      Ledamöternas röster
    30. Smugglingsbrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju226.
    31. Skyldighet att bistå den som är nödställd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju360.
    32. Mobbning som brottsrubricering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju232.
    33. Suicidhets

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Kr279 yrkande 3.
    34. Förbud mot att delta i militära operationer utomlands m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju258 yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 22 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 22 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930019
      M930014
      MP21004
      FP21003
      C20003
      SD01901
      KD15004
      V16003
      Totalt27919051
      Ledamöternas röster
    35. Översyn av straffskalor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju344 yrkande 1.
    36. Livstidsstraff utan möjlighet till benådning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju421.
      • Reservation 23 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 23 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930019
      M910016
      MP21004
      FP21003
      C20003
      SD01901
      KD15004
      V16003
      Totalt27719053
      Ledamöternas röster
    37. Strafftiden för livstidsstraff

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju257.
    38. Straffskärpningar för brott mot liv och hälsa

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju422 yrkande 1.
      • Reservation 24 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 24 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920020
      M930014
      MP21004
      FP20004
      C20003
      SD01901
      KD15004
      V16003
      Totalt27719053
      Ledamöternas röster
    39. Höjda minimistraff i stället för höjda maximistraff

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju236.
    40. Anknytning till organiserad brottslighet ska beaktas vid straffmätningen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju313 yrkande 2.
      • Reservation 25 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 25 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930019
      M930014
      MP21004
      FP21003
      C20003
      SD01901
      KD15004
      V16003
      Totalt27919051
      Ledamöternas röster
    41. Mängdrabatt

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju240 och 2010/11:Ju424.
      • Reservation 26 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 26 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930019
      M930014
      MP21004
      FP21003
      C20003
      SD01901
      KD15004
      V16003
      Totalt27919051
      Ledamöternas röster
    42. Förlängning av strafftid

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju217.
      • Reservation 27 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 27 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930019
      M920015
      MP21004
      FP21003
      C20003
      SD01901
      KD15004
      V16003
      Totalt27819052
      Ledamöternas röster
    43. Ersätt böter med ungdomstjänst

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju216.
      • Reservation 28 (SD)
    44. Skillnaderna i tillämpning vad gäller ungdomstjänst

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju227.
    45. Rättvisare böter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju369.
    46. Gränsöverskridande åtgärder mot människohandel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju294.
      • Reservation 29 (S, V)
    47. Skärpt straff för trafficking

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju323 yrkande 1.
    48. Koppleri och människohandel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju261 yrkande 1 och 2010/11:Ju365 yrkande 6.
    49. Förebyggande av trafficking

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju338.
      • Reservation 30 (S)
    50. Operativa insatser mot människohandel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju365 yrkande 7.
    51. Skärpt straff för köp av sexuell tjänst

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju203 yrkande 2, 2010/11:Ju293 yrkande 11 i denna del, 2010/11:Ju323 yrkande 2, 2010/11:Ju365 yrkande 1, 2010/11:Ju386 yrkande 4 och 2010/11:Ju409 yrkande 5.
      • Reservation 31 (S, V)
    52. Jämställ straffet för köp av sexuell tjänst med våldtäkt då det rör sig om en person som fallit offer för människohandel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju365 yrkande 2.
    53. Modernisera sexköpslagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju244.
    54. Dubbel straffbarhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Ju289 och 2010/11:Ju323 yrkande 3.
    55. Avskaffa förbudet mot köp av sexuell tjänst och brottet koppleri

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju249 yrkandena 1 och 2.
    56. Skadestånd vid köp av sexuell tjänst

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju293 yrkande 11 i denna del.
      • Reservation 32 (S, V)
    57. Arbetet mot köp av sexuell tjänst inom EU

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju365 yrkande 5.
    58. Utnyttjande av barn för sexuell posering m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2010/11:Ju365 yrkandena 3 och 4.