Emil Källström (C)

Regeringen har lagt fram en rad förslag till åtgärder med anledning av coronapandemin. Ett förslag innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med tre månader, till och med september 2021. Denna lagändring börjar gälla den 29 juni 2021. Riksdagen anser att det är viktigt att ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya stödperioden hanteras så effektivt som möjligt, så att företag inte behöver vänta längre än nödvändigt på stöd som de har rätt till.

Regeringen har vidare föreslagit ändringar i statens budget för år 2021:

• Ytterligare pengar satsas på att förlänga ersättningarna inom sjukförsäkringen och på sjuklönekostnader.
• Medel tillförs för att utöka omställningsstödet och omsättningsstödet till vissa typer av företag.
• Kultur, idrott och civilsamhälle får ytterligare stöd.
• Mer pengar satsas också på insatser som rör vaccinering och att hindra smittspridning.
• Regeringen får rätt att ge kreditgarantier eller besluta om en låneram för flygbolaget SAS.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att åtgärda brister i de befintliga krisstöden till företag. Regeringen bör se över

• reglerna om krisstöd till enskilda företagare som varit sjukskrivna eller föräldralediga
• reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin
• flexibiliteten när det gäller jämförelsemånad i reglerna kring stöd vid korttidsarbete för verksamheter som har säsongsvariationer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 79 minuter

Justering

2021-06-22

Datum

2021-06-22

Bordläggning

2021-06-22

Debatt

2021-06-23

Beslut

2021-06-23

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni-31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-18

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i 2021 års vårproposition.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin väntas ta fart under det andra halvåret 2021, både i Sverige och i omvärlden. Sverige väntas dock befinna sig i en lågkonjunktur och de offentliga finanserna bedöms uppvisa underskott både år 2021 och 2022.

Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens och kommunernas sparande 2021. Den offentliga sektorns finansiella sparande avviker tydligt från det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen anser att avvikelsen är förenlig med de finanspolitiska reglerna men regeringen måste enligt budgetlagen presentera en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att fortsätta arbetet med reformer när det gäller klimatförändringar, kunskapsresultat och likvärdighet i skolan, segregation och brottslighet. Omfattande gröna investeringar ska genomföras, välfärden ska fortsätta att stärkas och skatten på jobb och företagande ska sänkas.

Riktlinjerna bygger på det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade de ärendena.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-11

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen har beslutat om ett stort antal åtgärder för att lindra de negativa konsekvenserna av coronapandemin för jobb och företagande. Ett av de stöd som har införts är omställningsstödet, som kan ges till företag vars nettoomsättning har minskat mycket som en följd av corona. Det kan lämnas för vissa fasta kostnader som företag har. Reglerna för omställningsstödet ändrades efter det att EU-kommissionen prövade stödet enligt EU:s regler för statsstöd. Ändringen gjorde att vissa vanligtvis livskraftiga företag fick ett försämrat stöd.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att förbättra stöden till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Det skulle till exempel kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller av täckningsbidraget så att fler kostnader kan ingå när rätten till omställningsstöd beräknas. Regeringen måste samtidigt ta hänsyn till att det är viktigt att stöd kan betalas ut snabbt.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att utskottet har lagt fram förslaget på eget initiativ och att det inte kommer från ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen håller en särskild debatt om utbetalning av krisstöd till företag. Debatten har begärts av Moderaterna. Från regeringen deltar näringsminister Ibrahim Baylan (S). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv.

Datum

2021-04-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Beslutet innebär att statens utgifter 2021 ökar med 23,3 miljarder kronor och omfattar bland annat följande åtgärder:

• Omställningsstödet till företag, omsättningsstödet till egenföretagare och stödet till handelsbolag förlängs till och med juni 2021. Drygt 11 miljarder kronor avsätts till detta.
• Ersättningar i sjukförsäkringen till vissa riskgrupper, ersättningen för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare, det undantagna kravet på läkarintyg och statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med juni 2021. Cirka 6 miljarder kronor avsätts med anledning av detta.
• Ett nytt evenemangsstöd till arrangörer som innebär att staten står för delar av den ekonomiska risken om ett evenemang inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av covid-19. 3 miljarder kronor avsätts till detta. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
• Ökade medel, 2,4 miljarder kronor under 2021, till kultur- och idrottsverksamhet i hela landet samt till lovaktiviteter för barn och unga.
• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till att även gälla under 2021.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder och nivån på anståndsavgiften ska sänkas.

Riksdagen gav regeringen befogenhet att utöka Folkhälsomyndighetens låneram med 10 miljarder kronor, till totalt 21 miljarder kronor, för att myndigheten ska kunna teckna ytterligare avtal om vaccin mot covid-19. Beslutet om utökad låneram har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet, vilket betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 23,3 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 3,2 miljarder kronor 2021, till följd av den fortsatta skattefriheten för förmånerna fri parkering och gåvor och av den ytterligare utökningen av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 73 minuter

Justering

2021-04-20

Datum

2021-04-20

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Motion till riksdagen 2020/21:4001 av Emil Källström och Lars Thomsson (båda C) med anledning av skr. 2020/21:145 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2020 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa lagstiftningen om ändring av

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

1

Datum

2021-04-21

Utskottsberedning

2020/21:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Finansminister Magdalena Andersson (S) lämnar regeringens budgetproposition till riksdagen. Därefter följer en debatt med riksdagspartiernas ekonomiska företrädare. Debatten sänds via webb-tv. Den tolkas till teckenspråk.

Datum

2020-09-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet, som berett ärendet,  välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:

• Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
• Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 157 minuter

Justering

2017-06-15

Datum

2017-06-19

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Vid frågestunden svarar statsminister Stefan Löfven (S) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2017-05-18

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) Kultur- och demokratiminister

Datum

2017-05-11

Motion till riksdagen 2016/17:3722 av Annie Lööf m.fl. (C) med anledning av prop. 2016/17:100 2017 års ekonomiska vårproposition Innehåll Förslag till riksdagsbeslut 1 Sverige behöver en ny reformagenda 2 Alliansens bedömning av svensk ekonomi Starkare internationell återhämtning Utanförskapet biter sig fast i

Inlämnad

2017-04-28

Förslag

1

Datum

2017-04-28

Utskottsberedning

2016/17:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3702 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:138 Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att återinföra redovisningen

Inlämnad

2017-04-06

Förslag

2

Datum

2017-04-06

Utskottsberedning

2016/17:FiU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Motion till riksdagen 2016/17:3686 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, L) med anledning av prop. 2016/17:163 Arbetsrättsliga villkor vid upphandling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2016/17:163 Arbetsrättsliga villkor vid upphandling. Motivering I samband med att riksdagen under hösten 2016 beslutade

Inlämnad

2017-04-05

Förslag

1

Datum

2017-04-05

Utskottsberedning

2016/17:FiU31

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson (S) Utrikesminister Margot Wallström (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Miljöminister Karolina Skog (MP) Finansminister Magdalena

Datum

2017-03-02

Vid frågestunden svarar statsminister Stefan Löfven (S) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2017-02-02

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2017. Riksdagen godkände också regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2018 och 2019 samt förslag till utgiftstak för 2019.

Utgifterna i statens budget 2017 uppgår till sammanlagt 972 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 980 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår till 7,4 miljarder kronor 2017.

Riksdagen delar regeringens bedömning att den ekonomiska politiken även i fortsättningen ska vara inriktad på att genomföra viktiga och angelägna samhällsinvesteringar i stället för skattesänkningar. Som en följd av det stora antalet asylsökande under 2015 är en betydande del av utgifterna i statens budget, kopplade till migration och etablering, av tillfällig karaktär. Utgifter av tillfällig karaktär bör hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar. Därför försämras det finansiella sparandet tillfälligt 2017, jämfört med 2016. Riksdagen står bakom regeringens investeringar i välfärden, de så kallade välfärdsmiljarderna. Även regeringens satsningar på skolan och åtgärderna för kompetenshöjning och för snabbare etablering på arbetsmarknaden välkomnas. Riksdagen välkomnar också investeringarna i bostäder och infrastruktur samt ökade klimatinvesteringar.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

124, 345 minuter

Justering

2016-11-17

Datum

2016-11-22

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-23

Motion till riksdagen 2016/17:3418 av Emil Källström m.fl. (C) Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering En välfungerande statsskuldsförvaltning är en förutsättning

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:FiU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3417 av Emil Källström m.fl. (C) Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering EU står inför ett antal stora och

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:FiU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3036 av Per Åsling m.fl. (C) Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler av myndigheternas uppdrag och funktioner ska decentraliseras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

3

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:FiU25 2016/17:NU16 2017/18:KU37

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag