Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Norden

Betänkande 2014/15:UU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 juni 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Norden(pdf, 269 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2014/15:9 Norden

Beslut

Nordiskt samarbete under 2014 (UU9)

Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse till riksdagen om verksamheten i Nordiska rådet under 2014 och om delegationens arbete under samma år. Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2014. Förutom det övergripande arbetet inom Nordiska ministerrådet redogör skrivelsen bland annat för arbetet med att modernisera ministerrådet, för gränshinderarbetet och det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om bland annat det nordiska samarbetet, kultur, språk, djurskydd, säkerhet, försvar och demokrati.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna. Skrivelse 2014/15:90 och redogörelse 2014/15:NR1 läggs till handlingarna.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 13
Skrivelser: 1
Framställningar / redogörelser: 1

Från regeringen

Från riksdagens organ

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-05-07
Justering: 2015-05-21
Trycklov: 2015-05-27
Reservationer: 5
Betänkande 2014/15:UU9

Alla beredningar i utskottet

2015-04-16, 2015-04-23, 2015-05-07

Nordiskt samarbete under 2014 (UU9)

Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse till riksdagen om verksamheten i Nordiska rådet under 2014 och om delegationens arbete under samma år. Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2014. Förutom det övergripande arbetet inom Nordiska ministerrådet redogör skrivelsen bland annat för arbetet med att modernisera ministerrådet, för gränshinderarbetet och det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet.

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner om bland annat det nordiska samarbetet, kultur, språk, djurskydd, säkerhet, försvar och demokrati.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-06-09
Debatt i kammaren: 2015-06-10
Stillbild från Debatt om förslag 2014/15:UU9, Norden

Debatt om förslag 2014/15:UU9

Webb-tv: Norden

Protokoll från debatten

Hans Wallmark (M)
Anf. 133 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Vi får väl se detta som en viss tempoväxling mellan partiledardebatten och Natodebatten: Herr talman! Vi växlar upp!

Nordiskt samarbete och samverkan kan ta sig många olika sorters uttryck. Låt mig inledningsvis ange tre aspekter.

För några dagar sedan besökte jag partivänner i regeringsställning i Norge. I en butik vid Karl Johan som jag senare besökte arbetade Edvin från min hemkommun Ängelholm. Han var tillbaka i Oslo för att tjäna lite mer pengar. Dessa skulle användas för fortsatta studier hemma i Sverige men först också en långresa. Edvin hade just nu två jobb samtidigt i Norge. Det blir inte mycket fritid men en möjlighet till bra inkomst.

Med en gemensam nordisk arbetsmarknad kan konjunktursvängningar i de olika länderna pareras. Vi vet att många svenska ungdomar de senaste åren funnit jobb och därmed fått viktiga erfarenheter och meriter i ett annat grannland. Med den höjning av ungdomsarbetsgivaravgifterna som den nuvarande svenska regeringen vill genomföra finns naturligtvis risken att detta ännu för en tid kommer att driva yngre än mer till Oslo och Köpenhamn för att få jobb.

Men dessa ungdomar som arbetar är oerhört fina ambassadörer för Sverige, herr talman. Arbetsgivare i de övriga nordiska länderna ger ofta uttryck för den lojalitet som visas av de svenska ungdomarna. De visar arbetsglädje, pliktkänsla och en hög servicegrad. Edvin och alla andra kan sträcka på sig för de fina jobb de utför. Och den här naturliga rörligheten är en viktig del av vårt Norden.

Herr talman! Den andra aspekten är en nyhet från förra veckan som väckte stor uppmärksamhet och irritation i Skåne. I medierna har man nämligen kunnat läsa om en familj som retroaktivt har tvingats betala tillbaka stora summor som de tidigare har fått i barnbidrag, detta på grund av att mamman, som barnbidragen betalats ut till, har bott i Sverige men arbetat i Danmark. Om barnbidragen i stället hade betalats ut till pappan, som arbetar i Sverige, hade familjen inte blivit tvungen att betala tillbaka pengarna - detta trots att situationen för familjen i övrigt varit exakt densamma.

Vad som borde vara en rent administrativ fråga drabbar en enskild familj med tiotusentals kronor i extra kostnader. Hemma i Skåne skakar folk på huvudet åt den här typen av exempel.

Den är den här typen av frågor jag hade önskat att få ställa till en regeringsföreträdare, men det får jag göra vid annat tillfälle. Här tror jag att det finns en stor likhet över parti- och blockgränser. Jag tror att det är viktigt att vi prioriterar arbetet mot olika former av gränshinder. Sådant som har drabbat mamman med barnbidraget är ett exempel. Det handlar om sådant som gör det dagliga livet svårare för alla nordbor som är medborgare i ett land men som arbetar eller studerar i ett annat land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Över 15 000 personer arbetspendlar i dag över Öresund. Deras arbete bidrar till att regionen är ett av Nordens främsta tillväxtområden. Även på andra håll i Sverige, exempelvis i Tornedalen och längs den norska gränsen i Värmland, finns en omfattande arbetspendling. Trots detta finns gränshinder som för den enskilda medborgaren ofta upplevs som orimliga och som även för ansvariga myndigheter kan vara svåröverblickbara. Frågan om barnbidrag är bara ett exempel på hur dagens regelverk försvårar för den som arbetspendlar mellan två nordiska länder. Liknande fall finns för pappor som har svårt att få ut de pappadagar de har rätt till och för tillfälligt sjukskrivna som har svårt att få ut sin sjukersättning.

Andra sådana gränshinder som försvårar men också irriterar är exempelvis svenskar som blir arbetslösa och som förlorar rätten till inkomstbortfallsförsäkring om de är medlemmar av fel a-kassa. Det gäller både personer som mister sitt svenska jobb och gränsarbete.

Det kan vara skillnader mellan yrkesutbildningar i Sverige och Danmark, där danska elever - lærlinger - inte kan ansöka om praktikplats hos ett svenskt företag. Det kan handla om svenska registreringskrav som gör det svårare att ha dansk firmabil i Sverige. Det kan handla om kreditvärdigheten. Den kan vara svår att pröva i ett annat nordiskt land, vilket ställer till med problem vid köp av bostad eller fordon.

Och så har vi ett alldeles nytt hinder: Numera, herr talman, ska 30 procent av ett flyttgods värde deponeras ifall man kör genom Sverige för att flytta mellan Norge och Danmark!

Norden måste vara mer än de högstämda talen. Norden handlar om att underlätta för medborgare att ta sig mellan länderna för arbetets skull, för utbildningens skull, för kärlekens skull, för kulturens skull, för nöjets skull eller för handelns skull.

Herr talman! En tredje aspekt är de politiska mötena och utbytet. Sverige och vår riksdag stod värd för Nordiska rådets ordinarie session hösten 2014 - det var den 66:e sessionen. Så här i efterhand vill jag tacka talmannen och alla riksdagens medarbetare som gjorde det möjligt för både parlamentariker och regeringsföreträdare att mötas på det fina sätt som skedde i Stockholm.

År 2014, som utrikesutskottets betänkande handlar om, var också ett minnesår både för den norska grundlagen och för att det hade varit 200 år av fred mellan de nordiska länderna. Även om vi stundom riktat vapen mot varandra har de aldrig avfyrats. År 2014 var ett fredsår som har fogats till ett annat år av fred och därmed kommit att galvanisera våra nordiska länder samman. Det är en stark legering som har visat sig hållbar inte minst då Sveriges grannar angreps under 1940-talets första år. Med Norges grundlag 200 år pekas också på den konstitutionella grundens betydelse. Rättsordning, förutsägbarhet och laglighet är väsentligt för att säkra både fred och frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

För egen del hoppas jag att vi i internationella sammanhang ska bli bättre på att berätta om hur en anda av tillit och respekt kan skapas mellan länder som historiskt har legat i krig med varandra. Till detta kommer också att självstyret - som exempelvis Åland har tillerkänts - visar hur slitningar mellan länder, mellan folk och språkgrupper kan lösas och i stället vändas till framgångar. Allt detta borde vi bli bättre på att berätta om.

Bara mellan Sverige och Danmark har i historisk tid runt 30 krig utkämpats. Troligtvis finns det inte två länder som så ofta, så länge och så många gånger i historien har vänt sig mot varandra. Efter att Danmark förlorat Skåne - och därmed Sverige vunnit - har det nu lugnat ned sig.

Herr talman! Numera kan strider utkämpas på andra arenor. Allt oftare står vi där sida vid sida. Sverige är starkt beroende av omvärlden för vårt välstånd. I dag kommer motsvarande hälften av vår bnp via handel, varav en avsevärd andel kommer från handel med just vårt närområde, med nära grannar runt Östersjön och i Nordeuropa. Varje dag handlar vi med EU för 3,5 miljarder. Två månaders EU-handel motsvarar alltså hela vårt socialförsäkringssystem, pensioner, sjuklön, föräldrapeng, arbetslöshetsförsäkring. Det är därför som frihandel är så viktigt för vårt välstånd och vår välfärd.

President Theodore Roosevelt uppges pragmatiskt ha konstaterat: Speak softly and carry a big stick - prata vänligt, men ha med dig en knölpåk.

Så tror jag också att Nordens försvars- säkerhets- och utrikespolitik ska formas. Vi har en lång tradition att falla tillbaka på av diplomati med generalsekreterare i FN, både Trygve Lie och Dag Hammarskjöld. Tillsammans med resten av Europa visas fasthet och tydlighet då länder i vårt närområde utsätts för överfall och områden annekteras.

Då är det också bra att vi med större frimodighet än tidigare i samtal här i Norden vågar prata om gemensamma utmaningar inom säkerhets- och försvarsområdet. Det handlar om ett säkerhetsläge från Atlanten till Östersjön, från Västgrönlands yttre gräns till Östfinnmark, Lappland och Östersjön.

Herr talman! Jag uppskattar den Natodebatt som nu tagit fart i Sverige sedan den nya regeringen i Helsingfors i Finland konstaterat att det landet i likhet med Sverige är allianslöst/alliansfritt, men i Finland ser man Natomedlemskapet som en möjlighet.

Ingen kan vara oberörd inför det som har skett i vårt närområde med rysk aggressivitet mot Ukraina, inklusive den illegala annekteringen av Krim och ökade incidenter och provokationer i Östersjöområdet med allt från kränkningar av luftrum och vatten till militärflyg med avslagna transpondrar.

Därför känns det för egen del viktigt att Norden visar solidaritet med Ukraina, men också att vi fördjupar samarbetet med Estland, Lettland och Litauen samt andra Östersjönationer som Polen och Tyskland.

Herr talman! Avslutningsvis: Utöver det tack som jag redan har riktat till Sveriges riksdag för en väl genomförd session förra året som jag kan se tillbaka på som Nordiska rådets då tjänstgörande president vill jag också tacka alla företrädare över parti- och blockgränser för ett fint samarbete i den 20 personer starka svenska delegationen som jag har haft förmånen att vara ordförande för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till reservation 1 och i övrigt bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Aron Emilsson (SD)
Anf. 134 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande 9 angående Norden och det nordiska samarbetet. Jag är en av dem som har förmånen att vara en aktiv del av det nordiska samarbetet i egenskap av ledamot i den svenska delegationen i Nordiska rådet, rådets kultur- och utbildningsutskott och gränshindergruppen. Det är hedrande och angeläget. Det nordiska samarbetet har både en lång tradition och ögonen vända mot framtiden. Sverige är ett starkt land, men en del av en ännu starkare helhet, Norden - Nordens sak är vår.

Sverigedemokraterna värnar ömt det nordiska samarbetet och har i ett flertal motioner här i riksdagen belyst frågor där behovet av ett fördjupat samarbete varit särskilt påtagligt. Jag tänkte här göra en kort "överflygning" av de viktigaste viljeinriktningarna i den följdmotion till regeringens skrivelse om det nordiska samarbetet som behandlas i detta betänkande.

Sverigedemokraterna vill belysa två frågor som i dagsläget bör ses som prioriterade, nämligen försvars- och säkerhetssamarbetet samt den nordiska kultursamverkan. I ett oroligt läge i Europa och inte minst i Östersjöregionen är det av stor vikt att vi fördjupar och förstärker det nordiska försvars- och säkerhetssamarbetet. En nordisk kultursamverkan med bredd och spets är också nödvändig för att värna, vårda och stärka den nordiska kulturgemenskapen.

Låt mig börja med att välkomna att frågan om radikalisering, terrorism och den oroande utvecklingen mot att unga i Norden reser för att delta i terrorverksamhet hos framför allt IS i Syrien och Irak har lyfts upp på dagordningen inom det nordiska samarbetet. Fri rörlighet inom EU och en omfattande migration till Sverige gör att tillit och tilltro till att den yttre gränsbevakningen i respektive land fungerar är centralt för att vi ska kunna fortsätta ha fri rörlighet och nedmontera gränshinder mellan våra nordiska länder.

En annan aktuell och angelägen fråga rör stängningen av det nordiska ministerrådets kontor i Ryssland. Det är en mycket tråkig utveckling, men det är också en nödvändig markering. Det är av yttersta vikt att detta inte leder till en försämrad bevakning av nordiska intressen och nordisk närvaro i den delen av Östersjöregionen och gentemot de baltiska staterna, med vilka vi har en lång historia och ett långvarigt och betydelsefullt samarbete. Av den anledningen bör regeringen inom det nordiska ministerrådet se över hur man eventuellt kan förstärka närvaron och samverkan med de baltiska staterna under den tid som kontoren i nordvästra Ryssland måste hållas stängda - detta både för att inte förlora betydelsefulla kontaktytor i regionen och för att ta till vara den kompetens som i dag finns vid dessa kontor. Jag upplever att Nordenministern har haft samma inställning.

Herr talman! Sverigedemokraterna förespråkar ett förstärkt samarbete inom kultur- och utbildningsområdet, där vi menar att den nordiska språkförståelsen kan förbättras, att en nordisk kulturkanon kan införas som en naturlig utveckling av den nordiska litteraturkanon som redan existerar och att ett tätare samarbete kan ske kring friluftslivet och marknadsföring internationellt av Norden som besöksmål. Norden har resurser som inte kan utlokaliseras, och dessa bör vi samverka kring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Den 27 januari sammanträdde Nordiska rådets kultur- och utbildningsutskott i Mariehamn på Åland. Vi kom då fram till ett gemensamt uttalande med anledning av attackerna mot demokratiska fri- och rättigheter i vårt närområde. Vi framhävde bland annat att ett av våra viktigaste värden i de nordiska länderna är att vi kan skriva och tala fritt, men att yttrandefriheten nu är satt under press.

Attentatet i Paris och Köpenhamn har fördömts, och det råder konsensus om att det behövs en nordisk plattform för fri press och kvalitetsjournalistik. Det arbetet ska nu utformas. Jag vill också poängtera att den svenska regeringen bör ta dessa frågor på allvar och vara en pådrivande kraft för att främja yttrande- och pressfrihet och andra demokratiska, självklara fri- och rättigheter i Norden.

Tyvärr, herr talman, är det inte bara demokratiska fri- och rättigheter som utmanas i vår tid. Även vår fysiska trygghet och vårt territorium är under hot och provokation under dessa dagar, det har vi sett i närtid. Det visar inte minst de återkommande provokationerna från den nyvaknade ryska björnen.

I linje med Stoltenbergrapporten från 2009 vill vi öka det nordiska samarbetet inom försvars- och säkerhetsområdet. Vi ser uppenbara förtjänster i att de nordiska länderna tar ett gemensamt ansvar för regionens säkerhet, i likhet med vad som länge planerades under det kalla krigets era. Vi välkomnar därför Nordefcosamarbetet och att det skett en nära samverkan i försvars- och säkerhetsfrågor mellan de nordiska och baltiska länderna under 2014.

Mer kan samtidigt göras för att uppnå ett fördjupat försvarssamarbete i linje med de förslag som finns i Stoltenbergrapporten, och vi vill se ökade insatser i försvarssamarbetet för att uppnå sådana resultat. Samverkan kring luft- och sjöförsvar, personalförsörjning och materiel är några områden som vi vet att man tittat på och där vi menar att ländernas samarbete kan förstärkas, inte minst med Finland i ett första skede. Vi menar att Sveriges regering bör påbörja diskussioner med de övriga nordiska länderna och fortsätta de diskussioner som redan sker i syfte att skapa förutsättningar för ett nordiskt försvarssamarbete som också omfattar mer ömsesidiga försvarsgarantier i kristid.

Herr talman! Nordens sak är vår. Vi delar inte bara geografisk närhet, utan också möjligheter. Det finns möjligheter och förutsättningar för att förstärka och fördjupa det nordiska samarbetet, utan att för den sakens skull stänga dörren för mellanstatlig samverkan utanför Sverige och Norden. Låt oss i våra olika roller, bland annat inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, kontinuerligt arbeta för att förstärka ett redan starkt samarbete med våra nordiska grannländer. Det bygger Sverige starkt, det bygger folklig förankring och det bygger vår gemensamma region stark.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservationer 2 och 5 om skrivelsen och försvarsfrågan.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 135 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Vänsterpartiet ser en stor potential i att utveckla det nordiska samarbetet över landsgränserna. Vi vill utveckla nordisk samverkan framför allt med våra grannländer Norge och Finland. Vi har mycket gemensamt och skulle tjäna på att utveckla vårt samarbete på ett flertal områden, som infrastruktur, forskning, kapitalförsörjning på landsbygden, arbetsmarknad och service. Därför vill vi att Sverige tar de initiativ som behövs för att utveckla en tät samverkan mellan de nordiska länderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Vi vill skapa en nordisk infrastrukturpolitik, där man gemensamt tar ansvar för hur man underhåller och bygger ut infrastrukturen och hur man tillsammans löser de problem vi har mellan olika länder. För mig blev det väldigt tydligt att samarbetena ännu inte funkar perfekt när vi förra veckan fick höra att satsningen som SJ tänkte göra mellan Stockholm och Oslo var i fara, då man behövde underhålla Kongsvingerbanan på den norska sidan. Helt plötsligt pratade man väldigt olika språk efter att under lång tid ha talat för ökad samverkan.

Ett djupare samarbete behövs också mellan de nordiska ländernas utbildningsväsenden. Här kan till exempel de samiska språken lyftas fram. Man pratar samma språk eller olika dialekter av samiska i olika länder, men man får det inte alltid riktigt att funka i alla utbildningssystem. Är man lärare i samiska ska man kunna vara det i alla nordiska länder på ett smidigt sätt. Samverkan på nordisk nivå mellan regionala högskolor är också viktigt, för det kan på sikt bidra till att vi kan bygga upp våra näringar och stärka småregioner, många gånger de regioner där utvecklingsbehoven är som störst.

Vi vill underlätta och öka tryggheten för arbetstagare som bor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat. Därför behöver vi se över gemensamma avtal, till exempel skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Det är ett viktigt område att beröra.

Livsmedelsproduktionen påverkas av klimatförändringarna. Det gör att vi behöver se framåt och ta fram en ny strategi. I morse var jag på möte med regeringen om den kommande livsmedelsstrategi som regeringen har för avsikt att ta fram. Från Vänsterpartiets sida vill vi förespråka att man har med den nordiska dimensionen och arbetar för en hållbar nordisk livsmedelsstrategi, så att vi i större utsträckning blir självförsörjande som länder och blir mindre beroende av import.

Vänsterpartiet föreslår att nordiska och lokala sparbanker och andelsbanker ska ges möjlighet att stärka småföretagande. Deras utveckling är viktig för regionerna utanför de nordiska storstadsområdena. Vi vill låta utreda en gemensam nordisk kompetensbank för lokala sparbanker i Norden. Vi vill stärka detta, för det stärker landsbygdsutvecklingen, finansierar nya jobb och företagande och ökar samtidigt vår bankkonkurrens. Vi tycker att det är viktigt att regeringen tar initiativ till en kontinuerlig dialog med våra nordiska grannländer och en utökad samverkan för att möta framtidens utmaningar. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 3 från Vänsterpartiet.

Herr talman! Under mitt första år i Nordiska rådet har jag hamnat i utskottet för medborgar- och konsumentfrågor. Där har jag blivit utsedd att vara talesperson i jämställdhetsfrågor. Just jämställdhetsfrågor är viktiga i den nordiska kontexten. De nordiska länderna står grundmurade i att de ska vara välfärdsstater. Och för att de ska vara välfärdsstater behöver jämställdheten vara tydlig. Kvinnors höga deltagande på arbetsmarknaden har varit en framgångsfaktor för de nordiska länderna. Det har byggt vårt välstånd och gjort att vi har en bra välfärd.

Samtidigt känner många i dag att vi inte längre har en välfärd som man kan lita på. Många kvinnor som arbetar inom välfärdsyrkena är stressade och blir utbrända. Sjukskrivningar och ohälsotal skjuter i höjden, och löneskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande stora i alla nordiska länder. I våra grannländer har man gått före oss. Där har man många gånger sett till att kvinnor tar större plats i bolagsstyrelser. Vi behöver i alla nordiska länder se till att arbeta med jämställdhet som en grundbult i välfärdsbygget, så att vi får en välfärd som vi kan lita på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Andra viktiga frågor i jämställdhetsarbetet är mäns våld mot kvinnor och hur vi ska få män aktiva i jämställdhetsarbetet. Här har Nordiska ministerrådet gjort en viktig insats genom att finansiera konferensen Nordiskt Forum i Malmö förra året. Den samlade otroligt många deltagare från platser runt om i hela Norden och bidrog till att man lyfte fram jämställdhetsarbetet över hela Norden.

I Sverige har vi en levande debatt om att införa samtyckeslagstiftning. 70 000 personer har skrivit under en uppmaning från rörelsen Fatta om att vi här i riksdagen behöver införa en sådan lag. Men lagar är inte allt. Även normer behöver ändras. Här fyller också organisationen Fatta Man en viktig roll genom att synliggöra mäns roll i jämställdhetsarbetet men också vad män kan göra för att vi ska kunna gå från en machokultur till en samtyckeskultur i vårt samhälle. Vi i Sverige har en viktig roll i att föra ut dessa ändringar i hela Norden, såväl i lagstiftning som i normer, så att Norden blir mer jämställt. Det är någonting som jag tänker arbeta för i min roll som jämställdhetspolitisk talesperson för Nordiska rådet.

Herr talman! Många gånger har jag frågat mig vad vi gör för nytta i Nordiska rådet. Efter mitt första år har jag fortfarande lite svårt att avgöra vilket avtryck vi gjort i den nordiska politiken. Men min och Vänsterpartiets uppfattning är att vi måste fästa större vikt vid samarbetet i Norden och lägga mer kraft på det. Många gånger kan vi lösa problem, få bort gränshinder, utveckla samverkan och ta fram strategier mot framtidens utmaningar bättre i Norden, i stället för att varje gång springa till EU:s alla 28 medlemsstater och försöka lösa frågan. Då glömmer vi dessutom bort våra nordiska grannländer Norge och Island och skapar kanske nya gränshinder mot dem för att de inte är med i EU.

Varje dag pendlar 70 000 svenskar till jobbet i Norge. Antingen bor de i Norge eller så pendlar de från Sverige. Det är den största rörelse som sker mellan de nordiska länderna, mycket större än den i Öresundsregionen, som många tror är den största.

Vår roll som politiker är att se till att det vi har sagt i Helsingforsavtalet efterlevs: att alla nordiska medborgare ska behandlas som det egna landets medborgare. När vi politiker löser människors problem och ser till att hindren inte upplevs som stora, att det enda man upplever är den där lilla språkskillnaden mellan de nordiska språken, när vi ser till att man enkelt kan byta land och arbeta i andra nordiska länder, då har politiken lyckats. Då har vi lyckats i riksdagen, i alla nordiska parlament och i Nordiska rådet.

Pyry Niemi (S)
Anf. 136 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Vi debatterar i dag utrikesutskottets betänkande nr 9 om Norden. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga övriga motioner.

Jag har först en hälsning från statsrådet Kristina Persson, som hälsar från sjuksängen med 40 graders feber. Hon är förkyld och beklagar att hon inte kan närvara i dag. Hon tackar speciellt riksdagens alla partier för det goda samarbete vi har oss emellan när det gäller Norden och Nordiska rådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! Det nordiska samarbetet grundas i en historisk tradition och gemensam värdegemenskap. Det finns en grundmurad folklig förankring kring samarbetet, och det spänner över alla samhällsområden. Jag finner också en stor glädje i att riksdagens samtliga partier i praktiken är överens om prioriteringar och fokusområden i Nordiska rådet.

År 2014 var ett spännande och intressant nordiskt år. Sverige hade presidentskapet, och många och viktiga initiativ togs och sjösattes. Det svenska presidentskapet hade tre prioriterade områden: den nordiska arbetsmarknaden, hållbar utvinning av naturresurser och 200 år av fred mellan de nordiska länderna.

Gränshinderrådet påbörjade sitt arbete med fokus på att bekämpa existerande gränshinder mellan de nordiska länderna, förebygga att nya gränshinder uppstår och effektivisera informationsinsatserna till privatpersoner och företag. Den nordiska modellen kom också att diskuteras under 2014, inte minst efter SAMAK:s vetenskapligt grundade rapport kring densamma. Många diskussioner kretsade kring arbetsmarknadsmodeller, sjysta villkor, möjligheten att arbeta i de olika nordiska länderna, minska byråkratin med mera.

Herr talman! Det är extra välkommet att Gränshinderrådet återigen kan bidra med att motverka gränshinder mellan de nordiska länderna. På en alltmer integrerad arbetsmarknad och handelsmarknad inom Norden är Gränshinderrådets arbete viktigt och värdefullt. Arbetet med detta behöver fortsätta med oförminskad kraft. Regelverken är fortfarande utformade med utgångspunkt i att medborgare och företag förväntas arbeta och bo inom ett och samma land. Vi behöver undanröja befintliga gränshinder och förebygga att nya uppstår. Statsrådet Persson har också nyligen tillsammans med sin danska kollega tagit initiativ till en ny dansk-svensk arbetsgrupp för att specifikt titta på dansk-svenska gränshinder.

Det är bra att det norska och sedan det svenska presidentskapet drev fram den nya reformagendan för Nordiska rådet utifrån rapporten Nytt Norden. Det är 39 olika förslag indelade i fem olika teman - bättre styrning av de nordiska institutionerna, mer politik och strategi, nytt nordiskt budgetsystem, effektivare sekretariat och större nytta av projekt- och programverksamhet.

Herr talman! Strategi för internationell profilering och positionering av Norden 2015-2018 antogs under Nordiska rådets session i Stockholm. Det är en viktig symbolisk men framför allt relevant signal till omvärlden om att Nordens varumärke är starkt. Men det kommer att göras insatser för att varumärket och den nordiska konkurrenskraften ska stärkas. På agendan ligger också att genomföra profilerade aktiviteter internationellt efter gemensamma initiativ från de nordiska länderna. Det finns en ömsesidig strävan bland de nordiska länderna för att samverka kring turismutveckling. Därför var det extra positivt att Nordiska rådet rekommenderade Nordiska ministerrådet att utarbeta en nordisk marknadsföringsstrategi.

Herr talman! En avgörande framtidsfråga för samarbetet är att säkerställa att naturresurserna i Norden används på ett hållbart sätt. Det gäller också Nordens bidrag till ett hållbart, globalt klimat. Den gröna omställning som vi alla behöver gå igenom skulle vinna mycket på ett fördjupat samarbete i Norden när det gäller exempelvis forskning, innovation, teknikupphandling och utveckling av nya incitament för omställning. Vi behöver dels vara en förebild för världen, dels hjälpa andra med deras omställning. Skälen för detta är inte bara solidaritet och omtanke om andras utveckling. Det är också en väg att stärka de nordiska ländernas konkurrenskraft och sysselsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Som ett led i detta har de nordiska miljöministrarna inför det viktiga klimattoppmötet i Paris i december 2015 beslutat om en gemensam strategi. De arbetar utifrån ett gemensamt policyunderlag och arrangerar tillsammans utåtriktade aktiviteter. De har även inrättat en så kallad helpdesk för att ge råd till andra länder om hur koldioxidbeskattning fungerar.

Herr talman! De nordiska samarbetsministrarna beslutade i mars i år att verksamheten på Nordiska ministerrådets informationskontor i Nordvästryssland ska avvecklas. Nordiska ministerrådet kan se tillbaka på 20 års konstruktiv och uppskattad närvaro i Ryssland. Kontoret har i allt väsentligt bidragit till att etablera kontakter mellan administrationerna och näringslivet i de nordiska länderna respektive i nordvästra Ryssland samt stöttat det ryska civilsamhället inte minst inom kultur- och utbildningsområdet. Det är helt klart att samarbetet mellan Norden och Nordvästryssland varit till ömsesidig nytta för båda parter. Det har varit bra för oss, för Ryssland och för regionen.

Det är naturligtvis ett bekymmer att Ryssland på det här viset väljer den isolationistiska och avståndstagande vägen gentemot Norden. Det ligger i Sveriges och övriga Europas intresse att förbättra förutsättningarna för att Ryssland ska bli ett mer demokratiskt och öppet samhälle. Därmed skulle även Ryssland kunna bli den dynamiska ekonomi som världen behöver. Utvecklingen i Ryssland visar på ett stort behov av att verka för öppenhet och respekt för mänskliga rättigheter. Här måste vi inom ramen för det nordiska samarbetet verka för att även våra baltiska vänner ska få det stöd de behöver för att kunna påverka Ryssland i en betydligt mer öppen och transparent riktning.

Herr talman! Det informella nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har fortsatt att utvecklas och fördjupas när det gäller både engagemanget för närområdet och en utökad samverkan kring den internationella utvecklingen. Samarbetet inom ramen för det nordiska utrikespolitiska samarbetet och det nordisk-baltiska samarbetet har fått en ökad säkerhetspolitisk aktualitet i ljuset av den senaste tidens utveckling i vårt närområde.

De nordiska ländernas geografiska närhet och gemensamma intressen gör det naturligt för oss att ytterligare stärka samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Det nordiska försvarssamarbetet sker sedan 2009 inom ramen för Nordefco - Nordic Defence Cooperation - för vilket Sverige är ordförande under 2015. Detta är ett format som hanterar såväl försvars- och säkerhetspolitiska diskussioner som konkreta projekt på militär nivå och samarbete mellan försvarsdepartementen.

(Applåder)

Valter Mutt (MP)
Anf. 137 Valter Mutt (MP)

Herr talman! Norden är en framgångssaga. Efter århundraden av krig och konflikter råder i dag djupaste fred mellan de nordiska länderna. Det är få regioner i världen som kan stoltsera med 200 år av inbördes fred. Detta var mycket riktigt ett av tre fokusområden under fjolårets svenska presidentskap för Nordiska rådet. När statscheferna på Balkan nyligen höll ett toppmöte lyftes just Norden fram som en region där ständiga krig ersatts av ständig fred.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Våra länder präglas också av inre fred och ett mått av social sammanhållning som ofta fascinerar samhällsforskare. I stora internationella studier av parametrar som folkhälsa, jämställdhet och genomsnittlig utbildningsnivå ligger våra länder i en tätposition. Att länder där välfärd och livschanser alltjämt, i ett internationellt perspektiv, är förhållandevis jämnt fördelade samtidigt ligger långt framme när det gäller innovation, högteknologi och ekonomisk utveckling väcker intresse och uppmärksammas återkommande i internationell affärspress.

Också på miljöområdet ligger Norden långt framme. Hållbar utvinning av naturresurser utgjorde ett annat fokusområde för det svenska presidentskapet i Nordiska rådet. Bioekonomi, som tar sin utgångspunkt i begreppet cirkulär ekonomi, har utsetts till ett av Nordiska ministerrådets temaområden, och det pågår ett intressant arbete med hållbarhetsindikatorer. Inför FN:s stora klimatmöte i Paris i december gör Nordiska arbetsgruppen för globala klimatförhandlingar, NOAK, viktiga insatser för att åstadkomma ett bindande klimatavtal och har bland annat utarbetat förslag på avveckling av fossilsubventioner.

Herr talman! Arbetet med att avskaffa gränshinder i Norden måste påskyndas, och det är bra att ett gränshinderråd nu inrättats. Det ska vara möjligt att flytta, pendla, studera och driva företag i Norden utan att man hamnar mellan stolarna och riskerar att ställas utanför de nationellt uppbyggda välfärdssystemen eller i en gråzon när det gäller olika regelverk för skatter och företagande.

Låt oss inte heller glömma att Norden också rymmer Grönland, Färöarna och Åland, vars långtgående självstyre väcker nyfikenhet bortom våra ultimata breddgrader. Den en gång så infekterade Ålandsfrågan mellan Sverige och Finland löstes med fredliga medel och ögruppen demilitariserades, något som under senare tid ryska och ukrainska historiker pekat på som ett möjligt sätt att - på lite sikt - hantera Krimhalvöns status.

De nordiska länderna är utpräglade småstater, men sammantaget är Norden med sina 25 miljoner invånare en inte helt obetydlig entitet och med en total bnp så pass stor att vi skulle beredas plats på G20-gruppens möten om vi vore ett land. Samarbete ger oss ökad tyngd i internationella forum, och det nordiska stödet är värdefullt när Sverige nu kandiderar till Förenta nationernas säkerhetsråd.

En positiv grundhållning till nordiskt samarbete får emellertid inte leda till verklighetsfrämmande romantisering av allt nordiskt. Bortom högtidstalens retorik om vår gemensamma värdegrund gror också i vår del av världen mörka krafter. Främlingsfientliga partier sitter i regeringsställning i såväl Norge som Finland och detta på grund av att i sig demokratiskt otadliga partier som norska Höyre och finska Centerpartiet har valt att gå i koalition med dessa ljusskygga krafter.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande UU9.

Sofia Damm (KD)
Anf. 138 Sofia Damm (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande rörande verksamhetsberättelsen 2014 från den svenska delegationen i Nordiska rådet och regeringens skrivelse om arbetet i Nordiska ministerrådet. Utgångspunkten i betänkandet är de frågor som tagits upp i motioner från den allmänna motionstiden.

Kanske inte alldeles oväntat är vi många ledamöter som i olika motioner lyft upp den gränsproblematik som fortfarande råder mellan våra länder. I regeringens skrivelse kan vi läsa hur regelverken, trots att Norden sedan länge är en gemensam marknad för varor, tjänster och kapital, fortfarande är utformade med utgångspunkten att medborgare och företag endast rör sig inom ett och samma nordiska land. Så är långt ifrån fallet, har vi hört från flera av de föregående talarna.

Öresundsregionen är Nordens största samarbetsregion. Totalt bor ungefär 3,8 miljoner människor i regionen. Varje dag pendlar ungefär 20 000 personer över sundet. Från Hyllie station i Malmö till Nordens största flygplats, Kastrup, tar tågresan ungefär tio minuter. Resandet för människor från södra Sverige har ökat och arbetstillfällena likaså. I Öresundsregionen produceras 26 procent av Sveriges och Danmarks samlade bnp. Här finns tolv universitet, 155 000 studenter och 12 000 forskare.

Enligt regeringens skrivelse är undanröjandet av befintliga gränshinder och det förebyggande arbetet för att hindra att nya hinder uppstår ett högt prioriterat mål inom det nordiska samarbetet. År 2013 beslutade de nordiska ministrarna att upprätta ett gränshinderråd med uppdrag att främja den fria rörligheten inom Norden för människor och företag.

Förra året påbörjades den verksamheten. Det är ett sent men mycket välkommet initiativ, och resultatet kommer att vara upp till våra nordiska regeringar att nu leverera. I vårt betänkande betonar utrikesutskottet att vi ser fram emot en fortlöpande rapportering från regeringen om de framgångar som vi förutsätter att Gränshinderrådet kommer att åstadkomma.

Herr talman! Oavsett Gränshinderrådets arbete kommer integrationen mellan våra länder att fortsätta, men takten kommer att avgöras av hur villiga våra nationella regeringar är att hjälpa till att undanröja de gränshinder som fortfarande finns. Bara så kan fler medborgare och företag ta del av de positiva effekterna som följer av en fortsatt nordisk integration.

Det är inte rimligt att gemensamma nordiska forskningsprojekt hindras av att det inte går att använda svenska forskningsanslag utomlands. Det är inte rimligt att danskar som reser mellan fastlandet och Bornholm ska möta en rad problem på vägen bara för att de passerar Sverige. Det är inte rimligt, som exemplet som Hans Wallmark var inne på tidigare, att en svensk flygvärdinna som arbetar på Kastrup men bor i Malmö ska tvingas betala tillbaka 100 000 kronor som hon har fått i barnbidrag på grund av fel besked från Försäkringskassan.

Färre orimligheter, färre hinder och mindre krångel skulle onekligen stärka förutsättningarna för vitala, spännande och växande gränsregioner såsom Öresund. Att få bort gränshinder i denna dynamiska region skulle inte bara gynna Skåne utan Sverige i dess helhet.

Herr talman! I juni förra året antog de nordiska ministrarna ett omfattande reformpaket mot bakgrund av de reformförslag som Sverige varit pådrivande att ta fram genom rapporten Nytt Norden. Här finns förslag för att uppnå en bättre styrning av de nordiska institutionerna, effektivare sekretariat, mer politik och strategi och en större nytta med gemensamma projekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det är viktiga reformer. Vänskapliga utbyten i all ära; vårt samarbete måste ha ett mervärde och leda till att vi tillsammans kan ta oss an framtida utmaningar. Om vi inte lyckas med detta förlorar vår nordiska samverkan sin legitimitet.

Kristdemokraterna uppmanar därför regeringen att fortsätta vara pådrivande för att reformera vårt nordiska samarbete till att bli så effektivt och relevant som möjligt.

Under 2014 intensifierades och fördjupades också det nordiska försvarssamarbetet. Det är bra. Det är ett samarbete som skulle kunna möjliggöra en ökad försvarsförmåga, ett samarbete som speglar den närhet och samsyn som just präglar de nordiska länderna.

Under förra året förenklades regleringar för att underlätta detta samarbete. Sverige har bland annat fattat ett nytt rambeslut för att möjliggöra Försvarsmaktens deltagande i övningsverksamhet med våra nordiska kollegor.

Övning och utbildning är områden där vår samverkan är lyckad. Svårare är det på områden som rör materielutveckling och upphandling. Att uppnå en gemensam säkerhetspolitisk ram för de nordiska länderna är dock inte möjligt så länge vår relation till Nato ser så olika ut.

Avslutningsvis vill Kristdemokraterna se ett starkt och enat nordiskt samarbete där vi inte möts endast av tradition utan för att vi tror att vår gemenskap har en styrka. Vi måste våga släppa samarbetsområden där vårt samarbete inte längre har något mervärde. Ett exempel på detta är inom FN-samarbetet där ett nordiskt roteringsschema försvårar våra möjligheter till en plats i säkerhetsrådet. Vi måste våga se nyttan av europeisk samverkan också i dessa sammanhang, även för dem av våra grannar som valt att stå utanför den europeiska gemenskapen.

Vi måste förstärka områden där vi kan bli en starkare region tillsammans, förenkla för arbete och företagande, forskare, vårdtagare och så vidare. Kraftsamlar vi når vi resultat.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Phia Andersson (S)
Anf. 139 Phia Andersson (S)

Herr talman! Som politiker måste man kunna historien, hantera nuet, blicka in i framtiden och våga fatta beslut som leder till en bra väg dit. Jag tänker ta det som utgångspunkt för mitt inlägg i den här debatten.

I Norden bor det 26 miljoner invånare. Vi är små länder, och vi bor i städer, i byar och på öar, men tillsammans utgör vi en stark ekonomi i världen. Tillsammans kan vi höja vår röst avsevärt i internationella sammanhang och skapa skillnad för det vi tror på. Tillsammans är vi starkare, för att citera den nordiska visionen. Vi delar också en gemensam historia, geografi och värderingar. Därför är det naturligt med ett samarbete över gränserna.

Det nordiska samarbetet är starkt och viktigt. Det bygger på en ömsesidig tro på demokrati och rättvisa. Vårt samarbete har också lärt oss att hitta gemensamma lösningar på svåra problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Det var föreningen Norden som startade det nordiska samarbetet för lite över 90 år sedan. De tyckte att det var viktigt med ett samarbete mellan våra grannländer. Ett konkret exempel på det tidiga samarbetet är våra vänorter. Uddevalla i Sverige och Thisted i Danmark var först ut.

Nordiska rådet grundades 1952 av Danmark, Island, Norge och Sverige, och några år senare anslöt sig Finland. Samarbetet har varit framgångsrikt, och i dag tar vi det nog för givet. Det har till exempel lett till att vi har en gemensam tullunion så att vi kan resa fritt mellan våra länder utan att ta med passet. Vi kan också arbeta och bosätta oss fritt i ett annat nordiskt land. Det är konkreta exempel som visar att vårt samarbete har gett goda resultat.

Förra året var det Sverige som hade presidentskapet i Nordiska rådet. Rubriken för vårt år var Norden i Europa - Europa i Norden. Vi fokuserade på tre huvudområden

den nordiska arbetsmarknaden

hållbar utvinning av naturresurser

200 år av fred mellan de nordiska länderna.

Under vårt år firade vi att den gemensamma nordiska arbetsmarknaden fyllde 60 år. Den har varit lyckad från början och har berikat våra länder. Den har stärkt det nordiska näringslivet, och människors frihet att bo och jobba i hela Norden har ökat. Sverige har fått mycket arbetskraft från Norden. Och i dag är det till exempel många av våra ungdomar som jobbar i Norge.

Trots en lyckad gemensam arbetsmarknad återstår det mycket att göra när det gäller rörligheten mellan våra länder. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi får tydliga och klara regler för de nordiska arbetspendlarna och näringslivet. Därför ser vi mycket positivt på Gränshinderrådets uppdrag att främja den fria rörligheten i Norden för både enskilda och företag. Det arbetet kommer att underlätta för företag att hitta rätt kompetens och för nya jobb att skapas.

Herr talman! En annan viktig fråga för oss socialdemokrater är att få ned den höga ungdomsarbetslösheten i delar av Norden. Därför är det viktigt med ett nordiskt samarbete och erfarenhetsutbyte om frågor som handlar om att förenkla för ungdomar att ta steget ut i arbetslivet och om hur rörligheten för ungdomar inom Norden kan öka. Det hölls seminarier på det temat förra året. Det var bra. Men vi vill gärna se ett ökat samarbete kring just dessa frågor.

Den svenska ungdomsarbetslösheten har varit hög. Men det är glädjande att ta del av den senaste statistiken som visar att ungdomsarbetslösheten börjar ge vika.

I Norden finns det stora tillgångar av naturresurser och ökad efterfrågan på dem. Vi har till exempel stora tillgångar på mineraler och skog som vi kan exploatera och starka vattendrag som ger oss mycket energi. Det är mycket positivt. Men det gäller att utvinna dessa rikedomar på ett ansvarsfullt och klimatsmart sätt. Naturrikedomarna skapar arbetstillfällen, och orter som tidigare varit utflyttningsorter förvandlas till arbetsplatser. Många väljer att pendla mellan jobb och bostad. Det ställer krav på god infrastruktur mellan våra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Mineralnäringarna innebär ofta risker för miljön. Föroreningar kan förekomma. Ökad utvinning kan påverka friluftslivet, turistnäringen och den nordiska urbefolkningens traditionella näringar. Det gäller att gå försiktigt fram och hitta en balans mellan mineralnäringen och de övriga intressena. Vi socialdemokrater vill se ett Norden som bygger på framtidens jobb och där kunskap och klimat står i centrum.

Herr talman! Förra året var det 200 år sedan freden i Kiel slöts. Efter århundraden av krig har vi inom Norden lyckats lösa konflikter med fredliga medel. Det har lagt grunden till det framgångsrika och nära samarbetet. Det har också gett oss en unik möjlighet att bygga upp välmående välfärdssamhällen.

Nu ser vi dock ett behov av ett växande nordiskt samarbete på det försvars- och säkerhetspolitiska området. Det är viktigt med tanke på den oroväckande utvecklingen i vårt närområde. Jag tänker naturligtvis på den ryska aggressionen mot Ukraina och annekteringen av Krim. Ambitionen med vårt samarbete är att bidra till en fredlig utveckling i regionen.

En annan oroväckande utveckling i världen är den våldsbejakande extremismen. Vi har sett den på alltför många håll i världen. Även Norden har drabbats. Jag tänker på det fruktansvärda som hände på Utöya i Norge och på terrordåden i Köpenhamn i februari. Stockholm var måltavla när två bomber exploderade i närheten av Drottninggatan för fem år sedan. Denna utveckling är fruktansvärd och måste få ett slut. Inom Norden kan vi göra mycket för att förebygga och förhindra nya attentat genom bland annat information och kunskapsutbyte.

I dag är många människor på flykt från krig och förtryck. Då är det viktigt att vi solidariskt och gemensamt kan hjälpa människor som söker sig till våra nordiska länder. Låt oss hjälpas åt! Låt oss ta ett gemensamt nordiskt ansvar!

I höstas fick Sverige en ny regering. Det är mycket positivt att statsministern har lyft fram de nordiska frågorna. Jag vill avsluta med att citera Stefan Löfvens tal från Nordiska rådets session i Stockholm. Han sa: "Jag vill därför se ett nordiskt samarbete som gärna är starkare, tätare och fortsatt pragmatiskt, ett nordiskt samarbete som kan vara en aktiv röst i globala sammanhang, ett nordiskt samarbete som säkrar det som borde vara varje människas rätt, nämligen ett fritt liv i en global tid."

Herr talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Kerstin Lundgren (C)
Anf. 140 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det är självklart att också Centerpartiet måste finnas med i en debatt om Norden. Av det skälet har jag begärt ordet, för att markera den vikt som Centerpartiet fäster vid det nordiska samarbetet nu, precis som vi har gjort tidigare och som vi kommer att göra i framtiden.

Det här handlar om en skrivelse som berättar om den nordiska parlamentarikerdelegationens arbete under förra året. Tyvärr har den nuvarande nordiska parlamentarikerdelegationen inte möjlighet att vara med. Flera av dem sitter nämligen i delegationsmöte. Men jag vill understryka vår parlamentariska grupps engagemang för samarbetet och den vikt som vi fäster vid att det kan fortsätta, effektiviseras, stärkas och moderniseras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden

Jag är också glad. När man läser betänkandet ser man nämligen att det finns en mycket bred samsyn. Man finner även att det i de i reservationer som finns i allt väsentligt talas om det som utskottet talar om i sitt betänkande. Därför har vi i Centerpartiet inte reserverat oss. Vi tycker att det finns en samsyn här.

Vi vill som sagt fortsätta med det arbete som har bedrivits av den tidigare alliansregeringen under många år, bland annat under det ordförandeskap som alliansregeringen hade i ministerrådet 2013 och som lade grunden för det presidentskap som Sverige hade under 2014 i den nordiska parlamentarikerförsamlingen. Det är klart att det samarbetet är viktigt. Det har också lett till förslag, till exempel det reformförslag på 39 punkter som presenterades under 2014 just för att utveckla, modernisera och stärka samarbetet.

Det är ett samarbete som har sett olika ut under historiens gång, vilket har framgått av den tidigare debatten. Ibland har vi mötts på slagfält. Ibland har vi varit där med varandra. Vi har härskat över varandra på lite olika sätt. Men vi har också visat att vi kan skiljas som vänner och ta vara på det som förenar. Det är viktigt i en tid då vår region, Norden, utsätts för nya utmaningar, inte minst säkerhetspolitiskt.

I det sammanhanget är vi också glada för det som vi har tillfört det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet. Det är viktigt och riktigt att vi arbetar vidare med det. Vi kommer att aktivt försöka utveckla också den sidan, tillsammans med även de baltiska staterna. Det är en del av det samarbete som vi behöver ta fasta på.

Vi ser naturligtvis gränshinder som ett bekymmer. Hinder är till för att komma över. Det är såklart viktigt att vi ser gränshinder som inte bara handlar om hinder vid gränserna, vilket man ibland kan uppfatta det som när man talar om Öresundsregionen eller regionen runt Haparanda och Torneå och så vidare. Men det här handlar om hinder som skapar gränser också inom länderna. Människor flyttar och upptäcker plötsligt att vi inte har sådan stor öppenhet som man skulle kunna förvänta sig, utifrån vår långa historia. Det finns många tekniska hinder på olika områden som det finns skäl att övervinna, både när det gäller människors och företags möjligheter att röra sig i och verka för vår gemensamma utveckling i Norden.

Herr talman! Med det ber jag att få yrka bifall till förslaget i betänkandet och uppmana alla till ett fortsatt engagemang för nordiskt samarbete.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-06-10
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 3, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Det nordiska samarbetet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 16,

    2014/15:3060 av Aron Emilsson och Julia Kronlid (SD) yrkandena 1-3 och 6 samt

    2014/15:2993 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 13.
    • Reservation 1 (M)
    • Reservation 2 (SD)
    • Reservation 3 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960017
    M074010
    SD00445
    MP24001
    C17005
    V00183
    FP14005
    KD15001
    Totalt166746247
    Ledamöternas röster
  2. Kultur, språk och djurskydd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:3060 av Aron Emilsson och Julia Kronlid (SD) yrkandena 4, 5 och 7-9.
    • Reservation 4 (SD)
  3. Försvar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:3060 av Aron Emilsson och Julia Kronlid (SD) yrkandena 10 och 11.
    • Reservation 5 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960017
    M740010
    SD04405
    MP24001
    C17005
    V18003
    FP14005
    KD15001
    Totalt25844047
    Ledamöternas röster
  4. Övriga yrkanden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  5. Skrivelsen och redogörelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.