Arbetsrättsliga villkor vid upphandling Betänkande 2016/17:FiU31Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Betänkande 2016/17:FiU31

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Debatt
2017-05-03
Beslut fattades
2017-05-03

Hela betänkandet

Arbetsrättsliga villkor vid upphandling(pdf, 4 MB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Ja till regeringens förslag om upphandling (FiU31)

I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.

Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.

Riksdagen tycker att regeringens nya förslag är bra och sa därför ja till förslaget. Riksdagen ändrade dock något i regeringens förslag. Ändringen förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2017.

Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 6 april 2017, justerades 27 april 2017 och fick trycklov 28 april 2017.Reservationer: 1

Alla beredningar i utskottet

2017-04-06

Ja till regeringens förslag om upphandling (FiU31)

I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.

Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.

Utskottet tycker att regeringens nya förslag är bra och föreslår därför att riksdagen ska säga ja till förslaget. Utskottet föreslår dock en ändring i regeringens förslag som förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.

Debatt, Genomförd

Betänkandet bordlades 2 maj 2017 och debatterades i kammaren 3 maj 2017.
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:FiU31, Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Debatt om förslag 2016/17:FiU31

Webb-tv: Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maria Plass (M)
Anf. 42 Maria Plass (M)

Fru talman! Så är vi då tillbaka i kammaren för en ny debatt om arbetsrättsliga villkor vid upphandling - en ny debatt om EU-direktiv som skulle varit införda för mer än ett år sedan, den 18 april 2016.

I slutet av juni 2016 lade regeringen en proposition på riksdagens bord om nytt regelverk för upphandling i offentlig sektor. En del av lagförslagen i propositionen grundade sig på tre EU-direktiv om offentlig upphandling från 2014. Den 30 november 2016 valde dock riksdagen att säga nej till delar av propositionen, eftersom den gick längre än införandet av EU-direktiven krävde. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att skyndsamt återkomma med ett nytt förslag till komplettering, så att de erforderliga EU-direktiven kunde implementeras i Sverige. Det förslaget har vi nu fått.

Från moderat håll har vi arbetat hårt för att regeringen skulle ta fram en bättre produkt än den tidigare, rätt slarvigt skrivna propositionen. Vi kom ett stycke på väg. Denna slutprodukt är bättre men långt ifrån bra. Fortfarande går den längre i sin iver att reglera än vad direktivet kräver, och det blir också mycket svårtolkad och otydlig lagstiftning.

Med den befintliga upphandlingslagstiftningen finns goda möjligheter för den upphandlande myndigheten eller enheten att ställa krav. Den som upphandlar har redan i dag en skyldighet att granska anbuden och kräva en förklaring på det anbud som är misstänkt lågt och förkasta det. Det kräver tid, kompetens och kunskap hos dem som är inköpare av varor eller tjänster. Men det kräver också tydlighet i lagstiftningen. Tyvärr har förslagen i denna proposition inte den tydlighet som man skulle önska.

Lagstiftningen kommer att bli än mer komplicerad och tidskrävande att tolka för de upphandlande myndigheterna. Saken förvärras dessutom av att tillgången på relevant kompetens på området är relativt begränsad i dag.

Fru talman! Det finns flera förslag i betänkandet som man kan invända mot, men det är i huvudsak två delar som vi är mest kritiska till.

Det första och mest centrala är när särskilda arbetsrättsliga villkor ska ställas. Lydelsen "ska, om det är behövligt" innebär enligt vår åsikt en överimplementering, och vi anser att det bör prövas om en mindre skarp skrivning, till exempel "får", skulle kunna vara tillräcklig. Bedömningen av när det är behövligt att ställa arbetsrättsliga villkor skapar risker för betydande tillämpningssvårigheter för de upphandlande myndigheterna och enheterna.

Vi kan också konstatera att även de nya förslagen riskerar att missgynna de små företagen, trots att de kommande reglerna bara ska gälla över det så kallade tröskelvärdet. Vi invänder mot det som föreslås gälla då en huvudentreprenör ska ställa krav på en underleverantör. Vi anser att kraven på en huvudentreprenör borde utformas på ett sådant sätt att konsekvenserna för de små företagen inte blir orimliga. Man ska vara medveten om att alla de krav som ställs i ett förfrågningsunderlag också ska följa med hela vägen ned i leverantörskedjan, i alla led.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Även om man inte upphandlar jordgubbar direkt av jordgubbsodlaren måste grossisten ändå ställa samma krav på att jordgubbsodlaren följer de arbetsrättsliga kraven i upphandlingen också när det är som mest att göra, till exempel före midsommar. Vi anser inte att exempelvis lantbrukaren, jordgubbsodlaren eller snöröjaren ska behöva drabbas och missgynnas av regeringens alltför långtgående förslag, men de drabbas.

Regeringen framhåller att företag utan anställda inte ska drabbas negativt. Det innebär att den företagare som väljer att särskilja företagets ekonomi från sin privata ekonomi genom att låta företaget vara en juridisk person straffas. Varför väljer ni att straffa företag med bara en anställd - ägaren? Vad blir drivkraften för de minsta företagen att vara med och lämna anbud eller vara underleverantör till det offentliga när regelverket och tolkningssvårigheterna överstiger nyttan?

Vi anser att konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen avseende huvudentreprenör respektive underleverantör inte är utredda på ett tillfredsställande sätt. Jag vill veta hur den som ska tolka lagstiftningen ska kunna göra en bedömning av konsekvenserna i praktiken för de minsta företagen.

En fråga till de partier som ställer sig bakom propositionen är: Hur har ni tänkt er uppföljning och kontroll av de arbetsrättsliga villkoren? Vem ska i praktiken kontrollera att villkoren alltid följs? Om detta ska göras lokalt innebär det ökade kostnader även för till exempel kommunerna. Jag kan säga att det redan i dag finns oro.

Fru talman! Med hänsyn till det som jag nu har tagit upp - tillämpningssvårigheter och otydligheter i lagstiftningen, att det missgynnar de små företagen, att det är en överimplementering och att det saknas svar på hur uppföljning och kontroll, kopplat till kostnader, ska göras - vill jag avslutningsvis yrka avslag på propositionen och bifall till Moderaternas, Centerpartiets och Liberalernas reservation.

(Applåder)

Peter Helander (C)
Anf. 43 Peter Helander (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen av M, C och L i detta betänkande.

Den 30 november förra året ställde sig riksdagen bakom stora delar av regeringens förslag i propositionen med namnet Nytt regelverk om upphandling. Däremot avslog riksdagen de delar som handlade om skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att uppställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Samtidigt tillkännagav riksdagen att regeringen skulle återkomma med kompletterande förslag för att lösa de problem och oklarheter som utskottet beskrev i sitt ställningstagande.

Centerpartiet ansåg att regeringens förslag skulle försvåra för små och medelstora företag och inte uppnå syftet med offentlig upphandling. Enligt Konkurrensverket är offentlig upphandling till för att

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

främja kostnadseffektivt användande av skattemedel

främja fri rörlighet inom EU

undanröja ageranden som begränsar konkurrens

underlätta för företag att göra affärer med offentlig sektor

se till att det företag som säljer de efterfrågade varorna, tjänsterna eller entreprenaderna till de mest förmånliga villkoren vinner.

Jag frågar mig om det nya förslaget, som ligger framför oss, verkligen bidrar till syftet med offentlig upphandling.

I den förra debatten i samma ärende tog jag upp Lagrådets synpunkter på förslaget. Jag gör det även denna gång, för att belysa frågan om regelkrångel. Det tog Lagrådet åtta månader att läsa igenom och granska regeringens lagförslag. Lagrådets kritik mot både de bakomliggande EU-direktiven och regeringens lagförslag var mycket hård. Det var inte bara propositionen som var omfattande. Lagrådets synpunkter behövde 418 sidor för att rymmas.

Lagrådet var kritiskt mot de nya EU-direktiv som lagförslaget byggde på. Man skrev:

"Direktiven uppvisar brister av olika slag. Det finns bestämmelser som är rätt och slätt obegripliga eller som är tvetydiga och kan ges olika innebörd. Andra har en innebörd som visserligen är begriplig, men som är oförnuftig."

Lagrådet skriver vidare att man redan 1994, då lagen om offentlig upphandling infördes, påpekade att lagen var för omfattande och detaljerad. Den lagen bestod då av 132 paragrafer. Nu innehåller upphandlingslagstiftningen 1 000 paragrafer, vilket enligt Lagrådet gör lagen svåröverskådlig och svår att tillämpa. Lagrådet skriver att ett syfte med den omfattande detaljregleringen kan antas vara att upphandlingsverksamheten ska styras så att utrymmet för missbruk minimeras. Det syftet motverkas dock om regleringen blir så omfattande att de som ska tillämpa lagen inte har en möjlighet att överblicka den i alla dess detaljer. Lagen har fått en omfattning och en detaljeringsnivå som allmänt sett inte är önskvärd och som får anses strida mot den i Sverige normalt tillämpade lagstiftningstekniken.

Lagrådet förutspådde, liksom flera remissinstanser gjorde, att förslaget kommer att bli svårt att tillämpa. Svåröverskådligheten bedöms innebära en ökad risk för kostsamma och tidskrävande upphandlingsprocesser.

Fru talman! Vi ska ha sjysta villkor på svensk arbetsmarknad, men vi ska också ha sjysta upphandlingsregler för småföretagare. Regeringen har nu presenterat ett nytt förslag som innehåller en hel del förbättringar - det ska jag säga. Men ändringarna är ändå marginella i jämförelse med det tidigare förslaget, som riksdagen röstade ned. De större förändringar som har gjorts är att man har tagit bort kravet på pension och försäkringar och att man har infört tröskelvärden för när de föreslagna regelverken ska gälla.

I betänkandet anges att semester- och arbetstidsvillkor inte får understiga lagstadgade nivåer och att de villkor som finns i lag eller kollektivavtal som är mest fördelaktiga för individen ska gälla. Det förslaget gör att den kollektivavtalade rätten att förhandla om arbetstid och semester förlorar sitt värde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Det är fortfarande lika oklart i betänkandet vilka miniminivåer som ska gälla. Det finns i Sverige 685 kollektivavtal och 4 100 organisationer som ska följa upphandlingslagstiftningen. Upphandlingsmyndigheten kommer inte att hinna med att ge råd till alla, så det finns en stor risk att myndigheten blir normerande, vilket gör att partsmodellen sätts ur spel. Den föreslagna lagtexten öppnar för omfattande godtycke. Vem ska besluta när det är behövligt att ställa sociala krav och om villkoren går att fastställa?

Fru talman! Tror vi att konkurrensen på den offentliga marknaden kommer att öka med regeringens förslag? Vid 12 procent av upphandlingarna över tröskelvärdet kommer det bara in ett enda anbud. Det vanligaste är att det bara kommer in två anbud när man genomför offentliga upphandlingar. Med mer komplicerade regler, som betänkandet innehåller, riskerar konkurrensen att försämras ytterligare.

Sverige avviker från majoriteten av EU:s medlemsländer genom att tillsammans med Portugal ha minst andel små och medelstora företag som vinner offentliga kontrakt. Förklaringen är en starkt centraliserad upphandling och ramavtal med ett fåtal företag. Trenden är storskalighet. Upphandlingarna växer. Värdet stiger, vilket gynnar storföretag. Vi skulle få en annan kvalitet och prisnivå om fler små och medelstora företag deltog i upphandlingarna.

Antalet överklagade upphandlingar har ökat dramatiskt under de senaste åren. Med ett ännu mer krångligt och omfattande regelverk för upphandling kommer överprövningarna att öka ytterligare.

Fru talman! Redan i dag upplevs lagstiftningen så komplicerad att en del kommuner väljer att hellre utföra tjänster i egen regi än att upphandla. En krångligare upphandlingslagstiftning riskerar att krympa den offentliga marknaden, vilket leder till sämre förutsättningar för företagen och sämre användning av skattemedlen. Det gynnar ingen.

Kontroll och uppföljning nämns knappt i betänkandet. Att ställa krav utan kontroll och uppföljning är kontraproduktivt och kan leda till ett ökat oseriöst företagande, vilket ingen av oss vill se.

Jag har både som företagare och som tidigare kommunstyrelseordförande ofta ondgjort mig över hur krånglig den offentliga upphandlingen är. Jag som bor på landsbygden vet hur viktiga småföretagarna är för utveckling av hela landet. Om vi försvårar för dem att vara med vid offentliga upphandlingar sparkar vi också undan benen för jobb och tillväxt på landsbygden.

Fru talman! Jag vill ha sjysta villkor på svensk arbetsmarknad, men jag vill också ha sjysta upphandlingsvillkor för våra småföretagare. Annars riskerar vi att få se det som ofta händer när riksdagen beslutar om omfattande och komplicerade regelverk: Det blir en centralisering, en likformighet och en stordrift som gör att småföretag försvinner och att konkurrensen urholkas, och det är återigen landsbygden som drar det kortaste strået.

(Applåder)

I detta anförande instämde Emil Källström (C).

Mathias Sundin (L)
Anf. 44 Mathias Sundin (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till den reservation som vi har tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet.

Det upphandlas för enorma summor varje år i kommuner och landsting och naturligtvis också i staten. Det är hundratals miljarder kronor. Det är därför viktigt att så många företag som möjligt kan vara med och konkurrera i upphandlingarna och sälja varor och tjänster. Det kan ofta vara väldigt svårt för de små företagen. Upphandlingarna kan vara väldigt stora. Det är helt enkelt omöjligt för ett litet företag att ta sig an en så stor upphandling.

Det kan vara bra att bryta upp dem i lite mindre delar. Det går inte alltid och är inte alltid bra, men ibland kan det vara bra att bryta upp dem i mindre delar, så att små eller mindre företag kan få en möjlighet att vara med och konkurrera. Anledningen till att man ska göra detta är naturligtvis att det handlar om ett effektivt användande av våra medborgares skattepengar. Det finns naturligtvis också poänger med att en del företag i dessa upphandlingar är mer lokalt förankrade, som det lättare blir med mindre företag.

Vad jag själv till exempel jobbade med inom kommunpolitiken tidigare var just att göra det enklare för mindre företag att komma in i upphandlingarna och vara med och konkurrera. Det är naturligtvis också uppgiften för staten. Just eftersom det gäller en effektivare användning av skattepengar ska vi göra det enklare för små och mindre företag att vara med i upphandlingarna.

Det förslag som vi har på bordet i dag riskerar att göra att det blir tvärtom: att det blir svårare för de små företagen att vara med. Det riskerar naturligtvis att leda till en ineffektivare användning av skattepengarna. Det kan göra att vi använder skattepengar som vi inte skulle behöva, som människor skulle kunna behålla eller som vi skulle kunna lägga på någonting annat inom skolan och vården eller på något annat inom statens regi.

Det är naturligtvis bra att regeringen har försökt göra det här förslaget bättre, men det finns fortfarande stora osäkerheter kvar kring hur det påverkar de mindre företagen. Regeringen skriver att man kommer att följa detta, och vi får väl förutsätta att man alltid följer vad ens förslag får för påverkan på verkligheten. Men man ska inte lägga fram förslag som man tror får en negativ påverkan på småföretagen och sedan följa hur det går i efterhand, utan det ska säkerställas från början.

Samma gäller kostnaderna kring det här. Regeringen skriver själv att det är mycket svårt att avgöra de administrativa kostnaderna för upphandlingen. Att inte veta det duger inte tycker vi liberaler, och därför vill vi yrka avslag till detta förslag.

(Applåder)

Monica Green (S)
Anf. 45 Monica Green (S)

Fru talman! Nu debatterar vi sjysta villkor och arbetsrättsliga villkor som ska gälla när vi köper tjänster med skattebetalarnas pengar. Jag har precis träffat taxichaufförer som sitter här uppe på läktaren och som kan vittna om odrägliga villkor i färdtjänsten och när det gäller sjukresor, och de hoppas att vi ska kunna ta ett steg i rätt riktning här i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i denna fråga. Förslaget är modifierat sedan i november, när alla högerpartierna gick samman för att fälla förslaget om sjysta villkor vid offentlig upphandling.

För oss socialdemokrater är det en viktig princip att kollektivavtal ska vara norm på arbetsmarknaden. Det ska självklart gälla även när vi använder skattemedel för att köpa tjänster. Skattemedel ska inte användas för att lönedumpa, och därför fanns det också bra och skarpa förslag om krav på kollektivavtalsliknande villkor i regeringens förslag till nya upphandlingsregler som vi behandlade här i höstas. Vi skulle också göra det enklare att lägga anbud.

De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna röstade dock ned den del av förslaget som innebar bättre villkor och att kollektivavtal ska vara lägstanivå när staten och kommuner köper tjänster. Det innebar att en viktig rättvisereform för svensk arbetsmarknad stoppades.

Det var i och för sig bra att kravet på djurskydd gick igenom i november, men det är häpnadsväckande att majoriteten i kammaren tyckte att det var viktigare med djurskydd än med arbetarskydd.

En skulle kunna tro att vi i Sverige genom vår svenska modell redan hade infört krav på kollektivavtalsliknande villkor när det gäller hur skattebetalarnas pengar ska användas, men så är inte fallet. I det här fallet är det faktiskt så att de gemensamma reglerna inom EU har kommit längre och är något som de nya upphandlingsreglerna i EU kräver.

Detta har varit känt. Debattörerna före mig har också vittnat om att de har känt till att vi skulle ha genomfört det här, och det var också därför som riksdagen tillkännagav för regeringen att återkomma utan dröjsmål om man fann att lagstiftningen skulle behöva kompletteras för att kunna genomföra de tre direktiven från 2014 i svensk lagstiftning.

Detta har regeringen nu gjort. Det är nämligen så att vad man än tycker om facket och kollektivavtal måste Sverige följa EU-rätten, och det gör vi inte med dagens upphandlingsregler.

Jag välkomnar därför att Kristdemokraterna har valt att ställa sig bakom förslaget. Vi är nog inte mer ense i sakfrågan nu än vad vi var i höstas, men vi är åtminstone överens om att Sverige ska följa de regler som gemensamt beslutats inom EU-gemenskapen.

Samtidigt är jag förstås förvånad över att de övriga borgerliga partierna tycker så illa om svenska kollektivavtal och sjysta villkor på arbetsmarknaden att de hellre vill att Sverige ska dras inför EU-domstolen, med stor risk för att fällas och dömas till böter - tydligen hellre det än att införa arbetsrättsliga krav i upphandlingen.

Som jag sa är jag glad och tacksam över att Kristdemokraterna har varit lyhört och villigt att samarbeta för att få fram ett förslag som gör att vi åtminstone inte bryter mot EU-rätten. Tack vare en god inställning, ansvarstagande och kompromissvilja finns nu en majoritet bakom förslaget bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.

Fru talman! Det vi i majoriteten är överens om är alltså att Sverige ska följa EU-rätten. Jag ska däremot inte göra någon hemlighet av att vi socialdemokrater hade velat gå längre än EU-reglernas lägstanivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Sjysta villkor ska gälla vid all offentlig upphandling i Sverige. Egentligen tycker vi förstås att det ska gälla i hela samhället. Privata arbetsgivare borde alltid erbjuda bra lön, semester, rimlig arbetstid, pensionsavsättningar, försäkringar och allt annat som följer med kollektivavtalet. Den frågan debatterar vi dock inte nu, även om jag tycker att det borde vara så i hela samhället.

Det är nämligen fullkomligt oacceptabelt att arbetstagare, städare, taxichaufförer, byggnadsarbetare, långtradarchaufförer och välfärdsarbetare utnyttjas till ibland sanslöst låga löner som absolut inte går att leva på. Att det dessutom görs med skattebetalarnas pengar i kommuner, landsting, regioner, statliga verk och myndigheter är frånstötande.

Trots att arbetsrättsliga villkor särskilt framhålls i direktiven för fullgörande av kontrakt i det sociala skyddet finns ett motstånd mot att genomföra dessa förbättringsreformer här i kammaren. Vi menar att kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning är av avgörande betydelse för att detta skydd ska kunna upprätthållas, men det är uppenbart att högern inte ser fördelarna med sjysta villkor för arbetare.

Det nya från höstens förslag är att det nu endast kommer att gälla direktivstyrda upphandlingar, det vill säga upphandlingar vars värde uppgår till minst gällande tröskelvärdena, vilket i sin tur innebär att cirka två tredjedelar av alla upphandlingar undantas från regelverket.

Det är inte helt bra, enligt oss, men det är ett steg i rätt riktning, och förhoppningsvis kan vi förbättra kraven när alla aktörer ser fördelarna med detta. Alla som följer kollektivavtal tjänar på att det ställs krav på sådana villkor. Den svenska modellen bygger just på kollektivavtal, så jag ser stora fördelar både för stora och för små företag att sådana krav ställs.

Att insatser som har upphandlats av det offentliga utförs med respekt för arbetstagarnas grundläggande rättigheter och på villkor enligt lag eller kollektivavtal bidrar till att betydelsefulla samhälleliga mål och sociala skydd kan uppnås och vidmakthållas.

Fördelarna med att ta arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling är inte bara bra för arbetstagarnas sociala skydd. Även skötsamma leverantörer tjänar på detta. De ska inte heller riskera att utsättas för illojal konkurrens av sådana leverantörer som vinner ekonomiska fördelar genom att konkurrera med undermåliga anställningsvillkor.

Detta betyder att både seriösa företagare och arbetstagare tjänar på att vi ställer krav på sjysta villkor vid upphandlingen, eftersom det leder till konkurrens på lika villkor.

Det fanns en tid när högerns företrädare alltid hävdade att det var viktigt med konkurrens på lika villkor. Nu tycks den nya trenden i stället vara att uppmana till och underlätta för låglönespiraler.

Det förekommer oskäliga villkor i anställningsförhållandena för arbetstagare i Sverige i dag, vilket borde vara skäl nog att villkor vid behov ska ställas vid alla upphandlingar och inte enbart vid upphandlingar vars värde överstiger de så kallade tröskelvärdena.

Möjligheten att i upphandling ställa krav på villkor om pensioner, försäkringar och annan ledighet än semester borde regleras i lag, liksom att EU-rätten bör reformeras så att medlemsländer tillåts göra sådana krav obligatoriska.

Oavsett upphandlingens värde borde det, som jag sa, vara obligatoriskt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid för fullgörandet av kontrakt. Det borde vara ett obligatorium och kombineras med en behövlighetsbedömning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Fru talman! Detta är ändå ett steg i rätt riktning, och jag är glad att vi kan ta detta avgörande steg i dag. Tack än en gång för gott samarbete!

Maria Plass (M)
Anf. 46 Maria Plass (M)

Fru talman! Att Centern, Liberalerna och Moderaterna skiljer sig från övriga partier har väl framgått.

Monica Green har klarlagt en hel del, men det särskilda yttrandet från Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterns ledamöter i FiU gör mig lite förvånad. Vad jag förstår tycker ledamöterna att regeringen inte har gått tillräckligt långt i propositionen, utan de vill gå längre. De kanske till och med vill gå ännu längre än vad som togs fram i den första propositionen, och de anser att skäliga villkor vid behov bör ställas i alla offentliga upphandlingar. Som jag förstår är det oavsett storlek på upphandling.

Innebär detta att ni anser att tröskelvärdet ska tas bort och att ni på sikt kommer att jobba för att ta bort tröskelvärdet? Det är en oroande tendens. Jag vill gärna höra om ni anser att det ska finnas tröskelvärden eller inte.

Monica Green (S)
Anf. 47 Monica Green (S)

Fru talman! I dag fattar vi beslut om det som står i betänkandet, det vill säga inklusive tröskelvärdena.

Jag har inte gjort någon hemlighet av att vi tycker att förslaget är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt bra. Vi hade velat få igenom förslaget så som det lades fram i höstas.

Givetvis vill vi att sjysta villkor ska gälla överallt i hela samhället. Vi vill att kollektivavtal ska gälla på den svenska arbetsmarknaden. Det är ditåt vi jobbar. Förra veckan avskaffades lex Laval, mot er vilja. På så sätt blir det över huvud taget ordning och reda på arbetsmarknaden. Jag vet att Moderaterna och andra borgerliga partier är emot kollektivavtal och försöker stoppa dem på alla möjliga sätt.

Den svenska modellen innebär starka parter på arbetsmarknaden. Moderaterna gjorde sitt yttersta under förra mandatperioden, och mandatperioden innan, för att avlöva fackens möjligheter till att kontrollera att reglerna efterföljs.

Ja, vi hade velat gå ännu längre, men med dagens beslut motsvarar tröskelvärdena det EU-rätten kräver.

Maria Plass (M)
Anf. 48 Maria Plass (M)

Fru talman! Det är oroande att ni ändå på något sätt försöker ta bort tröskelvärdena.

Jag vill ställa en annan fråga, som gäller att få klarhet om texten från regeringen. I propositionen talas det om mikroföretag i form av företag utan anställda. I nästa mening skrivs om de negativa konsekvenser som uppkommer för mikroföretag som utan dröjsmål ska åtgärdas.

Jag skulle gärna vilja veta vad som menas med att åtgärda utan dröjsmål. Vad är det som ska åtgärdas? Vad har definierats som negativa konsekvenser? Framför allt ställer jag mig undrande till definitionen. Enligt företagarvärlden och EU-kommissionen, som fastslog detta 2003, är definitionen av ett mikroföretag ett företag med färre än tio anställda och med en omsättning på mindre än 2 miljoner euro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Vad är det som gäller i propositionen? I ena meningen är det att vara utan anställda, och i den andra meningen är det fråga om mikroföretag. Det kan vara samma men är för det mesta absolut inte samma.

I samband med omröstningen vill vi veta om vi fattar beslut om mikroföretag eller företag utan anställda. Jag skulle vilja få klarhet i frågan.

Monica Green (S)
Anf. 49 Monica Green (S)

Fru talman! Maria Plass är orolig över att det ska ställas krav på sjysta villkor. Jag förstår det. Det är Moderaterna alltid. Om vi förbättrar för arbetarna i landet och om vi ser till att det finns kollektivavtal på arbetsmarknaden är det klart att Moderaterna blir oroliga. De har alltid motarbetat förbättringar för arbetare i det här landet, och de kommer alltid att göra så. Det är klart att Maria Plass blir orolig om vi socialdemokrater tänker att vi ska gå längre i framtiden.

Sedan var det frågan om småföretagen. Om det skulle visa sig att det uppstår problem i genomförandeprocessen vill vi att arbetet ska gå så smidigt som möjligt. Vi vill förenkla för små företag. Det gäller både enmansföretag - med ingen anställd - och mikroföretag. De ska kunna vara med och göra upphandlingar. Vår ambition är att det ska bli enklare i framtiden. Om det uppstår problem ska de få den hjälp de behöver så att problemen undanröjs för dem.

Peter Helander (C)
Anf. 50 Peter Helander (C)

Fru talman! Monica Green nämnde i sitt anförande problemen med sanslöst låga löner. I sina tidigare debatter har hon använt siffersatta låga löner. Det har nämnts 11 kronor, 20 kronor och 27 kronor i timmen. Varifrån kommer siffrorna? Från vilken utredning hämtar hon sitt faktaunderlag och underlaget för själva propositionen, och som även minister Shekarabi har använt?

Monica Green nämnde inte med en enda mening villkoren för småföretagen i sitt anförande. Jag anser att det ska finnas sjysta villkor för både arbetstagare och småföretagare. Monica Green nämnde inte heller regelkrånglet. Detta betänkande ska röstas igenom i dag. Har Monica Green tagit del av Lagrådets synpunkter, och ser hon inga problem med regelkrångel i samhället som skapar storskalighet och slår undan fötterna för småföretagare? Regeringen skriver själv att man kommer att följa upp lagstiftningen, vilket indikerar att regeringen själv är osäker på hur lagen kommer att slå. Det borde man vara säker på redan när man fastställer lagstiftningen.

Monica Green (S)
Anf. 51 Monica Green (S)

Fru talman! Jag nämnde i mitt anförande att det ska bli enklare att lägga anbud. Jag nämnde också att de nya reglerna kommer att gynna företag som har kollektivavtal. De behöver inte känna någon oro.

Men, precis som Peter Helander säger, vid ett byte av regler från ett system till ett annat blir det alltid oro. Hur kommer reglerna att slå? Detta gäller alltid, oavsett när man ändrar en sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Vår ambition är att det ska bli mindre krångel i framtiden, att det ska bli enklare att lägga anbud och att det ska finnas medel till att ställa krav på sjysta villkor även för arbetarna, så att kraven inte bara gäller det djurskydd som riksdagen beslutade om i julas.

Jag nämnde inte några siffror i mitt anförande, Peter Helander, men visst förekommer fruktansvärt låga löner. Vi fick höra vittnen berätta när vi besökte Taxi Stockholm i höstas. Liberalernas representant satt hos Taxi Stockholm och sa att det är rykten, att det är ljug. Sedan kunde taxichaufförerna beskriva de fruktansvärt låga lönerna. De var absolut inte påhittade löner.

Vi förstår att det finns de i samhället som försöker trissa upp situationen och hävda att siffrorna är påhittade. Det är definitivt inte påhittat att arbetare utnyttjas i slavliknande förhållanden i det här landet. Det ska vi ändra på.

(Applåder)

Peter Helander (C)
Anf. 52 Peter Helander (C)

Fru talman! Självklart ska ingen utnyttjas i slavliknande förhållanden.

Jag har försökt att kontrollera var påståendena om 27 kronor i timmen och 11 kronor i timmen kommer från. Det är bra att Monica Green har träffat några som säger att det är så, och sedan är frågan om det finns ett riktigt underlag från en utredning som visar att människor jobbar för slavliknande löner i Sverige.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson ställde en fråga till ministern i riksdagen om vilka källor som påståendet om 27 kronor i timmen för taxichaufförer baserar sig på. Ardalan Shekarabi svarade inte på det. Han sa bara att det ska finnas sjysta villkor, punkt.

Vi vet att den ena siffran kommer från en radiointervju, där en person tar upp att under vissa delar av dygnet när man kör trafik åt det offentliga kan timlönen hamna på en låg nivå.

Den andra siffran, 11 kronor i timmen, kommer från ett uttalande av Pia Bergman på Skatteverket i Sveriges Radio den 8 oktober 2015. Hon sa att hon hört talas om en lön på 11 kronor i timmen, och det gällde illegala immigranter som inte jobbade på en riktig arbetsmarknad med riktiga avtal. Det var ett brottsligt beteende, en brottslig handling, och utnyttjande av människor.

Monica Green säger att det här förslaget kommer att gynna småföretagare som har kollektivavtal. Monica Green vet ju också att 60 procent av småföretagarna inte har något kollektivavtal. Kommer de att missgynnas då, om det är så att vissa företag ska gynnas och andra ska missgynnas?

Det kommer att bli enklare att upphandla, säger Monica Green. Med de tusen reglerna i den nya upphandlingslagen, tror Monica Green verkligen att det kommer att bli enklare?

Monica Green (S)
Anf. 53 Monica Green (S)

Fru talman! Peter Helander efterfrågade källor, var de här sifforna har kommit ifrån. Sedan berättade han det själv. Det var ju bra att han gjorde det.

Dessutom sa han att det bara var vid vissa tillfällen på dygnet som den här chauffören kanske fick 27 kronor i timmen - nästan som om det inte gjorde någonting! När jag hör sådana här exempel tycker jag att det är fruktansvärt att det förekommer i Sverige i dag, att vi faktiskt använder skattebetalarnas pengar till att dumpa lönerna på det här sättet och att människor utnyttjas på det här viset. Jag tycker att det är horribelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Jag är glad över att vi tar ett steg i rätt riktning i dag. Det kan bli lite problem i övergången eftersom det alltid är oroligt när man ska byta system och införa ett nytt system. Det kan jag hålla med om, men jag är jätteglad att vi nu tar ett steg i rätt riktning och kommer bort från sådana här fruktansvärda siffror på låga löner och att människor utnyttjas under nästan slavliknande förhållanden. Vi måste bort från det. Vi måste se till att alla följer sjysta villkor och att det blir fler som vill använda sig av kollektivavtal.

Vi jobbar på att småföretag ska teckna kollektivavtal, att fler ska göra det och att småföretag, stora företag och arbetare ska tjäna på att vi inte dumpar löner med skattebetalarnas pengar.

(Applåder)

Oscar Sjöstedt (SD)
Anf. 54 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Efter att närmare tre fjärdedelar av den här mandatperioden har passerat får vi i och med eftermiddagens votering äntligen ett regelverk för offentlig upphandling på plats.

Jag är bara lite nyfiken på hur många mantimmar på Regeringskansliet som har gått till spillo, hur mycket tid som plikttrogna tjänstemän har avsatt för den här processen och framför allt hur mycket skattepengar som har förslösats - allt på grund av att vi har ett ansvarigt statsråd som är så väldigt stolt att han inte vill lyfta på luren, slå mig en signal och fråga om jag har några synpunkter på det här förslaget. Ett fem minuter långt telefonsamtal hade kunnat spara förmodligen tusentals mantimmar på Regeringskansliet.

Men jag är inte bitter en dag som denna, fru talman, utan ganska glad. Jag är glad över att vi får ett bra regelverk på plats.

Jag är också glad över att Sverigedemokraterna på punkt efter punkt fått helt rätt i den kritik vi tidigare har lyft fram. Det är alltså exakt just samma kritik som regeringen avfärdade som nonsens, som att vi inte hade förstått eller ens läst propositionen.

Vi kritiserade att det gamla förslaget, som inte vann kammarens gehör, gjorde det möjligt att ställa krav bortom den så kallade hårda kärnan på vanliga svenska företag med vanliga svenska löntagare medan företag som lyder under den så kallade utstationeringslagen ansågs klara kraven ändå. Vi kritiserade den konkurrenssnedvridning som det skulle innebära.

Det här har nu rättats till. Nu ställs samma krav på alla företag som vill delta i en offentlig upphandling, och i ärlighetens namn är det faktiskt viktigare att man ställer samma krav och samma villkor än exakt vilka villkor man ställer. Marknadsekonomin bygger på konkurrens och fungerar bara så länge samma spelregler gäller för alla. Det är djupt oklokt att frångå denna princip.

Vi kritiserade att en majoritet av landets småföretag, de som saknar kollektivavtal, skulle komma att uteslutas från deltagande i offentlig upphandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Detta åtgärdas också eftersom man nu applicerar det nya regelverket enbart över de så kallade tröskelvärdena. I praktiken innebär det att det nya regelverket enbart kommer att appliceras på en tredjedel av alla upphandlingar, de största upphandlingarna, och att två tredjedelar därmed inte påverkas över huvud taget. Det är ju inte en jättekvalificerad gissning att det är de mindre företagen, familjeföretag och liknande, som ofta saknar kollektivavtal som inte intresserar sig för de allra största upphandlingarna och vice versa.

Vi är också glada över att vi får till stånd ett system med huvudentreprenörsansvar. När vi tidigare föreslagit just detta har regeringen röstat nej. Men för att ett sådant system ska fungera måste det givetvis vara praktiskt genomförbart. En huvudentreprenör har varken juridiska eller praktiska möjligheter att i detalj kontrollera samtliga underleverantörer.

Min bedömning är att liggande förslag är väl avvägt och väl balanserat mellan å ena sidan behovet att bli kvitt de renodlade skojare som satt detta i system och å andra sidan den verklighet våra företagare lever i med den ena administrativa bördan efter den andra.

Fru talman! Även om det ligger något utanför ärendets ram vill jag ändå ta tillfället i akt att påpeka att hela utstationeringslagen i grund och botten medför synnerligen långtgående och negativa konsekvenser för svensk arbetsmarknad och för den svenska modellen. Den kostar betydligt mer än den smakar och bör därför avvecklas. Jag är fullt medveten om att den är mer eller mindre påtvingad oss av Bryssel, av EU, men jag beklagar ändå att vi har en regering som i alla fall historiskt sett - vi får se vad som händer framöver - inte varit kapabel att ta strid för svenska löntagares intressen, i någon sorts iver att framstå som "bäst i klassen" i alla EU-sammanhang.

Fru talman! Slutligen vill jag påpeka det faktum att hela detta lagstiftningspaket vilar på en synnerligen bräcklig majoritet med endast ett enda mandat, om det inte vore för det stöd som jag och vår riksdagsgrupp kommer att ge i eftermiddagens votering. Vi kommer såklart att analysera och utvärdera hur detta lagförslag kommer att implementeras, hur det kommer att tolkas och vilka effekter det kommer att få. Vi är helt beredda att agera om det skulle komma att missbrukas på något sätt.

Janine Alm Ericson (MP)
Anf. 55 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Äntligen får vi en ny, heltäckande upphandlingslagstiftning på plats! Det är väldigt glädjande. Den process som inleddes när de nya EU-direktiven på upphandlingsområdet skulle implementeras är nu inne på upploppet.

Vi kommer att ha en modern upphandlingslagstiftning som förtydligar möjligheterna att ta de miljömässiga och sociala hänsyn vi så länge velat uppnå. Hänsyn har visserligen gått att ta förut, men de har många gånger drunknat i osäkerhet och svårigheterna med att förstå att det går. Lägsta pris har fått vara styrande under alltför lång tid. Med den nya lagstiftningen och en upphandlingsmyndighet finns det helt andra förutsättningar.

Den offentliga upphandlingen handlar om samhällets utveckling. Det handlar om att få bra förutsättningar att bedriva god offentlig service, och det handlar om väldigt mycket pengar. Men det handlar också om att använda alla dessa pengar på rätt sätt. Om vi bara har lägsta pris som kriterium missar vi ett avgörande tillfälle att jobba för det hållbara samhälle som vi alla säger oss sträva efter. Rätt använda bidrar de pengar som finns i den offentliga upphandlingen till att vi når andra mål, såsom våra egna miljömål, klimatmålen som sattes upp i Paris och de globala hållbarhetsmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Genom den proposition som vi debatterar i dag tas ytterligare steg för den sociala hållbarheten. Upphandlingen är ett verktyg som kan användas där, om man bara vill det. Förslagen innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska kunna ställa villkor i upphandlingar i fråga om lön, semester och arbetstid. Det kanske vi tror har varit fallet på den svenska arbetsmarknaden, men så är det alltså många gånger inte. Människor anställs och jobbar utan de rättigheter som de flesta andra på svensk arbetsmarknad har. Så kan vi inte fortsätta ha det.

Starka sociala skydd är en del av ett välfärdssamhälle. Det är en självklarhet - det bör i alla fall vara det - att vi gör allt för att se till att människor har samma grundläggande rättigheter och att ingen blir utnyttjad. Det borde gälla även vid anställningar och speciellt när våra gemensamma pengar används. Att tillse att företag har samma krav inom det arbetsrättsliga området när man vill jobba för det offentliga är ett sätt att säkerställa det.

Samtidigt bidrar den nya lagstiftningen till en sund utveckling för företagen. Ibland är upphandlad verksamhet ett företags enda verksamhet eller en stor del av företagets verksamhet. Därför är det viktigt att leverantörer inte ska riskera att utsättas för illojal konkurrens från andra leverantörer som vinner upphandlingar genom att ha undermåliga anställningsvillkor. Sjysta företag ska inte missgynnas för att andra inte gör rätt för sig. I den proposition vi debatterar är syftet just att säkerställa att den leverantör som vinner kontraktet ska erbjuda sina arbetstagare skäliga arbetsvillkor och inte konkurrera genom att ha undermåliga anställningsvillkor.

Det finns ett tydligt undantag. Det gäller så kallade innovationsupphandlingar, där den upphandlande myndigheten eller enheten efterfrågar och tillåter nya lösningar från branscher som man inte kan förutse. Det innebär att de arbetsrättsliga kraven inte kommer att försvåra användningen av just innovationsupphandlingar. Det tycker vi är viktigt, inte minst för att vi kan underlätta för ny, kanske avgörande, miljöteknik att kunna komma fram. Det är en samhällsnytta som inte ska underskattas i dessa tider, då klimatutmaningen måste vara ett gemensamt projekt för oss alla.

I den svenska modellen värnas både arbetstagare och företag. Det har funnits farhågor om att mycket små företag och mikroföretag utan kollektivavtal skulle missgynnas. Oavsett om det varit säkerställt tidigare eller inte, vilket debatten har handlat mycket om, är jag glad att det nu är tydligt i propositionen att mikroföretag och svenskt företagande, också i ett bredare perspektiv, inte ska drabbas negativt av lagstiftningen. Ett starkt och brett näringsliv är en förutsättning för en stark och modern ekonomi som den svenska.

Fru talman! Sammantaget får vi med denna sista pusselbit en heltäckande upphandlingslagstiftning som tar oss i en riktning som gör det enklare att nå våra gemensamma mål om ett samhälle med ökad hållbarhet såväl ekonomiskt och ekologiskt som socialt.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

(Applåder)

Ulla Andersson (V)
Anf. 56 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Arbetarrörelsens kamp har genom årtiondena och århundradena handlat om att arbetare inte ska ställas mot arbetare. Det handlar också den här debatten om i dag. Ska vi använda skattemedel på ett sådant sätt att löner och sociala villkor dumpas på svensk arbetsmarknad? För oss och regeringen är svaret självklart nej. För Centern, Liberalerna och Moderaterna verkar svaret vara ja. Och för Sverigedemokraterna verkar det handla om ifall ansvarig minister har lyssnat och ringt till Oscar Sjöstedt eller inte. Om Oscar Sjöstedt känner sig kränkt eller inte avgör alltså hur Sverigedemokraterna ser på arbetares villkor på svensk arbetsmarknad.

Att arbetare ställs mot arbetare ser vi tyvärr alltför många exempel på här i Sverige. Vi ser det i byggbranschen, åkeribranschen, städbranschen, taxibranschen och inom hotell och restaurang. Tyvärr är orsaken många gånger att offentlig sektor använder skattemedel på ett sådant sätt att man dumpar löner och sociala villkor i sina upphandlingar.

Exemplet med färdtjänst i högerstyrda Stockholms läns landsting har varit uppe i den här debatten många gånger. Jag vill påminna om vad det ansvariga moderata landstingsrådet sa när han konfronterades med uppgifterna om att chaufförer hade kört 180 timmar i månaden och ändå tvingades söka försörjningsstöd. Han sa: Det är inte min uppgift att uttala mig om hur våra entreprenörer bedriver sin verksamhet så länge de levererar det vi har ställt krav på att de ska leverera.

Det var den typen av undanflykter högerpartierna ville slå vakt om när de avslog den förra propositionen. Man borde tycka att det är problematiskt att skattemedel används för att dumpa löner och sociala villkor. Till och med EU och den kommission som många gånger kan sägas ha nyliberala värderingar har kommit längre i den insikten än borgarna och Sverigedemokraterna tydligen har gjort.

I den förra propositionen, som tyvärr fälldes här i kammaren, ställdes det krav på möjlighet att kräva lön, arbetstid och semester i samtliga upphandlingar. Men det ställdes också krav på möjligheten att ställa krav på försäkringar och pensioner. Det var tydligen just den biten, som handlade om sociala och arbetsrättsliga villkor, som var det stora problemet. Det var nämligen den delen i propositionen som man valde att stryka.

Det kan tyckas att social dumpning är så problematiskt att man borde ha eftersträvat att använda alla möjliga politiska verktyg för att förhindra det. Men borgerligheten, tillsammans med Sverigedemokraterna, var till och med beredda att betala böter till EU för att slippa sådana krav.

I dag finns det omfattande problem i de offentliga upphandlingarna. Sjysta seriösa företag slås ut. De kan eller vill inte ens konkurrera med löner och arbetsvillkor. Vi har hört många städ-, taxi och åkeriföretag och byggbolag kräva ändrade regelverk för sjyst konkurrens och för sina anställdas skull.

Otaliga är de exempel på löner som ligger långt under kollektivavtal. Vi har hört om taxichaufförer som kör för några tior, om städare som arbetar under helt vidriga villkor och om byggföretag som slås ut på grund av att de inte kan konkurrera med företag som anlitar underbetalda utländska byggnadsarbetare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Propositionen som vi och regeringen hade förhandlat fram hade kunnat få stor betydelse för arbetstagare och sjysta företag. I Sverige bör ju svenska villkor gälla på arbetsmarknaden. Men se, det gick inte. Det blev för mycket för borgarna och Sverigedemokraterna.

Nu har vi en ny proposition att ta ställning till, en vagare och inte alls lika omfattande produkt när det gäller kraven. Nu ska bara krav på lön, arbetstid och semester ställas på upphandlingar över tröskelvärdena, det vill säga en tredjedel av upphandlingarna. På upphandlingar under tröskelvärdena anses det fortfarande vara viktigare att kunna ha möjlighet till underbudskonkurrens av löner och arbetsvillkor. Och skrivningarna om möjlighet att ställa krav på pensioner och försäkringar är tyvärr strukna.

Som helhet är det ändå ett steg framåt för att stärka arbetsvillkoren i lagen om offentlig upphandling. Därför har också Vänsterpartiet ställt sig bakom den här propositionen, som vi har varit med och förhandlat fram.

Fru talman! Till sist, Vänsterpartiet har tillsammans med regeringspartierna lämnat ett särskilt yttrande som förklarar varför den här propositionen ser ut som den gör och varför vi yrkar bifall. För oss är det helt enkelt ett sätt att få igenom någorlunda förbättrade villkor i offentlig upphandling.

Jag tycker att hela den här processen säger mycket om borgarnas och Sverigedemokraternas syn på arbetares arbetsvillkor och löner på svensk arbetsmarknad.

Jag vill passa på att tala om att Vänsterpartiet kommer att uppmana alla våra lokalpolitiker runt om i landet att ställa de här kraven även under tröskelvärdena och att se till att ställa krav på pensioner och försäkringar vid upphandlingar. Vi kommer att kämpa på för att förflytta arbetarnas positioner framåt och för att sjysta företag inte ska slås ut på grund av osjyst konkurrens. Det tycker vi är en kamp värd att ta.

(Applåder)

Jakob Forssmed (KD)
Anf. 57 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till propositionen och till utskottets förslag i betänkandet FiU31. Det är bra att kunna säga det när det handlar om denna ganska segdragna fråga.

Efter år av beredning och nu på slutet månader av förhandlingar mellan oss kristdemokrater och regeringen får vi en lagstiftning på plats som värnar goda arbetsvillkor i samband med offentlig upphandling men som inte i onödan krånglar till tillvaron för landets småföretag och inte heller riskerar att diskriminera svenska företag i förhållande till utländska, så som det förra förslaget gjorde och som denna kammare röstade ned.

Dessutom riskerade den förra lagstiftningen som var på förslag att leda till onödigt mycket bekymmer för landets upphandlande myndigheter.

Fru talman! Upphandling är viktig. Det offentligas inköp av varor och tjänster omsätter stora belopp och ska användas klokt - för att hålla kostnaderna nere för skattebetalarna, men också för att stödja en samhällsutveckling som vi vill se med mer av innovation och nytänkande och med mer av social hänsyn och miljöhänsyn. En slutsats av det är att det ska vara skäliga villkor när det offentliga upphandlar. Det ska inte råda någon tvekan om att anställda ska kunna leva på sin lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Kristdemokraterna anser att myndigheter bör föregå med gott exempel när det kommer till att ta socialt ansvar. Därför är det angeläget för oss att offentlig upphandling bidrar till rimliga villkor på svensk arbetsmarknad.

Samtidigt vill vi säkerställa lika behandling av alla anbud, oavsett storlek eller nationalitet på de företag som deltar i upphandlingen och oavsett om företagen har eller inte har kollektivavtal. Det var också därför som vi motsatte oss regeringens första förslag, som i praktiken lade för stor vikt vid kollektivavtalen, vilket skulle innebära att små och svenska företag riskerade att missgynnas.

Förslaget i regeringens nya proposition om arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling skiljer sig nu väsentligt från det förslag som röstades ned i höstas, detta tack vare att Kristdemokraterna i förhandlingar fått igenom krav på att man bättre ska värna små och svenska företags möjligheter att delta i upphandlingar och krav på minskat krångel i förhållande till ursprungsförslaget.

Vi har mött flera seriösa företagare i exempelvis bygg- och taxibranscherna som inte längre finner det mödan värt att delta i offentlig upphandling, eftersom oseriösa företag med dåliga arbetsförhållanden för sina anställda dumpar priserna och vinner kontrakten.

För vår del är det tydligt att rimliga villkor och ordning och reda ska gälla när myndigheter upphandlar.

Detta är också ett tydligt hot mot konkurrensen, och det lever inte upp till vår syn på myndigheters skyldighet att ta ansvar.

Vi är därför mycket förvånade över att det dröjde tills efter att regeringens proposition hade fallit i riksdagen innan man tog kontakt med oss, trots att vår kritik mot regeringens förslag och vår grundläggande hållning om att värna anställdas arbetsvillkor varit kända. Vi hade gärna sett att förhandlingar hade skett tidigare, vilket hade möjliggjort att förslaget utformades rätt från början och att vi sluppit ha detta hot om böter från EU så starkt hängande över oss.

Men i våra förhandlingar, när regeringen väl vände sig till oss, har regeringen agerat seriöst och snabbt och försökt möta våra synpunkter på ett bra sätt. Jag vill gärna understryka det och tacka för de förhandlingar som stundtals har varit tuffa men också mycket produktiva och lett fram till, i mitt tycke, en väsentligt bättre produkt.

Dessa ändringar innebär att småföretagens möjligheter att lämna in anbud på lika villkor nu kraftigt har stärkts. Alla upphandlingar under tröskelvärdena, det vill säga två tredjedelar av alla upphandlingar, undantas helt från reglerna.

Förslaget innebär också att de arbetsrättsliga kraven enbart gäller den hårda kärnan, det vill säga lön, arbetstid och semester, vilket också underlättar mindre och svenska företag. Alla uppmaningar till att gå därutöver i form av krav på försäkringar och pensionslösningar har tagits bort. Detta bidrar sammantaget till att spelplanen mellan svenska och utländska företag jämnas ut. En annan sak är att arbetsrättsliga krav ska ställas enbart inom riskbranscher.

De arbetsrättsliga kraven ska alltså gälla den hårda kärnan, och reglerna ska bara gälla upphandlingar över tröskelvärdena och i riskbranscher. Det tycker jag sammantaget är en bra avvägning mellan att värna de anställdas intressen av goda, rimliga och skäliga arbetsvillkor och möjligheten för små företag att delta i upphandlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Av förslaget framgår det nu också tydligt att företagen kan välja vilket kollektivavtals miniminivå de vill leva upp till av dem som gäller i den aktuella branschen.

Dessutom är det nu tydliggjort att mikroföretag, företag utan anställda, ska undantas från reglerna. Detsamma gäller innovationsupphandlingar, där den upphandlande myndigheten inte kan förutse vilka branscher potentiella anbudsgivare kan komma från.

För kommunerna har det också gjorts avsevärda förtydliganden som minskar krånglet.

Upphandlingsmyndigheten har fått en tydlig roll att samla in och standardisera information om vilka villkor som gäller inom respektive bransch, och kommunerna kan därför söka information hos Upphandlingsmyndigheten snarare än att uppsöka parterna inför varenda upphandling.

Dessutom är det nu tydligt att i de fall tillräcklig information inte finns tillgänglig om kollektivavtalen behöver inga arbetsrättsliga krav ställas.

Upphandlingsmyndigheten har också fått en tydligt stödjande roll i bedömningen av vad som utgör en riskbransch.

Är nu allt perfekt och frid och fröjd? Nej, det är mycket viktigt att följa utvecklingen noga. Upphandling är komplicerad. Även om dessa förenklingar har gjorts är lagstiftningen fortfarande komplicerad. Det är mycket angeläget att följa vad den får för konsekvenser när det gäller hur villkoren ställs, inte minst när det gäller hur de följs upp, så att målet om skäliga arbetsvillkor och möjligheten för företag att delta värnas.

Också eventuella konsekvenser för svensk arbetsmarknad och för den svenska arbetsmarknadsmodellen behöver följas noga.

Men det är bra att vi nu får detta på plats. Regeringen har på det stora hela hörsammat våra krav och utarbetat en väsentligt bättre produkt.

Det är bra att vi nu implementerar dessa EU-direktiv om offentlig upphandling på ett sätt som värnar rimliga arbetsvillkor inom riskbranscher, som säkerställer lika behandling av anbudsgivare och som värnar småföretagens möjligheter att delta i upphandlingarna.

Dessutom, vilket verkligen inte är oviktigt, har vi nu i och med denna proposition undvikit dryga EU-böter som hade inneburit ett väsentligt slöseri med skattemedel, något som går emot principen om gott förvaltarskap.

Fru talman! Därmed vill jag återigen yrka bifall till propositionen och utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 3 maj 2017.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Arbetsrättsliga villkor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
     
     
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling med den ändringen att   ikraftträdandebestämmelserna ska lyda
        "1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.
         2. Bestämmelserna i 17 kap. 2-5 §§ tillämpas på upphandlingar som påbörjas efter ikraftträdandet.",
    2. lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna med den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna ska lyda
        "1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.
         2. Bestämmelserna i 16 kap. 2-5 §§ tillämpas på upphandlingar som påbörjas efter     ikraftträdandet.",
    3. lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner med den  ändringen att ikraftträdandebestämmelserna ska lyda
        "1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.
         2. Bestämmelserna i 14 kap. 2-5 §§ tillämpas på upphandlingar som påbörjas efter ikraftträdandet.",
    4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:163 punkterna 4 och 5, bifaller delvis proposition 2016/17:163 punkterna 1-3 och avslår motion

    2016/17:3686 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, L).
    • Reservation 1 (M, C, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, C, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M073011
    SD42005
    MP21004
    C01903
    V18003
    L01603
    KD14002
    -0002
    Totalt197108044
    Ledamöternas röster

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.